Utrikes

Oro för smittspridning efter minkprotest

Trängseln vid lördagens minkprotester oroar forskarna.
Foto: Henning Bagger/Ritzau/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Lördagens protester mot den danska regeringens hantering av coronasmitta bland minkar riskerar att bli ett superspridarevenemang, varnar danska forskare.

800 traktorer hade kört till demonstrationer i Köpenhamn och Århus och på plats slöt ännu fler människor upp.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

337 livstidsstraff för turkiskt kuppförsök

Poliser och militärer på vakt under torsdagen utanför domstolen där rättegången mot de totalt 475 åtalade ägt rum.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes En domstol i Turkiet har dömt 337 personer till livstids fängelse för inblandning i kuppförsöket 2016, visar rättsliga dokument.

Över 250 människor dödades den 15 juli det året då en grupp militärer med hjälp av stridsflyg, helikoptrar och stridsvagnar försökte ta makten från president Recep Tayyip Erdogan. Kuppförsöket utgick från en flygbas utanför huvudstaden Ankara där gärningsmännen samtidigt höll generalen Hulusi Akar, som nu är försvarsminister, och andra högt uppsatta militärer som gisslan.

Totalt har 475 personer stått åtalade under den aktuella rättegången, som är den mest uppmärksammade av ett flertal domstolsprövningar mot tusentals misstänkta.

Bland de livstidsdömda finns många tidigare stridspiloter och militära befälhavare. Men även fyra civilpersoner med kopplingar till predikanten Fethullah Gülen som Ankara påstår låg bakom den misslyckade statskuppen. Gülen, som lever i exil i USA, har nekat till anklagelserna.

Turkiska myndigheter har efter kuppförsöket frihetsberövat närmare 300 000 personer anklagade för kopplingar till Gülen. Dessutom har omkring 150 000 offentliganställda sparkats på samma grunder.

En rad utländska regeringar och internationella organisationer har riktat skarp kritik Turkiets hantering av efterspelet till kuppförsöket.

FAKTA

Fakta: Kuppförsöket

Den 15 juli 2016 kommer sannolikt att skrivas in i historieböckerna som en av de mest avgörande dagarna i Turkiet i modern tid. Den kvällen inledde delar av armén och flygvapnet ett försök att störta regeringen. Kuppen slogs ned inom ett dygn, men har fått enorma effekter i samhället. President Recep Tayyip Erdogan har stärkt sin makt, hundratusentals människor har frihetsberövats och tiotusentals fått sparken från sitt arbete.

Över 250 människor dödades under kuppförsöket och många fler skadades. Många var civila som hamnade i korselden mellan upprorsmakare och lojala säkerhetsstyrkor.

Den turkiska regeringen slog genast fast att predikanten Fethullah Gülen och hans lösa nätverk av militärer, journalister, jurister, lärare och akademiker låg bakom kuppförsöket. Undantagstillstånd utlystes och Erdogan inledde omfattande utrensningar av sina meningsmotståndare, av allt att döma inte bara sådana som haft med kuppförsöket att göra.

Exakt hur kuppen planerades och vilka som stod bakom den är fortfarande oklart. Gülen nekar till inblandning.

Källa: Landguiden

Utrikes

Fyra till misstänks för lärarmordet i Paris

En kvinna tänder ett ljus under en demonstration i Paris efter mordet på Samuel Paty. Arkivbild.
Foto: Michel Euler/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Ytterligare fyra elever anklagas formellt för inblandning i det brutala mordet på läraren Samuel Paty i mitten av oktober.

Tre av de fyra anklagas för att ha pekat ut läraren för mördaren, enligt en rättslig källa. De är 13–14 år gamla och anklagas för "delaktighet i ett terrormord".

Den fjärde är dotter till den man som inledde en kampanj på sociala medier mot läraren, som hade visat karikatyrer av profeten Muhammed under en lektion om yttrandefrihet. Hon anklagas för att ha spridit falska uppgifter.

Tre andra elever är sedan tidigare misstänkta för inblandning i mordet på läraren.

President Emmanuel Macron har kallat knivdådet, som utfördes av en 18-åring, för en "islamistisk terroristattack".

Utrikes

Iranfånge fri: "Bitterljuvt"

Bilden är hämtad från en video från iransk statlig tv och visar Kylie Moore-Gilbert i Teheran.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Frisläppandet av den brittisk-australiska akademikern Kylie Moore-Gilbert, som har suttit fängslad i Iran dömd mot sitt nekande för spioneri, tas emot med glädje i Australien.
Tre iranska fångar i Thailand uppges ha släppts i utbyte mot hennes frigivande.

– Hon är med australiska tjänstemän som ger henne allt stöd hon behöver, säger Australiens premiärminister Scott Morrison till tv-programmet Sunrise , där han berättar att han har pratat med henne efter frisläppandet.

– Vi är väldigt glada, säger han.

Glädjeyttringar hörs också från utrikesministern, Moore-Gilberts arbetsplats, familj och från andra som har engagerat sig för hennes frigivande.

Bitterljuva känslor

Själv säger hon i ett uttalande enligt ABC News att det är med "bitterljuva känslor jag lämnar ert land, trots orättvisorna jag har utsatts för", med hänvisning till Iran.

Och trots de 804 dagar hon suttit fängslad mot sitt nekande hyllar hon det iranska folket.

"Jag känner inget annat än respekt, kärlek och beundran för den stora nationen Iran och dess varmhjärtade, generösa och modiga folk", säger hon.

Hon berättar att det kommer att ta tid att anpassa sig och att en utmanande period väntar.

Scott Morrison är inne på samma spår:

– Det kommer att bli en hel del anpassning för Kylie, hon har gått igenom en fruktansvärd prövning, en helt hemsk prövning, säger han till Sunrise.

Tre andra fångar

Enligt Iran släpptes Moore-Gilbert i utbyte mot tre iranska fångar. Thailand bekräftar att det rör sig om Saeed Moradi, Mohammad Khazaei och Masoud Sedaghat Zadeh, som har suttit fångna i Thailand sedan 2012 misstänkta för planer på ett bombangrepp i Bangkok 2012.

Morrison vill inte kommentera det, men säger att det inte frisläppts några personer i Australien.

33-åriga Kylie Moore-Gilbert har arbetat vid University of Melbourne med att undervisa i islamstudier.

Hon greps på en konferensresa i Iran i september 2018, och dömdes till tio års fängelse för spionage. Rättegången genomfördes i hemlighet och Iran bekräftade hennes dom först senare.

Satt isolerad

Iransk-amerikanske Washington Post-journalisten Jason Rezaian satt fängslad i Iran i 1,5 år efter det att han dömdes 2014. Han gläds åt Moore-Gilberts frisläppande.

– Hon har varit isolerad under en lång tid, till och med längre än vad jag var och jag kan säga att efter ett och ett halvt år i samma anläggning som hon var, så visste jag väldigt lite om hur omvärlden agerade kring mitt fall, säger han enligt The Sydney Morning Herald.

I Iran sitter även svensk-iraniern Ahmadreza Djalali fången, dömd till döden. Han är läkare och har forskat vid Karolinska institutet i Solna och ett intensivt diplomatiskt arbete pågår från både EU och svenskt håll för att få Iran att inte verkställa straffet.

Gustav Sjöholm/TT

Utrikes

Kritiskt läge för EU:s migrationspakt

Oenigheten är fortsatt stor bland EU:s medlemsländer kring den nya migrationspakt som lades fram av inrikeskommissionär Ylva Johansson i september. Arkivfoto.
Foto: Virginia Mayo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det räcker inte, anser länderna i Sydeuropa om EU-kommissionens nya migrationspakt. Mer solidaritet krävs – trots rejält motstånd från öst.
PREMIUM

När inrikeskommissionär Ylva Johansson i slutet av september presenterade sin nya "migrationspakt" uttrycktes hopp om att äntligen komma förbi de låsningar som i flera år omöjliggjort en moderniserad asyl- och migrationspolitik i EU.

Än så länge verkar dock inte mycket ha rört på sig.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Nya Zeeland vill utlysa nödläge för klimatet

Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Nästa onsdag lägger Nya Zeelands regering fram en motion för att utlysa nödläge för klimatet. Premiärminister Jacinda Ardern vill se fler åtgärder för att bekämpa global uppvärmning.

– Vi har alltid betraktat klimatförändringarna som ett enormt hot mot vår region, och det är något vi måste vidta omedelbara åtgärder för, säger hon, enligt statliga TVNZ.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Utrikes

Etiopisk militär inleder "slutfas" i Tigray

Utrikes
Utrikes Etiopiens federala styrkor har inlett vad regeringen beskriver som slutfasen i offensiven i regionen Tigray, meddelar premiärminister Abiy Ahmed. Detta efter att ett ultimatum till Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) om att kapitulera löpt ut.
PREMIUM

"De 72 timmar som det kriminella TPLF-gänget haft på sig för att ge upp på ett fredligt sätt är nu över och vår insats för att upprätthålla lag och ordning har gått in i sin slutfas", twittrar Abiy Ahmed.

Kommunikationen till Tigray är avskuren och tillträdet hårt kontrollerat vilket gör det svårt att bekräfta parternas uppgifter om striderna.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

40 års fängelse för utpressare i Sydkorea

Sydkoreanska poliser utanför en domstol i Seoul. Arkivbild.
Foto: Lee Jin-Man/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

En 24-årig man i Sydkorea döms till 40 års fängelse för att ha lett ett utpressningsnätverk på nätet, rapporterar nyhetsbyrån Yonhap.

Han döms för att ha utpressat minst 74 kvinnor, bland dem 16 tonåringar, till att delta i vad myndigheterna kallar "virtuellt slaveri" genom att tvinga dem att skicka förnedrande och ibland våldsamma sexuella bilder på sig själva.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

WHO: Var aktiva under pandemin

En man och ett barn tränar i Caracas i Venezuela. Arkivbild.
Foto: Ariana Cubillos/AP/TT
Utrikes
Utrikes Pandemi eller inte, det är fortfarande viktigt att röra på sig.
– Om vi inte fortsätter vara aktiva så riskerar vi att skapa en annan pandemi av ohälsa till följd av stillasittande beteende, säger Rüdiger Krech, hälsoexpert vid WHO.
PREMIUM

Träning är avgörande för människors fysiska och mentala hälsa och stillasittande kan få allvarliga följder, konstaterar Världshälsoorganisationen (WHO), som tipsar om att stegräknare eller andra prylar som mäter fysisk aktivitet kan vara bra verktyg för att röra på sig mer.

Det finns ingen tydlig statistik på hur coronapandemin har påverkat den fysiska aktiviteten, men de restriktioner som har införts har på många håll tvingat människor att stanna hemma. Och eftersom många redan före pandemin inte var tillräckligt aktiva kan det leda till allvarliga följder för den globala hälsan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL