Utrikes

Sudans tidigare premiärminister al-Mahdi död

Sadiq al-Mahdi, tidigare premiärminister i Sudan, har avlidit i sviterna av covid-19. Arkivbild.
Foto: Abd Raouf/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Sadiq al-Mahdi, som var Sudans senaste demokratiskt valde premiärminister, har avlidit i en ålder av 84 år i sviterna av covid-19.

al-Mahdi var premiärminister vid två tillfällen, men störtades i en militärkupp 1986 av den då okände militären Omar al-Bashir.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Åldersgräns synas på sociala medier i Italien

Italiens datamyndighet kräver svar om åldersgräns följs.
Foto: Naina Helén Jåma/TT
Utrikes
Utrikes

Italiens dataskyddsmyndighet kräver svar från Facebook och Instagram om åldersgräns sedan en 10-årig flicka dött när hon deltog i stryplek på Tiktok.

Frågan rör om åldersgränser efterlevs på de sociala mediernas plattformar.

Den italienska myndigheten har redan stängt av tillgången till Tiktok, som ägs av kinesiska Bytedance, för dem som inte kan bevisa att de uppfyller åldersgränsen på 13 år.

Flickan hittades död av sin 4-åriga syster sedan hon deltagit i en utmaningslek där man ska filma sig själv medan man söker ett tillstånd som närmar sig medvetslöshet. Flickan avled av kvävning.

Facebook och Instagram har två veckor på sig att svara hur man kontrollerar åldersgränsen.

Utrikes

EU-ilskan växer mot Astra Zeneca

Astra Zenecas vd Pascal Soriot. Arkivbild.
Foto: Jacquelyn Martin/AP/TT
Utrikes
Utrikes Vi har bara lovat att göra så gott vi kan. Så svarar Astra Zenecas vd på vaccinkritiken i EU.
Men motparten är inte nöjd.
– Varken korrekt eller acceptabelt, säger EU:s hälsokommissionär.

I fyra dagar har irritationen vuxit runt om i EU-länderna efter beskedet att Astra Zeneca på grund av "produktionsproblem" inte just nu kan leverera så mycket av sitt covid-19-vaccin som bolaget hade lovat.

Nu väljer vd Pascal Soriot att svara på kritiken i en stor intervju med tyska Die Welt, italienska La Repubblica och spanska El País från den europeiska tidningsalliansen Lena.

Huvudförsvaret: De produktionsproblem som nu försenar leveranserna har funnits även på andra ställen än i företagets fabriker i EU. Men då har man haft mer tid på sig.

– Vi har också haft problem med de brittiska leveranserna. Men det brittiska kontraktet skrevs under tre månader före det europeiska, så med Storbritannien har vi haft tre månader till på oss att lösa de problem som uppstått, säger Soriot.

Britterna först

Med Storbritannien skrev Astra Zeneca kontrakt i juni i fjol om leverans av 100 miljoner vaccindoser. Med EU skrev man kontrakt i augusti om 400 miljoner. Men då också med tydliga förbehåll, enligt Soriot.

– I kontraktet (med EU) är det väldigt tydligt. Jag citerar exakt: vi ska göra "our best effort", så gott vi kan, säger Soriot.

Att ta vaccin som tillverkats i Storbritannien och skicka till EU för att uppfylla kvoten är inte möjligt.

– Som ni kan förstå har den brittiska regeringen stipulerat att leveranser från den brittiska produktionen först ska gå till Storbritannien. I kontraktet med EU nämns att de brittiska fabrikerna kan vara en möjlighet för EU, men bara i ett senare läge, säger Soriot.

EU: Inte korrekt

EU-kommissionen ställer sig dock rejält frågande till flera av uppgifterna från Soriot.

Hälsokommissionär Stella Kyriakides skräder inte orden på en extrainsatt presskonferens i Bryssel.

Att Astra Zeneca bara skulle ha lovat att göra så gott man kan är varken "korrekt eller acceptabelt", säger Kyriakides.

– Låt mig vara kristallklar: de 27 medlemsländerna är enade om att Astra Zeneca måste leva upp till villkoren i överenskommelsen, säger cypriotiskan och manar bolaget att "engagera sig fullt ut för att återfå förtroendet".

På frågan om EU i kontraktsskrivandet fått någon varning från företaget om att det kanske inte skulle kunna leverera svarar hon kort och rakt.

– Nej. Det avvisar jag kategoriskt.

Pappren på bordet?

Ännu ett möte var inplanerat till onsdagskvällen mellan företrädare för kommissionen, medlemsländerna och Astra Zeneca.

Bolaget manas nu att offentliggöra sitt kontrakt med EU, "för att få ut debatten i det öppna", säger en EU-tjänsteman i Bryssel.

Helst skulle allt ha varit löst redan i går, säger en annan högt uppsatt EU-företrädare, med en nyckelroll i kontraktsskrivandet.

– När du har ett problem, när vattnet läcker, då vill man ha det löst så fort som möjligt. Bollen är på företagets planhalva, säger företrädaren på en genomgång inför korrespondentkåren i Bryssel.

"Självklart inte"

I intervjun med Lena-tidningarna avvisar Astra Zenecas vd anklagelser om att företaget valt att leverera åt annat håll först, i avsikt att tjäna mer.

– Att påstå att vi säljer till andra för att tjäna mer pengar är inte rätt, för vi gör inte det här i vinstsyfte någonstans. Det är vad vi har i uppgörelsen med universitetet i Oxford: vi ska inte göra en vinst. Vi tar självklart inte vaccin som ska till européerna och säljer till andra, fastslår Soriot, som även avvisar uppgifter om att Astra Zeneca-vaccinet bara skulle ha en åttaprocentig effektivitet bland äldre.

Astra Zenecas vaccin har ännu inte godkänts inom EU, men väntas få klartecken från läkemedelsmyndigheten EMA på fredag.

Wiktor Nummelin/TT

EU:s hälsokommissionär Stella Kyriakides. Arkivfoto.
EU:s hälsokommissionär Stella Kyriakides. Arkivfoto.
Foto: John Thys/AP/TT

FAKTA

Fakta: EU och vaccinen

EU-kommissionen har för medlemsländernas räkning gjort färdiga eller preliminära beställningar av över 2,3 miljarder vaccindoser från åtta företag.

Hittills har två av vaccinen – från Pfizer-Biontech och Moderna – även godkänts av EU:s läkemedelsmyndighet EMA och börjat användas runt om i EU.

Den 29 januari väntas beslut om Astra Zenecas vaccin. Bolaget har dock redan varslat om att utlovade leveranser kommer att bli mindre än planerat, på grund av "reducerad förmåga" vid en av fabrikerna.

Näst på tur att godkännas är sannolikt ett vaccin från Jansen/Johnson & Johnson. EMA har emellertid ännu inte någon färdig tidtabell för den proceduren.

Utrikes

Rysk förlängning av kärnvapenavtal med USA

Det ryska parlamentets underhus, duman, röstar för en förlängning av Nya Startavtalet med USA.
Foto: Rysslands parlament/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Rysslands parlament har godkänt en förlängning av Nya Start-avtalet om kärnvapenkontroll med USA på fem år.

USA:s president Joe Biden har meddelat att han vill se en femårig förlängning. Beskedet var ett av de första som han lämnade på den utrikespolitiska fronten.

Biden har diskuterat förslaget med ryske presidenten Vladimir Putin.

Avtalet, som undertecknades 2010, skulle ha löpt ut nästa vecka.

Från det ryska utrikesdepartementets sida sades det att uppgörelsen "blir på Rysslands villkor", och i enlighet med ett tidigare framlagt förslag.

Putin måste underteckna beslutet för att det ska vinna laga kraft.

Avtalet begränsar kärnvapeninnehavet till 1 550 vapen per land.

Förhandlingar har pågått om att förlänga det, en stötesten har varit expresident Donald Trumps tidigare krav på kinesiskt deltagande i en uppgörelse.

Utrikes

Nya brittiska karantänregler för inresor

Storbritanniens premiärmister kungör skärpta karantänregler.
Foto: Justin Tallis
Utrikes
Utrikes

Storbritannien inför skärpta karantänsregler för resande från högriskområden med coronavirus. Resenärer från riskområden måste vara i karantän i tio dagar och i lokaler som tillhandahålls av regeringen.

Åtgärden rör resande från ett 30-tal länder,

– Vi kräver att samtliga som anländer och som inte kan nekas inresa isoleras . . . på till exempel hotell, sade Johnson i parlamentet på onsdagen.

– Resenärerna hämtas på flygplatsen och transporteras direkt till platsen för karantän.

För brittiska medborgare kostar karantänsvistelsen 1 500 pund, motsvarande 18 000 kronor. Mat serveras då på rummet. Säkerhetsvakter bevakar att personen stannar i karantän.

Johnson sade också att skolor inte kan öppna som planerat i februari, men möjligen 8 mars om läget så tillåter.

Utrikes

Mystisk massdöd i senegalesisk pelikanpark

Jakten på svar om pelikandöden i senegaleiska Djoudj pågår för fullt. På bilden en pelikan i Israel. Arkivbild.
Foto: Ariel Schalit/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Fågelreservatet Djoudj i norra Senegal har stängt för allmänheten sedan minst 750 pelikaner har dött under mystiska omständigheter. Fågelinfluensa är inte en trolig orsak, enligt nationalparkschefen Bocar Thiam.

– Fågelinfluensa drabbar bara fåglar som äter spannmål. Men pelikaner äter fisk, säger han.

– Vi får invänta laboratorieresultaten som kommer om fyra dagar.

Djoudj är normalt hem för tre miljoner individer från närmare 400 fågelarter. Reservatet är listat som ett världsarv av FN och attraherar stora skaror ekoturister.

Bara tio av de döda pelikanerna hade uppnått vuxen ålder, resten var ungfåglar. Landets miljödepartement meddelar att det genomför "på plats-obduktioner" i jakt på orsaken till fågeldöden.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Miljonlotteriet

Miljonlotteriet testar på en ny strategi för sin annonsering!

Miljonlotteriet Miljonlotteriet är ett av Sveriges största lotterier och har funnits med sedan 1964.

För dig som inte vet något om lotteriet sedan tidigare, så är Miljonlotteriet grundat av iogt.se som sedan start haft som mål att låna lotteriet finansiera deras arbete mot droger i samhället. I och med regleringen av spelmarknaden förra året så har också de svenska lotterierna och spelbolagen kunnat ändra sin marknadsföring och i samband med dessa ändringar så är det bestämt att Miljonlotteriet blir digitalt, för att dra in ännu mer pengar till välgörenhetsarbetet som IOGT fokuserar på. Om du är intresserad av att kika in Miljonlotteriet så kan du göra detta här eller läsa mer om dem i denna artikel om Miljonlotteriet.

Eftersom att den svenska spelmarknaden har blivit annorlunda, så är detta en stor fördel för det svenska Miljonlotteriet eftersom att de kan använda förändringarna till något positivt. Den nya strategin för lotteriet är helt enkelt att visa mer var pengarna från Miljonlotteriets överskott går, så att fler människor får vara delaktiga i välgörenhetsarbetet som IOGT arbetar med. Sedan starten har lotteriet bidragit med över 2 miljarder kronor totalt till välgörenhetsarbete och detta är något som lotteriets överskott ska fortsätta att gå till, precis som det gjort sedan start.

Miljonlotteriet blickar framåt!

Miljonlotteriet har bestämt sig för att satsa bredare på just den digitala annonseringen där lotteriet riktar in sig på ansvarsfullt spelande och behöver numera uppfylla de hårda kraven som ställs på svenska spelbolag. Eftersom att lotteriets grundidé är att minska missbruk i samhället, så är detta något som de också är väldigt noga att fortsätta med och det är också här som den största kraften kommer att läggas även framöver. Genom de digitala kanalerna så har Miljonlotteriet redan nu lyckas komma en bra bit på vägen och det är också på denna bana som vi kan se dem fortsätta på framöver.

Den digitaliserade annonseringen kommer med andra ord att hjälpa lotteriet att nå ut till svenska folket så att de får se med egna ögon vad överskotten från försäljningen av spel hos dem bidrar till. Några av de saker som lotteriet hjälper till med är bland annat att rikta in sig på att tillföra gemenskap för barn och ungdomar som växer upp i stökiga familjer som kantas av missbruk genom årliga läger och evenemang. Via deras lotteri så kan du som spelar vara med och tävla om fantastiska vinster men också samtidigt vara en del av det stora välgörenhetsarbete som överskottet bidrar till. Sedan start så har de hjälpt både hemlösa att få tak över huvudet samt bidragit till många behandlingshem runt om i landet.

Utrikes

Slovakien kräver negativt covidtest på jobbet

Slovakiens premiärminister Igor Matovic. Arkivbild.
Foto: Petr David Josek/AP/TT
Utrikes
Utrikes Slovakien har återigen masstestat befolkningen – i hopp om att låta friska personer röra sig med större frihet medan de med positivt provsvar får stanna hemma.

Under nio dagar har Slovakien testat stora delar av sin befolkning för covid-19. Landet skapade rubriker i höstas när det var först i världen med att snabbtesta runt två tredjedelar av landets 5,5 miljoner invånare. Knappt 1,1 procent av de som gjorde antigentestet då fick ett positivt resultat och sattes i karantän.

Kritiker menade att så pass omfattande testinsatser innebar en tung börda på den redan hårt prövade vårdpersonalen och framhöll att snabbtester inte är lika pålitliga som PCR-test.

– Det faktum att andelen positiva test är fortsatt hög visar på att masstestandet inte löste situationen en gång för alla, säger Alexandra Brazinova, epidemiolog vid universitetet Comenius i Bratislava, till tidskriften The Lancet Infectious Diseases.

Ny masstestning

Nu har dock landet återigen uppmanat befolkningen att testa sig i syfte att låta människor som får ett negativt provsvar slippa undan en del av de restriktioner som har införts för att bromsa spridningen av coronaviruset.

I början av året berättade chefen för universitetssjukhuset i Nitra att mer än tio personer dog på covidavdelningen varje dag och att situationen var desperat. Slovakien har registrerat över 237 000 fall av covid-19 och mer än 4 000 döda.

Sedan den 1 januari har landet befunnit sig i lockdown, i ett försök att vända utvecklingen. Familjer får inte besöka varandra, resor utanför det egna distriktet är inte tillåtna och människor uppmanas att jobba på distans och bara lämna hemmet för de mest nödvändiga ärendena. Kyrkor har stängt.

Får hjälp

Polska experter har ryckt in för att hjälpa till med den storskaliga provtagningen och i Bratislava har bussar fungerat som teststationer. Myndigheterna i huvudstaden har dock uppmanat invånarna att verkligen fundera över om de är i behov av ett negativt testsvar. Om man lever hemma i sin "egen bubbla" och tänker fortsätta med det bör man inte ta den "onödiga risken" att gå ut och testa sig, skriver företrädare för staden på Facebook.

Den omfattande testkampanjen avslutades i tisdags och från och med onsdag kommer slovaker i åldrarna 15–65 år att kunna röra sig mer fritt om de har gjort ett antigen- eller PCR-test med negativt resultat.

Det innebär att den som inte kan jobba hemma från och med nu måste visa upp ett negativt provsvar för att släppas in på sin arbetsplats. Detsamma gäller för att få gå ut i naturen eller till exempelvis banken, posten och optikern, skriver nyhetssajten The Slovak Spectator.

Delar upp landet

Fram till i måndags hade omkring 2,6 miljoner slovaker låtit testa sig. Av dem uppvisade 30 556 personer – närmare 1,2 procent – coronasmitta.

Utifrån testresultaten kommer Slovakien att delas upp i 37 distrikt där virusläget är sämre och 36 distrikt där det ser bättre ut. I de värst drabbade områdena väntar en ny runda provtagningar och mellan den 3 och 7 februari är det bara boenden i dessa distrikt som kommer att behöva visa upp sitt nya testresultat för att undvika restriktionerna.

– Vi har beslutat att kombinera lockdown med masstestning, har premiärminister Igor Matovic sagt på en presskonferens.

– Vi kommer att ingripa i distrikt där det är nödvändigt att få situationen under kontroll.

Det krävs dock inget negativt provsvar för att få handla mat, uppsöka vård eller en testklinik, ta hand om en anhörig, delta i ett bröllop eller en begravning eller för att gå ut med ett husdjur mindre än en kilometer från hemmet.

Rättad: I en tidigare version av texten beskrevs provsvaren felaktigt i ingressen.

Sofia Eriksson/TT

Coronaläget i Slovakien jämfört med Sverige.
Coronaläget i Slovakien jämfört med Sverige.
Foto: Johan Hallnäs/TT

FAKTA

Fakta: Slovakiens masstestning i höstas

I slutet av oktober förra året började EU-landet Slovakien masstesta invånare över tio år för covid-19. Premiärminister Igor Matovic uppmanade slovakerna att gå ut för att testa sig och köerna ringlade långa till testplatser – i synnerhet som det inte fanns tillräckligt med personal för att utföra uppgiften.

Sammantaget var 38 359 personers testsvar positiva, knappt 1,1 procent av samtliga som testade sig. De fick sitta isolerade i tio dagar.

Det var frivilligt att testa sig men den som stoppades av polis och inte kunde uppvisa ett negativt provsvar riskerade dryga böter.

Slovakerna fick göra ett antigentest, ett snabbtest där svaret kan levereras efter några minuter – men som inte anses lika tillförlitliga som PCR-test, som tar mer tid eftersom näs- och halsproven måste analyseras på laboratorium.

Kritiker menar att masstestandet var ett slöseri med resurser och har framfört tvivel över effektiviteten. Förespråkare har framhållit att det var bra att så många smittade upptäcktes och sattes i karantän.

Källor: AFP, BBC och The Lancet Infectious Diseases

Utrikes

Misstänkt paket bakom pådrag vid vaccinfabrik

Ett misstänkt föremål har hittats vid Wockhardts fabrik i Wales. Arkivbild.
Foto: Jon Super
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En anläggning i Wales, där vaccinet som Astra Zeneca utvecklat tillsammans med Oxford University tillverkas, har delvis evakuerats.

"Wockhardt UK i Wrexham tog i morse emot ett misstänkt paket. Alla berörda myndigheter underrättades omedelbart och kopplades in", säger företaget i ett uttalande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Vill införa tvångsadoptioner ‒ före födseln

Danmarks statsminister Mette Frederiksen vill utöka möjligheterna till tvångsadoption. Arkivbild.
Foto: Philip Davali/Ritzau Scanpix/TT
Utrikes
Utrikes Danmarks regering vill göra det lättare att adoptera bort barn utan föräldrarnas samtycke. Tvångsadoptioner ska kunna göras redan innan barnen är födda.
PREMIUM

I sitt första nyårstal som statsminister, den 1 januari 2020, talade Mette Frederiksen om behovet av att öka möjligheten att adoptera bort barn utan föräldrarnas samtycke. Men processen kom att försenas av pandemin.

I det initiativ som hennes socialdemokratiska regering nu presenterar föreslås även att beslut om tvångsadoption ska kunna fattas redan innan ett barn är fött.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL