Inrikes

Träden livsviktiga för svampar efter brand

Kantareller och Karl Johan-svampar i en korg. Arkivbild.
Foto: Margareta Kubista Gustafsson / TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Om vi vill att det ska växa svamp efter en skogsbrand är det viktigt att inte hugga ner träden som överlevde. Detta visar ny forskning efter den stora skogsbranden i Västmanland 2014, rapporterar P4 Västmanland.

Träden visar sig vara betydligt viktigare för svampen än hur allvarligt branden har gått fram.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Kvinna kvar i brinnande hus

Polisen har spärrat av en gata utanför det brinnande huset. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Det brinner i ett flerfamiljshus i Kristinehamn. Branden började i en lägenhet på andra våningen och spreds senare till en annan lägenhet.

– En orolig dam var då kvar inne i huset. Hon pratade med polispatrullen på plats som försöker få ut henne, säger polisens presstalesperson Diana Qudhaib.

En gata i närheten av fastigheten har spärrats av.

Inrikes

Covidföreningen: Vi känner oss osynliga

Åsa Kristoferson Hedlund lider av långvariga symtom sedan hon insjuknade i covid-19 i mitten på mars. I dag är hon ordförande i Svenska covidföreningen som släpper en rapport om långtidssjuka. Arkivbild
Foto: Mats Andersson / TT
Inrikes
Inrikes Det behövs mer resurser till patienter med långvariga symtom av covid-19, enligt Svenska covidföreningen.
– Samhället erkänner inte riktigt vår existens, säger ordförande Åsa Kristoferson Hedlund.

För att öka kunskapen, som Svenska covidföreningen menar är för låg bland svenska myndigheter och politiker, släppte föreningen nyligen en rapport om problemen som långtidssjuka upplever.

– Det är ett jätteproblem att det inte pratas om det. Det finns en stor risk att det uppfattas som att problemet inte existerar. Och det vill vi ju visa att det faktiskt gör, säger Åsa Kristoferson Hedlund, ordförande för Svenska covidföreningen med drygt 1 400 medlemmar.

Sjukskriven på nytt

Åsa Kristoferson Hedlund lider själv av långvariga symtom sedan hon insjuknade i covid-19 i mitten på mars. I september började hon jobba deltid men efter att symtomen förvärrats är hon nu återigen sjukskriven. Enligt beräkningar från SVT Nyheter kan 25 000 i Sverige lida av långvariga symtom av covid-19. Enligt en Novusundersökning kan den siffran vara betydligt högre.

Åsa Kristoferson Hedlund jämför läget i Sverige med situationen i Storbritannien.

– Där har man redan börjat avsätta pengar och över 40 specialistkliniker ska öppnas för de omkring 500 000 långtidssjuka i landet.

En konkret åtgärd som Svenska covidföreningen vill se är att just sådana mottagningar öppnas i Sverige.

– Vi vill se att det forskas mer. Vi vet alldeles för lite om långtidscovid i dag, säger Kristoferson Hedlund.

Slutrapport kommer

Om en vecka ska Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) presentera sin slutrapport över forskningsläget som finns när det gäller vård av personer med långvariga symtom av covid-19. Enligt Åsa Kristoferson Hedlund är det långt ifrån tillräckligt.

– De kommer att leverera en rapport som kommer att ge en ögonblicksbild. Vi vill se kontinuerligt lärande i vården.

Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet, håller med om att det behövs mer forskning.

– SBU har identifierat 14 relevanta forskningsartiklar internationellt, vilket är ett mycket litet underlag så mer forskning behövs verkligen för att karaktärisera tillståndet och för att dessa patienter ska få rätt behandling och råd, säger hon.

Inrikes

Vårdanställda kräver samordning av covidvården

Nikolaus Groll, specialistläkare inom anestesi och intensivvård på Blekingesjukhuset.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Svensk sjukvård måste samordnas bättre. Det är budskapet när sju vårdanställda möter statsministern.
– Just nu har vi i Blekinge väldigt tomt på intensivvårdsavdelningarna, men Skåne har det jättejobbigt. Ändå får vi inga patienter. Vi förstår inte varför, säger iva-läkaren Nikolaus Groll.

När det var som värst i våras åkte han och några kollegor till Sörmland och jobbade, för även då var Blekinge relativt förskonat. Men det var på eget initiativ och rätt så svårt att få till organisatoriskt, berättar han för statsminister Stefan Löfven i ett digitalt möte med vårdpersonal från Blekinge, Skåne och Västerbotten.

– Det var via privata kontakter. Jag ringde en kompis och frågade om vi skulle komma.

Nikolaus Groll ser framför sig att vårdtrycket kommer att växla under pandemins gång och att det mycket väl kan vara Blekinge som hamnar i ett pressat läge längre fram. Då vill han veta att det går att få dit personal från andra delar av landet, eller att det går att skicka iväg patienter till andra regioner.

Stefan Löfven hänvisar till det samordningsuppdrag som Socialstyrelsen har fått av regeringen. Men Camilla Brorsson, som har ledningsansvar för iva i Umeå, vittnar om att det inte fungerar.

– Jag har försökt få tag i ett namn på Socialstyrelsen på vem som är ansvarig för fördelning av personal, men det har varit omöjligt hittills, säger hon.

Konkurrerar med Kanada

Hon tycker också att inköpen av sjukvårdsmaterial är för dåligt samordnade.

– Vi har skyddsutrustning på plats och vi har vägar upparbetade för beställning. Det som är problemet är att fortsatt köper varje region in för sitt behov och nationell samordning saknas till stor del. Då tävlar vi till exempel med Kanada som köper in miljarder handskar, medan en svensk region lägger in en beställning på några tusen.

Camilla Brorsson, som också är ordförande för Svenska intensivvårdssällskapet, efterlyser även nationella mål för hur många intensivvårdsplatser per 100 000 invånare som ska finnas i varje region. I dag är det alltför stora skillnader, anser hon.

– Det ska vara lika vård till alla i vårt land, är hennes budskap till statsministern.

Martin Ahlström, iva-läkare på Skånes universitetssjukhus, ser tendenser till försämrad samarbetsförmåga i kristid, både mellan sjukhus och mellan regioner.

– Jag tror att vi skulle må bra av att ha en statligt styrd sjukvård i vissa lägen, säger han.

Nikolaus Groll har dragit samma slutsats under pandemin:

– Statlig sjukvård hade varit bra i en krissituation, säger han.

Regionerna ansvarar

Stefan Löfven understryker att det inte går att omorganisera sjukvården under pågående pandemi.

– Det skulle förvärra betydligt. Det skulle inte fungera.

Ytterst är det regionerna som ansvarar för sjukvården. Det är ett faktum, slår han fast, och regeringen försöker stötta genom att skjuta till resurser. Efter att ha hört de vårdanställdas berättelser om hur samordningen mellan regionerna fungerar i dagsläget säger han att det är uppenbart att det behöver göras mer.

– På sikt får vi se, när coronakommissionen har gjort sitt arbete. Den kommer också att innefatta just det här med fördelningen av ansvaret mellan olika nivåer. Vad de kommer att föreslå får vi helt enkelt avvakta, men den diskussionen kommer, det är ingen tvekan om det, säger Löfven.

Cecilia Klintö/TT

Inrikes

Corona kan hota julens blodreserver

Blodlagren hotas inför jul- och nyårshelgerna. Arkivbild.
Foto: Marcus Ericsson/TT
Inrikes
Inrikes Jul- och nyårshelgen innebär alltid en risk för brist på blod. Pandemiläget gör att oron är större än någonsin.
– Vi är i en situation vi aldrig varit i förut, säger Karolina Blom Wiberg vid Blodcentralen i Stockholm.

Att ge blod är något människor gör i sin vardag. Det vill säga, sin "vanliga" pandemifria vardag, på vägen till jobbet eller på lunchen. Därför varnar Blodcentralen för blodbrist i flera storstäder inför jul och nyår.

– Läget är bekymmersamt, säger Karolina Blom Wiberg, kommunikationsansvarig vid Blodcentralen.

Blodcentralens oro om brist inför julen är i sig inget nytt. Ledighet och röda dagar innebär att människor har annat för sig. Därför behöver det finnas ett lager som byggts upp under veckorna fram till ledigheterna. Men just nu lyser blodgivarna med sin frånvaro, vilket är bekymmersamt eftersom blod bara kan lagras i sex veckor.

Låga nivåer

– Vi har betydligt färre som kommer till oss efter att de strängare rekommendationerna infördes. Framförallt i storstäderna. Och just nu är inte blodlagren särskilt bra överlag, säger Karolina Blom Wiberg.

– Alla regioner med universitetssjukhus har låga nivåer eller akut brist på vissa blodgrupper och det är inte bra.

Blodgivandet har följt pandemins utveckling i Sverige. I våras gick det ned i samband med den första vågen av smittspridning. Under sommar och tidig höst gick det åter upp för att de senaste veckorna ha minskat kraftigt igen.

– Nu är det många som jobbar hemma och vi märker att det är fler som funderar en andra gång innan de går ut för att ge blod, säger Karolina Blom Wiberg.

Inte via blodet

Det finns inte anledning till oro för att smittas i samband med blodgivning eller när donerat blod fås, säger Maria Kvist, medicinskt ansvarig läkare vid Blodcentralen i Stockholm.

– Vi har inte sett ett enda fall i världen av att smitta överförts via blodet så det finns inga som helst vetenskapliga belägg för det, säger hon.

TT: Varför måste man då ha varit frisk i 14 dagar för att få ge blod?

– Det handlar om omsorgen för våra blodgivare och våra medarbetare. Det ska inte finnas någon risk att de smittas.

Blodcentralen säger sig ha vidtagit flera åtgärder för att minimera smittspridningen. Bland annat genom att minska trängseln.

– Men det innebär också att blodgivaren kan mötas av personal med munskydd eller visir, säger Karolina Blom Wiberg.

Filip Jacobsson/TT

Inrikes

KI-forskare kan vara bricka i iranskt maktspel

Irans andlige ledare, ayatolla Ali Khamenei.
Foto: Iranske ledarens kansli/AP/TT
Inrikes
Inrikes En avrättning av den svenskiranske läkaren och forskaren Ahmadreza Djalali kan vara en del av ett högt och farligt maktspel i Iran.
Landets hårdföra ledning vill statuera exempel som visar vem som styr, enligt en expert.

– Vi kan inte bortse från att det pågår en maktkamp på alla nivåer i Iran, säger Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi på Uppsala universitet.

De hårdföra hökarna, också kallade principisterna, ser en risk att förlora kontrollen över landet till mer moderata pragmatiker, när den politiska världskartan ritas om.

En viktig orsak är att demokraten Joe Biden ersätter president Donald Trump. Biden verkar vilja återuppta atomenergiavtalet med Iran, något som Trump drog sig ur.

Kan svida

– Så sent som i dag (tisdag) sade Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei att man har prövat förhandlingar, men att det inte gett särskilt bra resultat, berättar Fazlhashemi.

– Hökarna har haft vind i seglen sedan Trump drog sig ur atomenergiuppgörelsen. Nu vill de blockera de pragmatiska krafterna i Iran, när Biden tar över.

Ledningen kan därmed komma att fatta beslut "som svider i början, men som kan bli bra till slut", enligt den andlige ledare Khamenei.

Verkställandet av dödsdomen mot Djalali kan vara en del i detta spel, även om Fazlhashemi påpekar att det finns olika tolkningsmöjligheter.

Regimen behöver dessutom tackla problem med skenande priser som ökat med över 40 procent det senaste året; arbetslösheten är omkring 24 procent och coronapandemin slår hårt mot befolkningen.

Dessutom väntar ett presidentval, planerat till juni. En kandidat, general Hossein Dehghan, från det mäktiga revolutionsgardet ställer upp, vilket visar på en vilja från hökarna att kontrollera även presidentämbetet. Han står dessutom Khamenei nära.

Svårt med påtryckning

Försöken att påverka regimen i Iran att stoppa en avrättning blir svåra.

– Man ska inte ge upp förrän det är ett faktum, säger Fazlhashemi, men konstaterar att Sverige och EU inte har särskilt stora möjligheter att pressa Teheran.

Europa visade att det inte kunde svara emot USA, samtidigt som Trumpadministrationen förstärkte kontakterna med Irans ärkefiender såsom Saudiarabien och Israel.

– Iran har gett upp Europa och EU. Jag tror att Iran behöver alla vänner de kan få, nu efter Trumps era. Men man resonerar inte så, säger professor Fazlhashemi.

Grim Berglund/TT

Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi på Uppsala universitet. Arkivbild.
Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi på Uppsala universitet. Arkivbild.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
General Hossein Dehghan, från revolutionsgardet samt tidigare försvarsminister, ställer upp i presidentvalet i juni. Arkivbild.
General Hossein Dehghan, från revolutionsgardet samt tidigare försvarsminister, ställer upp i presidentvalet i juni. Arkivbild.
Foto: Vahid Salemi/AP/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoHex.se

Tote erbjuder i samarbete med ATG betting på svensk hästsport i Storbritannien

CasinoHex.se Brittiska Tote Group har kommit fram till ett avtal med Sveriges före detta monopolföretag inom hästsport, AB Trav och Galopp (ATG) som gör att de kan erbjuda deras kunder tillgång till betting på svensk hästsport.

Bortsett från trav och galopp är ATG numera också ett casino som var högt rankade av sajten CasinoHEX.se som specialiserar sig på att kontrollera och betygsätta casinon online.

Brittiska gamblers kommer att ha möjlighet att placera sina bets på svensk galopp och trav. Tote kommer också att livestreama de svenska loppen på deras sajt och kunder kommer att få tillgång till sändningarna utan att behöva placera bets på loppen i fråga.

Avtalet kommer till eftersom brittiska gamblers nu har ett mycket begränsat utbud på lopp att satsa på i och med coronaviruset (Covid-19). Nästan varje UK spelbolag har få odds på all typ av sport att erbjuda sina kunder.

Alla brittiska hästlopp har ställts in till åtminstone den 30:e april medan irländska lopp är inställda till tidigast 19:e april. I Nya Zeeland är det för tillfället den 21:a april som gäller. Alla spelbolag och casino på nätet kommer alltså att ha begränsade utbud på odds den närmaste tiden.

”I dessa oförutsägbara tider jobbar vi alla tillsammans inom hästsporten och gör det vi kan för att stötta sporten och deras deltagare”, säger UK Tote Groups VD Alex Frost och fortsätter: ”Vi vill hjälpa till att öka på intresset inom trav och galopp och genom innovation och samarbeten hjälpa industrin att få tillbaka normal omsättning”.

”Vårt nya samarbete med ATG är ett bra exempel på detta och travfans som nu får möjlighet att njuta av att se och betta på svensk trav och galopp för första gången med Tote”.

ATG:s VD Hasse Lord Skarplöth tillägger: ”Vi drabbas alla av situationen i världen just nu, både i våra privata liv och i arbetslivet. Under dessa omständigheter är det bra att under den korta tid vi har kunnat arbeta med brittiska Tote kunna erbjuda svensk hästsport till deras kunder för första gången och på så sätt generera omsättning inom sporten”.

”Vi tänker fortsätta utbyta idéer och utveckla partnerskapet mellan UK Tote och ATG för att hjälpa till att gagna trav och galopp i båda våra länder”.

UK Tote Groups VD, Alex Frost, säger att organisationen också samtalar med ett antal andra förbund runt om i världen för att kunna lägga till fler möjligheter till spel för spelare i Storbritannien.

Frost säger: ”Vid sidan av vårt jobb med ATG pågår också diskussioner med ett antal andra internationella partners som vi ser fram emot att kunna uppdatera er om inom ett par veckor”.

Inrikes

Första bilderna på unikt fynd från stenåldern

Stenåldershunden i Blekinge Museers föremålsmagasin i Karlskrona visas nu upp för medier.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Hög status och käkar som en varg – nu kommer allt mer information om den så kallade Stenåldershunden från Blekinge.
Här kommer de första bilderna på det unika fyndet som har drygt 8000 år på nacken.

– Det är en form spetshund, med speciella drag som skiljer sig från dagens hundar, berättar osteolog Ola Magnell från Arkeologerna vid Statens Historiska Museer i Lund och fortsätter:

– Den är rätt stor och den har kroppsbyggnad som en grönlandshund. Huvudet är stort som hos en dalmatin och käken lika kraftig som på en varg.

Det unika fyndet gjordes i samband med de stora arkeologiska utgrävningarna i Sölvesborg i Blekinge tidigare i höstas. Plötsligt upptäcktes en 8 400 år gammal hund, fint hoprullad i en grop. Begravd med vad som tros vara gravgåvor. Detta mitt i det område där över 50 stora huskonstruktioner från samma tid just har hittats.

Hunden lyftes ur marken i ett tungt block av sand, och har sedan dess förvarats på Blekinge museums föremålsmagasin. Osteolog Ola Magnell från Arkeologerna, Statens Historiska Museer, i Lund har lagt många timmar på att pensla fram forntiden. Det visar sig att hunden är välbevarad – om än något skör med sina benrester.

”Ett av de äldsta gravfynden av hund i landet” har Ola Magnell tidigare konstaterat. I dag funderar han över huruvida djuret, som haft en mankhöjd på runt 54 centimeter, kan ha haft en något annorlunda status.

– Det är inte alla hundar som man begraver på detta sätt i grop. Det är inte alla hundar som får en begravning på denna tid , så denna hund är på så sätt speciell , säger Magnell till TT.

– Man kan inte utesluta att det är ett offer. Men vi tror det är en grav. Jag tycker det är rimligaste tolkningen.

Arbetet med hunden fortgår – nu väntar analys svar på en rad provtagningar som försöker utröner alltifrån vad hunden ätit till vilken ålder den haft och vilka sjukdomar den drabbats av.

När arbetet är klart kommer eftervärlden i någon form få möjlighet att uppleva den.

– Den ska kunna ställas ut – men var och när är inte klart. Det viktiga nu är att rädda den.

Anna Karolina Eriksson/TT

Osteolog Ola Magnell vid den frampenslade stenåldershunden.
Osteolog Ola Magnell vid den frampenslade stenåldershunden.
Foto: Johan Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: Utgrävning i Ljungaviken

I Ljungaviken i Sölvesborg finns arkeologiska spår som sträcker sig mer än 8 000 år tillbaka i tiden och utgrävningar har pågått här under cirka 15 års tid.

Under utgrävningarna, som nu är inne i slutfasen, har rester av 51 hus hittats, liksom stora mängder flinta och eldstäder.

Området ligger skyddat nära vattnet och marken är väldränerad. Vid en snabb havsnivåhöjning för 8 200 år sedan täcktes marken av lera och därefter har tjocka sandlager tillkommit.

När utgrävningarna avslutats kommer nya bostäder att byggas på platsen.

Källa: Blekinge museum

Inrikes

Läkare: Systemfel i äldreomsorgen

Pandemin sätter fingret på systemfel i äldreomsorgen, anser Svenska distriktsläkarföreningen. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Trots att de som bor på äldreboenden tillhör samhällets sköraste är medicinsk läkarkompetens underdimensionerad och nedprioriterad i den kommunala äldrevården, anser Läkarförbundet.
– Vi är för få med ofta stora uppdrag, säger läkaren Nadja Schuten-Huitink.

En läkare, ett par timmar i veckan. Ett 50-tal patienter i riskgrupp, med en omfattande och komplicerad sjukdomsbild. Mitt i en brinnande pandemi.

Så ser det ut just nu på många av landets äldreboenden.

– De flesta distriktsläkare har bara fyra timmar i veckan för ett boende som man ansvarar ensam för, berättar Nadja Schuten-Huitink, distriktsläkare vid en vårdcentral med ansvar för ett äldreboende i Falu kommun.

Att uppdragen är omfattande och läkarna få i äldreomsorgen är ingen nyhet. Så har det sett ut länge, långt innan fackförbunden stred för ansiktsmasker och visir. Däremot har sjukdomsbördan blivit tyngre det senaste decenniet.

– Vi har lika många timmar jämfört med 00-talet, men en helt annat sjukdomsbörda. Vi brukar skämtsamt säga att man ensam sköter en hel medicinavdelning med bara en halv dag i veckan, säger Nadja Schuten-Huitink, som också är ledamot i Svenska distriktsläkarföreningen.

Extrem prövning

Drygt 2 840 av de närmare 80 000 personer som bor på särskilda boenden har avlidit i covid-19, enligt Socialstyrelsen siffror från den 16 november.

Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) konstaterar i en granskning att många covidsjuka på äldreboenden inte fått någon individuell läkarbedömning.

– Personligen känner jag inte igen mig i att individuella bedömningar inte är gjorda. Jag tror att mina kollegor gör sitt allra bästa för att hinna med, men ibland räcker inte tiden till och man tvingas göra hårda prioriteringar. Vi är för få med ofta stora uppdrag.

Läkarna har behövt rycka in och jobba över både kvällar och nätter under våren och hösten, säger Schuten-Huitink.

– Vi har behövt prioritera covidvården framför andra vårdinsatser. Det innebär en stor etisk stress hos kollegorna.

Om smittan tar sig in på ett boende får man släppa allt annat, säger hon.

– Och det är inte som att jag kan lämna mina patienter med hjärtsvikt och högt blodtryck. Jag befarar att vi snart kommer att få se en överdödlighet även vid övriga sjukdomar.

Kontinuitet avgörande

Själv har hon haft jobbat med samma boende i nästan tio år, med väl utarbetade rutiner.

– En viktig förutsättning är kontinuitet. Om du känner både patienter och sköterskor och redan har en bra sjukdomsbild är det enklare att göra kvalificerade medicinska bedömningar om patienten blir allvarligt sjuk, säger hon och fortsätter:

– I de fall som du tidigare gjort en individuell bedömning och pratat med anhöriga kan det räcka med ett videosamtal. I annat fall måste du faktiskt klä på dig skyddsutrustning för ett hembesök.

Kommunens ansvar

Äldreomsorgen är kommunens huvudansvar. Men ansvaret för vården på ett boende är delat. Sjuksköterskor och undersköterskor är anställda av kommunen. Regionerna ansvarar för läkarinsatserna, vilka regleras i samverkansavtal med kommunerna.

Men det är kommunerna som ansvarar för säkerhet och kvalitet för den vård som bedrivs, via kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska.

– Det har blivit tydligt i pandemin, att den medicinska läkarkompetensen saknats i äldrevården, säger Marina Tuutma, ordförande för Svenska distriktsläkarföreningen och Läkarförbundets andre viceordförande.

Fackförbundet efterfrågar läkarkompetens i den kommunala verksamhetsledningen för äldreomsorgen.

– Det måste till en chefsläkarfunktion på ledningsnivån i kommunerna, med mandat att ta nödvändiga beslut över vårdens utformning. Vid en krissituation fungerar inte delat ansvar och samverkan, då krävs en kapten som tar befälet, säger Tuutma.

Jonas Grönvik/TT

Inrikes

Damberg: Nya förbudet har effekt

Inrikesminister Mikael Damberg (S). Arkivbild
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Inrikes
Inrikes Förbudet för allmänna sammankomster med fler än åtta trädde i kraft i dag.
Inrikesminister Mikael Damberg (S) bedömer att många redan börjat anpassa sig för att minska smittrisken.

– Min bild just nu är att människor håller på att förändra sina beteenden. Vi gör helt annorlunda i dag än för bara två veckor sen. Och det är bra, säger han.

Regeringens nya förbud för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än åtta personer trädde i kraft natten till den 24 november. Det sätter i praktiken stopp för bland annat bio, konserter och idrott med publik.

Men förbudet berör inte till exempel privata fester, middagar och andra privata aktiviteter. Regeringen hoppas dock att förbudet för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än åtta ska påverka samhällslivet i stort.

– Det är det som är normen nu. Vi ska inte träffa andra i sociala sammanhang. Vi ska begränsa aktiviteter där vi träffar andra och inte hitta ursäkter eller undanflykter, säger Damberg.

– I min egen närhet finns ett gäng gamla gubbar i mitt bostadsområde som spelar innebandy. De ställer in nu ett par veckor framöver. Min bokcirkel jag deltar i har ställt in sina fysiska mötet och gör dem via digitala medier.

Polis kan ingripa

När det gäller allmänna sammankomster och offentliga tillställningar kan polisen ingripa om någon bryter mot förbudet.

TT: Har polisen resurser till det?

– Vi bedömer att många arrangemang inte kommer att genomföras. Det var det vi såg i våras. När vi införde 50-begränsningen rasade tillståndsansökningar till polismyndigheten. Polisen fick mindre att göra, säger Damberg

TT: Ska polisen prioritera att upplösa en demonstration?

– Vår bild är att vi har färre demonstrationer nu under pandemin och färre idrottsarrangemang. Polisen har inte sett att arbetsbelastningen ökat så här långt i pandemin, säger Damberg.

TT: Förbjuds gudstjänster med fler än åtta?

– Det är inte möjligt att ha gudstjänster just nu, men vi gör ett undantag kopplat till begravningar. Men man kan genomföra gudstjänster på andra sätt, via nätet.

TT: Stoppas julkonserter i kyrkan?

– Ja, det är väldigt troligt om man inte kan ordna en konsert med mindre än åtta personer som sänds över nätet eller via radio, säger Damberg.

TT: Förbjuds Luciatåg i skolan?

– Det är polismyndigheten som tolkar detta, men jag tror inte att det omfattas av reglering. Men jag skulle bli väldigt förvånad om skolorna skulle bjuda in till stora Luciatåg just nu, säger Damberg.

Åtta gäller

I förordningen som trädde i kraft i dag finns möjlighet att regionalt göra undantag för sittande publik på upp till 300 personer. Men Damberg pekar på att samtliga länsstyrelser satt gränsen vid åtta.

– Det är åtta som gäller för sittande publik nu. Men när vi är genom den här värsta fasen och vi i någon del av Sverige har en väldigt låg smittspridning, då är det också rimligt att länsstyrelsen kan fatta beslut om att tillåta evenemang med sittande publik, under strikta former och organiserat. Då behöver man inte vänta in resten av Sveriges smittspridning, säger Damberg.

Förordningen gäller tills vidare, men regeringen har sagt att utgångspunkten är att den blir kvar till den 22 december. Regeringen har samtidigt varnat för att det kan bli en förlängning över jul- och nyår om inte läget förbättras.

TT: När kommer beskedet?

– Det är för tidigt att säga. Det vi väntar in är framförallt Folkhälsomyndighetens bedömningar om jul- och nyårsfiranden. I samband eller kopplat till det, så tror jag det är viktigt att regeringen också ger besked i den här frågan.

TT: Förbudet för fler än åtta ska omprövas kontinuerligt. Innebär det en omprövning redan nästa vecka?

– Nej. nu får det ligga den här månaden framöver, men vi tänker att vi behöver en omprövning innan jul och nyår, säger Damberg.

Peter Wallberg/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL