Opinion

Inga skattepengar till förtryck

Opinion
Opinion

22-åriga Nasteho Mohamed säger att det ställs krav på henne som somalisk kvinna att anpassa sig till konservativa normer som är i otakt med det svenska samhället och hennes rättigheter och det somaliska klansamhället finns även här. Hon berättade om sin kamp mot kvinnoförtryck i ett uppmärksammat inlägg på Facebook. Bland annat menar hon att kulturföreningar ser till att förtryckande normer lever kvar. Miljöpartisten Mursal Isa, regionpolitiker i Dalarna, håller med henne och menar att en del av de föreningar som får bidrag från MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, cementerar konservativa värderingar som förtryck av kvinnor. Han menar att de sprider en negativ bild av svenskhet och motverkar integration hos sina medlemmar.

Tyvärr är det inte första gången det här problemet uppstår i samband med bidrag från MUCF. Andra föreningar har anklagats för att använda medel för att saluföra extremism och icke-demokratiska värderingar. Några har förlorat sitt bidrag av det skälet. Man får ha vilka åsikter man vill, men inte alla ska bekostas med skattepengar.

Både Mohamed och Isa har blivit kritiserade av sina landsmän, som menar att de är illojala mot gruppen. Det är begripligt att andra somalier oroar sig för att det ska leda till ökad rasism när problem bland svensk-somalier belyses. Samtidigt bekräftar de i någon mån deras bild när de kräver lojalitet.

Historien är både ett stort misslyckande och en stor framgång. Nasteho Mohamed har fått en tydlig bild av vilka rättigheter hon har genom den svenska skolan och har satt sig på tvären när någon försöker tvinga henne till ett sätt att vara som hon inte är bekväm med. Skolan och samhället har gjort sitt jobb med att förmedla att i vårt samhälle strävar vi efter att alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter, oavsett kön eller etnicitet.

Föreningar som sprider förtryckande normer som går emot svensk lagstiftning bör inte få bidrag i från skattepengar.

Opinion

En tunn linje i viktig värdegrund

org-e8968a0b-9007-48a5-9b79-b271a34d9369.jpg
Opinion
Opinion

Den nya tv-serien ”Tunna blå linjen” har tagits emot väl av tittare och recensenter. Den visar polisarbete i Malmö på ett realistiskt sätt fast den är påhittad. Att vara polis är ett svårt arbete, inte minst i dessa tider när privatpersoner lätt tar upp mobilen och filmar ingripanden som sen läggs ut på nätet och får många kommentarer. Men det är något som polisen får räkna med och förhålla sig till.

Att göra ingripanden och kontroller hör till polisens vardag, men när polisen både i verkligheten och i tv-serien verkar göra det utifrån hur den kontrollerade ser ut är det oacceptabelt. Personer med utseende som avviker från den vita normen i Sverige blir ofta kontrollerade, vilket kallas rasifiering, att de blir kollade just på grund av att de är svarta eller araber.

Det är en företeelse som man hoppas att polisen tar på stort allvar och som de diskuterar mycket internt. Utåt ger polisen mest ett sken av att det inte är ett problem och att det inte alls är folks utseende som avgör om man blir kontrollerad. Man talar om polisens värdegrund och det arbete man utför kring denna. Det är bra att polisen har en humanistisk värdegrund, men den sköter sig inte själv. Man måste jobba med den varje dag, i verkligheten.

Det kommer hela tiden vittnesmål om att polisen har mycket kvar att göra för att leva upp till sin värdegrund. Det är aldrig bra att ducka för kritik. Det viktigaste är att ta kritiken på allvar och se till att problemen minimeras. Det är ett svårt men nödvändigt arbete för att folk ska våga ha tillit till polisen.

Opinion

Brittiskt fiske torskar på Brexit

Opinion
Opinion

En mängd verksamheter har hunnit kollapsa i Storbritannien efter Brexit. En av dem är fiskeindustrin, där 92 procent av de brittiska fiskarna röstade för att lämna unionen. Flera av dem har insett att de på det sättet röstade för sin egen konkurs, eftersom pandemirestriktionerna i kombination med byråkratin kring export nu gör det omöjligt att sälja deras färskvaror. Dagstidningen The Guardian har intervjuat fiskare som har förlorat, eller håller på att förlora sitt levebröd. En av de intervjuade säger att han trodde på information som visat sig vara lögn, som att man skulle spara 350 miljoner i veckan på att gå ur, som man sedan kunde använda till sjukvården. En annan berättade att han ombetts att lämna i 400 sidor i dokumentation för att kunna köra in i Europa med sin lastbil med färsk fisk. Hela lastbilar med skaldjur riskerar att fasta vid gränsen om bara en av lårarna saknar rätt dokumentation. I förra veckan stod bilar i hamnen med ruttnande last.Fiskare från Skottland och Devonshire har hotat med att dumpa fisk framför Downing street nummer 10 för att visa sitt missnöje.

Visst, fiskarna har varit naiva. De borde ha kunnat förstå att ökad administration och ökade avgifter inte skulle gynna en industri som i stor utsträckning sysslar med färskvaror inom lyxkonsumtion. Samtidigt har de fått fel bild av hur mycket de skulle gynnas av Brexit och fakta har ersatts med nationalistiska slagord i kommunikationen med brittiska fiskare.

Man kan förbluffas av nonchalansen i de folkvaldas gensvar på att folk förlorar levebrödet och tonvis med mat går till spillo. Brexitprofilen och ledaren för underhuset Jacob Reese-Mogg menade att fisken nu var ”lyckligare för att den var brittisk fisk”. Problemet behandlas som vore det en barnslig del av andra världskrigets propagandaapparat om brittisk överlägsenhet. Givetvis borde leave-sidan ta till sig kritik från en yrkesgrupp som litat på att regeringen skulle ta tillvara deras intressen.

Opinion

Girighet ska inte uppmuntras

Opinion
Opinion

Pfizer har hamnat i konflikt med EU kring priset på deras vaccin. Om man har tillgång till en viss typ av nål kan man oftast utvinna inte bara fem utan sex vaccindoser ur Pfizers flaskor. Det kräver dock utrustning som inte alla svenska regioner har i nuläget.

Pfizer har därför på eget initiativ höjt priset så EU får betala för sex doser och inte som överenskommet fem, fast det som sagt krävs specialutrustning för att kunna utvinna det.

Självklart kan inte Pfizer på eget bevåg bestämma prisnivån: avtalet med EU måste gälla trots att det i det här fallet är säljarens marknad. Om Pfizer vill sälja vaccinet i sexdosförpackning så får de antingen inkludera rätt utrustning eller hålla sig till avtalet om att sälja det som femdosförpackning. Vad Pfizer gör om de försöker ta betalt för sex doser istället för fem med en (rimlig) säkerhetsmarginal är att de går från att sälja en bra produkt: ett fungerande vaccin med en säkerhetsmarginal som att man utan bekymmer ska kunna utvinna, till att sälja en dålig produkt: en förpackning vaccin som saknar säkerhetsmarginal. Det är inte det som EU har beställt av Pfizer. Att inte ha någon säkerhetsmarginal är inte rimligt.

Man nästan vara lite överraskad över att inget företag eller verksamhet har framstått som helt ogenerat giriga hitintills under pandemin. Många har agerat rimligt och insett att vi till exempel alla vinner på att så många som möjligt blir vaccinerade så fort som möjligt. Det vore tråkigt om Pfizer bröt den trenden: just nu är de farligt nära.

Folkhälsomyndighetens beslut att inte betala Pfizers fakturor förrän saken är utredd är rimligt. Om vaccinflaskorna ska ses som innehållande sex doser bör det vara enligt överenskommelse mellan båda parterna. Man kan dessutom ifrågasätta hur bra det är att sälja vaccinförpackningar utan någon marginal, vilket blir fallet om femdosflaskorna uppgraderas till sexdosflaskor utan att man ändrar mängden.

Opinion

Tiggerifrågan fortfarande kontroversiell

Opinion
Opinion

Med minsta möjliga marginal, 31-30, röstades Sverigedemokraternas motion om lokalt tiggeriförbud ner av Hässleholms kommunfullmäktige. Debatten visar hur olika partierna ser på saken och att Sverige ännu inte har hittat ett bra sätt att hantera att andra EU-länder exporterar tiggare hit som ett sätt att slippa ta socialt ansvar på hemmaplan.

De lokala tiggeriförbud vi sett i Skåne befinner sig ideologiskt någonstans mellan löjligt populistiska utspel som påverkar få och en viktig europeisk diskussion om solidaritet, som egentligen inte alls är lokal.

Partierna på högerkanten har nationellt och lokalt stirrat sig blinda på tiggande som ”störning” som man borde få slippa för att det förstör utsikten och ibland kostar skattepengar. Man glömmer medkänslan med att tiggarna kommer för att fly social utslagning hemma. Vänstern är så upptagen med solidaritet att man glömmer att vi kastas tillbaka till lort-Sverige om vi låter tiggare bo i provisoriska skydd utan tillgång till ordentliga toalett- och tvättmöjligheter i åravis. Vi skulle aldrig tolerera sådan misär om det gällde svenskar.

Den fria rörligheten inom EU måste samtidigt gälla alla. Frågan är komplicerad.

När pandemin är över är det dags att ta upp diskussionen om vad vi tillsammans med tiggarnas hemländer kan göra för att de inte ska tvingas tigga, här eller någon annanstans.

Opinion

OSSE bör spela en större roll

Opinion
Opinion

Det här året är Sverige ordförande för OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Utrikesminister Ann Linde tog över vid nyår efter förra årets ordförandeland Albanien.

OSSE är en ganska okänd organisation. Den har sina rötter i Europeiska säkerhetskonferensen, som innebar att Europas länder, Sovjetunionen samt USA och Kanada enades om principer för samarbetet under det kalla kriget. Det handlade om att minska spänningarna i Europa, bland annat genom att erkänna gränserna från avslutningen på andra världskriget, men också om att utveckla det ekonomiska samarbetet och det begynnande miljösamarbetet samt, inte minst viktigt för västländerna, att få Sovjetunionen att acceptera krav på respekt för de mänskliga rättigheterna.

Eftersom de avgörande besluten om ESK togs i Helsingfors 1975 kallades det för Helsingforsavtalet. För Sovjetunionen innebar det att USA och övriga västländer inte bara i praktiken utan också skriftligt erkände den sovjetiska dominansen i de kommunistiska östländerna. Men det ledde också till att ”Helsingforsgrupper” bildades i Moskva liksom i Polen och Tjeckoslovakien, för att kräva rätten att uttrycka sig fritt.

Även om grupperna förföljdes av myndigheterna innebar ESK att de legitimerades och det bidrog till utvecklingen som ledde till raserandet av Berlinmuren. Efter upplösningen av Sovjetunionen ombildades ESK till en mer fast organisation, OSSE, nu med 57 medlemsstater. OSSE har spelat en viktig roll för att hjälpa de nya staterna att respektera mänskliga rättigheter, genomföra fria val och utveckla rättssäkerheten.

I sin programförklaring för årets ordförandeskap slog Ann Linde fast sambandet mellan säkerhet och respekt för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättssäkerhet – det som av många sågs som kärnan i Helsingforsavtalet och för OSSE. Hon pekade också på arbetet för att minska spänningarna i de konfliktområden som finns i Europa, som Nagorno-Karabach, Ukraina, Moldavien, Georgien och Belarus.

Det är inga små problem som hon därmed har lovat att försöka hantera.

I Nagorno-Karabach bröt öppna strider ut i slutet av förra året. När Nagorno-Karabach i mitten av 1990-talet genom ett väpnat uppror frigjorde sig från Azerbajdzjan och bildade en egen stat (erkänd av ingen annan) medverkade OSSE aktivt till att medla fram vapenvila och har sedan haft en utsedd representant för att följa utvecklingen och begränsa spänningarna. Nu agerade Turkiet och Ryssland utifrån egen maktpolitik för att tvinga parterna till vapenvila, utan att ge OSSE chansen att spela någon roll.

Det visar på svårigheterna för OSSE att agera i konflikter där något medlemsland har egenintressen att hävda. Även om Ann Linde redan besökt Ukraina i sin nya roll, måste hon fortsätta det viktiga arbetet för mänskliga rättigheter som funktionen som valövervakare, arbetet för minoriteters rättigheter, värnet av pressfriheten liksom stödet för att utveckla ländernas rättssäkerhet.

Det multilaterala samarbetet som alla skrivit under på måste få spela en större roll i Europa.

Yngve Sunesson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Online casino

Tips för att bli kvitt med ditt spelmissbruk

Online casino Under de senaste åren har det skett en ökning bland personer som hamnar i ett spelmissbruk. Denna ökning står i tät korrelation med ökningen av online casinon och dess tillgänglighet. Online casinon ger spelare en unik möjlighet att på kort tid kunna göra stora insatser på flera olika spel vilket ökar risken för ett osunt spelande.

Sverige har på många sätt varit ett föredöme när det gäller att bemöta spelmissbruk i olika former. Folkhälsomyndigheten har gjort undersökningar som visar på att ungefär 2% av Sveriges befolkning lider av någon typ av spelmissbruk. Denna siffran ser dock ut att stiga till följd av online casinons framåt marsch.

”Folkhälsomyndigheten anser att spel om pengar nu är en folkhälsofråga i Sverige. Kriterierna för att något ska klassas som en folksjukdom är att det ska drabba många och kan ha allvarliga konsekvenser. Man har därför numera ett antal stödlinjer samt information och hjälp att tillgå den som utvecklar ett problem med spel om pengar.”

Spelmissbruk är precis som med andra missbruk en sjukdom som inte bara drabbar personen som har missbruket utan även anhöriga. På stodlinjen.se kan man få professionell hjälp både som person som lider av ett missbruk och anhörig till personen. Det är viktigt att komma ihåg att spelmissbruk även kan bero på någon annan psykisk sjukdom. Spelmissbruk kan även bidra till att man utvecklar psykisk ohälsa. Det är vanligt att personer som utvecklar ett spelmissbruk parapellet hamnar i en depression eller drabbas av stark ångest.

Hur definieras ett spelberoende

I Sverige definieras ett spelberoende som ett sjukdomstillstånd. Man kan enkelt definiera spelberoende som när en person inte klarar av att hantera sitt spelande om pengar. Man kan helt enkelt inte sluta spela fast än att man borde och fast än att pengarna tar slut.

Personer som utvecklar ett spelberoende är oftast själva inte medvetna om sitt beroende förs än spelandet redan har gått över styr. Det brukar innebära att personer som har ett spelberoende ofta har levt med problematiken under en längre period innan de får ordentlig hjälp och behandling. Det kan ske i faser och spelmissbruk är oftast något som smyger sig på utan förvarning.

Symptom

Det finns några olika symptom man bör vara vaksam på när det gäller ens casinospelande. Symptomen kommer troligtvis inte över en natt utan utvecklas långsamt under en längre period.

- Man ökar ständigt sin omsättning för att öka spänningen i sitt spelande.

- Man ljuger om sitt spelande. Man ljuger då ofta om hur mycket man spelar för och om hur mycket tid man spenderar på sitt spelande.

- Man blir på dåligt humör och stressad om man inte kan spela den mängd man vill.

- När man förlorar pengar försöker man direkt vinna tillbaka dem.

I flera fall är det personens närstående som uppmärksammar om den ohållbara situationen och ber personen skaffa hjälp. Detta kan verkligen fungera som en väckarklocka och vara vändpunkten till ett mer sunt liv.

Lyckas undvika spelmissbruk

Har du redan ett fullt utvecklat spelmissbruk så är dessa tips inte något du bör ta till. Om du har ett spelmissbruk är det viktigt att ordentlig hjälp av utbildade och professionella personer.

Spelpaus.se

Spelpaus.se är ett verktyg som ägs av Svenska Spelinspektionen som ska hjälpa personer att kunna kontrollera sitt spelande. Spelpaus innebär att du stänger av dig från alla online casinon med svensk spellicens. Man väljer om man vill stänga av sig 1, 3, 6 månader eller tillsvidare. Under denna period kan man inte avbryta sin avstängning utan måste vänta ut hela perioden.

Spelgräns

Svenska Spelinspektionen och regeringen har nu bestämt att alla online casinon med svensk spellicens måste se till att alla spelare sätter en spelgräns för sitt spelande. Här bör du som spelare tänka efter och sätta en lägre gräns än vad du först tänkt sätta.

Skifta fokus

Detta kanske är det svåraste med det kan vara en bra idé att verkligen försöka skifta fokus. Kan du lägga all den tid och energi du lägger på online casinon på något annat? Försök hitta ett sunt substitut för spelandet. Kanske finns det en träningsform du aldrig testat men kan pröva nu? Matlagning eller bakning? Det finns massor av härliga alternativ.

Ekonomiska påföljder

Utöver psykiska efterföljder av ett spelmissbruk leder det även ofta till ekonomiska svårigheter. Det är vanligt att spelare tar flera olika lån från olika långivare för att kunna finansiera sitt spelande. Mobillån med hög ränta är lätt att få men desto svårare att betala tillbaka.

Om man som spelare samlat på sig höga och dyra skulder är det viktigt att vara ärlig mot sin omgivning för att kunna få ordentlig hjälp. Kontakta din bank och förklara ditt läge. Det är väldigt ofta en bra idé att samla alla lån till ett stort lån för att slippa höga räntor och dåliga avtal.

Opinion

Det ojämlika viruset

Opinion
Opinion

Orättvisa och ojämlikhet har alltid funnits, men om någon trodde att pandemin skulle ändra på det visar årets ojämlikhetsrapport från Oxfam att det är fullkomligt fel. Ojämlikheten har i stället ökat i takt med coronavirusets utbredning visar rapporten som presenterades i samband med Världsekonomiskt Forum.

Debatten handlar ofta om att arbeta hemifrån eller om e-handel, men det är perspektiv inriktade på medelklassen. Många människor runtom i världen har inte möjlighet att utföra sitt arbete hemifrån, om de ens har ett arbete nu när pandemin helt har ändrat förutsättningarna. Alla har inte möjlighet att beställa hem mat eller andra varor, då man saknar digital uppkoppling och inte skulle ha råd med det heller.

De miljardärer som drabbades ekonomiskt av pandemin under våren 2020 hade redan före årsskiftet återhämtat sig igen. Medan de som mist sina jobb på grund av coronakrisen behöver åratal för att återhämta sig. Oxfam skriver att enbart ökningen av förmögenheten under coronaåret hos de tio rikaste i världen, för övrigt vita män, skulle räcka till att betala för vaccin till alla i världen och dessutom rädda alla från fattigdom.

Vita män klarar sig bättre om de blir sjuka i covid-19 än vad svarta gör, beroende på vilka jobb de har, om de har jobb och hur de lever i övrigt. Män klarar sig också bättre än kvinnor inom alla grupper. Inte så konstigt eftersom kvinnor är i majoritet i de yrken som måste utföras på plats och ofta med större risk för smittspridning. Kvinnor har lågbetalda jobb med osäkra anställningar och kvinnor är överrepresenterade som vårdpersonal.

Rapporten visar att dödligheten i covid-19 i England är dubbelt så hög i fattiga områden som i rika. Skillnader finns garanterat i Sverige också, men kanske inte i lika hög grad. Det som Oxfam konstaterar är att ojämlikhet inte är någon naturlag, det går att ta politiska beslut som motverkar ojämlikhet. Men det kräver förstås modiga politiker som vågar se strukturerna. Likaväl som att de flesta ser klimatförändringarna och det finns planer och mål för att minska och komma tillrätta med dem, borde de djupa sociala klyftorna bli uppenbara för världens beslutsfattare. Strävanden mot en hållbar värld måste självklart gälla också ekonomin.

Opinion

Även till höger ska man stå för vad man tycker

Opinion
Opinion

Ett underligt, men rätt ofta förekommande beteende hos politiker eller aspirerande politiker på högerkanten är att visa en tydlig åsiktsmässig tendens för att sedan förneka den. Det gäller allt från främlingsfientlighet till abort.

Kristdemokratiska kvinnoförbundets ordförande Sara Havneraas har utsetts för att leda partiets arbete med en ny jämställdhetspolitik. För de flesta svenskar tillhör kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp det som definierar svensk jämställdhetspolitik. Havneraas har varit med i ett antal föreningar som är mot abort. I en har hon suttit i styrelsen. Trots detta säger hon att hon själv inte är mot abort. Det är oklart varför man skulle sitta i styrelsen för en organisation som motarbetar aborträtten om man själv är för abort. Dagens Nyheter uppmärksammar att hon också skrivit för en abortkritisk nättidning, men att hennes namn tagits bort i efterhand.

Kanske har Havneraas bytt åsikt i frågan. Det måste man såklart kunna göra. Det är i så fall bättre att tala om det: det är mer betryggande om en politiker berättar om ett åsiktsbyte än att de försöker radera spår av åsikter som de inte vill stå för.

Fallet Adaktusson visar att Kristdemokraternas hållning i abortfrågan är ett känsligt ämne: när det visade sig att partiets Europaparlamentariker röstat mot aborträtten 22 gånger under sin tid i Bryssel drog många öronen åt sig.

Rent strategiskt är det kanske klokt att förneka abortmotstånd, men väljarna har rätt att veta var KD står. Om Havneraas är tveksam till aborträtten måste hon stå för det eller berätta att hon bytt åsikt. Att ha en kontroversiell åsikt men förneka det har tråkiga ekon av när främlingsfientliga säger sig bli upprörda över att kallas rasister, trots att allt i deras beteende tyder på att de faktiskt har främlingsfientliga åsikter. Man kan fråga sig vad vitsen är med att kandidera till politiska uppdrag med åsikter man inte har.

Opinion

Tvivelaktiga partier och deras väljare

ÖREBRO 20191122Avgående gruppledaren Mattias Karlsson (SD) och tillträdande riksdagsgruppledare Henrik Vinge (SD) under Sverigedemokraternas landsdagar i Örebro.Foto: Pavel Koubek / TT kod 11380
Foto: Pavel Koubek/TT
Opinion
Opinion

I samband med stormningen av Kapitolium i Washington DC den 6 januari har debatten kring den extrema högern accentuerats även i Sverige. Många har diskuterat om det skulle kunna hända i Sverige, särskilt när man hör att Sverigedemokraterna och deras vänner längre ut på högerkanten inte vill ta avstånd från Donald Trumps agerande som uppviglare.

Ett av de märkligaste argumenten kommer upp hela tiden, och har så gjort sen SD gjorde sitt intåg i riksdagen. Nämligen att man inte kan eller bör kritisera Sverigedemokraterna eftersom de är demokratiskt valda av nästan en femtedel av svenska väljare. Med samma logik gällande USA skulle man inte kunna kritisera Trump och hans agerande, för att han har över 70 miljoner väljare bakom sig. Det faller på sin egen orimlighet.

Bara för att ett parti och dess företrädare är valda i ett demokratiskt val betyder inte att demokratin kan tas för given. Om det är ett parti vars företrädare under hela dess existens kommit med tveksamma uttalanden kring frågor som har med demokrati att göra kan man inte låta bli att kritisera företrädarna för att de har många väljare. Att respektera demokratin behöver inte betyda att man respekterar alla partiföreträdares åsikter. Om man tror att demokratin är i fara är det nödvändigt att kritisera ett parti och utfärda varningar för att ge det för mycket makt.

Det som hänt i USA nu, det som hänt i Ungern för inte så länge sen och det som hänt i Tyskland på 30-talet - allt skulle under olyckliga omständigheter kunna hända även här. Att tro något annat är aningslöst.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL