Lokal debatt SkD

Bristande handlingskraft i fiberfrågan

Lokal debatt SkD
Eslöv
LOKAL DEBATT ESLÖV Eslövs kommun måste ta bättre tag i fiberutbyggnaden på landsbygden, anser insändarskribenten.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Kommunstyrelsen behandlade Centerpartiets initiativärende kring bredbandsutbyggnad med fiber vid sitt sammanträde den 24/11. Centerpartiets förslag var att kommunstyrelsen snarast skulle undersöka möjligheterna att Eslövs kommun övertar tar ansvaret för utbyggnaden på landsbygden. Detta gäller till de fastigheter där det inte är marknadsmässigt att bygga fiber.

Inte helt oväntat avvisades vårt förslag av kommunstyrelsens majoritetspartier inklusive Sverigedemokraterna. De motiveringar som angavs var att vi slog in öppna dörrar eftersom frågan belyses för närvarande och det finns flera osäkra parametrar såsom likställighetsprincipen och så vidare att ta hänsyn till.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Eslöv

Ett ständigt grävande

Östergatan under järnvägsviadukten - en av många gatuombyggnader i Eslöv det gångna året.
Foto: Henrik Lindahl
Eslöv
Lokal debatt SkD
LOKAL DEBATT ESLÖV
PREMIUM

Oj, nu igen!

Parkeringsplatsen vid Systembolaget ska bebyggas. Kommer p-platserna att räcka med fler invånare i centrum?

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Lokal debatt Nsk

Misslyckad privatisering

Högstadieelever.
Foto: JESSICA GOW / TT
Lokal debatt Nsk
Lokal debatt SkD
Lokal debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Flera moderater föreslår att utbyggnadstakten av fängelseplatser skulle kunna öka genom att privata aktörer, i likhet med vård och skola tillåts driva verksamheten. Och analogin är slående, för de som tycker att privatiseringen av vård och skola blivit lyckad.

Privatiseringen var ursprungligen en besparingsidé. En grupp nationalekonomer fick i uppdrag av statsministern att föreslå åtgärder för att lösa en mycket svår ekonomisk kris. Ett förslag gick ut på att spara i den offentliga sektorn genom att utsätta den för konkurrens. Men nationalekonomers prognoser blir inte alltid rätt och inte heller har de specialkunskaper inom medicin och pedagogik. Det är därför vi har politiker som ska väga in olika aspekter och styra upp det som blir fel.

Innovationer uppkommer normalt i konkurrens, där dåligt icke bärkraftigt slås ut, men detta är något helt annat. Att få betalt från det allmänna oavsett resultat för tankarna till gamla Östeuropa.

Besparingsarbetet lanserades som en frihetsreform, med sådan framgång att nästan alla partier numera anammat systemet. Detta trots att vård och skola som är skattefinansierade samhällsinsatser, med mål att ge mest till dem med störst behov, i detta system istället ger mest till dem som vet bäst.

Traditionell marknadsekonomi, med dels en skattefinansierad sektor som styrs av politiker och dels ett näringsliv som måste göra vinst för att överleva, verkar under helt olika förutsättningar med olika regelverk. När man adderar en tredje finansiell gren som är en hybrid av de båda andra, uppstår per automatik intressekonflikter.

Privatiseringen har lett till att många beslutsfattare råkat hamna på oförenliga poster. Att då inta politiska ställningstagande som utmanar dessa starka ekonomiska krafter, är naturligtvis inte helt bekvämt. Om då samtidigt månadslönen är knuten till partilinjen förstår man att ängsliga politiker hukar sig i sina partiers mainstream. Det förklarar också åsiktsskillnaden mellan politiker och professionerna.

På skolområdet ska vi ha ett system som ger möjlighet att vara bra för alla grundskolebarn och inte bara för dem med ambitiösa föräldrar. Även barn till föräldrar utan tid, utan kunskap, barn till dåliga föräldrar och barn utan föräldrar ska ha en bra skolgång.

Bäst skolgång har elever som i sin vardag får träffa barn med olika bakgrund och denna mix kan varken boendet eller föräldrarna skapa. Det finns inget annat sätt att få ordning på alla grundskolor än att systematiskt gruppera om eleverna.

Valfriheten är lika illa som det sammanhållna högstadiet, en del klarar sig bra, men väldigt många faller igenom. När nu så många debattörer i och utanför skolan spyr sin galla över rådande system, blir man häpen över att de alla avslutar sina långa inlägg med att de inte är emot valfrihet. Alla dåliga erfarenheter som radas upp emanerar från det fria skolvalet och upplägget med skolpeng.

Nu krävs:

1. Att staten tar befälet över hela grundskolan, som ska vara likvärdig och lyder under en pliktlag.

2. Att det fria skolvalet och skolpengen avvecklas inom grundskolan.

3. Att man överlåter till myndigheten att placera ut eleverna för optimal blandning, i grundskolan.

4. Att man nivågrupperar och differentierar alla högstadieskolor med grupper/linjer som går fram olika fort och med olika mycket inslag av praktiska och estetiska ämnen, för att kunna möta alla elever.

5. Att ämbetsmannaförtroendet för lärarnas professionalitet upprättas genom ändamålsenlig krävande utbildning, god service av bland annat lärarassistenter, god arbetsmiljö, bra lön och tillit istället för New Public Management.

Med detta kan svensk grundskola få den ställning i samhället som alla efterfrågar. Det finns trots allt en minsta gemensamma åsikt om hur skolan ska fungera för alla barn i Sverige, även om just mitt barn naturligtvis är viktigast.

Rickard Nordström

Hörby

”Det behövs fler som Curth”

Det är bra att Hörbys dyra avgångsvederlag debatteras, menar skribenten.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Hörby
Lokal debatt SkD
LOKAL DEBATT HÖRBY
PREMIUM

Insändare angående artikeln om Curth Svensson som kritiserade de dyra fallskärmsavtalten (SkD 26 mars).

Intressant och uppfriskande att läsa om äldre kommunmedborgare som är engagerade i samhällsdebatten. De behövs fler personer som Curth Svensson i vårt samhälle.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Lokal debatt SkD

Lokal debatt: Alla farhågor om SD-M-styret har besannats

Alla farhågor om SD-M-styret i Hörby har besannats, enligt Hans Frank (L).
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Lokal debatt SkD
Hörby
LOKAL DEBATT HÖRBY

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Tre huvuden i sanden…

Det finns ett gammalt talesätt: ”Man får de politiker som man förtjänar”. När SD/M tillsatte sin ledartrojka efter förra valet, så var det nog inte det som medborgarna hade på sin näthinna. Efter drygt två års styre, kan man konstatera att de farhågor som fanns har besannats.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Eslöv

”Fixa rondellen i Marieholm”

En vägbula hade gjort nytta, anser insändarskribenten.
Foto: JESSICA GOW
Eslöv
Lokal debatt SkD
LOKAL DEBATT ESLÖV Det krävs fartsänkande åtgärder vid rondellen på Kvarngatan i Marieholm, anser insändarskribenten - som får svar direkt av Eslövs kommun.
PREMIUM

Det finns en felbyggd rondell på Kvarngatan i Marieholm. Det är många olyckstillbud i rondellen, det är påtalat till kommunen många gånger men inget har hänt.

Kommunens trafikingenjör var och tittade på den i november 2020, då jag förklarade problemen för honom. Svaret jag fick var att han ska titta på det under år 2021, och kommer han då fram till någon åtgärd blir det inte gjort något före år 2024.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Höör

Vad gör Merab åt asbest i skogen?

Miljöpartisten Kerstin von Seth vill att Merab återupptar asbesthanteringen på sina återvinningscentraler.
Foto: Skånska Dagbladet/Arkiv
Höör
Lokal debatt SkD
Höör Dagens insändare är från miljöpartisten Kerstin von Seth som undrar över asbesthanteringen runt skogarna i Höör.
PREMIUM

Rycker Merab på axlarna åt Asbest i skogen? Frågan är befogad då SKD redan hösten 2019 skrev om fynd av asbest i skogarna runt Höörs bebyggelse.

Bakgrunden till detta är säkert inte bara mindre miljövänliga personer, utan de svårigheter medborgarna ställs inför när mottagning av asbest upphört sedan 1 januari 2019.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Höör

Bygg ännu fler hyreslägenheter

Stefan Lissmark vill se ännu fler hyreslägenheter i Höörs kommun.
Foto: Tobias Lagerholm
Höör
Lokal debatt SkD
Höör Stefan Lissmark (S) svarar på Camilla Källströms (M) och Johan Svahnbergs (M) insändare om utbudet av hyresbostäder i Höörs kommun. Föregående insändare publicerades i fredags kväll.
PREMIUM

Svar på Camilla Källströms (M) och Johan Svahnbergs (M) insändare.

Jo då! Vi i Socialdemokratin är fullt medvetna om att det byggs nytt i Höör. Vi sitter med i både fullmäktige, kommunstyrelsen och HFAB och deltar aktivt i besluten som fattas där men vi är inte nöjda. Vi vill bygga ännu fler vanliga hyreslägenheter dit ungdomar, stora familjer med små inkomster, ensamstående kvinnor och äldre som har mist sin partner kan flytta. Centrumnära lägenheter såsom på Bangårdsgatan. Där finns det idag två tomter där vårt kommunala bolag, HFAB, skulle kunna bygga på minst en av dem.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Lokal debatt Nsk

Studenterna förtjänar ett högskolepedagogiskt lyft

Lunds universitet.
Foto: Arkivbild
Lokal debatt Nsk
Lokal debatt SkD
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Det har under det senaste året gjorts stora satsningar inom utbildningssektorn för att motverka arbetslöshet och stimulera omställningen under coronapandemin. Fokus har framförallt varit på livslångt lärande och Lunds universitet har varit en självklar del i satsningarna. Satsningarna på livslångt lärande är bra, men Lunds universitets studentkårer vill uppmärksamma att det saknas fokus på högskolepedagogisk utveckling och kräver nu ett ordentligt omtag i frågan, både nationellt och lokalt. Vi vill inte se fler utredningar, vi vill se åtgärder som visar att såväl regeringen som Lunds universitet tar frågan om högskolepedagogisk utveckling på allvar. Det kan inte bara vara vi studenter som tycker att framstående forskare ska bidra till inte bara dagens forskning och utveckling, utan också morgondagens?

God pedagogik är, märkligt nog, inte en självklar del av utbildningen på högskolenivå. Föreläsare och lärare kan vara framstående forskare men helt sakna verktyg för att förmedla den kunskapen. Lunds universitet har i tjugo års tid kämpat med brister med den högskolepedagogiska utvecklingen, men trots det är frågan fortsatt lågt prioriterad. 2015 gjordes ett tappert försök genom en omorganisation som tyvärr inte uppnådde önskat resultat, och 2020 gjordes till slut en omfattande utredning med åtgärder som var tänkta att sättas i verket innan årsskiftet. Så blev det inte. Istället lades ännu en utredning på hyllan, och Lunds universitet fortsatte att bortse från behovet av att höja den undervisande personalens kompetens, trots studenternas påtryckningar. Den låga prioriteringen av högskolepedagogisk utveckling påverkar allvarligt kvaliteten hos högre utbildning. Det förefaller för oss ironiskt med omfattande nationella utbildningssatsningar för livslångt lärande, när satsningar på lärandet i sig uteblir.

SUHF har sedan 2016 ett nationellt mål på 10 veckors högskolepedagogisk utbildning. Lunds universitet satte för sig själva upp samma målsättning redan år 2003. Det har snart gått tjugo år sedan dess, men än har vi inte sett beslut som skulle leda till att målen uppnås. När coronapandemin fick ett grepp om Sverige visades behovet av pedagogisk utveckling ännu tydligare. En stor del av den undervisande personalen saknar dessutom grundläggande digital kompetens, vilket under det gångna året för vissa studenter sänkt utbildningens kvalitet och påverkat deras möjlighet till rättssäker examination. En inscannad pdf med lärarens anteckningar kan inte ersätta en föreläsning. Examination där examinatorn varken klarar av att själv använda eller förklara examinationsverktygen skapar inte förutsättningar för rättssäker examination. Men det är inte bara den enskilda studenten som påverkas. Brister i den pedagogiska kompetensen hos lärare riskerar leda till lägre genomströmning där färre tar examen, försämrad konkurrenskraft för svenska studenter och sämre rykte för svenska lärosäten på den internationella arenan. Utbildning som strävar efter att vara i världsklass måste se till att även utbildningen lever upp till den ambitionen.

Det är för oss förbluffande hur universitet med excellent forskning och miljonsatsningar på forskningsprogram och forskningsinfrastruktur inte förstår att högskolepedagogisk förmåga inte kommer gratis. Det förvånar oss också att de satsningar som Sverige gör på forskning och utbildning inte kommer med krav på att den kunskap som genereras ska förmedlas med de mest effektiva och moderna metoderna. Vid Lunds universitet kräver därför studenterna obligatorisk utbildning i digitala verktyg för all undervisande personal. På en högre nivå vill vi uppmärksamma den här för oss så påtagliga och mycket allvarliga bristen. Vi ser ett akut behov av att nationellt stärka kunskapsutvecklingen och den vetenskapliga grunden för det högskolepedagogiska området och uppmanar regeringen att omgående vidta åtgärder.

Högkvalitativ forskning är fantastiskt och viktigt, men för studenten spelar det i undervisningssituationen ingen roll om universiteten är fulla av excellenta forskare, kan de inte föra vidare sin kunskap blir det inte mycket värt ändå. Lunds universitet vill vara ett universitet i världsklass som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors villkor. Det är dags att universitet dammar av sin egen målsättning om tio veckors högskolepedagogisk utbildning, för utan adekvat pedagogisk förmåga är det faktiskt svårt att förklara något alls.

För Lunds universitets studentkårer

Malin Bruce, Ordförande

Ella Sjöbeck, Vice ordförande

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL