Kultur och nöje

New Yorks guvernör prisas av Emmyjuryn

Andrew Cuomo får en Emmy för sina tv-framträdanden. Arkivbild.
Foto: Darren McGee/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Guvernören i New York, Andrew Cuomo, tilldelas en Emmy för sina tv-framträdanden i samband med de första veckornas smittspridning i våras. Guvernörens dagliga uppdateringar om virusets spridning visade på gott ledarskap, menar The International Academy of Television Arts and Sciences, som är organisationen som delar ut Emmystatyetter.

Priset kallas "Founders award" och har tidigare tilldelats personer som Oprah Winfrey och Al Gore. Enligt The Guardian säger sig Andrew Cuomo vara hedrad av utmärkelsen och skämtar om att reportrarnas hårda frågor vid presskonferenserna "hjälpte till att vässa mina presentationsfärdigheter".

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Ny rapport: diskriminering i filmbranschen

Tystnad tagning-manifestationen på Guldbaggegalan 2018 startade en diskussion om jämställdhet i filmbranschen. Men hur står det till med jämställdhet och inte minst mångfald idag? En ny rapport från Svenska Filminstitutet visar en nedslående bild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Vit, ung och smal. Så ser normen ut för kvinnliga skådespelare. De medverkande i en ny rapport vittnar om stora brister i jämställdhet och inte minst mångfald i filmbranschen.

Ett av målen i den statliga filmpolitiken är att filmbranschen ska präglas av jämställdhet och mångfald. Svenska Filminstitutets fokus på jämställdhet har diskuterats inte minst de senaste veckorna men enligt rapporten, "Vilka kvinnor?", som institutet tagit fram och presenterar på torsdagen, framkommer det att det fortfarande finns stora brister:

Män gör filmerna med de största budgetarna. Manliga skådespelare fortsätter att få stora roller upp i 50-årsåldern medan kvinnor anses förbrukade vid 40. De ska dessutom vara vita och smala för att passa in i den stränga normen.

Tvingas förklara

I rapporten, som bygger på djupintervjuer med 19 skådespelare och regissörer, framkommer det också att rasifierade skådespelare inte kände sig delaktiga i metoo-rörelsen och att de anser att deras arbete försvåras av att de hela tiden måste förhålla sig till rasism – att de tvingas förklara för sina kollegor att en roll eller ett kostymval reproducerar stereotypa föreställningar om svarta och bruna människor.

– I flera år så fick jag enbart förfrågan om att spela misshandlad syster, utsatt invandrartjej eller rånare, säger Nisti Stêrk, skådespelare och komiker till TT och fortsätter:

– När det gäller metoo så vill jag hylla alla mina kollegor som jobbat och jobbar med det. Men det har funnits en icke-förståelse för frågor ur ett intersektionellt perspektiv. Det handlar om en omedvetenhet, inte illvilja och vi behöver jobba vidare med detta.

Nisti Stêrk har engagerat sig i frågor om stereotyp casting och bland annat ordnat branschseminarier i frågan.

– Det har bidragit till att jag nu fått roller som heter Gunilla, Eva och Lena. Det har börjat hända saker, det vittnar flera kollegor om. Men de stora rollerna där man bara är Lena har uteblivit, säger hon och lägger till:

– Mina skådespelande systrar med mörkare hud får utstå ännu mer än vad jag får. Att delta i en rapport som denna kan leda till att visa jobb försvinner men det bryr jag mig inte om för i en förändring så måste några ta smällarna.

Vit skörhet

Skådespelaren Sandra Andreis ("Morden i Sandhamn", "We got this" och kommande Viaplay-serien "The head") har inte medverkat i rapporten men känner igen sig i många av vittnesmålen och tar upp det som i rapporten beskrivs i termen "vit skörhet".

– När jag har lyft att det är konstigt att det bara finns vita människor i en skådespelarensemble har det bemötts med en otrolig avighet, även fast jag är vit och lyfter det.

TT: Vad har du mötts av för reaktioner då?

– Folk blir sura. De blir förnärmade, "tror du att jag är rasist"? Och det är väl det som är det sorgliga, att man inte orkar rannsaka sig själv och gå lite utanför sina vanliga casting-kataloger.

I rapporten efterfrågas bland annat en kompetenshöjning gällande representation och mångfald hos makthavare i filmbranschen. Sandra Andreis håller med.

– Även om det i dag pratas om jämställdhet och hur viktigt det är att förhindra sexuella trakasserier så har man inte tagit in hur dysfunktionell maktstrukturen är, på djupet, säger hon och fortsätter:

– Jag har varit med om produktioner där man tror att man är hemma för att man har rollsatt någon form av minoritet. Man har checkat en box men tänker inte i flera led, som när man tog den enda svarta kvinnan i en produktion jag var med i och satte en stor logga tvärs över hennes ansikte i marknadsföringsmaterialet. Det gjorde man inte med de vita männen.

Ska vara smal

I jämställdhetsrapporten framkommer också att normen för hur en kvinnlig skådespelare "ska" se ut för att få huvudroller fortfarande är oerhört trång. Hon ska vara vit, under 40, smal och mindre än den manliga skådespelaren som förmodligen rollbesatts före henne.

– Det här är saker som varje kvinnlig skådespelare måste förhålla sig till. Nu är jag en person som gillar att röra på mig och hålla mig i form, men det är klart att jag är medveten om att det gör det lättare för mig att få jobb, säger Sandra Andreis.

TT: Hur ser du på att åldras i den här branschen?

– Rebellen i mig blir motiverad av det finns motvind och jag har fått upp ögonen för att jag vill skapa egna historier. Det är mycket som håller på att förändras även om det inte går fort nog, säger Sandra Andreis.

Miranda Sigander/TT

Nisti Stêrk fick länge bara roller som 'misshandlad syster, utsatt invandrartjej eller rånare'.
Nisti Stêrk fick länge bara roller som "misshandlad syster, utsatt invandrartjej eller rånare".
Foto: Alexander Larsson Vierth/TT
Sandra Andreis är medveten om vilka normer som gäller för kvinnliga skådespelare. 'Jag har fått upp ögonen för att jag vill skapa mina egna sammanhang och egna historier'. Arkivbild.
Sandra Andreis är medveten om vilka normer som gäller för kvinnliga skådespelare. "Jag har fått upp ögonen för att jag vill skapa mina egna sammanhang och egna historier". Arkivbild.
Foto: Jessica Gow

FAKTA

Fakta: Röster ur rapporten

”Trots #metoo är det skillnad på hur vi blir sexualiserade och hur vita kvinnor blir sexualiserade. Vi får inte en syl i vädret. Vi får höra: ’Kan vi inte ta rasism senare?’ Men det hör ihop. Detta hör ihop.”

”Jag har kämpat för att om det finns en svart roll så vill jag ha den. Men jag vill ha de andra rollerna också. Det har hänt när jag ska in i någon tv-serie och jobba i ett par dagar att någon säger ’Men hur ska vi förklara att du ser ut som du gör?’ Jag säger ’Men det behöver ni inte göra, jag är här’.”

”Jag längtar efter att bara få kunna se en person som ser ut som jag som bara är en människa, som inte måste vara jätteduktig eller skurk."

”Det har kommit fram maktpersoner i branschen till mig och sagt ’Ja, men den och den skådespelaren, din kollega, hon har ju gjort så mycket botox. Gör inte det. Det är så hemskt’. Då har jag svarat: ’Sluta säga så. När statistiken ser annorlunda ut kan du börja klaga på att tjejer botoxar sig. För de gör ju det för att få jobb."

Kultur och nöje

Sem-Sandberg får Eyvind Johnson-priset

Steve Sem-Sandberg. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Steve Sem-Sandberg är årets mottagare av Eyvind Johnson-priset. Han får priset för romanen "W", som enligt juryn är "ett mästerstycke i författarens katedralbygge över Europas historia".

"Med ett imponerande detaljarbete och inlevelseförmåga har Steve Sem-Sandberg skrivit en skimrande mörk dokumentärroman som bygger vidare på Büchners ständigt spelade pjäs om Johann Christian Woyzecks livsöde. (...) Precis som hos Eyvind Johnson bevarar individen sin gåta", lyder en del av juryns motivering enligt ett pressmeddelande.

Priset till författaren Eyvind Johnsons minne har delats ut av Bodens kommun sedan 1989. Prissumman på 70 000 kronor tilldelas ett svenskt prosaverk från de två senaste åren. Bland tidigare pristagare finns författare som Klas Östergren, Kerstin Ekman och Lotta Lotass.

Kultur och nöje

Skånska duon går ”all in” i På spåret

Den skånska duon Farah Abadi och Johan Glans tävlar i premiäravsnittet av På spåret.
Foto: Bo Håkansson, Bilduppdraget /SVT
Kultur och nöje
TV När den välbekanta På spåret-signaturen hörs i SVT på fredag är det säsong 31 som inleds. I premiäravsnittet sitter skånska duon Farah Abadi och Johan Glans i första klass och nykomlingarna Plura Jonsson och Sanna Lundell i Dressinen. - Det är som att spela sällskapsspel, fast live, säger Farah Abadi entusiastiskt.

Komikern Johan Glans och programledaren Farah Abadi gjorde debut i På spåret förra säsongen och vann en match och förlorade en. Sedan dess har Farah Abadi bland annat hunnit med att bli mamma för andra gången.

– Inför förra året läste jag på jättemycket men i år har jag varit fullt upptagen med att vara gravid och föda barn så jag tänkte inte så mycket på det och det var nästan bättre för jag var inte lika spänd, berättar Farah Abadi i telefon med dottern i knäet.

– När vi spelade in premiäravsnittet var min dotter pytteliten och jag var lite nervös för att jag skulle ha en sådan där gravidhjärna som alla pratar om. Men det hade jag inte, fortsätter hon belåtet.

Kristian Luuk, Plura Jonsson, Sanna Lundell, Fredrik Lindström, Farah Abadi och Johan Glans samlade i På spåret-studion.
Foto: Bo Håkansson, Bilduppdraget /SVT

Kul att gå all in

Hur kändes det att vara tillbaka?

– Man ångrar sig alltid direkt. Så fort man sitter där tänker man - varför gör jag detta igen? Det var jättejobbigt sist. Men sedan är det kul och jätteroligt att gå all in.

Med sig i första klass har Farah Abadi även denna gång Johan Glans.

– Han är en stjärna att jobba med och kan allt som inte jag kan.

Som vad då?

– Allt sånt här som gamla gubbar som höll på med underhållning på 70-talet, allt om James Bond, äldre musik, litteratur och mycket annat.

Vad kan du som inte han kan?

– Lite nyare saker, mycket ny populärkultur, mycket ny musik och sedan är jag en sådan som kan lite om väldigt mycket. Förra året bestämde vi också att vi skulle svara på allt, även om vi inte visste om det var rätt. En gång av tio blir det rätt ändå.

Plura Jonsson och Sanna Lundell är debutanter i På spåret.
Foto: Bo Håkansson, Bilduppdraget /SVT

Premiäravsnitt

I kvällens premiäravsnitt är det På spåret-debutanterna Plura Jonsson och Sanna Lundell som Farah Abadi och Johan Glans behöver besegra och Farah Abadi menar att det alltid är svårt att veta vad man kan förvänta sig av motståndarna.

– Plura är jätteduktig på musik och har haft matlagningsprogram och Sanna Lundell har skrivit massa böcker och läser mycket om hästar så det är skitsvårt att veta vad de är bra på och var man hamnar. Ibland är det också en väldig tur vilka frågor man får. Men det är skönt att de är debutanter, det är mycket värre att möta någon som har vunnit tidigare.

Programledare för På spåret är som vanligt Kristian Luuk och vid han sida sitter Fredrik Lindström som domare. På scen de tre första avsnitten står electronicabandet Little Dragon, i kväll med Loreen som gästartist.

– Little Dragon är så himla, himla bra så det är synd att man inte får njuta av upplevelsen av att stå två meter från dem när de spelar live, säger Farah Abadi. Det enda man tänker på är vad det är för låt det spelar.

Musikfrågorna värst

Vilken typ av frågor är roligast att få - resmålen, kunskapsfrågorna eller musikfrågorna?

– Kunskapsfrågorna är vi betydligt bättre på än att dra i nödbromsen, säger Farah Abadi. Musikfrågorna är nog det värsta, de är så svåra och det är så mycket poäng.

Finns det något speciellt resmål eller något ämne där du skulle kunna briljera ordentligt som du önskar skulle dyka upp?

– Nej, vad gäller resmål är det egentligen bara ställen man bott men samtidigt går det inte att säga att det vore skönt att åka dit för man vet ändå inte vad man får för frågor. Sedan är det det där med att våga dra - förra året såg jag att vi var på väg mot Alexandria men det var ändå svårt att våga dra på tio, man vill inte förlora tio eller åtta poäng. Därför är det bra att vara två för då kan den andra säja att man ska våga dra.

Dags för musikhjälpen

Förutom att vi kan följa Farah Abadi i På spåret är hon också snart aktuell som programledare för Sveriges Radios Musikhjälpen - i år för fjärde året.

– Det är verkligen ett annorlunda år i år. På grund av coronapandemin kommer vi inte att sända från något torg, vi kommer inte att ha publik utanför och inte lika mycket gäster på plats, säger Farah Abadi. Samtidigt är det jättemånga som behöver underhållning och liveframträdanden och många som sitter hemma och behöver det här i bakgrunden. På så sätt är det kul.

– Sedan får vi se hur man klarar nätterna utan publik utanför som hejar på.

Årets säsong är den andra i På spåret för Farah Abadi och Johan Glans.
Foto: Bo Håkansson, Bilduppdraget /SVT

13 avsnitt

På spåret sänds i 13 avsnitt och om Farah Abadi och Johan Glans skulle klara sig till finalen så är den 19 februari med First Aid Kit och Zara Larsson som gästartister. Och Farah Abadi medger gärna att hon har en vinnarskalle

– Även om jag brukar säga att det inte gör något om vi inte går vidare så är det så klart så när man sitter i en avgörande match att man vill gå vidare. Och visst vill jag vinna, jättemycket. Fast om man vinner kommer nervositeten inför nästa match direkt och så sitter man där och tänker på vilka resmål det skulle kunna bli och googlar allt från hur man binder en bok till hur ett mangoträd ser ut.

FAKTA

Fakta

Farah Abadi om ...

... vad hon gör till våren: ”I slutet av januari ska jag vara med i ett program i SVT som kommer att gå hela säsongen. Det är redan inspelat men jag får nog inte avslöja vad det heter.”

... hon och Johan Glans gjort något ihop före På spåret: ”Vi hade aldrig träffats innan, förutom att jag såg hans stand up för ungefär tio år sedan. Vi blev hopparade i På spåret för att de tyckte att vi var härlig och roliga ihop och skulle bli ett bra team. Och det blev vi.”

På spåret:

31:a säsongen av På spåret har premiär i SVT1 20.00 på fredag 27 november. Programmet sänds sedan i 13 avsnitt med final 19 februari 2021.

Årets tävlande par är: Farah Abadi och Johan Glans, Plura Jonsson och Sanna Lundell, Louise Epstein och Thomas Nordegren, Dilan Apak och Moa Lundqvist, Magdalena Forsberg och Claes Elfsberg, Marianne Ahrne och Anders ”Ankan” Johansson, Tomas Alfredson och Ernst Billgren, Irena Pozar och Patrik Arve, Emma Molin och Hanna Dorsin

Musikhjälpen:

Årets Musikhjälpen sänds 14-20 december och programledare är Farah Abadi, Felix Sandman och Brita Zackari. Temat för i år är ””Ingen människa ska lämnas utan vård”.

Kultur och nöje

"Det var något vi aldrig hade varit med om"

Domaren Fredrik Lindström och programledaren Kristian Luuk är tillbaka i 'På spåret'. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje På fredag är det säsongspremiär för "På spåret". En redan annorlunda säsong av programmet, märkt av pandemin, blev extra tumultartad när SVT:s ledning beslutade att stryka två avsnitt.
– Det föll i knät på oss, säger programledaren Kristian Luuk.

När den 31:a säsongen av "På spåret" drar i gång sker det med en sista minuten-omstuvning i deltagarlistan. P1-programledarna Louise Epstein och Thomas Nordegren tävlar i stället för duon Frida Boisen och Hamid Zafar.

Detta sedan en granskning utförd av Dagens Nyheter visat att den sistnämnde skrivit nedsättande inlägg mot judar och homosexuella i olika nätforum. Hans fortsatta medverkan – flera avsnitt var redan inspelade – bedömdes snart därefter vara omöjlig.

"Extraordinär säsong"

Situationen saknar motstycke i Kristian Luuks tolv år långa sejour som programledare. Lägg därtill de redan speciella omständigheterna som coronapandemin innebar för inspelningen, som begränsade möjligheter till att spela in resmål och att ha publik i studion.

– Redan där kände vi att det här är en extraordinär säsong. Sedan hände detta när vi hade spelat in sex avsnitt, varav två var med Hamid, säger Luuk.

– Det var något vi aldrig hade varit med om. Jag tycker att SVT löste det väldigt bra, ledningen fattade beslutet redan samma dag att kasta avsnitten. Det ska också sägas att Frida Boisen var en av de första som ringde den morgonen då allting rullades ut och sade "ni måste slänga avsnitten".

Tack vare att Nordegren och Epstein tackade ja, och att det gick att återanvända resmålen och frågorna från de skrotade avsnitten, kommer det mesta ändå att vara sig likt när vinjetten rullar i gång igen.

Thåström gästar

Något, eller snarare någon, som däremot sticker ut ordentligt i år är en av de musikaliska gästerna.

Joakim Thåström, som verkligen inte är känd för sin kärlek till underhållningsprogram i tv, uppträder i ett avsnitt – ett avslöjande Kristian Luuk inte var sen med att dela på Instagram efter avslutad inspelning, vilket han gjorde samma dag som SVT meddelade att Nordegren och Epstein ersätter Boisen och Zafar.

TT: Var alltihop bara en skickligt iscensatt avledningsmanöver?

– Jag kan ärligt säga att det inte var någon som tänkte i de banorna alls. Däremot, i efterhand var det en chef som sa till mig "det där var ju bra, att du la upp Thåström", säger Luuk.

– Jag tänkte inte en sekund på det, för att för mig var det en av de största grejerna som hänt under mina tolv år i "På spåret", det är som om Bob Dylan skulle komma, så jag var bara fokuserad på att jag skulle lägga ut den här bilden. Tyvärr var det ingen plan, men så här i efterhand kan det ju framstå som en genialisk avledningsmanöver.

Patrick Stanelius/TT

Kristian Luuk är redo att ta sig an en ny säsong av 'På spåret'. Pressbild.
Kristian Luuk är redo att ta sig an en ny säsong av "På spåret". Pressbild.
Foto: Janne Danielsson/SVT

FAKTA

Fakta: De tävlar i "På spåret"

Grupp 1:

Sanna Lundell, journalist och programledare, och Plura Jonsson, artist och kokboksförfattare.

Farah Abadi, programledare, och Johan Glans, komiker.

Louise Epstein, programledare, och Thomas Nordegren, programledare.

Grupp 2:

Dilan Apak, komiker, och Moa Lundqvist, komiker.

Magdalena Forsberg, skidskytt och expertkommentator, och Claes Elfsberg, nyhetsankare.

Marianne Ahrne, regissör och författare, och Anders Johansson, komiker.

Grupp 3:

Tomas Alfredson, regissör, och Ernst Billgren, konstnär.

Irena Pozar, journalist, och Patrik Arve, rockartist och dockteatermakare.

Emma Molin, skådespelare och komiker, och Hanna Dorsin, skådespelare och komiker.

Kultur och nöje

"Idol"-Nadja: Hoppas en tjej vinner

Nadja Holm kommer bland annat att sjunga Zara Larssons 'Never forget you' i veckans 'Idol'. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Det närmar sig semifinal i den coronapräglade säsongen av "Idol". Nadja Holm börjar känna av nerverna.
– Om någon kan sätta käppar i hjulet på mig är det jag själv, säger hon.

Musikdrömmarna har inte alltid funnits där. Som liten villa Nadja Holm antingen arbeta för Läkare utan gränser, bli polis eller tandläkare. Hon valde att läsa naturlinjen på gymnasiet, men inte utan tvivel.

– Jag visste redan första dagen att jag inte ville gå det spåret. Jag fick kriga mig genom de åren och de lärde mig att aldrig mer göra någonting jag inte vill. Då valde jag att satsa på artistkarriären, berättar hon.

Jobbat på sig själv

Som 16-åring sökte Nadja Holm till programmet första gången, men den gången gick hon bara vidare till en förjury.

– Första gången fick jag inte ens träffa tv-juryn, och efter det tänkte jag att det här är ingenting för mig. Men sedan tipsade min bästa vän Rebecka om mig till det här programmet och jag kände "varför inte?". Jag har jobbat mycket på mig själv som artist och människa och jag är otroligt glad att jag får vara med just det här året. Nivån har aldrig varit så hög som nu.

Jag hoppas verkligen det, det skulle vara väldigt roligt att stå där.

I hemstaden Piteå arbetar hon på bank, men oavsett hur det går i tävlingen planerar hon att lämna Norrbotten efter nyår.

– Jag hade planerat innan "Idol" att flytta till Stockholm med ett gäng vänner, men vi fick pausa det på grund av det här. Planen är att bosätta sig där efter årsskiftet, säger hon.

TT: Tar du dig till final?

– Jag hoppas verkligen det, det skulle vara väldigt roligt att stå där.

Men hur finalen ser ut – och hur många som tar sig vidare efter veckans semifinal, är produktionen hemlighetsfulla om. Inte ens idolerna vet.

– Ingen har berättat någonting för oss! Om jag skulle ge dig ett svar skulle jag hitta på det, säger Nadja Holm.

"Fokusera på andningen"

I veckans avsnitt har juryn fått välja en låt de vill se artisterna uppträda med, sedan har de tävlande fått välja en egen låt. Nadja Holm kommer att visa upp en poppigare sida. Först med juryvalen "Never forget you" av Zara Larsson, sedan "Greedy" av Ariana Grande.

– Min största fiende och min bästa vän är jag själv. Om någon kan sätta käppar i hjulet på mig är det jag själv. Det är bara att fokusera på andningen och att njuta av den sista tiden.

Om inte Nadja Holm själv vinner hoppas hon antingen på Nova Luther eller Paulina Pancenkov. Senast en tjej vann var 2014, när Lisa Ajax tog hem segern.

– Jag hoppas att det är en tjej som vinner oavsett, det har jag velat från första början, säger Nadja Holm.

Sofia Sundström/TT

Det är dags för semifinal i 'Idol'. 'Det känns verkligen i kroppen att vi har varit i gång ett tag och lagt i en högre växel. Jag är väldigt tacksam och glad över att jag får vara med', säger Nadja Holm. Arkivbild.
Det är dags för semifinal i "Idol". "Det känns verkligen i kroppen att vi har varit i gång ett tag och lagt i en högre växel. Jag är väldigt tacksam och glad över att jag får vara med", säger Nadja Holm. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT

FAKTA

Fakta: Veckans avsnitt

Juryns val:

Caspar Camitz: "River deep mountain high" – Ike & Tina Turner

Nadja Holm: "Never forget you" – Zara Larsson, MNEK

Paulina Pancenkov: "And I am telling you I’m not going" – Jennifer Hudson

Nova Luther - "Blow your mind (mwah)" – Dua Lipa

Idolernas val:

Nova Luther: "Roads" – Vargas & Lagola

Paulina Pancenkov: "Addicted to you" – Avicii

Nadja Holm: "Greedy" – Ariana Grande

Caspar Camitz: "Bang bang (my baby shot me down)" – Monophonics

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Kultur och nöje

De uppträder för Nobelpristagarna

Edda Magnason finns bland de artister som hyllar årets Nobelpristagare. Arkivbild.
Foto: Mikael Grönberg/Sveriges Radio
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Precis som med så mycket annat blir det en annorlunda Nobelvecka i år. På grund av coronapandemin firas pristagarna i sina respektive hemländer och tal och ceremonier utformas så att så många som möjligt ska kunna ta del via nätet.

Det gäller även de musikaliska inslagen. Konserten med pianisten Igor Levit livesänds för första gången över hela världen. Ceremonin i Gyllene salen i Stockholms stadshus den 10 december ramas in av solisterna Magnus Lindgren, Edda Magnason, Elisabeth Meyer, Anna Greta Sigurdardottir, Amalie Stalheim och Sofie Sunnerstam.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Sofia Helin läser in det nya året i SVT

Parisa Amiri och Anders Lundin programleder 'Tolvslaget på Skansen' i SVT, där Sofia Helin (mitten) ska läsa dikten 'Nyårsklockan'. Pressbild.
Foto: Janne Danielsson/SVT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Det blir skådespelaren Sofia Helin som får hedersuppdraget att läsa dikten "Nyårsklockan" i SVT:s direktsändning på nyårsafton.
– Just i år är det så meningsfullt att få en sådan här förfrågan, säger hon.
PREMIUM

Även om 2020 blev året som vände upp och ned på normalitetsbegreppet så finns det en tradition som inte kommer att vika hädan för coronapandemin: Lord Tennysons dikt "Nyårsklockan" ska läsas upp på tolvslaget, i SVT, på nyårsafton.

I fjol var det skådespelaren Lena Endre som uppmanade klockan att ringa, i år har hon lämnat över uppdraget till kollegan Sofia Helin.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Kronlöf: "Kände mig 'storstads-dum i huvudet'"

Bianca Kronlöf spelar en tystlåten skoterförare i 'Den längsta dagen'. Arkivbild.
Foto: Maja Suslin/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Trots att det aldrig slutar vara ljust är mörkret ständigt närvarande.
I "Den längsta dagen" undersöker regissören Jonas Selberg Augustsén depressionen när allt borde vara som bäst.
PREMIUM

Bianca Kronlöfs rollfigur åker runt i norra Norrbotten med skotern på släpet och vinner mästerskap efter mästerskap, såväl på land som på vatten. Trots det är hon fåordig och blicken tom.

Samtidigt gör en plågad lastbilschaufför sin sista resa före pensionen. "Den längsta dagen" följer flera olika personer ur en finsktalande minoritetsgrupp på midsommarafton. Oavsett sinnesstämning och tid på dygnet står solen högt på himlen, som den alltid gör i Norrbotten i början av sommaren.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL