Efter första sträckan växlade Norge som trea, endast 1,6 sekunder bakom Finland, och skickade ut Therese Johaug.

Norskan gjorde sedan som i den överlägsna segern i skiathlon – hon drog ifrån.

Efter 33-åringens fem kilometer var avståndet 6,9 sekunder till närmast jagande Finland.

Till slut vann Norge med hela 42,9 sekunder före tvåan Sverige.

"Roligt"

Sverige gav startsträckan till Charlotte Kalla – som under lördagen gjorde världscupcomeback efter att ha varit i sjuk i covid-19 – och hon var med i toppen vid första växlingen.

– Det var roligt att ge sig ut. Det var att bita i, speciellt på andra varvet där finländskan gick riktigt starkt, säger hon i SVT:s sändning.

För Kalla återstår nu världscuphelgen i Falun innan det är dags för ett eventuellt VM.

– Det här har gett mig massa mjölksyra, ett stärkt självförtroende och väldigt mycket glädje över att få vara tillbaka i skidspåret. Det har varit jättekul att tävla, säger hon.

– Det känns bra att få många tuffa lopp på kort tid. Sedan finns det möjlighet att få till lite bra träning. Formtoppningen inleds.

"Bra sträcka"

Emma Ribom och Lovisa Modig såg till att Sverige behöll topplaceringen och Ebba Andersson gav sig ut som trea.

På sistasträckan jagade Andersson i kapp Krista Pärmäkoski, Finland, och stod sedan för en fin avslutning, vilket ledde till en svensk andra plats.

– Det var en bra sträcka för min del. Det var verkligen ett tacksamt läge att Lovisa skickade ut mig med Krista inom räckhåll, för det gjorde att jag successivt kunde jaga i kapp henne, säger hon i SVT.

Stina Nilsson har hunnit klara av fyra tävlingar i IBU-cupen och hennes 22:a-plats från tyska Arber i fredags är hennes bästa placering hittills. Den tävlingen, en sprint, var ett ordentligt kliv framåt från hennes 99:e-plats i debuten den 14 januari.

– Det har gått stadigt framåt varje dag. Så det är jätteskönt att känna att kroppen svarar bättre och bättre, både hur jag ska agera i spåret och på vallen, sade Nilsson till TT efter fredagens tävling.

I EM-truppen blandas debutanter med erfarna åkare som Elisabeth Högberg och Anna Magnusson. Högberg har ett guld i sprint att försvara.

"Det känns kul att lämna IBU-cupen i Arber, Tyskland, för att åka till EM i Duzniki Zdroj, Polen. Jag har ett taggat gäng aktiva med mig som vill fortsätta prestera. Målsättningen är två medaljer och det blir spännande att se om Bettan Högberg kan försvara sitt guld hon tog vid förra årets EM i sprint", säger ledaren Erika Oskarsson i ett pressmeddelande.

Marie Carlsson/TT

I Hereenveen, Nederländerna, pågår just nu en enda lång skridskobubbla. Efter förra veckans allround-EM väntar härnäst två världscuptävlingar innan det är dags för distans-VM i februari.

Nils van der Poel är ensam svensk deltagare på plats och upplever just nu några av sina bästa dagar som skridskoåkare.

På allround-EM satte han två nya svenska rekord och blev i tuff konkurrens tvåa på 5 000 meter innan han i söndags vann den klassiska distansen 10 000 meter.

Kör om VM-plats

Närmast väntar världscupen i dag och ett nytt 5 000-meterslopp.

På ett sätt är det hans viktigaste lopp på länge – en bra tid kan ge honom en plats i säsongens stora mål: distans-VM.

Samtidigt ser han det mest som en ynnest att få vara där.

– Om man är ett svenskt skridskofan och vill se Nils van der Poel på VM, då är söndagens lopp extremt viktigt. Men om man är en skridskoåkare i Heerenveen och bara tycker att det är väldigt kul att vara med i världseliten och åka skridsko så fort som möjligt, då är söndagens lopp mest väldigt kul att få vara med i, säger Nils van der Poel.

Till VM vill han såklart ändå. Och trots att han på några dagar gjort sig ett namn i världstoppen – "jag behöver inte visa upp min ackreditering på banan längre" – är hans VM-plats långtifrån självklar.

Trångt på isen

Första hindret är att han troligen hamnar i B-gruppen i dag. Det innebär att han tvingas köra så kallad kvartettstart, det vill säga att två par kör samtidigt. Och med dubbelt så många åkare som vanligt på isen, riskerar det att bli trångt i samband med eventuella varvningar.

Men löser han det och sätter en bra tid på 5 000 meter kan han åtminstone kvala in till den VM-distansen på egen hand.

För att få köra favoritdistansen på VM, 10 000 meter, behöver han hjälp på traven.

Skälet är coronapandemin i kombination med att van der Poel nyss kommit tillbaka från ett långt tävlingsuppehåll. Eftersom höstens tänkta kvaltävlingar ställdes in valde Internationella skridskoförbundet (ISU) att dela ut kvotplatser till EM och VM baserade på förra säsongens resultat – då van der Poel inte var med.

Hoppet står till Japan

Det svenska förbundet lyckades ändå tråckla in 24-åringen på EM, men VM-listan är full på 10 000 meter. Hoppet nu står till att han placeras sig högt – gärna allra högst upp – på reservlistan, som baseras på 5 000-metersresultaten i de kommande världscuperna.

Samt att en ordinarie kvotplats blir ledig.

Chanserna till det?

– Allting tyder på att Japan kommer dra sig ur VM, och de har en kvotplats. Så vi är nästan helt säkra på att det kommer att finnas en ledig plats. Och jag tror att jag kommer kunna ta den.

Men möjligheten är inte nödvändigtvis helt borta även om han inte toppar den där reservlistan.

Det var ju det där kryphålet.

– ISU kan tilldela en nation en plats utifrån lite andra premisser också. Så om man ser någon som har gjort bra resultat så kan man också krypa före lite på den där reservlistan. ISU har all anledning att vilja ha med världens bästa skridskoåkare på ett distans-VM och just nu är jag en av dem.

Misslyckas han i dag kan han få en ny chans nästa helg, i den sista världscuptävlingen före VM. Men med ett bra lopp i dag kommer van der Poel i stället lägga fokus på träning nästa helg.

Lasse Mannheimer/TT

Till slut lyckades Elias Pettersson. Efter sex raka matcher utan mål och fem utan poäng, slog 22-åringen till med första målet för den här NHL-säsongen.

Men svenskens fullträff hjälpte inte Vancouver i mötet med Montreal, och matchen slutade med en 2–5-förlust.

Pettersson reducerade till 1–2 i början av tredje och kort därefter kvitterade Nils Höglander – men sedan handlade slutet av matchen om Montreal som via mål från Brendan Gallagher, Jonathan Drouin och Joel Edmundson säkrade segern.

– Jag har inte börjat säsongen som jag vill. Jag måste vara bättre och spela bättre defensivt. Vi vill spendera hela matcherna i offensiv zon och en bra defensiv leder till en bra offensiv. Vi måste bara hitta dit, säger Pettersson på en presskonferens enligt Aftonbladet.

– Jag är glad, men jag är inte förvånad, sade amerikanske Poirier.

32-åringen är rankad tvåa i flugvikt, men var inte tippad att slå fjärderankade McGregor, utan tvekan sportens största namn, som återvände till oktogonen för första gången på ett år.

De båda har mötts en gång tidigare, 2014, då McGregor vann på knockout efter bara 106 sekunder.

Den här gången gick irländaren till ursinnig attack direkt, men Poirier lyckades sänka tempot med låga sparkar. Halvvägs in i andra ronden såg McGregor ut att få problem med benet och Poirier följde upp med en slagserie som avgjorde matchen via teknisk knockout två minuter och 32 sekunder in i andra ronden.

Snopet för McGregor, som inför matchen spått att han skulle vinna den på mindre än 60 sekunder. Efteråt var han besviken, men berömde sin motståndare.

– Hans sparkar mot min vad var väldigt bra, men Dustin är en bra fajter.

– Jag måste borsta av mig det här och komma tillbaka, och det kommer jag att göra.

Ingen chock

Poirier antydde att han gärna ser ett tredje möte.

– Nu har vi 1–1 i matcher, så vi kanske få göra om det här, sade han.

– UFC:s störste segerstjärna förlorar på sin egen styrka – han blir nedknockad för första gången i sin karriär. Det kommer kanske inte som en chock för mig, då McGregor varit borta så pass länge, säger Philip Dersén, skribent och krönikör på Fighter Magazine, till TT.

Sedan Poirier och McGregor möttes förra gången har irländaren varit mer inaktiv.

– Innan gick han flera matcher om året, nu är det inte ens en match om året. Så det är en blandning av inaktivitet och att han helt enkelt fått njuta av det goda livet med de nya pengarna på banken, säger Derzén och lägger till:

– Sedan är det att amerikanen blivit en bättre fighter under de här åren, och varit aktiv.

"En titelmatch"

Amerikanen har nu ett bra läge att antingen ta över eller slåss om UFC:s lättviktsbälte från ryssen Chabib Nurmagomedov som förra året drog sig tillbaka obesegrad.

– Jag ser det här som en titelmatch. Om Chabib inte kommer tillbaka är det jag som är mästare.

Resultatet i nattens match talar för att ryssen väljer att inte komma tillbaka, enligt Philip Dersén.

– Det sägs att han vill gå en match till, efter 30 vinster och noll förluster. Det hade han gjort mot McGregor då hade han tjänat enormt mycket pengar. Men nu ser det ut som att han kommer att fortsätta hålla sig pensionerad, och att vi får se färre profiler i UFC.