Lokal debatt SkD

Som man bäddar får man ligga

Foto: Johan Nilsson/TT
Lokal debatt SkD
Hörby
HÖRBY

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Jag bor inte i Hörby Kommun, men har ändå med intresse under en längre tid följt den politiska debatten/tjafset därstädes.

Det är ju faktiskt så att den nuvarande ledningen är vald i demokratisk ordning av väljarna i kommunen vid valet 2018. Man skulle kanske ha tänkt till före valet och inte som nu i efterhand? Som man bäddar får man som bekant ligga!

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Eslöv

Ett ständigt grävande

Östergatan under järnvägsviadukten - en av många gatuombyggnader i Eslöv det gångna året.
Foto: Henrik Lindahl
Eslöv
Lokal debatt SkD
LOKAL DEBATT ESLÖV
PREMIUM

Oj, nu igen!

Parkeringsplatsen vid Systembolaget ska bebyggas. Kommer p-platserna att räcka med fler invånare i centrum?

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Lokal debatt Nsk

Misslyckad privatisering

Högstadieelever.
Foto: JESSICA GOW / TT
Lokal debatt Nsk
Lokal debatt SkD
Lokal debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Flera moderater föreslår att utbyggnadstakten av fängelseplatser skulle kunna öka genom att privata aktörer, i likhet med vård och skola tillåts driva verksamheten. Och analogin är slående, för de som tycker att privatiseringen av vård och skola blivit lyckad.

Privatiseringen var ursprungligen en besparingsidé. En grupp nationalekonomer fick i uppdrag av statsministern att föreslå åtgärder för att lösa en mycket svår ekonomisk kris. Ett förslag gick ut på att spara i den offentliga sektorn genom att utsätta den för konkurrens. Men nationalekonomers prognoser blir inte alltid rätt och inte heller har de specialkunskaper inom medicin och pedagogik. Det är därför vi har politiker som ska väga in olika aspekter och styra upp det som blir fel.

Innovationer uppkommer normalt i konkurrens, där dåligt icke bärkraftigt slås ut, men detta är något helt annat. Att få betalt från det allmänna oavsett resultat för tankarna till gamla Östeuropa.

Besparingsarbetet lanserades som en frihetsreform, med sådan framgång att nästan alla partier numera anammat systemet. Detta trots att vård och skola som är skattefinansierade samhällsinsatser, med mål att ge mest till dem med störst behov, i detta system istället ger mest till dem som vet bäst.

Traditionell marknadsekonomi, med dels en skattefinansierad sektor som styrs av politiker och dels ett näringsliv som måste göra vinst för att överleva, verkar under helt olika förutsättningar med olika regelverk. När man adderar en tredje finansiell gren som är en hybrid av de båda andra, uppstår per automatik intressekonflikter.

Privatiseringen har lett till att många beslutsfattare råkat hamna på oförenliga poster. Att då inta politiska ställningstagande som utmanar dessa starka ekonomiska krafter, är naturligtvis inte helt bekvämt. Om då samtidigt månadslönen är knuten till partilinjen förstår man att ängsliga politiker hukar sig i sina partiers mainstream. Det förklarar också åsiktsskillnaden mellan politiker och professionerna.

På skolområdet ska vi ha ett system som ger möjlighet att vara bra för alla grundskolebarn och inte bara för dem med ambitiösa föräldrar. Även barn till föräldrar utan tid, utan kunskap, barn till dåliga föräldrar och barn utan föräldrar ska ha en bra skolgång.

Bäst skolgång har elever som i sin vardag får träffa barn med olika bakgrund och denna mix kan varken boendet eller föräldrarna skapa. Det finns inget annat sätt att få ordning på alla grundskolor än att systematiskt gruppera om eleverna.

Valfriheten är lika illa som det sammanhållna högstadiet, en del klarar sig bra, men väldigt många faller igenom. När nu så många debattörer i och utanför skolan spyr sin galla över rådande system, blir man häpen över att de alla avslutar sina långa inlägg med att de inte är emot valfrihet. Alla dåliga erfarenheter som radas upp emanerar från det fria skolvalet och upplägget med skolpeng.

Nu krävs:

1. Att staten tar befälet över hela grundskolan, som ska vara likvärdig och lyder under en pliktlag.

2. Att det fria skolvalet och skolpengen avvecklas inom grundskolan.

3. Att man överlåter till myndigheten att placera ut eleverna för optimal blandning, i grundskolan.

4. Att man nivågrupperar och differentierar alla högstadieskolor med grupper/linjer som går fram olika fort och med olika mycket inslag av praktiska och estetiska ämnen, för att kunna möta alla elever.

5. Att ämbetsmannaförtroendet för lärarnas professionalitet upprättas genom ändamålsenlig krävande utbildning, god service av bland annat lärarassistenter, god arbetsmiljö, bra lön och tillit istället för New Public Management.

Med detta kan svensk grundskola få den ställning i samhället som alla efterfrågar. Det finns trots allt en minsta gemensamma åsikt om hur skolan ska fungera för alla barn i Sverige, även om just mitt barn naturligtvis är viktigast.

Rickard Nordström

Hörby

”Det behövs fler som Curth”

Det är bra att Hörbys dyra avgångsvederlag debatteras, menar skribenten.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Hörby
Lokal debatt SkD
LOKAL DEBATT HÖRBY
PREMIUM

Insändare angående artikeln om Curth Svensson som kritiserade de dyra fallskärmsavtalten (SkD 26 mars).

Intressant och uppfriskande att läsa om äldre kommunmedborgare som är engagerade i samhällsdebatten. De behövs fler personer som Curth Svensson i vårt samhälle.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Lokal debatt SkD

Lokal debatt: Alla farhågor om SD-M-styret har besannats

Alla farhågor om SD-M-styret i Hörby har besannats, enligt Hans Frank (L).
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Lokal debatt SkD
Hörby
LOKAL DEBATT HÖRBY

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Tre huvuden i sanden…

Det finns ett gammalt talesätt: ”Man får de politiker som man förtjänar”. När SD/M tillsatte sin ledartrojka efter förra valet, så var det nog inte det som medborgarna hade på sin näthinna. Efter drygt två års styre, kan man konstatera att de farhågor som fanns har besannats.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Eslöv

”Fixa rondellen i Marieholm”

En vägbula hade gjort nytta, anser insändarskribenten.
Foto: JESSICA GOW
Eslöv
Lokal debatt SkD
LOKAL DEBATT ESLÖV Det krävs fartsänkande åtgärder vid rondellen på Kvarngatan i Marieholm, anser insändarskribenten - som får svar direkt av Eslövs kommun.
PREMIUM

Det finns en felbyggd rondell på Kvarngatan i Marieholm. Det är många olyckstillbud i rondellen, det är påtalat till kommunen många gånger men inget har hänt.

Kommunens trafikingenjör var och tittade på den i november 2020, då jag förklarade problemen för honom. Svaret jag fick var att han ska titta på det under år 2021, och kommer han då fram till någon åtgärd blir det inte gjort något före år 2024.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native Skd

Därför föredrar svenska spelare casino utan registrering

www.nya-casinon.online

Svenska casinospelare har sedan en tid tillbaka haft tillgång till vad som numera kallas för casino utan registrering. Detta är tack vare tjänster som e-legitimation och diverse betalningsmetoder.

Spelbolagen har med detta kunnat slopa den traditionella registreringsprocessen. Istället behöver spelaren endast verifiera sin identitet med svensk e-legitimation för att kunna spela. Detta har i sin tur ökat säkerheten och tryggheten i att spela på nätet. Tittar man tillbaka bara några år så såg casinobranschen markant annorlunda ut - särskilt i Sverige.

Det har i samband med spellagarna som introducerades för ett par år sedan skett många förändringar på den svenska spelmarknaden. När BankID blev ett krav på svensklicensierade casinon började samtidigt trenden med spel utan konto, något de flesta föredrar i dagsläget.

Snabb och säker inloggning

Första gången man besöker ett nytt nätcasino går det att spela praktiskt taget utan att registrera sig. Processen sker automatiskt när man verifierar sig med e-legitimation. Det enda man som spelare behöver göra är att välja belopp, bank, betalmetod och verifiera sig.

För bara några år sedan kunde spelbolagen kräva en massa dokument, ID och foton. Numera räcker det alltså med elektronisk legitimation, vilket både underlättat och gjort spelandet betydligt tryggare.

Processen kändes ofta både lång och utdragen. Nu kan man komma igång på några minuter.

På grund av att det blivit så enkelt och lättillgängligt att spela på onlinecasinon så har Spelinspektionen även sett till att implementera flera konsumentskydd.

Bland dessa är självavstängingsregistret Spelpaus, som i skrivande stund över 60 000 svenskar använt sig av för att pausa sitt nätspelande. Detta har lett till en säkrare och tryggare spelmiljö.

Insättning på direkten

En av anledningarna till varför spelare i Sverige föredrar casino utan registrering är hastigheten på insättningar. Med hjälp av moderna betalningslösningar i kombination med identifiering via e-legitimation går det att göra insättningar direkt. Dessutom förekommer det sällan några extra avgifter. Just dolda avgifter var vanligt förr när tekniken inte riktigt fanns där för casinon online. Men eftersom betalningsmetoder har förbättrats med tiden är transaktioner både snabba och avgiftsfria.

Förutom att casinon där inget konto behövs möjliggör direkta insättningar är det också på många sätt säkrare än traditionella nätcasinon. Det beror på att det numera inte längre är nödvändigt att lämna ifrån sig bankkortsnummer eller annan känslig information för att kunna spela. Istället räcker det att fylla i den summa man önskar spela för och sedan verifiera insättningen med elektronisk legitimation.

Sammantaget är hela processen med att föra över pengar till sitt spelkonto väldigt smidig, som ju är själva poängen med det här sättet att spela.

Säker utbetalning på några minuter

Historiskt sett har utbetalningar varit ett stort krux med att spela casino på nätet. Förr var spelare nämligen tvungna att tålmodigt vänta en längre tid för att få tag på sina vinster. Ibland kunde det ta upp till ett par veckor för pengarna att nå bankkontot. Därutöver var det också ett komplicerat förlopp innan ett uttag ens kunde begäras. Anledningen till detta var att e-legitimationen inte existerade (eller kunde användas på nätet) på den tiden och istället identifierade man sig genom att skicka in kopior på fysiska id-handlingar.

Idag är situationen något helt annat. Tekniska framsteg med smarta och innovativa lösningar har förändrat spelmarknaden i grunden. Den positiva utvecklingen senaste åren har lett till en standardisering av snabba uttag hos casinon utan registrering.

Exakt hur lång tid ett uttag tar beror på vilken betalningsmetod man använder sig av, samt hur snabb speloperatören är. Med de allra snabbaste metoderna är det möjligt att ta ut vinster inom bara några enstaka minuter.

Smidigare spelupplevelse

Enkelt uttryckt kan man säga att casino utan konto bidrar till en smidigare spelupplevelse än vad man tidigare varit van vid. Redan från start märks en tydlig skillnad då inloggningen sker utan krav på att fylla i en massa information för att börja spela. Istället är man igång med några få steg som bara tar ett fåtal sekunder och man skulle vinna kan man få tag på pengarna utan någon längre väntetid.

Allt detta har vi tekniska framsteg att tacka för och eftersom spelmarknaden är i ständig utveckling kan vi säkerligen vänta oss ytterligare förbättringar i framtiden.

Höör

Vad gör Merab åt asbest i skogen?

Miljöpartisten Kerstin von Seth vill att Merab återupptar asbesthanteringen på sina återvinningscentraler.
Foto: Skånska Dagbladet/Arkiv
Höör
Lokal debatt SkD
Höör Dagens insändare är från miljöpartisten Kerstin von Seth som undrar över asbesthanteringen runt skogarna i Höör.
PREMIUM

Rycker Merab på axlarna åt Asbest i skogen? Frågan är befogad då SKD redan hösten 2019 skrev om fynd av asbest i skogarna runt Höörs bebyggelse.

Bakgrunden till detta är säkert inte bara mindre miljövänliga personer, utan de svårigheter medborgarna ställs inför när mottagning av asbest upphört sedan 1 januari 2019.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Höör

Bygg ännu fler hyreslägenheter

Stefan Lissmark vill se ännu fler hyreslägenheter i Höörs kommun.
Foto: Tobias Lagerholm
Höör
Lokal debatt SkD
Höör Stefan Lissmark (S) svarar på Camilla Källströms (M) och Johan Svahnbergs (M) insändare om utbudet av hyresbostäder i Höörs kommun. Föregående insändare publicerades i fredags kväll.
PREMIUM

Svar på Camilla Källströms (M) och Johan Svahnbergs (M) insändare.

Jo då! Vi i Socialdemokratin är fullt medvetna om att det byggs nytt i Höör. Vi sitter med i både fullmäktige, kommunstyrelsen och HFAB och deltar aktivt i besluten som fattas där men vi är inte nöjda. Vi vill bygga ännu fler vanliga hyreslägenheter dit ungdomar, stora familjer med små inkomster, ensamstående kvinnor och äldre som har mist sin partner kan flytta. Centrumnära lägenheter såsom på Bangårdsgatan. Där finns det idag två tomter där vårt kommunala bolag, HFAB, skulle kunna bygga på minst en av dem.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Lokal debatt Nsk

Studenterna förtjänar ett högskolepedagogiskt lyft

Lunds universitet.
Foto: Arkivbild
Lokal debatt Nsk
Lokal debatt SkD
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Det har under det senaste året gjorts stora satsningar inom utbildningssektorn för att motverka arbetslöshet och stimulera omställningen under coronapandemin. Fokus har framförallt varit på livslångt lärande och Lunds universitet har varit en självklar del i satsningarna. Satsningarna på livslångt lärande är bra, men Lunds universitets studentkårer vill uppmärksamma att det saknas fokus på högskolepedagogisk utveckling och kräver nu ett ordentligt omtag i frågan, både nationellt och lokalt. Vi vill inte se fler utredningar, vi vill se åtgärder som visar att såväl regeringen som Lunds universitet tar frågan om högskolepedagogisk utveckling på allvar. Det kan inte bara vara vi studenter som tycker att framstående forskare ska bidra till inte bara dagens forskning och utveckling, utan också morgondagens?

God pedagogik är, märkligt nog, inte en självklar del av utbildningen på högskolenivå. Föreläsare och lärare kan vara framstående forskare men helt sakna verktyg för att förmedla den kunskapen. Lunds universitet har i tjugo års tid kämpat med brister med den högskolepedagogiska utvecklingen, men trots det är frågan fortsatt lågt prioriterad. 2015 gjordes ett tappert försök genom en omorganisation som tyvärr inte uppnådde önskat resultat, och 2020 gjordes till slut en omfattande utredning med åtgärder som var tänkta att sättas i verket innan årsskiftet. Så blev det inte. Istället lades ännu en utredning på hyllan, och Lunds universitet fortsatte att bortse från behovet av att höja den undervisande personalens kompetens, trots studenternas påtryckningar. Den låga prioriteringen av högskolepedagogisk utveckling påverkar allvarligt kvaliteten hos högre utbildning. Det förefaller för oss ironiskt med omfattande nationella utbildningssatsningar för livslångt lärande, när satsningar på lärandet i sig uteblir.

SUHF har sedan 2016 ett nationellt mål på 10 veckors högskolepedagogisk utbildning. Lunds universitet satte för sig själva upp samma målsättning redan år 2003. Det har snart gått tjugo år sedan dess, men än har vi inte sett beslut som skulle leda till att målen uppnås. När coronapandemin fick ett grepp om Sverige visades behovet av pedagogisk utveckling ännu tydligare. En stor del av den undervisande personalen saknar dessutom grundläggande digital kompetens, vilket under det gångna året för vissa studenter sänkt utbildningens kvalitet och påverkat deras möjlighet till rättssäker examination. En inscannad pdf med lärarens anteckningar kan inte ersätta en föreläsning. Examination där examinatorn varken klarar av att själv använda eller förklara examinationsverktygen skapar inte förutsättningar för rättssäker examination. Men det är inte bara den enskilda studenten som påverkas. Brister i den pedagogiska kompetensen hos lärare riskerar leda till lägre genomströmning där färre tar examen, försämrad konkurrenskraft för svenska studenter och sämre rykte för svenska lärosäten på den internationella arenan. Utbildning som strävar efter att vara i världsklass måste se till att även utbildningen lever upp till den ambitionen.

Det är för oss förbluffande hur universitet med excellent forskning och miljonsatsningar på forskningsprogram och forskningsinfrastruktur inte förstår att högskolepedagogisk förmåga inte kommer gratis. Det förvånar oss också att de satsningar som Sverige gör på forskning och utbildning inte kommer med krav på att den kunskap som genereras ska förmedlas med de mest effektiva och moderna metoderna. Vid Lunds universitet kräver därför studenterna obligatorisk utbildning i digitala verktyg för all undervisande personal. På en högre nivå vill vi uppmärksamma den här för oss så påtagliga och mycket allvarliga bristen. Vi ser ett akut behov av att nationellt stärka kunskapsutvecklingen och den vetenskapliga grunden för det högskolepedagogiska området och uppmanar regeringen att omgående vidta åtgärder.

Högkvalitativ forskning är fantastiskt och viktigt, men för studenten spelar det i undervisningssituationen ingen roll om universiteten är fulla av excellenta forskare, kan de inte föra vidare sin kunskap blir det inte mycket värt ändå. Lunds universitet vill vara ett universitet i världsklass som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors villkor. Det är dags att universitet dammar av sin egen målsättning om tio veckors högskolepedagogisk utbildning, för utan adekvat pedagogisk förmåga är det faktiskt svårt att förklara något alls.

För Lunds universitets studentkårer

Malin Bruce, Ordförande

Ella Sjöbeck, Vice ordförande

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL