Hörby

Askeröds IF får föreningspriset

Askeröds IF får Lions föreningspris 2020. Rickard Persson är ordförande. Fotograferad vid Kyavallen.
Foto: Jonas Karlsson
Hörby
ASKERÖD Lions föreningspris 2020 går till Askeröds IF.
– Jättekul! Ett bevis på att det vi gör syns och märks, säger Rickard Persson, ordförande och målvakt i Askeröds IF.

I Askeröd kretsar det mesta kring byns idrottsförening. Med ett par hundra medlemmar i alla åldrar, och tolv lag i gång i olika serier, brukar det vara full fart på Kyavallen de flesta av veckans dagar.

Askeröds IF får Lions föreningspris 2020. Hemmaplanen heter Kyavallen.
Foto: Jonas Karlsson

Men detta året har inte varit likt något annat. Verksamheten har fått skalas ner på grund av coronarestriktionerna och träningar, matcher och arrangemang har fått ställas in.

– När de nya råden kom stoppade vi de flesta aktiviteterna. Vi vill föregå med gott exempel. Seniorlagen har också pausat sin verksamhet, men ungdomslagen är fortfarande i gång, säger Rickard Persson.

Satte käppar i hjulet

Coronapandemin satte bland annat käppar i hjulet för den årliga sommarfesten på Kyavallen. Varken sommarfesten eller loppmarknaden kunde hållas detta året på grund av restriktionerna.

– Sommarfesten är årets största happening här ute. Folk planerar sin semester långt i förväg för att kunna vara med och hjälpa till. Att behöva ställa in festen var tråkigt och tufft. Men vi hade inget val. Vi var tvungna att tänka om.

FAKTA

En förening med genuin fotbollskultur

Så här motiverar Lions Club valet av pristagare:

”Askeröds IF har en genuin fotbollskultur, som genom åren fostrat många ungdomar på både herr- och damsidan till stora framgångar i seriesystemet. Askecupen är en årligen återkommande händelse som i god anda samlar den mellanskånska fotbollen. Askeröds stora sommarfest - till både nytta och nöje - är också ett bevis på den kreativitet som finns i klubb. Vi hoppas att Askeröds IF genom Lions föreningspris framledes siktar mot nya mål och segrar!”

Loppmarknaden brukar locka tusentals besökare från hela Skåne, och är en viktig inkomstkälla. När det stod klart att det inte skulle bli någon loppmarknad på Kyavallen i år erbjöd sig en av medlemmarna att ha loppisen inomhus i en tom stallänga på hans föräldragård i Östraby.

– Det slog väl ut. Vi fick sålt jättebra. Vi körde loppis där på söndagarna ett antal gånger under sommaren och genomförde det så säkert det bara gick. Vi hade kösystem, placerade ut handsprit och följde restriktionerna.

Sköter allt arbete ideellt

För att hålla nere kostnaderna har Askeröds IF inte kvar någon anställd personal. Allt arbete görs helt ideellt. Medlemmarna turas om att sköta kansliet, städa och klippa gräset och hålla planerna i ordning.

– Vi var tvungna att se säkerställa att vi inte har onödiga utgifter. Vi har förlorat lite intäkter detta året, men inte överdrivet mycket trots allt, säger Rickard.

Trots att det har varit ett motigt år på många sätt, med inställda arrangemang och träningar och uttåget ur division fem för herrlaget – ser Rickard Persson framtiden an med tillförsikt.

– Man kan inte stirra sig blind på allt det tråkiga. Det gäller att hitta de där små grejorna som ger energi också.

Att Askeröds IF får Lions föreningspris 2020 är något som han är både stolt och glad över.

– Skitkul! Det är en extra klapp på axeln, och visar att det vi gör är rätt, säger han.

Priset är på 15 000 kronor och skulle ha delats ut på julskyltningen i Hörby. Men på grund av coronapandemin ställdes ceremonin in och priset kommer att delas ut vid ett senare tillfälle istället, meddelar Lions.

Välkommet tillskott

Tillskottet i kassan är välkommet i coronatider, konstaterar Rickard Persson.

– Pengarna kommer att gå in i kassan. Det mesta kommer att användas på ungdomssidan, och kanske en del kan användas till konstgrässatsningen.

Konstgräsprojektet är för övrigt inne i slutfasen. Med hjälp av bidrag från bland annat Allmänna Arvsfonden och sponsring från företag och privatpersoner har Askeröds IF nästan fått ihop de 5,8 miljoner kronor som behövs för att satsningen ska bli verkligen.

– Ja, nu ska det mycket till för att det här inte ska bli av. Min förhoppning är att vi ska kunna börja gräva till den nya planen efter semestrarna i sommar.

Konstgräsplanen kommer att bli ett lyft för föreningen, är Rickard Persson övertygad om.

– Att vi har en konstgräsplan kan bli avgörande för vår framtid och fortlevnad. Förhoppningsvis leder det att verksamheten kan öka ännu mer.

Bygger nytt klubbhus

Ett annat stort projekt som är i gång är renoveringen av klubbhuset som ska bli en mötesplats både för klubbens medlemmar och för byborna.

I motiveringen till föreningspriset lyfter Lions bland annat fram den genuina fotbollskulturen i Askeröd och att idrottsföreningen har fostrat många ungdomar på både herr- och damsidan till stora framgångar i seriesystemet. Kreativiteten som finns i klubben får också beröm.

– Kamratskapen och gemenskapen är fantastisk här ute. Askeröds IF ska vara som en knutpunkt i byn. Alla vill alla väl, och jobbar åt samma håll, säger Rickard Persson.

– Askeröd och idrottsplatsen är en del av ens hjärta – och kommer alltid att vara det!

Askeröds IF får Lions föreningspris 2020. Rickard Persson är ordförande. Fotograferad vid Kyavallen.
Foto: Jonas Karlsson

Hörby

Färre får socialbidrag i Hörby

Kommunen betalar ut två miljoner kronor mindre i försörjningsstad idag än vid årsskiftet 2020/2021.
Foto: Johan Nilsson/TT
Hörby
HÖRBY Utbetalningarna av försörjningsstöd minskade med två miljoner kronor i kommunen under 2021.
Det visar färska siffror från socialnämnden som presenterades på kommunstyrelsens möte häromdagen.

– Det är helt fantastiska siffror vi fått till oss. Vi har färre hushåll som är bidragsberoende idag jämfört med 2021 och vi har 15,8 procent lägre kostnader för försörjningsstöd nu jämfört med 2020.

– Det ger lägre kostnader för försörjningsstödet. Det handlar om en besparing på cirka två miljoner kronor, säger kommunalrådet Cecilia Bladh in Zito (SD).

Målmedvetet arbete

Hon förklarar de positiva siffrorna med att kommunen det senaste året har arbetat intensivt och målmedvetet med att få fler i sysselsättning, och att kapa kostnaderna för ekonomiskt bistånd.

– Detta har också med integrationsplikten att göra. När människor är i beroendeställning går arbetsmarknadsenheten in direkt och stöttar upp och sätter upp en plan för att de ska komma i jobb. Det har gått väldigt bra.

– Vi ställer krav på de som går på bidrag och de som är nyanlända att de ska komma i projekt för att komma vidare in på arbetsmarknaden. Det har också varit ett intensivt arbete för att förebygga felaktiga utbetalningar, och vi har nolltolerans mot bidragsbrott. Vi polisanmäler sånt direkt.

Vänder sig till unga vuxna

Kommunen har även startat ett nytt projekt för unga vuxna mellan 18 och 25 år för att förebygga att de hamnar i arbetslöshet.

– Vi ger dem hjälp och stöttning så att de kommer vidare till studier eller vidare ut i arbetslivet och blir självförsörjande.

Lars-Göran Ritmer (M), förste vice ordförande i kommunstyrelsen gläds å att bidragen minskar:

– Det är jättebra att det går åt rätt håll. Vi vill att folk ska känna ansvar för den egna ekonomin, säger han.

Covidfakta

Så är covidläget där du bor

Skåne
Eslöv
Höör
Skåne Coronasmittan fortsätter att öka. Så är läget där du bor just nu.
PREMIUM

Burlöv, Kävlinge och Svedala ligger just nu i toppen över var smittspridningen är störst, sett till antalet pcr-test som visat positivt, per 100 000 invånare.

Lokal debatt SkD

Att skylla på andra är SD-M-styrets signum

De styrande partierna i kommunhuset är expert på saktfärdighet och att skylla på andra, enligt Socialdemokraterna.
Foto: Johan Nilsson/TT
Lokal debatt SkD
Hörby
LOKAL DEBATT HÖRBY Svar från Socialdemokraterna till signaturen ”Skattebetalare i Hörby” och inlägget ”Oppositionen bara gnäller - förstör för våra ungdomar”

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Nej det är inte oppositionen som förstör för våra ungdomar!

Ansvaret för att kommunfullmäktige flyttar till Lågehallarna vilar på kommunfullmäktiges ordförande. Denne har i två år, eller så länge pandemin rasat, vetat om att ingen ville banta kommunfullmäktige av demokratiska skäl.

Kräver digital utrustning

Det skulle vara intressant att höra vad den anonyme tyckaren skulle säga om att vi från oppositionen sida har krävt digital utrustning ända sedan pandemiutbrottet. Ett stort flertal av landets kommuner använder digital teknik för sina fullmäktige sammanträden.

Saktfärdighet och skylla på oppositionen är styrets signum när man inte klarar av att lösa saker själv. Det går ut över ungdomarna i Lågehallarna.

Sparivern är så stor i Hörby att man inte prioriterar att rusta kommunhuset för dylika behov. Likadant är det med behandling av alla andra förslag

Berg av motioner

Ett sällan skådat berg av motioner och medborgarförslag ligger och väntar på behandling.

Vi lägger konkreta, konstruktiva förslag. Våra ungdomar är väl värda en politik som även omfattar dem. Vi har fört fram förslag om fria resor med kollektivtrafik för ungdom i gymnasieåldern och lagt förslag om byggande av en skatepark för att nu nämna något.

För Socialdemokraterna

Renaldo Tirone, Henrik Andersson

Hörby

Beskedet: Ankhusen ska byggas trots allt

Änderna i Hörbyån får lättare att skydda sina ungar från rovfåglarna när ankhusen är på plats på ön.
Foto: Mark Baker
Hörby
HÖRBY Det ut som att ankhusen vid Hörbyån blir verklighet trots allt. Flera personer hörde i helgen av sig till Gunilla Kronbäck och lovade hjälpa henne att bygga husen.
En insamling har startats och samtidigt har kommunen mjuknat i tonen, och säger nu att de kommer att röja på ön och sätta husen på plats.

Skånska Dagbladet berättade i lördagens tidning om Gunilla Kronbäcks medborgarförslag om ankhusen, och om att ingen tjänsteman på kommunen vill befatta sig med ärendet trots att tekniska nämnden gav klartecken för satsningen redan 2019.

– Vad jag har med det göra? Det är inte mitt bekymmer, sade samhällsbyggnadschefen Peter Siilak till tidningen.

Lösning i sikte

Men nu ser det ut som att en lösning är på gång. Anders Hansson (SD), ordförande i tekniska nämnden, berättar att han har pratat med Peter Siilak och att man är överens om att kommunen ska hjälpa till så gott det går.

– Nu är vi på rätt väg och det rullar på i den andemening som det var tänkt med förslaget. Vi kan inte bygga husen, men vi kan se till att det röjs upp på ön och vi kan hjälpa till att sätta husen på plats när de är klara. Om Gunilla ser till att de blir byggda har jag lovat att lösa resten. Vi måste hjälpa henne att få dit dem, säger Anders Hansson.

Gunilla Kronbäck säger att det är många som har hört av sig till henne efter Skånskans rapportering och uttalat sitt stöd. Diskussionerna om projektet har gått varma på sociala medier under helgen, berättar hon.

Så här kan ett ankhus se ut. Detta finns i Tyringe.
Foto: Andreas Örwall Lovén

– Det har varit många positiva reaktioner på Facebook. Folk har ringt och erbjudit sig att hjälpa till att bygga ankhusen. En av dem som ringde mig lovade att han skulle se till att tillverka tre av husen, säger Gunilla.

Har startat insamling

Totalt har hon tänkt sig sju ankhus på ön i Hörbyån. De fyra återstående ska en snickare hjälpa henne med. En insamling har startats på Facebook där allmänheten och företag uppmanas att swisha in pengar till materialinköp.

Det material till ankhusen som Gunilla Kronbäck tidigare har lämnat in till kommunen är fortfarande spårlöst borta. Därför behöver nytt virke köpas in.

Det känns jättebra. Responsen har varit väldigt positiv.

Hon är glad över stödet från allmänheten.

– Det känns jättebra. Responsen har varit väldigt positiv. Folk lovar att ställa upp frivilligt och bygga husen så fort materialet är inköpt.

När tror du att ankhusen kan sättas på plats?

– Det blir framåt våren - kanske i april när det har torkat upp på ön så att man kan gå där, säger Gunilla Kronbäck.

Får inte kosta något

I tekniska nämndens beslut står det att man bifaller Gunilla Kronbäcks medborgarförslag, men samtidigt slås det fast att det inte får kosta kommunen något och att förslagsställaren själv ska ombesörja att ankhusen byggs.

– Nämnden har haft goda intentioner, men tyvärr har det landat helt fel. Det var egentligen ett korkat beslut så som det är formulerat. Jag förstår inte hur man kunde gå fram med ett sånt förslag, där man lägger över hela ansvaret för finansieringen på förslagsställaren, säger Anders Hansson som själv satt med i nämnden och var med om att ta beslutet.

Hur har ni tänkt göra med underhållet av ankhusen när de väl är på plats?

– Jag vet inte riktigt hur vi ska lösa det än. Man kan inte gärna begära att Gunilla ska sköta underhållet som privatperson, så det är mycket möjligt att det landar på kommunen så småningom, säger Anders Hansson.

Gunilla Kronbäck får hjälp av frivilliga att bygga ankhusen och sätta dem på plats på ön i Hörbyån.
Foto: Jonas Karlsson

Redaktionen tipsar

Vi har känt er i många år

Lena Philipson, chefredaktör för Skånska Dagbladet.
Foto: Ralph Bretzer
Malmö
Eslöv
Höör
Krönika Ett hundratal personer jobbar just nu med att förändra Skånskan. Låter det drastiskt? Både ja och nej, om du frågar mig.

Från den förste februari har Skånskan en ny sajt och en ommöblerad papperstidning.

Om vi börjar med det digitala: sajten skd.se och mobilappen.

På din skärm blir det från februari andra typsnitt (bland annat Tiempos i rubriker) och färger (mer orange och mindre blått), men också annan struktur och ordning. Den lokala journalistiken hamnar oftare högre upp, medan du får scrolla längre ner för att hitta allmänna nyheter som går att läsa i fler tidningar.

Sajten är uppbyggd i block som kommer i en viss ordning. Om du oftast vill veta vad som är nytt i just din kommun så kommer du snabbt att lära dig var du hittar det.

Även i papperstidningen kommer typsnitt och en del former ändras (rubriktypsnittet blir Lyon), men många signaler som hjälper dig hitta finns kvar. Exempel på det är färgerna som representerar olika delar av Skåne: grönt för Mellanskåne och Svalöv, lila för Sjöbo-Skurup och ljusblått för Malmö-Lund, Kävlinge, Staffanstorp, Svedala och övriga Skåne.

Så här ser Lyon, det kommande rubriktypsnittet i Skånskans papperstidning, ut.

Den största förändringen blir att lokalsidorna flyttar fram i tidningen. De allra första nyhetssidorna i A-delen blir Mellanskånes. Börssidan blir daglig, vi får fler sporttabeller. Även korsord kommer finnas varje dag, och dessutom gå att lösa även digitalt i e-tidningen!

Varför gör vi detta?

Det började i somras när koncernen Bonnier News Local köpte Skånskan av Skånska Tidningsföreningen.

I hela världen kämpar tidningar för att överleva i en tid när de allra flesta har en uppkopplad mobiltelefon i handen många gånger om dagen. Vi konkurrerar inte längre med varandra om varken uppmärksamhet eller annonsörer. Istället tvingas vi tävla med internationella jättar som Google och Facebook.

Vi konkurrerar inte längre med varandra om varken uppmärksamhet eller annonsörer. Istället tvingas vi tävla med internationella jättar som Google och Facebook.

Det kräver en enorm teknisk och digital utveckling, till den grad att det är oerhört svårt att klara på egen hand som lokaltidning. Med koncernen Bonnier News Local bakom sig kan Skånskan nu dela alla stödfunktioner med tidningar i hela landet. Vi har nu gemensam it-support, kundtjänst, ekonomisystem, utvecklare och experter och samma tekniska grund för sajt och papper.

Det gör att vi på Skånskan kan fokusera på det vi är unikt bäst på: er verklighet och vardag. De som hittar nyheterna, skriver artiklarna och planerar tidningen är samma journalister som ni har känt i flera år – som har känt era orter i många år.

Om en vecka ska jag berätta ännu mer om förändringen av papperstidningen. Ha en fin helg och ta hand om er!

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Hörby

”Vad har jag med det att göra”

Peter Siilak, samhällsbyggnadschef i Hörby kommun.
Foto: Molly Berggren
Hörby
HÖRBY Samhällsbyggnadschefen Peter Siilak slår ifrån sig när Skånskan ringer upp och ställer frågor om ankhusen.
– Vad har jag med det att göra? Det är inte mitt bekymmer, säger han.

Gunilla Kronbäck säger att alla hon har pratat med på kommunen och politikerna har hänvisat henne till Peter Siilak.

Men Peter Siilak säger att det inte är hans uppgift att se till att ankhusen byggs.

– Det är upp till henne själv att lösa det, och fixa kontakterna med Omega om det nu är så att de har lämnat in materialet till dem. Det är inget jag har med att göra, säger Peter Siilak.

Får inte kosta något

I tekniska nämndens beslut står det att medborgarförslaget godkänns under förutsättning att det inte medför några kostnader för kommunen och att det finns intresse från nån snickerigrupp att utföra förslaget.

Vidare står det att Gunilla Kronbäck ska verkställa byggnationen i samråd med gata-/park-chef och att samhällsbyggnadschefen och gata-/parkchef ska ges i uppdrag att röja upp sly på ön.

Trots detta vill Peter Siilak inte befatta sig med ärendet.

– Det är inte mitt bekymmer. Det är inte mitt bord. Tekniska nämnden har sagt att man inte har något emot att det byggs ankhus. Hon har fått ja. Då kan hon bygga sitt ankhus. Det är inte ett ansvar för mig.

”Har inget emot ankhusen”

– Vi har inget emot att det byggs ankhus. Det handlar inte om det. Men det står i beslutet att det inte får kosta något. Då kan jag inte ikläda mig ansvaret för det här, fortsätter Peter Siilak.

Anders Hansson (SD), ordförande i tekniska nämnden, har förståelse för att Gunilla Kronbäcks känner sig frustrerad och besviken.

Han lovar att undersöka om han kan göra något för att hjälpa henne att få fart på projektet.

– Beslutet som tekniska nämnden tog är jättekonstigt. Det är ett trevligt förslag men ett tråkigt beslut. Det borde ha varit tydligare direktiv om hur man ska göra. Som det är formulerat nu hamnar hela ansvaret på förslagsställaren, och jag förstår att det är svårt för henne att lösa det.

– Det jag kan göra är att prata med Peter Siilak om det, och så måste vi försöka hitta det inlämnade materialet. Kan vi bara lokalisera vad det är tror jag vi kan lösa det. Jag kan inte lova något, men vi ska diskutera vad som kan göras, säger Anders Hansson.

Hörby

Lång väntan på ankhus i Hörby

Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör. Gunilla Bäckström kom med idén och skrev ett medborgarförslag som Jan-Åke Boulkizz (SPI) var med och godkände när han var ordförande i tekniska nämnden.
Foto: Jonas Karlsson
Hörby
HÖRBY För snart tre år sedan skickade Gunilla Kronbäck in ett medborgarförslag till kommunen om att bygga ankhus för änderna i Hörbyån. Förslaget fick grönt ljus av politikerna. Men ankhusen lyser fortfarande med sin frånvaro.
– Jag är fruktansvärt besviken, säger Gunilla Kronbäck.

Gunilla berättar att när hon flyttade till Hörby för 20 år sedan var det massor av gräsänder i Hörbyån. Inte minst runt på lilla ön vid bron öster om Ystadsvägen där det fanns flera små ankhus som de kunde ta sin tillflykt till.

– Det var alltid trevligt att gå dit och mata ankorna. Men nu är det bara en fjärdedel kvar av ankorna. Det finns inget skydd för deras ungar. Rovfåglarna tar dem, säger Gunilla.

Vandaliserades

Orsaken till att rovfåglarna kan härja fritt är att ankhusen, där fåglarna hade sina bon, vandaliserades för några år sedan. Därefter togs de bort helt.

– Det var ungdomar som vandaliserade husen och slog sönder dem, säger Jan-Åke Boulkizz (SPI), som tidigare tillhörde Sverigedemokraterna och då var ordförande för tekniska nämnden.

Stor djurvän som hon är bestämde sig Gunilla för att försöka göra en insats för att förbättra skyddet för änderna. Hon lämnade in ett medborgarförslag våren 2019 till kommunen med förslag om att bygga nya ankhus på ön.

Tekniska nämnden tog upp det som ett ärende under hösten samma år, och beslöt bifalla förslaget under förutsättning att det inte kostar kommunen något.

Backade upp idén

Jan-Åke Boulkizz var vid den tidpunkten ordförande i nämnden, och han gillade idén med att bygga ankhus på ön.

– Jag tycker det är behjärtansvärt. Det handlar om våra djur. Det är fint att kunna ta med barn och barnbarn och gå och mata ankorna i ån. När vi väl fick in ärendet låg jag på för att få det gjort. Vi politiker ska vara den förlängda armen mellan folket i byn och besluten som ska tas. Det spelar ingen roll om det är ett stort eller litet ärende. Det ska behandlas ändå.

Vi politiker ska vara den förlängda armen mellan folket i byn och besluten som tas.

Kontakter togs med kommunens dagliga verksamhet Omega, som ska ha tagit på sig att bygga ankhusen, och Gunilla Kronbäck tog fram ritningar och material till projektet och lämnade över det till Omega.

Sedan dess har det inte hänt något. Trots att politikerna sade ja till ankhusen lyser de fortfarande med sin frånvaro.

Får inga besked

Gunilla har gång på kontaktat kommunen för att höra varför man inte bygger ankhusen, men får inga besked från tjänstemännen. Hon berättar att hon har varit i kontakt med såväl gatuchefen Peter Wester som tekniska nämndens ordförande Anders Hansson (SD) och kommunalrådet Cecilia Bladh in Zito (SD), men att inget händer.

Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör.
Foto: Jonas Karlsson

– Jag har pratat med dem flera gånger. De hänvisar till samhällsbyggnadschefen Peter Siilak. Men han svarar överhuvudtaget inte när jag ringer honom. Man får inte kontakt med någon.

Gunilla säger att hon är besviken och upprörd över att tjänstemännen inte tar tag i frågan - helst som tekniska nämnden har godkänt medborgarförslaget och hon själv lämnat över material till kommunen för att få ankhusen byggda.

– Jag är fruktansvärt besviken och frustrerad. Jag tänker inte släppa det här. Medborgarförslaget har ju godkänts, säger Gunilla Kronbäck.

”Ska göra som politikerna säger”

Hon backas upp av Jan-Åke Boulkizz, som tycker att det är upprörande att ankhusen fortfarande inte är klara.

– Rent politiskt är det här klart. Nämnden har bifallit förslaget. Uppenbarligen är det någon tjänsteman som inte gör sitt jobb och har stängt av sin telefon, eller tycker det här är mindre viktigt.

– Tjänstemännen ska göra som politikerna säger. Svårare än så är det inte. Det är inte deras sak att avgöra om det är viktigt eller inte, säger Jan-Åke Boulkizz.

Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör.
Foto: Jonas Karlsson
Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör.
Foto: Jonas Karlsson
Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör. Gunilla Bäckström kom med idén och skrev ett medborgarförslag som Jan-Åke Boulkizz (SPI) var med och godkände när han var ordförande i tekniska nämnden.
Foto: Jonas Karlsson
Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör. Gunilla Bäckström kom med idén och skrev ett medborgarförslag som Jan-Åke Boulkizz (SPI) var med och godkände när han var ordförande i tekniska nämnden.
Foto: Jonas Karlsson
Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör. Gunilla Bäckström kom med idén och skrev ett medborgarförslag som Jan-Åke Boulkizz (SPI) var med och godkände när han var ordförande i tekniska nämnden.
Foto: Jonas Karlsson
Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör. Gunilla Bäckström kom med idén och skrev ett medborgarförslag som Jan-Åke Boulkizz (SPI) var med och godkände när han var ordförande i tekniska nämnden.
Foto: Jonas Karlsson
Försenade ankhus på ön i Hörbyån upprör. Gunilla Bäckström kom med idén och skrev ett medborgarförslag som Jan-Åke Boulkizz (SPI) var med och godkände när han var ordförande i tekniska nämnden.
Foto: Jonas Karlsson

Hörby

Rökutveckling från stuga

Hörby
Köinge Räddningstjänst, ambulans och polis ryckte ut till Köinge, strax utanför Hörby efter ett larm om en rökutveckling från en mindre stuga.

Larmet inkom klockan 15.07 och tio enheter från räddningstjänsten tillkallades.

– Man kan inte se några lågor men man ser att det kommer rök från taket. Det är någon stugliknande byggnad som det ryker från, säger Ola Nilsson, teamledare på SOS alarm.

Enligt räddningstjänsten hade det brutit ut en mindre brand i stugan som sedan släcktes. Ingen ska ha kommit till skada.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL