Inrikes

Man plågade kvinnor – döms till fängelse

Mannen döms till 3,5 års fängelse. Arkivbild.
Foto: Andreas Hillergren/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man i 30-årsåldern i Jämtland döms för att ha plågat två kvinnor på olika sätt. Bland annat ska han ha misshandlat sin före detta sambo genom att bita henne, slå henne med flaskor och glas, urinera på henne, droga henne och hota henne med en luftpistol, rapporterar lokala medier.

Mannen ska även ha våldtagit den före detta sambon efter att ha misshandlat henne under en bilfärd.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

KI-rektorn om dödsdomen: Ett extremt övergrepp

Ole Petter Ottersen, rektor vid Karolinska institutet i Solna, är bestört över KI-forskaren Ahmadreza Djalalis dödsdom. Arkivbild.
Foto: Terje Bendiksby/NTB/TT
Inrikes
Inrikes Ett extremt övergrepp mot det akademiska samhället.
Så beskriver Ole Petter Ottersen, rektor på Karolinska institutet, sin förtvivlan över att KI-forskaren Ahmadreza Djalali snart kan komma att avrättas.
Amnesty International kallar beskedet för "ohyggligt".

Ahmadreza Djalali, en svensk-iransk läkare som forskat vid Karolinska institutet i Solna, greps i Iran under en konferensresa 2016 och dömdes till döden året därpå, anklagad för spioneri. Både FN och EU har krävt att Ahmadreza Djalali släpps och flera människorättsorganisationer har engagerat sig i hans fall. Han har hittills framför allt suttit fängslad i det ökända Evin-fängelset utanför huvudstaden Teheran.

På tisdagen uppgav Djalalis fru Vida Mehrannia att han snart kan komma att avrättas.

"Ett extremt övergrepp"

Ole Petter Ottersen uttrycker sin förtvivlan:

– Det här är på alla nivåer ett extremt övergrepp, inte bara mot en enskild forskare utan mot hela det akademiska samhället, säger han.

Människorättsorganisationen Amnesty reagerar starkt på beskedet.

"Det här är oerhört oroande uppgifter. Amnesty Sverige välkomnar att utrikesminister Ann Linde har tagit direktkontakt med sin motsvarighet i Iran, Mohammad Javad Zarif, och vi uppmanar andra länder att göra samma sak", skriver Anna Lindenfors, Amnesty Sveriges generalsekreterare, i ett uttalande.

"Oåterkallelig orättvisa"

Även Diana Eltahawy, regionchef för Mellanöstern och Nordafrika på Amnesty International, kommenterar beskedet.

"Det är ohyggligt att iranska myndigheter verkar ha bestämt sig för att gå vidare med den här oåterkalleliga formen av djup orättvisa – detta trots upprepade uppmaningar från FN:s människorättsexperter om att frige Ahmadreza Djalali och upphäva dödsdomen mot honom", skriver hon.

Samtidigt sänder Amnesty sina tankar till Djalalis fru och barn.

– Ända sedan han greps har vi varit involverade och det familjen har gått igenom går inte ens att föreställa sig. Alla tankar går till dem, säger Ami Hedenborg, pressansvarig på svenska Amnesty, till TT.

Klara Stefansson/TT

Filip Norman/TT

Inrikes

Stort pådrag efter brand i flerfamiljshus

Polisen har spärrat av en gata utanför det brinnande huset. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En brand uppstod i ett flerfamiljshus i Kristinehamn under tisdagskvällen. Branden började i en lägenhet på andra våningen och spred sig senare till en annan lägenhet.

– En orolig dam var då kvar inne i huset. Hon pratade med polispatrullen på plats som försöker få ut henne, sade polisens presstalesperson Diana Qudhaib.

Kvinnan kunde ta sig ut och inga människor har kommit till skada, skriver Kristinehamns-Posten. Räddningstjänsten fick under kvällen branden under kontroll.

Inrikes

L: Ändra processen för sjukskrivning

Barbro Westerholm , riksdagsledamot och folkhälsopolitisk talesperson (L), har undertecknat debattartikeln. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes
Inrikes

Liberalerna föreslår att processen för sjukskrivningar delvis ändras. Bland annat bör en förändring övervägas om vilka yrkesgrupper som får skriva utlåtanden till Försäkringskassan, skriver riksdagsledamöterna Lina Nordquist, Bengt Eliasson och Barbro Westerholm på Svenska Dagbladets debattsida..

Det bör ses över om en arbetsterapeut eller sjukgymnast kan bedöma sjukdom eller arbetsförmåga precis som en läkare, enligt Liberalerna.

Ansvaret för långvarig och svårbedömd sjukskrivning bör också flyttas från den behandlande läkaren till centrala team i varje region. Detta för att enligt L få tryggare bedömningar.

Krav bör också ställas på särskild kompetens hos Försäkringskassans handläggare. Vid komplicerade och långvariga sjukskrivningar måste handläggarna ha kunskap i bland annat arbetsmedicin när de till exempel fattar beslut om sjukpenning, anser riksdagsledamöterna.

Inrikes

Liberalerna kvar under spärren

Liberalernas ledare Nyamko Sabuni (L). Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes
Inrikes

Liberalernas väljarstöd är fortsatt svagt. Partiet hamnar en procentenhet under riksdagsspärren i den senaste mätningen från Dagens Nyheter/Ipsos. Det är den sjätte mätningen i rad partiet hamnar under fyraprocentsspärren.

Liberalerna har den senaste tiden präglats av viss inre splittring där en del av partiet vill att man bryter sig loss från januariavtalet och samarbetet med regeringen.

– Om den senaste tidens utspel om regeringsfrågan bottnar i oro så är den högst befogad, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

I övrigt är förändringarna i opinionen mycket små eller obefintliga. Socialdemokraterna har störst väljarstöd på 26 procent. Moderaterna och Sverigedemokraterna är nästan jämnstora på 21 respektive 20 procent, och Kristdemokraterna och Miljöpartiet hamnar på 5 respektive 4 procent.

FAKTA

Fakta: Ipsos undersökning

Ipsos har under perioden 10–22 november intervjuat 1 541 röstberättigade väljare. Utifrån ett slumpmässigt urval gjordes 305 intervjuer via telefon och 385 via sms. 851 intervjuer gjordes med ett kvoturval från en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Andelen osäkra var 13 procent. Frågan som ställdes var: ”Om det var val till riksdagen i dag, vilket parti skulle du då rösta på?”

Förra månadens mätning inom parentes.

S: 26 (25)

M: 21 (21)

SD: 20 (20)

V: 11 (11)

C: 9 (9)

KD: 5 (6)

MP: 4 (5)

L: 3 (3)

Källa: Dagens Nyheter/Ipsos

Inrikes

Utredning mot polischefer läggs ned

Rikspolischef Anders Thornberg anmälde lägenhetsaffären till polisens särskilda utredningar. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Inrikes
Inrikes

Tidigare under hösten inleddes en förundersökning efter uppgifter om att högt uppsatta polischefer och deras anhöriga fått lägenheter i en fastighet som ägs av myndighetens stiftelse. Förundersökningen som inleddes gällde trolöshet mot huvudman och om grov förskingring, enligt Dagens nyheter.

Nu har Joakim Zander på särskilda åklagarkammaren beslutat att förundersökningen läggs ned, skriver tidningen.

– Det har inte varit frågan om mutor eftersom man inte kan muta sig själv och det har inte varit frågan om trolöshet mot huvudman för lägenheterna har inget värde i sig. Sedan har man hyrt ut till marknadshyra så då är det inte frågan om grov förskingring, säger Joakim Zander, till DN.

Zander vill inte gå in på om det kan ha handlat om vänskapskorruption, enligt tidningen.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Skånska Dagbladet

Vad är native advertising?

Skånska Dagbladet Native marknadsföring har varit i ropet i flera år. Nu har intresset ökat även lokalt. Annonsörerna vittnar om flera fördelar med native. Vi berättar vad som gör native så intressant och delar med oss av våra bästa tips.

Vad är native?

- True native eller native advertising som det också kallas, är en artikel skriven på uppdrag av en annonsör. Artikeln är integrerad i det redaktionella flödet med tydlig annonsmärkning. Det ska framgå vem annonsören är. I övrigt fungerar en native som en vanlig artikel - publiceras i samma verktyg, går förbi ad-blockers, innehåller relevanta länkar och tillför läsvärde.

Varför ska man använda native?

- I en native kan annonsören berätta sådant som inte ryms inom ramen för en vanlig banner. Lästiden är lång och faktiskt längre än för redaktionellt material. Detta ger ovanligt låg tid med läsaren, i alla fall jämfört med traditionell digital annonsering. Native passar därför utmärkt för att stärka varumärket, bygga relation med läsaren och öka lojaliteten. Faktum är att native fungerar väldigt bra för den som vill få in intresseanmälningar, bokningar eller driva till försäljning.

Ska man använda native istället för bannerannonsering?

- De här två typerna av digital annonsering kompletterar snarare än ersätter varandra. Bannerannonsering är överlägsen på att bygga räckvidd och utmärkt för enklare och kortare budskap. Allting fungerar helt enkelt inte i native-format.

Native fungerar både varumärkesbyggande och driver till försäljning.

Det är intressant att native har så pass lång lästid. Vad beror det på?

- Den långa lästiden är först och främst ett kvitto på bra och läsvärt innehåll. Vi ställer höga krav på kvalitet och försöker alltid hitta en vinkel som är relevant och intressant för just våra läsare. Sedan tror jag att den långa lästiden hänger ihop med att läsaren är kvar på vår sida, en miljö som känns bekant, trygg och brusfri.

Vad tycker de lokala annonsörerna som har testat native?

- Vi har kunder från flera olika branscher som har haft native på Skånskan.se under det senaste året. Artiklarna har handlat om allt från sängar, däckbyte och hustillverkning till gymnasieutbildning, försäkringar och energilösningar. Kunderna är generellt väldigt nöjda med utfallet. Man ser konkreta resultat i form av ökat intresse från målgruppen och faktisk försäljning. Vi som jobbar med native har lärt oss mycket om vad som fungerar och hur vi ska skruva till rubriken för att behålla intresset. Det är roligt att jobba med den här produkten!

Tre tips för lyckad native marknadsföring

1. Anpassa texten efter syftet. Vad är målet med texten? Är syftet är att bygga varumärke eller vill du få så många så möjligt att anmäla intresse? Utgå från målgruppen och hitta en intressant vinkel, gärna med lokal anknytning om det är möjligt. Vad hade fått dig att läsa hela texten?

2. Intressanta rubriker. En text kan vara hur relevant och välskriven som helst, men gör ingen nytta om rubriken inte lockar till klick och läsning. En bra rubrik är skyltfönstret till ditt innehåll. Rubriken "Fördel för Skåne" fungerar inte särskilt bra. Skriver vi däremot "Många skåningar får svårt att bo kvar" får vi ett helt annat genomslag. Därför är det viktigt att ha flera bra rubriker i beredskap. Optimering handlar mycket att testa och se vad som fungerar.

3. Rätt länkar på rätt ställe. Oavsett om syftet med din native är att stärka varumärket eller samla emailadresser, är länkar på rätt ställe och call-to-action viktiga. Bra länkning är dessutom en tjänst till läsaren. Handlar texten om vad man bör tänka på vid köp av vinterdäck, är det utmärkt med en länk till online-bokning. Många scrollar inte hela vägen ner och därför är det viktigt att få in länkningen tidigt i texten.

Är du intresserad av att testa native?

Kontakta oss eller hör av dig direkt till vår digitala produktspecialist Andrée Friemer. Ring 0704-14 26 82 eller maila till andree.friemer@skd.se.

Inrikes

Linde i kontakt med Iran om dödsdömd KI-läkare

Vida Mehrannia, fru till Ahmadreza Djalali, visar upp en bild på sin dödsdömda make. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Den svenskiranske läkaren Ahmadreza Djalali, som sitter fängslad i Iran, kan snart komma att avrättas. Det uppger Djalalis fru, Vida Mehrannia.
Sveriges utrikesminister Ann Linde har i dag tagit akut kontakt med Irans utrikesminister. Om dödshotet mot Djalali ännu kvarstår är däremot oklart.

– Han sade att han nog inte kommer kunna ringa mig igen, säger Djalalis fru Vida Mehrannia.

Senast hon och familjen hörde något från sin fängslade man var för en månad sedan. Men på tisdagsmorgonen fick hon plötsligt ett samtal.

– Först blev jag glad över att höra hans röst igen, men det gick snabbt över. Han berättade att han inte hade mycket tid utan bara ringde för att säga att han kommer att flyttas till ett annat fängelse där han kommer att invänta sitt straff i isolering.

Djalali har suttit i iranskt fängelse sedan 2016, då han greps av den iranska underrättelsetjänsten under en konferensresa till landet.

Han anklagades för spioneri och dömdes 2017 till döden. Sedan dess har han främst suttit fängslad i det ökända Evin-fängelset utanför huvudstaden Teheran.

Pratat med Iran

Under dagen har Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) varit i kontakt med Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif. Hon skriver på Twitter att Sverige verkar för att domen mot Djalali inte ska verkställas.

Djalalis fru har under tisdagen fått kontakt med Ann Linde.

– Ahmadreza Djalalis fru Vida Mehrannia har under tisdagen varit här och träffat UD:s konsulära enhet och utrikesministern har även talat med henne i telefon i dag, säger Lindes pressekreterare Andreas Enbuske.

TT: Vad har sagts i de samtalen?

– Vad som sades i samtalen kommer jag inte att gå in på.

TT: Är ni försäkrade om att det här har avbrutit verkställandet eller dödshotet mot Djalali?

– Jag har inga fler kommentarer, säger Enbuske.

Adaktusson: "Illavarslande"

Enligt riksdagsledamoten Lars Adaktusson (KD), som följt fallet under många år, är flytten illavarslande.

– Fängelset han ska flyttas till heter Karai-fängelset, vad jag förstår tyder det på att de kommer att genomföra avrättningen inom kort. Det är fruktansvärt tragiskt, säger Adaktusson.

– Han insåg att dödsstraffet var nära förestående så han ville ringa och ta avsked. Det enda som kan rädda honom nu är att hans fall uppmärksammas.

När Vida Mehrannia fick beskedet från sin make så infann sig en känsla av maktlöshet, berättar hon.

– Jag frågade vad jag kunde göra för honom. Han sade att jag kunde kontakta folk i Sverige men att jag annars inte kunde göra något längre.

Maktlösheten inför makens öde är tärande.

– Det är en overklig känsla, den går inte att förklara. Under alla de här åren har jag haft hopp, nu vet jag inte längre om jag har det.

Greps på väg till föreläsning

Ahmadreza Djalali är lärare och forskare inom katastrofmedicin, och har bland annat arbetat vid Karolinska institutet i Sverige. Han var inbjuden att föreläsa i Teheran när han greps.

Hans fall har väckt stort engagemang hos människorättsorganisationer och läkarsammanslutningar. Både FN och EU har krävt att Djalali frisläpps.

Amnesty International inleder omedelbart en så kallad blixtaktion där människorättsorganisationen uppmanar sina medlemmar och allmänheten att skriva till, mejla eller på andra sätt kontakta ansvariga makthavare i Iran för att sätta press på dem.

Den iranskfödde Djalali har bott i Sverige sedan 2009 och har svenskt medborgarskap. I Sverige finns hans fru och två barn.

Rättad: I en tidigare version förekom en felaktig uppgift om Vida Mehrannias kontakt med UD.

Ida Vanhainen/TT

Niklas Svahn/TT

Utrikesminister Ann Linde (S). Arkivbild.
Utrikesminister Ann Linde (S). Arkivbild.
Foto: Amir Nabizadeh/TT

FAKTA

Fakta: Anklagas för samröre med Mossad

Ahmadreza Djalali är läkare och forskare i katastrofmedicin. Han är iransk och svensk medborgare. Han har bott i Sverige med fru och två barn sedan 2009, med undantag för ett par år i Italien, och hade före medborgarskapet permanent uppehållstillstånd i Sverige. Djalali disputerade i katastrofmedicin vid Karolinska institutet 2012.

Djalali greps av underrättelsetjänsten i Iran den 25 april 2016, när han var i landet för att delta i seminarier om katastrofmedicin på inbjudan av universitet i Iran. Han hade vid flera tidigare tillfällen rest till Iran utan problem.

Den 26 december 2017 inledde Djalali en hungerstrejk, sedan myndigheterna försökt att tvinga honom att skriva under ett erkännande om att han är spion.

I oktober 2017 sade den allmänne åklagaren i Teheran, utan att uttalat nämna Ahmadreza Djalali, att den "svarande" hade haft flera möten med Mossad (Israels underrättelsetjänst) och gett dem känslig information om Irans militär- och kärnkraftsanläggningar i utbyte för pengar och uppehållstillstånd i Sverige. Djalali dömdes till döden.

Det bevis som anförs mot honom är ett erkännande som påstås ha tvingats fram under hot.

Källa: Amnesty Sverige

Inrikes

Covidföreningen: Vi känner oss osynliga

Åsa Kristoferson Hedlund lider av långvariga symtom sedan hon insjuknade i covid-19 i mitten på mars. I dag är hon ordförande i Svenska covidföreningen som släpper en rapport om långtidssjuka. Arkivbild
Foto: Mats Andersson / TT
Inrikes
Inrikes Det behövs mer resurser till patienter med långvariga symtom av covid-19, enligt Svenska covidföreningen.
– Samhället erkänner inte riktigt vår existens, säger ordförande Åsa Kristoferson Hedlund.
PREMIUM

För att öka kunskapen, som Svenska covidföreningen menar är för låg bland svenska myndigheter och politiker, släppte föreningen nyligen en rapport om problemen som långtidssjuka upplever.

– Det är ett jätteproblem att det inte pratas om det. Det finns en stor risk att det uppfattas som att problemet inte existerar. Och det vill vi ju visa att det faktiskt gör, säger Åsa Kristoferson Hedlund, ordförande för Svenska covidföreningen med drygt 1 400 medlemmar.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Vårdanställda kräver samordning av covidvården

Nikolaus Groll, specialistläkare inom anestesi och intensivvård på Blekingesjukhuset.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Svensk sjukvård måste samordnas bättre. Det är budskapet när sju vårdanställda möter statsministern.
– Just nu har vi i Blekinge väldigt tomt på intensivvårdsavdelningarna, men Skåne har det jättejobbigt. Ändå får vi inga patienter. Vi förstår inte varför, säger iva-läkaren Nikolaus Groll.
PREMIUM

När det var som värst i våras åkte han och några kollegor till Sörmland och jobbade, för även då var Blekinge relativt förskonat. Men det var på eget initiativ och rätt så svårt att få till organisatoriskt, berättar han för statsminister Stefan Löfven i ett digitalt möte med vårdpersonal från Blekinge, Skåne och Västerbotten.

– Det var via privata kontakter. Jag ringde en kompis och frågade om vi skulle komma.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL