Utrikes

Tusentals i protester mot franskt fotoförbud

Ett föreslaget förbud att fotografera polisers ansikten i Frankrike väcker stor ilska. Arkivbild.
Foto: Lewis Joly/AP/TT
Utrikes
Utrikes Människor i tusental har samlats i omkring 20 franska städer för att protestera mot ett föreslaget förbud för medier att visa polisers ansikten – vilket man anser kommer att undergräva pressfriheten.
PREMIUM

Nationalförsamlingen diskuterar för närvarande en ny säkerhetslagstiftning som bland annat ska förhindra medier att visa polisers ansikte på bild om syftet bedöms vara att orsaka någon form av integritetsskada.

Mediebranschen protesterar och anser att lagen går på tvärs med pressfriheten och skulle utgöra ett hinder för granskningar av polisen. Det kan röra fall av till exempel övervåld, som myndigheten har anklagats för vid många stora demonstrationer de senaste åren.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Parispoliser åtalas för rasistisk misshandel

En demonstrant håller upp ett plakat med det syrliga budskapet 'Rättsstat för poliser' vid en protest i Paris mot ett lagförslag som skulle inskränka rätten att publicera bilder på poliser i tjänst.
Foto: Francois Mori/AP/TT
Utrikes
Utrikes

De fyra franska poliser som misstänks för att ha misshandlat en svart musikproducent i Paris kommer att åtalas, enligt franska medier.

Misshandeln av Michel Zecler för en dryg vecka sedan har väckt stor vrede i Frankrike. Händelsen blev känd sedan ett filmklipp fått stor spridning på nätet, och i fredags greps de fyra misstänkta.

Tre av poliserna anklagas för brott som ungefär kan översättas polisvåld och osann försäkran, rapporterar Le Monde med hänvisning till åklagare. Den fjärde misstänks för misshandel av Zecler och ytterligare nio personer som befann sig i musikstudion där attacken ägde rum. Två av de fyra sitter frihetsberövade i väntan på rättegång.

Förbud mot polisbilder

Fallet Zecler äger rum i ljuset av en infekterad debatt om en planerad fransk lag som skulle inskränka rätten att publicera bilder på poliser i tjänst. I lördags demonstrerade tiotusentals Parisbor mot förslaget, i en protest som slutade med våldsamma sammandrabbningar. Bland annat fick den prisbelönte syriske fotografen och AFP-medarbetaren Ameer al-Halbi sin näsa bruten efter att ha tagit en bild av en polis som slog en person som låg på marken, enligt hans eget vittnesmål i tv-kanalen BFMTV.

Åklagaren Rémy Heitz meddelade i söndags att han anser att misshandeln av Zecler var rasistiskt motiverad. Den uppfattningen får stöd av offrets eget vittnesmål.

– De kallade mig "smutsig neger" flera gånger, rakt i ansiktet, medan de slog mig, säger han.

Fångad på film

En granne som fångade misshandeln på film uppger att en av poliserna slog Zecler i ansiktet "kanske sju gånger" medan han stod på knä, så hårt att polisen själv fick ont i handen.

Flera franska idrottsstjärnor och artister har gått ut och uttryckt offentligt stöd för Michel Zecler, däribland fotbollsspelaren Kylian Mbappé.

Frankrikes president Emmanuel Macron kallar händelsen "en skam". Många bedömare påpekar dock syrligt att den överhuvudtaget aldrig hade blivit känd om den omstridda lagen om bildpubliceringar hade trätt i kraft.

Lagen har röstats igenom av nationalförsamlingen och väntar nu på godkännande i senaten, enligt AFP.

Pontus Ahlkvist/TT

Utrikes

22 dog i vulkanutbrott – flera åtalas

Rök stiger upp från vulkanön White Island i Nya Zeeland, några dagar efter det ödesdigra utbrottet i december 2019.
Foto: Mark Baker/AP/TT
Utrikes
Utrikes Över 20 människor miste livet och många brännskadades svårt när vulkanen White Island i Nya Zeeland fick ett utbrott förra året. Var det fel att låta turister besöka ön när varningsnivån nyligen hade höjts?
Nu åtalas 13 olika parter för tragedin.

Efter en utredning utpekas 10 organisationer och tre individer som ansvariga för de 22 dödsfallen för snart ett år sedan.

– Den här djupt tragiska händelsen var oväntad, men det betyder inte att den inte hade gått att förutse, säger Phil Parkes, chef för Nya Zeelands tillsynsmyndighet för arbetsplatsolyckor, Worksafe, som har gjort utredningen.

Sammanlagt befann sig 47 människor på vulkanön, framför allt australiska turister, när tragedin skedde i december 2019. White Island, eller Whakaari som den också heter, är Nya Zeelands mest aktiva vulkan och risknivån för ett potentiellt utbrott hade höjts veckorna före turisternas besök. De åtalade parterna anklagas därför för att ha brustit i sitt säkerhetsansvar.

– Offren, både anställda och turister, hade alla en skälig förhoppning om att de kunde åka till ön i tron att de inblandade organisationerna uppfyllde sin skyldighet att ansvara för deras liv och säkerhet, säger Phil Parkes.

Exakt vilka organisationer som åtalas har ännu inte offentliggjorts, men troligtvis rör det sig om turistarrangörer och möjligtvis även statliga myndigheter som kontrollerar turistresorna till vulkanen.

Organisationerna riskerar böter på motsvarande nästan 9 miljoner kronor, medan de åtalade personerna kan dömas till böter på upp till 1,8 miljoner kronor. Fallet ska upp i rätten den 15 december.

Utrikes

"Truppen" sätter team Biden under press

Representanthusledamöterna Rashida Tlaib, Ilhan Omar, Alexandria Ocasio-Cortez och Ayanna Pressley kallas 'the Sqaud' - truppen på svenska. Samtliga tillhör vänsterfalangen inom partiet och vill att Joe Biden tillsätter progressiva ministrar.
Foto: J. Scott Applewhite/AP/TT
Utrikes
Utrikes "Amerika är tillbaka", hävdar Joe Biden och presenterar stolt sitt team som består av många veteraner från Barack Obamas styre.
Alla landar inte i god jord hos Demokraternas unga och allt mer inflytelserika vänsterfalang.

I en namninsamling riktad mot Joe Biden uppmanas valvinnaren att inte utse sin tidigare stabschef Bruce Reed till chef för Vita husets mäktiga förvaltnings- och budgetbyrå (OMB). Namninsamlingen , som har fått över 32 000 underskrifter, beskriver Reed som en "nedskärningshök". Under Barack Obamas tid som president var han med i en kommission som sökte banta statliga pensioner och Medicare, den statliga sjukförsäkringen för äldre och handikappade.

Bland de första att skriva under namninsamlingen var medlemmarna av "The Squad" – de progressiva representanthusledamöterna Alexandria Ocasio-Cortez, Ilhan Omar, Ayanna Pressley och Rashida Tlaib.

Sätta press

"Frågan är en prövning av Bidens presidentskaps själ. . . Vi vill att OMB fylls av tjänstemän som prioriterar arbetande människor, inte Wall Street", argumenterar den politiska aktionskommittén Justice Democrats, som ligger bakom namninsamlingen.

Att skriva under är ett sätt för Demokraternas vänsterfalang att sätta press på Biden, att påminna honom om att de vill ha inflytande över USA:s nya styre.

"Om Bidenadministrationen menar allvar med att skydda Medicare och pensionssystemet kan de inte tillsätta en av de främsta nedskärningsförespråkarna som budgetchef, dundrar Ilhan Omar i ett uttalande som återges av webbtidningen Axios.

Mer progressivt

De flesta ministrar och höga tjänstemän som Joe Biden hittills har presenterat har ett förflutet i president Barack Obamas styre, där Biden själv var vicepresident: Den tilltänkte utrikesministern Antony Blinken var Obamas biträdande utrikesminister. Den nationelle säkerhetsrådgivaren Jake Sullivan har rådgett såväl Biden som Obama. Och John Kerry, som blir särskilt klimatsändebud, har varit utrikesminister.

Dessutom ryktas det om att Tom Donilon, som var Obamas nationelle säkerhetsrådgivare, ligger bra till för posten som CIA-chef, skriver webbtidningen Politico.

Obama är förvisso en ikon bland många demokrater, men det finns områden där han sträckte ut handen mot Republikanerna och där hans politik inte var särskilt progressiv. Det har "The Squad" och deras meningsfränder inte glömt bort. De vill inte se ännu en Obamaregering, utan ett mer progressivt styre som i än högre grad präglas av mångfald.

Vem levererade?

New York-demokraten Alexandria Ocasio-Cortez varnade nyligen för framtida förluster om Biden genom sina utnämningar rör sig mot den politiska mitten.

– Dessa utnämningar sänder en signal, de berättar om vem styret anser levererade segern, sade hon till tidningen The New York Times.

Det blir svårt för Demokraterna att framöver motivera de unga, ofta spansktalande aktivister som hjälpte till att leverera segern i delstater som Arizona och Nevada – om de inte representeras i Bidenstyret, resonerar Ocasio-Cortez.

Med det sagt finns det utnämningar som vänsterfalangen gör tumme upp för. Att departementet för inrikes säkerhet för första gången kommer att ledas av en spansktalande så kallad latino, Alejandro Mayorkas, som har kubanskt påbrå, applåderas. Likaså att den svarta veterandiplomaten Linda Thomas-Greenfield blir FN-ambassadör.

Svår balansgång

Men allra helst hade de progressiva nog velat se sina "egna" bland Joe Bidens ministrar. Alexandria Ocasio-Cortez kampanjade intensivt för den självutnämnde demokratiske socialisten och Vermontsenatorn Bernie Sanders, innan Joe Biden slog ut honom i partiets primärvalsprocess. Massachusettssenatorn Elizabeth Warren, som är känd för sina progressiva ekonomiska idéer, står också högt på listan över önskeministrar.

För Joe Biden är det en svår balansgång. Han är mycket väl medveten om splittringen inom det egna partiet.

Men han vet också att ett stort antal mittenorienterade Republikaner bröt med sitt parti och röstade på honom i presidentvalet, inspirerade av personer som Utahsenatorn Mitt Romney och den tidigare presidenten George W Bush, samt initiativ som The Lincoln Project , som samlar Trumpkritiska republikaner.

Lägg därtill att det mycket väl kan bli så att senaten fortsatt styrs av Republikanerna, det avgörs först den 5 januari, då Georgia håller en andra omgång av sina val till senaten. Om så blir fallet måste Biden förhandla mycket av sin politik med den republikanske majoritetsledaren Mitch McConnell – och i sådana sammanhang är vänsterorienterade ministrar ingen tillgång.

Tina Magnergård Bjers/TT

Den dåvarande presidenten Barack Obama äter lunch med Bruce Reed (till höger), som då var vicepresident Joe Bidens stabschef. Till vänster sitter Obamas juridiske chef Rob Nabors. Fotot är taget 2011.
Den dåvarande presidenten Barack Obama äter lunch med Bruce Reed (till höger), som då var vicepresident Joe Bidens stabschef. Till vänster sitter Obamas juridiske chef Rob Nabors. Fotot är taget 2011.
Foto: Susan Walsh/AP/TT
Den demokratiska representanthusledamoten Alexandria Ocasio-Cortez tillsammans med partikamraten Cori Bush från Missouri. Bush vann en plats i representanthuset vid valet i november och tillträder i januari.
Den demokratiska representanthusledamoten Alexandria Ocasio-Cortez tillsammans med partikamraten Cori Bush från Missouri. Bush vann en plats i representanthuset vid valet i november och tillträder i januari.
Foto: Jacquelyn Martin/AP/TT
USA:s tillträdande president, demokraten Joe Biden.
USA:s tillträdande president, demokraten Joe Biden.
Foto: Carolyn Kaster/AP/TT

FAKTA

Bakgrund: "The Squad"

"The Squad" (på svenska truppen, kåren eller styrkan) är det informella namnet på en grupp kvinnliga representanthusledamöter som alla valdes in i kongressen vid mellanårsvalet 2018.

De fyra kvinnorna tillhör Demokraternas vänsterfalang och sägs representera den ungdom och mångfald som är viktig för att vinna framtida val i USA.

President Donald Trump har flertalet gånger hånat gruppen, bland annat via Twitter.

"The Squad" består av:

Alexandria Ocasio-Cortez från New York. Har puertoricanska rötter och var 29 år när hon tillträdde (född 1989), vilket gör henne till den yngsta kongressledamoten någonsin. Hon är katolik och har dubbla examina i internationell politik och ekonomi. Före valet 2018 var hon aktivist och jobbade som bartender. Det var Ocasio-Cortez som gav gruppen The Squad sitt namn, i en post på Instagram.

Ilhan Omar från Minnesota. Född i Somalia 1982 och kom till USA som flykting 1995. Blev amerikansk medborgare som 17-åring och har en examen i statsvetenskap och internationell politik. Innan hon blev representanthusledamot satt hon i Minnesotas delstatsstyre. Omar och Rashida Tlaib är kongressens första kvinnliga, muslimska ledamöter.

Ayanna Pressley från Massachusetts. Pressley är den första svarta kvinnan att representera sin hemstat i kongressen. Hon har tidigare suttit i Bostons stadsfullmäktige, samt har jobbat för (blivande klimatsändebudet) John Kerry, när han var senator. Född 1974 och uppvuxen som baptist. Pressley avbröt sina studier vid Boston University för att försörja sin mor.

Rashida Tlaib från Michigan. Advokaten Tlaib är född 1976 i Detroit och har ett förflutet som regional politiker, hon satt bland annat i Michigans delstatsstyre mellan 2009 och 2014. Hon och Illan Omar är kongressens första kvinnliga, muslimska ledamöter och Tlaib är dessutom den första kvinnliga kongressledamoten med palestinskt påbrå. Är känd för sin fräna kritik mot president Donald Trump.

Utrikes

Dansk nyhetsbyrå tillbaka efter hackerattack

Danska nyhetsbyrån Ritzau drabbades av dataintrång förra veckan. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Den danska nyhetsbyrån Ritzau är tillbaka i drift efter att under snart en vecka ha haft sitt system hackat av utpressare.

I tisdags förra veckan attackerades nyhetsbyrån av till synes professionella utpressare, som angrep en stor del av byråns cirka 100 servrar.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Englands nedstängning har effekt enligt studie

Människor med munskydd passerar ett skyltfönster till en stängd butik i London under nedstängningen. Arkivbild.
Foto: Matt Dunham/AP/TT
Utrikes
Utrikes Andelen infekterade av det nya coronaviruset i England har minskat med 30 procent sedan landet stängde ned den 5 november, enligt en ny studie.
PREMIUM

Andelen smittade hade minskat till 96 per 10 000 invånare mellan den 13 och 24 november, jämfört med 130 mellan 16 oktober och 2 november.

Det visar resultat av studien vid Imperial College London och Ipsos Mori, där fler än 100 000 frivilliga deltagit.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

spelaspel.se

Kommer Trump stanna i vita huset efter nästa presidentval?

Spelaspel.se Den 3 november 2020 avgörs det amerikanska presidentvalet och många undrar om Donald Trump kommer att få sitta kvar i Vita huset. Sett till att hans stående förmåga att vara immun mot diverse kontroverser har många länge sett hans andra mandatperiod som säkrad, men nu tycks coronaviruset kunna bli hans fall. I denna artikeln tittar vi närmare på vad som talar för och vad som talar emot att president Donald Trump får sitt ämbete förlängt.

Efter en skandalomsusad valkampanj chockades många när beskedet kom om att Donald Trump blev USA:s 45:e president. Den största förklaringen troddes ligga i hans populistiska approach och amerikanarnas utbredda misstro mot demokraternas kandidat, Hillary Clinton. Snart har fyra år gått sedan dess och den 3 november får vi veta om Donald Trump får sitta kvar eller inte. Intresset är ovanligt stort och redan nu går det att betta på presidentvalet – om vi ser till spelbolagens siffror ser vi snabbt att de räknar med en ny seger för Trump (1.75 i odds), men demokraternas kandidat Joe Biden ligger inte långt efter (2.05 i odds).

Vad talar för en Donald Trump-seger?

Donald Trump har varit i blåsväder för olika kontroversiella uttalanden och skandaler sedan han inledde sin valkampanj. Under hans första presidentperiod har kontroverserna fortsatt att dugga tätt, men han har alltid lyckats trolla sig ur de besvärliga situationerna med att starta nya skandaler, skylla på “fake news” eller skicka iväg några tweets. Exempelvis har det pratats om grova skattebrott och en förmodad inblandning i “Rysslandsaffären” där tydliga bevis pekar på att Donald Trumps valkampanj haft regelbunden kontakt med Ryssland, som i sin tur påverkade presidentvalet. Efter att mail läcktes ut som bevisade att han utpressat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på 3,7 miljarder kronor för att få dem att gräva fram smuts om demokraternas troliga presidentkandidat Joe Bidens son, ställdes han inför riksrätt. Något som bara hänt två presidenter före honom under landets 200-åriga historia. Föga förvånande lämnade han rättegångssalen som vinnare, vilket återigen talar för hans otroliga förmåga att slingra sig ur krissituationer och behålla det amerikanska folkets tillit.

En annan stark fördel för Donald Trump är hur starkt den amerikanska ekonomin har gått under de senaste åren. Även om detta är effekter av vad tidigare regeringar har banat vägen för så tar han ogenerat åt sig äran för landets ekonomiska framgång. På Twitter i somras skrev han följande:

“Big Rally tonight in Greenville, North Carolina. Lots of great things to tell you about, including the fact that our Economy is the best it has ever been. Best Employment & Stock Market Numbers EVER. I’ll talk also about people who love, and hate, our Country (mostly love)! 7:PM”

Coronaviruset är Trumps stora hot

Den 3 november avgörs alltså valet men kampanjandet har börjat för länge sedan. På demokraternas sida ser det ut som att Joe Biden kommer att bli deras kandidat. Flera favoriter har redan fått erkänna sig besegrade och nu är det Biden eller Bernie Sanders som gäller. Sett till Sanders vänsterpolitik är det inte särskilt troligt att han blir demokraternas kandidat, men samtidigt har Joe Biden varit i blåsväder för att flera gånger ha anklagats för att ha betett sig olämpligt mot kvinnor vilket kan vara till Sanders fördel.

Om det blir Joe Biden eller Bernie Sanders som ställs mot Trump är nog inte något presidenten oroar sig över just nu. Hans primära fokus bör vara det omskrivna Coronaviruset som kommit till USA. Nu har han stoppat alla till USA från Europa, men det är på hemmaplan han måste agera istället. Sett till att 27 miljoner amerikaner saknar sjukhusförsäkring och därmed inte har råd att vara sjuka från jobbet, kommer viruset att sprida sig som en löpeld.

Med Coronaviruset har också handeln avstannat vilket lett till kraftiga nedgångar på börsen. USA kan komma att drabbas hårt av detta och då den starka ekonomin länge har varit Trumps stöttepelare kan ett fortsatt börsras bli hans dödsstöten för hans kandidatur.

Under de närmsta månaderna lär vi se en del svängningarna i spelbolagens odds för Donald Trump och Joe Biden. För den som vill spela på presidentvalet så gäller det att hålla sig uppdaterad framöver.

Utrikes

Fraktur i Bidens fot efter hundlek

Joe Biden. Arkivbild.
Foto: Carolyn Kaster/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Den tillträdande amerikanske presidenten Joe Bidens stukade fot visade sig vara värre skadad än väntat.

"En uppföljande magnetröntgen bekräftade tunna sprickfrakturer", säger Bidens läkare Kevin O'Connor i ett uttalande, och tillägger att Biden antagligen kommer att tvingas använda plaststövel de kommande veckorna.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Bolsonaros kandidater förlorar i lokalval

Coronapandemin påverkat valet i Brasilien. Bilden från en vallokal i Rio de Janeiro.
Foto: Silvia Izquierdo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Brasiliens president Jair Bolosonaros har anledning att förfäras över resultatet i Brasiliens lokalval.
PREMIUM

Brasiliens största städer São Paulo och Rio de Janeiro har båda valt mittenkandidater, framför de alternativ som Bolsonaro gett sitt stöd.

I kontinentens största metropol São Paulo får Bruno Covas bekvämt sitta kvar, medan Eduardo Paes tar över borgmästarposten från Bolsonaro-allierade Marcelo Crivella.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Fler väntas avlida i malaria i år

Uganda är ett av de länder som är värst drabbat av malaria. Arkivbild.
Foto: Helena Landstedt/TT
Utrikes
Utrikes Framgångarna med att bekämpa malaria har planat ut de senaste åren – och i år befaras coronapandemin göra att fler avlider i den myggburna sjukdomen.
PREMIUM

Från år 2000 och framåt har antalet malariafall sjunkit stadigt, och 21 länder har sedan dess blivit fria från sjukdomen.

Men i sin årsrapport om den myggburna sjukdomen konstaterar Världshälsoorganisationen (WHO) att 409 000 personer avled till följd av malaria förra året, en marginell minskning från året dessförinnan, då 411 000 avled.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL