Inrikes

Fyra av tio poliser planerar att byta jobb

Fyra av tio poliser uppger att de aktivt planerar för ett liv utanför polisen, enligt en ny rapport från facket.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Fyra av tio poliser uppger att de aktivt planerar för ett liv utanför polisen, enligt en ny rapport.
– Det är en allvarlig signal som både regeringen och polisledningen måste ta till sig, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz.
PREMIUM

Rapporten bygger på två Novus-undersökningar där förbundets medlemmar fått svara på frågor om bland annat arbetsbelastning, syn på lön och yrkets attraktivitet.

Förutom att 4 av 10 uppger att de planerar för ett liv utanför myndigheten säger även 7 av 10 att deras avdelning sällan eller aldrig har tillräcklig bemanning för att klara verksamhetens krav.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

L: Ändra processen för sjukskrivning

Barbro Westerholm , riksdagsledamot och folkhälsopolitisk talesperson (L), har undertecknat debattartikeln. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes
Inrikes

Liberalerna föreslår att processen för sjukskrivningar delvis ändras. Bland annat bör en förändring övervägas om vilka yrkesgrupper som får skriva utlåtanden till Försäkringskassan, skriver riksdagsledamöterna Lina Nordquist, Bengt Eliasson och Barbro Westerholm på Svenska Dagbladets debattsida..

Det bör ses över om en arbetsterapeut eller sjukgymnast kan bedöma sjukdom eller arbetsförmåga precis som en läkare, enligt Liberalerna.

Ansvaret för långvarig och svårbedömd sjukskrivning bör också flyttas från den behandlande läkaren till centrala team i varje region. Detta för att enligt L få tryggare bedömningar.

Krav bör också ställas på särskild kompetens hos Försäkringskassans handläggare. Vid komplicerade och långvariga sjukskrivningar måste handläggarna ha kunskap i bland annat arbetsmedicin när de till exempel fattar beslut om sjukpenning, anser riksdagsledamöterna.

Inrikes

Liberalerna kvar under spärren

Liberalernas ledare Nyamko Sabuni (L). Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes
Inrikes

Liberalernas väljarstöd är fortsatt svagt. Partiet hamnar en procentenhet under riksdagsspärren i den senaste mätningen från Dagens Nyheter/Ipsos. Det är den sjätte mätningen i rad partiet hamnar under fyraprocentsspärren.

Liberalerna har den senaste tiden präglats av viss inre splittring där en del av partiet vill att man bryter sig loss från januariavtalet och samarbetet med regeringen.

– Om den senaste tidens utspel om regeringsfrågan bottnar i oro så är den högst befogad, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

I övrigt är förändringarna i opinionen mycket små eller obefintliga. Socialdemokraterna har störst väljarstöd på 26 procent. Moderaterna och Sverigedemokraterna är nästan jämnstora på 21 respektive 20 procent, och Kristdemokraterna och Miljöpartiet hamnar på 5 respektive 4 procent.

FAKTA

Fakta: Ipsos undersökning

Ipsos har under perioden 10–22 november intervjuat 1 541 röstberättigade väljare. Utifrån ett slumpmässigt urval gjordes 305 intervjuer via telefon och 385 via sms. 851 intervjuer gjordes med ett kvoturval från en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Andelen osäkra var 13 procent. Frågan som ställdes var: ”Om det var val till riksdagen i dag, vilket parti skulle du då rösta på?”

Förra månadens mätning inom parentes.

S: 26 (25)

M: 21 (21)

SD: 20 (20)

V: 11 (11)

C: 9 (9)

KD: 5 (6)

MP: 4 (5)

L: 3 (3)

Källa: Dagens Nyheter/Ipsos

Inrikes

Utredning mot polischefer läggs ned

Rikspolischef Anders Thornberg anmälde lägenhetsaffären till polisens särskilda utredningar. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Inrikes
Inrikes

Tidigare under hösten inleddes en förundersökning efter uppgifter om att högt uppsatta polischefer och deras anhöriga fått lägenheter i en fastighet som ägs av myndighetens stiftelse. Förundersökningen som inleddes gällde trolöshet mot huvudman och om grov förskingring, enligt Dagens nyheter.

Nu har Joakim Zander på särskilda åklagarkammaren beslutat att förundersökningen läggs ned, skriver tidningen.

– Det har inte varit frågan om mutor eftersom man inte kan muta sig själv och det har inte varit frågan om trolöshet mot huvudman för lägenheterna har inget värde i sig. Sedan har man hyrt ut till marknadshyra så då är det inte frågan om grov förskingring, säger Joakim Zander, till DN.

Zander vill inte gå in på om det kan ha handlat om vänskapskorruption, enligt tidningen.

Inrikes

Linde i kontakt med Iran om dödsdömd KI-läkare

Vida Mehrannia, fru till Ahmadreza Djalali, visar upp en bild på sin dödsdömda make. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Den svenskiranske läkaren Ahmadreza Djalali, som sitter fängslad i Iran, kan snart komma att avrättas. Det uppger Djalalis fru, Vida Mehrannia.
Sveriges utrikesminister Ann Linde har i dag tagit akut kontakt med Irans utrikesminister. Om dödshotet mot Djalali ännu kvarstår är däremot oklart.

– Han sade att han nog inte kommer kunna ringa mig igen, säger Djalalis fru Vida Mehrannia.

Senast hon och familjen hörde något från sin fängslade man var för en månad sedan. Men på tisdagsmorgonen fick hon plötsligt ett samtal.

– Först blev jag glad över att höra hans röst igen, men det gick snabbt över. Han berättade att han inte hade mycket tid utan bara ringde för att säga att han kommer att flyttas till ett annat fängelse där han kommer att invänta sitt straff i isolering.

Djalali har suttit i iranskt fängelse sedan 2016, då han greps av den iranska underrättelsetjänsten under en konferensresa till landet.

Han anklagades för spioneri och dömdes 2017 till döden. Sedan dess har han främst suttit fängslad i det ökända Evin-fängelset utanför huvudstaden Teheran.

Pratat med Iran

Under dagen har Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) varit i kontakt med Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif. Hon skriver på Twitter att Sverige verkar för att domen mot Djalali inte ska verkställas.

Djalalis fru har under tisdagen fått kontakt med Ann Linde.

– Ahmadreza Djalalis fru Vida Mehrannia har under tisdagen varit här och träffat UD:s konsulära enhet och utrikesministern har även talat med henne i telefon i dag, säger Lindes pressekreterare Andreas Enbuske.

TT: Vad har sagts i de samtalen?

– Vad som sades i samtalen kommer jag inte att gå in på.

TT: Är ni försäkrade om att det här har avbrutit verkställandet eller dödshotet mot Djalali?

– Jag har inga fler kommentarer, säger Enbuske.

Adaktusson: "Illavarslande"

Enligt riksdagsledamoten Lars Adaktusson (KD), som följt fallet under många år, är flytten illavarslande.

– Fängelset han ska flyttas till heter Karai-fängelset, vad jag förstår tyder det på att de kommer att genomföra avrättningen inom kort. Det är fruktansvärt tragiskt, säger Adaktusson.

– Han insåg att dödsstraffet var nära förestående så han ville ringa och ta avsked. Det enda som kan rädda honom nu är att hans fall uppmärksammas.

När Vida Mehrannia fick beskedet från sin make så infann sig en känsla av maktlöshet, berättar hon.

– Jag frågade vad jag kunde göra för honom. Han sade att jag kunde kontakta folk i Sverige men att jag annars inte kunde göra något längre.

Maktlösheten inför makens öde är tärande.

– Det är en overklig känsla, den går inte att förklara. Under alla de här åren har jag haft hopp, nu vet jag inte längre om jag har det.

Greps på väg till föreläsning

Ahmadreza Djalali är lärare och forskare inom katastrofmedicin, och har bland annat arbetat vid Karolinska institutet i Sverige. Han var inbjuden att föreläsa i Teheran när han greps.

Hans fall har väckt stort engagemang hos människorättsorganisationer och läkarsammanslutningar. Både FN och EU har krävt att Djalali frisläpps.

Amnesty International inleder omedelbart en så kallad blixtaktion där människorättsorganisationen uppmanar sina medlemmar och allmänheten att skriva till, mejla eller på andra sätt kontakta ansvariga makthavare i Iran för att sätta press på dem.

Den iranskfödde Djalali har bott i Sverige sedan 2009 och har svenskt medborgarskap. I Sverige finns hans fru och två barn.

Rättad: I en tidigare version förekom en felaktig uppgift om Vida Mehrannias kontakt med UD.

Ida Vanhainen/TT

Niklas Svahn/TT

Utrikesminister Ann Linde (S). Arkivbild.
Utrikesminister Ann Linde (S). Arkivbild.
Foto: Amir Nabizadeh/TT

FAKTA

Fakta: Anklagas för samröre med Mossad

Ahmadreza Djalali är läkare och forskare i katastrofmedicin. Han är iransk och svensk medborgare. Han har bott i Sverige med fru och två barn sedan 2009, med undantag för ett par år i Italien, och hade före medborgarskapet permanent uppehållstillstånd i Sverige. Djalali disputerade i katastrofmedicin vid Karolinska institutet 2012.

Djalali greps av underrättelsetjänsten i Iran den 25 april 2016, när han var i landet för att delta i seminarier om katastrofmedicin på inbjudan av universitet i Iran. Han hade vid flera tidigare tillfällen rest till Iran utan problem.

Den 26 december 2017 inledde Djalali en hungerstrejk, sedan myndigheterna försökt att tvinga honom att skriva under ett erkännande om att han är spion.

I oktober 2017 sade den allmänne åklagaren i Teheran, utan att uttalat nämna Ahmadreza Djalali, att den "svarande" hade haft flera möten med Mossad (Israels underrättelsetjänst) och gett dem känslig information om Irans militär- och kärnkraftsanläggningar i utbyte för pengar och uppehållstillstånd i Sverige. Djalali dömdes till döden.

Det bevis som anförs mot honom är ett erkännande som påstås ha tvingats fram under hot.

Källa: Amnesty Sverige

Inrikes

Kvinna kvar i brinnande hus

Polisen har spärrat av en gata utanför det brinnande huset. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Det brinner i ett flerfamiljshus i Kristinehamn. Branden började i en lägenhet på andra våningen och spreds senare till en annan lägenhet.

– En orolig dam var då kvar inne i huset. Hon pratade med polispatrullen på plats som försöker få ut henne, säger polisens presstalesperson Diana Qudhaib.

En gata i närheten av fastigheten har spärrats av.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Inrikes

Covidföreningen: Vi känner oss osynliga

Åsa Kristoferson Hedlund lider av långvariga symtom sedan hon insjuknade i covid-19 i mitten på mars. I dag är hon ordförande i Svenska covidföreningen som släpper en rapport om långtidssjuka. Arkivbild
Foto: Mats Andersson / TT
Inrikes
Inrikes Det behövs mer resurser till patienter med långvariga symtom av covid-19, enligt Svenska covidföreningen.
– Samhället erkänner inte riktigt vår existens, säger ordförande Åsa Kristoferson Hedlund.

För att öka kunskapen, som Svenska covidföreningen menar är för låg bland svenska myndigheter och politiker, släppte föreningen nyligen en rapport om problemen som långtidssjuka upplever.

– Det är ett jätteproblem att det inte pratas om det. Det finns en stor risk att det uppfattas som att problemet inte existerar. Och det vill vi ju visa att det faktiskt gör, säger Åsa Kristoferson Hedlund, ordförande för Svenska covidföreningen med drygt 1 400 medlemmar.

Sjukskriven på nytt

Åsa Kristoferson Hedlund lider själv av långvariga symtom sedan hon insjuknade i covid-19 i mitten på mars. I september började hon jobba deltid men efter att symtomen förvärrats är hon nu återigen sjukskriven. Enligt beräkningar från SVT Nyheter kan 25 000 i Sverige lida av långvariga symtom av covid-19. Enligt en Novusundersökning kan den siffran vara betydligt högre.

Åsa Kristoferson Hedlund jämför läget i Sverige med situationen i Storbritannien.

– Där har man redan börjat avsätta pengar och över 40 specialistkliniker ska öppnas för de omkring 500 000 långtidssjuka i landet.

En konkret åtgärd som Svenska covidföreningen vill se är att just sådana mottagningar öppnas i Sverige.

– Vi vill se att det forskas mer. Vi vet alldeles för lite om långtidscovid i dag, säger Kristoferson Hedlund.

Slutrapport kommer

Om en vecka ska Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) presentera sin slutrapport över forskningsläget som finns när det gäller vård av personer med långvariga symtom av covid-19. Enligt Åsa Kristoferson Hedlund är det långt ifrån tillräckligt.

– De kommer att leverera en rapport som kommer att ge en ögonblicksbild. Vi vill se kontinuerligt lärande i vården.

Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet, håller med om att det behövs mer forskning.

– SBU har identifierat 14 relevanta forskningsartiklar internationellt, vilket är ett mycket litet underlag så mer forskning behövs verkligen för att karaktärisera tillståndet och för att dessa patienter ska få rätt behandling och råd, säger hon.

Inrikes

Vårdanställda kräver samordning av covidvården

Nikolaus Groll, specialistläkare inom anestesi och intensivvård på Blekingesjukhuset.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Svensk sjukvård måste samordnas bättre. Det är budskapet när sju vårdanställda möter statsministern.
– Just nu har vi i Blekinge väldigt tomt på intensivvårdsavdelningarna, men Skåne har det jättejobbigt. Ändå får vi inga patienter. Vi förstår inte varför, säger iva-läkaren Nikolaus Groll.

När det var som värst i våras åkte han och några kollegor till Sörmland och jobbade, för även då var Blekinge relativt förskonat. Men det var på eget initiativ och rätt så svårt att få till organisatoriskt, berättar han för statsminister Stefan Löfven i ett digitalt möte med vårdpersonal från Blekinge, Skåne och Västerbotten.

– Det var via privata kontakter. Jag ringde en kompis och frågade om vi skulle komma.

Nikolaus Groll ser framför sig att vårdtrycket kommer att växla under pandemins gång och att det mycket väl kan vara Blekinge som hamnar i ett pressat läge längre fram. Då vill han veta att det går att få dit personal från andra delar av landet, eller att det går att skicka iväg patienter till andra regioner.

Stefan Löfven hänvisar till det samordningsuppdrag som Socialstyrelsen har fått av regeringen. Men Camilla Brorsson, som har ledningsansvar för iva i Umeå, vittnar om att det inte fungerar.

– Jag har försökt få tag i ett namn på Socialstyrelsen på vem som är ansvarig för fördelning av personal, men det har varit omöjligt hittills, säger hon.

Konkurrerar med Kanada

Hon tycker också att inköpen av sjukvårdsmaterial är för dåligt samordnade.

– Vi har skyddsutrustning på plats och vi har vägar upparbetade för beställning. Det som är problemet är att fortsatt köper varje region in för sitt behov och nationell samordning saknas till stor del. Då tävlar vi till exempel med Kanada som köper in miljarder handskar, medan en svensk region lägger in en beställning på några tusen.

Camilla Brorsson, som också är ordförande för Svenska intensivvårdssällskapet, efterlyser även nationella mål för hur många intensivvårdsplatser per 100 000 invånare som ska finnas i varje region. I dag är det alltför stora skillnader, anser hon.

– Det ska vara lika vård till alla i vårt land, är hennes budskap till statsministern.

Martin Ahlström, iva-läkare på Skånes universitetssjukhus, ser tendenser till försämrad samarbetsförmåga i kristid, både mellan sjukhus och mellan regioner.

– Jag tror att vi skulle må bra av att ha en statligt styrd sjukvård i vissa lägen, säger han.

Nikolaus Groll har dragit samma slutsats under pandemin:

– Statlig sjukvård hade varit bra i en krissituation, säger han.

Regionerna ansvarar

Stefan Löfven understryker att det inte går att omorganisera sjukvården under pågående pandemi.

– Det skulle förvärra betydligt. Det skulle inte fungera.

Ytterst är det regionerna som ansvarar för sjukvården. Det är ett faktum, slår han fast, och regeringen försöker stötta genom att skjuta till resurser. Efter att ha hört de vårdanställdas berättelser om hur samordningen mellan regionerna fungerar i dagsläget säger han att det är uppenbart att det behöver göras mer.

– På sikt får vi se, när coronakommissionen har gjort sitt arbete. Den kommer också att innefatta just det här med fördelningen av ansvaret mellan olika nivåer. Vad de kommer att föreslå får vi helt enkelt avvakta, men den diskussionen kommer, det är ingen tvekan om det, säger Löfven.

Cecilia Klintö/TT

Inrikes

Corona kan hota julens blodreserver

Blodlagren hotas inför jul- och nyårshelgerna. Arkivbild.
Foto: Marcus Ericsson/TT
Inrikes
Inrikes Jul- och nyårshelgen innebär alltid en risk för brist på blod. Pandemiläget gör att oron är större än någonsin.
– Vi är i en situation vi aldrig varit i förut, säger Karolina Blom Wiberg vid Blodcentralen i Stockholm.

Att ge blod är något människor gör i sin vardag. Det vill säga, sin "vanliga" pandemifria vardag, på vägen till jobbet eller på lunchen. Därför varnar Blodcentralen för blodbrist i flera storstäder inför jul och nyår.

– Läget är bekymmersamt, säger Karolina Blom Wiberg, kommunikationsansvarig vid Blodcentralen.

Blodcentralens oro om brist inför julen är i sig inget nytt. Ledighet och röda dagar innebär att människor har annat för sig. Därför behöver det finnas ett lager som byggts upp under veckorna fram till ledigheterna. Men just nu lyser blodgivarna med sin frånvaro, vilket är bekymmersamt eftersom blod bara kan lagras i sex veckor.

Låga nivåer

– Vi har betydligt färre som kommer till oss efter att de strängare rekommendationerna infördes. Framförallt i storstäderna. Och just nu är inte blodlagren särskilt bra överlag, säger Karolina Blom Wiberg.

– Alla regioner med universitetssjukhus har låga nivåer eller akut brist på vissa blodgrupper och det är inte bra.

Blodgivandet har följt pandemins utveckling i Sverige. I våras gick det ned i samband med den första vågen av smittspridning. Under sommar och tidig höst gick det åter upp för att de senaste veckorna ha minskat kraftigt igen.

– Nu är det många som jobbar hemma och vi märker att det är fler som funderar en andra gång innan de går ut för att ge blod, säger Karolina Blom Wiberg.

Inte via blodet

Det finns inte anledning till oro för att smittas i samband med blodgivning eller när donerat blod fås, säger Maria Kvist, medicinskt ansvarig läkare vid Blodcentralen i Stockholm.

– Vi har inte sett ett enda fall i världen av att smitta överförts via blodet så det finns inga som helst vetenskapliga belägg för det, säger hon.

TT: Varför måste man då ha varit frisk i 14 dagar för att få ge blod?

– Det handlar om omsorgen för våra blodgivare och våra medarbetare. Det ska inte finnas någon risk att de smittas.

Blodcentralen säger sig ha vidtagit flera åtgärder för att minimera smittspridningen. Bland annat genom att minska trängseln.

– Men det innebär också att blodgivaren kan mötas av personal med munskydd eller visir, säger Karolina Blom Wiberg.

Filip Jacobsson/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL