De fyra storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank samt Danske Bank startade i fjol ett samarbete med Polismyndigheten för att bli bättre i arbetet mot penningtvätt.

Samarbetet, som hittills gjorts på prov, ska nu bli ett ordinarie samarbete, efter lovande resultat.

"Bankernas samarbete med polisen har gett oss mer information, vilket ökar vår förmåga att motverka grovt våld i form av skjutningar och sprängningar eftersom vi kan störa och försvåra för aktörer som står bakom allvarliga våldsuppgörelser", säger Linda H Staaf, chef för underrättelseenheten på polisens operativa avdelning Noa, i en kommentar.

En av målsättningarna i projektet, som går under namnet Samlit (Swedish anti-money laundering intelligence task force), är att fler aktörer på marknaden ska ansluta sig.

Andelen företag inom handeln som anger minskad omsättning jämfört med normalt ökade till 54 procent i januarimätningen, en ökning med 1 procentenhet jämfört med december.

Enligt mätningen, som genomfördes 11-13 januari, har 47 procent av företagen i näringslivet en lägre omsättning jämfört med normalt. Detta är en minskning med 6 procentenheter jämfört med den föregående undersökningen och en nedgång från 74 procent i motsvarande mätning i maj 2020.

Hotell- och restaurangbranschen är hårt drabbad i coronakrisen. Enligt Konjunkturinstitutets beräkningar är det nuvarande omsättningstappet i branschen 61 procent vilket är 3 procentenheter bättre än jämfört med förra undersökningen då tappet var 64 procent. I mitten av november var tappet drygt 50 procent.

För tjänstesektorn har andelen företag som uppgett att de har lägre omsättning än normalt minskat till 51 procent i januari, ned från 57 procent.

Inom bygg- och anläggning är det knappt 30 procent av företagen som uppger att omsättningen är lägre än normalt.

Det är något bättre läge än för tillverkningsindustrin, där 32 procent svarar att omsättningen är lägre än normalt. Det kan jämföras med 43 procent i decembermätningen.

KI:s extra företagsundersökning görs på grund av coronakrisen och har pågått sedan i maj 2020. Nästa undersökning kommer ska presenteras den 16 februari.

Helena Wande/TT

Joakim Goksör/TT

De två kinesiska bolagen Huawei och ZTE står tillsammans för nästan en fjärdedel av alla bredbandsuppkopplingar som täcks av Svenska stadsnätsföreningen. Men de får inte vara med när det ska avgöras vem eller vilka som ska få bygga ut de framtida mobilnäten i Sverige.

Domstolsmotgångar

PTS beslutade i oktober att stänga ute Huawei från den fortsatta utbyggnaden av 5G-nät, med hänvisning till att Säpo anser att bolaget riskerar att skada Sveriges säkerhet.

Det fick Huawei att begära att förvaltningsrätten i Stockholm skulle inhibera – tills vidare stoppa verkställigheten av beslutet – vilket domstolen också gjorde.

Men nästa instans, kammarrätten, upphävde denna dom och Huawei portades därmed igen. Och så, i förra veckan, blev det ett nytt bakslag för Huawei i Högsta förvaltningsdomstolen – och en andra smocka i förvaltningsrätten i Stockholm.

Domstolens beslut innebär att kammarrättens tidigare dom gäller, nämligen att PTS beslut att stänga ute Huawei från den svenska 5G-marknaden gäller tills vidare och att PTS kan genomföra 5G-auktionen.

Beskedet från förvaltningsrätten i Stockholm innebär att Huawei inte har rätt att överklaga beslutet att återuppta 5G-auktionen.

Cyberspionage

Huawei har ansett att det är fel att PTS planerar att gå vidare med 5G-auktionen innan en slutlig domstolsprövning är avgjord. Huawei driver rättsliga prövningar som bland annat handlar om PTS villkor att förbjuda operatörer från att använda Huawei-produkter i 5G-nätet.

Beslutet om att porta Huawei och ZTE kom efter en säkerhetsprövning, gjord i samarbete med Försvarsmakten och Säpo. Enligt Säpo bedriver Kina omfattande cyberspionage och alla kinesiska företag är underkastade att rapportera till kinesiska myndigheter.

Bilförsäljningen i Europa bromsade in rejält under 2020. Försäljningen av nya bilar minskade med nästan 24 procent, enligt branschorganisationen Acea.

Enligt Acea kopplas utvecklingen till coronapandemin.

Totalt såldes 9,9 miljoner personfordon i Europa under förra året.

Konkurrensverket ger grönt ljus till riskkapitaljätten Blackstones förvärv av en portfölj med främst lager- och logistikfastigheter från fastighetsbolaget Castellum, enligt ett pressmeddelande. Totalt handlar det om ett förvärv för 18,1 miljarder kronor.

Försäljningen sker i två etapper där den första etappen består av 39 fastigheter för 5,0 miljarder kronor. Den andra etappen består av 175 fastigheter för 13,1 miljarder kronor. Den etappen villkoras av att Castellums bud på norska Entra fullföljs.

Tillgångarna kommer att ingå i fastighetsfonder som förvaltas av Blackstone.

LO:s styrelse har beslutat att betrakta Kommunals och IF Metalls kovändning i frågan om las-uppgörelsen med Svenskt Näringsliv som ett brott mot LO:s stadgar, rapporterar tidningen Arbetet med hänvisning till ett pressmeddelande.

Fackförbunden inom LO är enligt stadgarna skyldiga att inhämta ett yttrande från LO:s styrelse inför beslut i principfrågor eller frågor av stor praktisk betydelse.

Vilka konsekvenser stadgebrottet får framgår inte.

"Dessa frågor är en del av en intern process och det kommenterar vi inte i media", skriver LO.

Det var i december som Kommunal och IF Metall överraskade många genom att ansluta sig till en uppgörelse om anställningsskyddet som träffats mellan Svenskt Näringsliv och PTK, trots att LO-förbunden tidigare dragit sig ur arbetet med att få en uppgörelse på plats.

Coop öppnar en dygnet runt-öppen obemannad butik på Sätrahöjden i Gävle – Coop Mini. Kunder ska kunna ta sig in i butiken, handla och sedan komma ut ur butiken med en ny betallösning som Coop lanserat.

I den 30 kvadratmeter stora butiken finns ett utbud med cirka 400 olika torra, frysta och kylda varor, skriver Coop i ett pressmeddelande. Vid butiken placeras också ett skåp för upphämtning av beställningar från Coops ordinarie sortiment.

Enligt Coop innebär de små obemannade butiksmodulerna möjligheter till etableringar på ställen där det i dag inte finns någon Coop-butik, exempelvis i glesbygd och turistområden.

James Howells i Wales var tidigt ute med kryptovalutan, och växlade till sig 7 500 bitcoin för mer än tio år sedan, då de bara var värda några kronor styck. De digitala pengarna lade han på en hårddisk – som 2013 försvann i en flyttstädning.

Sedan dess har han grämt sig, i takt med bitcoins osannolika kursrusningar. I dag är 7 500 bitcoin värda över 2,3 miljarder kronor. Och i Howells fall tros denna förmögenhet ligga någonstans djupt begraven på en soptipp i kuststaden Newport.

– Jag erbjuder mig att donera 25 procent till staden Newport, för att dela ut bland alla invånare, om jag hittar mina bitcoin, säger han till CNN.

Det motsvarar uppemot 600 miljoner kronor, eller flera tusen kronor per person i staden.

Men kommunens styrande är kallsinniga, inte minst för att det är högst osäkert i vilket skick hårddisken skulle vara om den hittades.

"Kostnaden för att gräva upp soptippen, att lagra och behandla allt avfall, skulle kunna springa i väg till miljoner pund – utan någon garanti för att hitta hårddisken, eller för att den är i fungerande skick", skriver kommunens talesperson till CNN.

Henrik Samuelsson/TT