Lagfarter SkD

66-åring ny ägare till fastigheten på Råbygatan 13 i Hörby

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Nu är det klart vem som köpt huset på adressen Råbygatan 13 i Hörby av Sonja Gunvor Andersson. Ny ägare är Åsa Anna-Karin Götander, 66 år, från Gislaved. Priset blev 2 700 000 kronor och den nya ägaren tog över huset i november 2020. Huset har en boyta på 113 kvadratmeter.

Lite mindre än en kilometer därifrån såldes nyligen ett annat hus, på Trädgårdsgatan 4. Priset blev där 2 100 000 kronor, för det 168 kvadratmeter stora huset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Rohani: Israel bakom mord på kärnfysiker

Irans president Hassan Rohani anklagar Israel för att ligga bakom mordet på kärnfysikern Mohsen Fakhrizadeh.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

Irans president Hassan Rohani anklagar Israel för mordet på den framstående iranske kärnfysikern Mohsen Fakhrizadeh, som länge misstänkts för att bygga en atombomb, enligt statlig tv.

"Än en gång har den globala arrogansens händer fläckats av blodet från den inlejde usurpatorn, den sionistiska regimen", säger Rohani i ett uttalande, enligt statlig tv i Iran.

"Mordet på martyr Fakhrizadeh visar våra fienders förtvivlan och djupet i deras hat. Hans martyrskap ska inte bromsa våra prestationer."

Kävlinge

Svårstucken ifrågasätter uteväntan för prov

Lars-Göran Persson i Kävlinge är trogen sin vårdcentral i Lödde. Han tycker dock att väntan ute på provtagning gjort honom mer svårstucken.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Kävlinge
Lödde/Kävlinge Varför måste man vänta utomhus för provtagning och vaccin? Kävlingebon Lars-Göran Persson tycker det tar längre tid då venerna krymper i kylan. Vårdcentralerna i Lödde och Kävlinge svarar.

Den 73-årige Kävlingebon Lars-Göran Persson gillar sin vårdcentral i Lödde, men undrar varför han varje vecka måste stå utomhus och vänta på att lämna blodprov.

Mottagningen är öppen mellan 8 och 12 på vardagarna. Under Coronan måste han stå utomhus och vänta. Visserligen har man satt ut värmefläktar och bjuder på kaffe, choklad och te men det hjälper inte riktigt.

– Det blir ju omöjligt att komma in i ådrorna av kylan, säger han. Det tog tre kvart innan de kunde sticka mig.

2,5 timmes kö

I början på november körde han till vårdcentralen för att få vaccin för säsongsinfluensan. Han hade ringt och ville ha en tid då han haft en hjärtinfarkt. Men han fick veta att det var drop-in som gällde. När han parkerade i Lödde upptäckte han att kön var enorm.

– Jag stod 2,5 timme ute i blåsten, berättar han. Det var inget fel på kön och vi hade trevligt, men det var ju inte bra väder.

Det ville sig inte bättre än att han sen fick åka ambulans till sjukhus där de konstaterade dubbelsidig lunginflammation. Det är ur detta perspektiv han tycker att patienterna borde slippa stå ute och vänta. Varför inte genomföra provtagningen i någon ledig lokal intill?

Jobbar lite olika

Vid samtal med verksamhetscheferna för vårdcentralerna i Kävlinge och Lödde framgår att man har valt olika sätt att jobba på.

Ingrid Schölin, verksamhetschef på vårdcentralen i Kävlinge, berättar att de vaccinerat 1 300 personer, vilket är nästan alla som är riskgrupper. Man har kunnat komma på drop-in, men också boka tid via 1177 eller per telefon.

– Vi fick låna en separat lokal intill av KKB, säger hon. Det var en privatperson som klockade kön och vi hade 23 minuters väntetid som längst.

Kö av aldrig skådat slag

I Lödde, som är en större vårdcentral, var trycket för att få en vaccination enormt. Kön till Folkets hus, som man lånat, var något av aldrig tidigare skådat slag.

– Normalt vaccinerar vi 350 personer på en dag, men första dagen kom 750, berättar verksamhetschef Ann-Charlotte Jönsson.

Det kom mycket kritik mot vårdcentralen, men många har också förstått att situationen var exceptionell. På torsdagen hade 1 800 personer vaccinerats och ytterligare 200 i riskgrupper återstod.

Tidsbokad provtagning

På Kävlinge vårdcentral har man sedan i mars gått över till tidsbokad provtagning. Patienterna släpps in efterhand. För många personer får inte vara i lokalerna enligt Folkhälsomyndigheternas riktlinjer. Därför kan man få vänta en liten stund utanför i foaljén.

Före pandemin provade Lödde vårdcentral med tidsbokning på den vanliga provtagning.

– Vi är en stor vårdcentral med 13 500 listade, säger Ann-Charlotte Jönsson. Tiderna tog hela tiden slut.

Drop-in ger bättre flöden

Genom att ha drop-in har det blivit ett bättre flöde på patienterna. Att man måste vänta utomhus har med Folkhälsomyndighetens riktlinjer att göra.

– Vi har tre väntrum och vi har valt att vi kan ha tre patienter i varje.

I Lödde kan man komma att omvärdera väntan utomhus vid provtagning, till exempel om det blir mycket kallare. Ett system med nummerlapp och vänta i bilen kanske blir aktuellt.

Provtagning av misstänkt Covid-19 och de som har förkylningssymptom har särskild hantering på båda vårdcentralerna.

Kultur och nöje

Juliga böcker till advent

En bok där man format sidorna till ett hjärta.
Foto: Unsplash
Kultur och nöje
Litteratur Tänd ett ljus och låt det brinna. Men läs också en bok. Eller novell. Kultur- och nöjesredaktionen listar ett urval av årets juliga titlar som ger extra julstämning. För stora som små.

Snöig skräck och klassisk jul för stora och små

Bokomslag med spöke och bild på en kvinna.
Kristina Ohlssons Spökhusets hemlighet.
Foto: Thron Ullberg

Spökhusets hemlighet av Kristina Ohlsson (Bonnier Carlsen)

Jul, snöstorm och ett gammalt miniatyrhus. Kristina Ohlsson vet hur man bygger upp stämningen när hon skapar skräck för unga läsare. I Spöhusets hemlighet möter vi 11-åriga Alba och hennes sjuåriga lillasyster Ellen som hälsar på sin morbro Baltzar i Stjärndalen under jullovet eftersom mamma och pappa måste vara hemma och förbereda för familjens stora flytt. På vinden har morbro Baltzar ett gammalt miniatyrhus som han köpt på auktion. Huset är en kopia av ett verkligt hus som funnits i Stjärndalen och nattetid börjar mystiska saker hända med huset - röster viskar, någon tänder eld i kakelugnen och plötsligt verkar det som om den stundande julen kan vara riktigt farlig. Ett riktigt bra och lagom läskigt juläventyr väntar läsarna här. (GW)

Bokomslag med ett hus och bild på en kvinna.
Katherine Ardens Spökröster.
Foto: Deverie Chrystal Photography

Spökröster av Katherine Arden (Lilla Piratförlaget)

Spökröster är en fristående uppföljare till amerikanska författaren Kathrine Ardens Gömstället och beskrivs som spökfantasy. Huvudpersonerna Coco och bästa vännerna Olle och Brian återkommer och är nu på skidsemester på den nya skidanläggningen Mount Hemlock i Vermont med sina familjer. Även om det inte är jul så är det rejäl vinterstämning och så klart blir det snöstorm. Elektriciteten försvinner och egentligen kunde det varit mysigt om inte Coco hört en röst och om de inte sett en lång mörk skepnad … (GW)

Bokomslag med en man som drar en gran som två barn puttar på.
Klassikern Elsa Beskows jul.

Elsa Beskows jul av Elsa Beskow (Bonnier Carlsen)

I denna illustrerade samlingsvolym finns ett antal Elsa Beskow-sagor med koppling till julen. Petter och Lottas jul, Tomtebobarnen och så klart Olles skidfärd blandas med julsånger och dikter illustrerade av Elsa Beskow. Nostalgi för föräldrar och spännande för barnen även om rader som ”Och far är stark och modig, och mor blid och rar,” inte är så kul. Det kan å andra sidan bli intressanta diskussioner om litteratur förr och nu. (GW)

Julkalenderfrossa och matnyttiga julrecept

Bokomslag med bilder från olika julkalendrar och ett foto på en kvinna.
Caroline Cabots bok om julkalendern.
Foto: Elin Josefine Möller Film & foto

Julkalendern genom tiderna av Caroline Cabot (Polaris)

För alla julkalendernördar är nu den ultimata boken här. Författaren Caroline Cabot har i Julkalendern genom tiderna gått igenom, precis som titeln antyder, alla julkalendrar genom tiderna. Vi får lära oss mer om handlingarna i dem, får kuriosa och intervjuer med många spännande personer som har kopplingar till kalendrarna. Superkul idé och en bra guide om man vill se någon extra kalender i år. (MZ)

Massa olika julgodis och en kvinna som äter godis.
Karolina Olson Haglunds bok om julgodis.
Foto: Pressbild

Julgodis av Karolina Olson Haglund (Semic)

Vit romtryffel, saffransfudge och chokladsalami men också klassiker som wienernougat, trillingnöt och kanderade mandlar. Receptkreatören Karolina Olson Haglund vet med råge hur man skapar en söt jul och bjuder på över 50 snabba och enkla recept på olika varianter av julgodis som garanterat uppskattas av stora som små.Dessutom inleder hon boken med en genomgång av olika tekniker, hur man förvarar godiset bäst och annat matnyttigt. Mycket bra. (MZ)

Kvinna som serverar en maträtt.
Sofia Wood hyllar vintern i nya boken.
Foto: Frida Englund

Vinter hos Wood av Sofia Wood (Norstedts)

Sofia Wood är en mästare på att kombinera supergoda rätter med en stämningsfull styling i sina kokböcker. När det nu vankas vinter hemma hos Wood ägnas givetvis en del av boken åt julen och Wood levererar det ena fina receptet efter det andra. Kan avnjutas vilken dag som helst såklart, men passar väldigt bra till julbordet också. Vad sägs om en fänkålssallad med apelsin, gröna oliver och lök? Eller flatbread med svartkål och cheddar? (MZ)

Julstämning för små stunder när andan faller på

Bild på två tidningar med julmotiv.
Älskade berättelser i juletid och Julrosor innehåller juliga berättelser hämtade från flera kända klassiker.

Älskade berättelser i juletid av Astrid Lindgren, Tage Danielsson, H.C. Andersen med flera samt Julrosor – våra finaste julhistorier av Tove Jansson, Vilhelm Moberg, Klas Östergren med flera (Orange)

Redaktör: Rebecca Englund

Förra året kom Älskade berättelser i juletid, en stämningsfull jultidning där vi serverades den ena julhistorien eller dikten efter den andra, av kända och klassiska författare. Nu är uppföljaren här: Julrosor – våra finaste julhistorier, som även denna innehåller kortare berättelser eller utdrag från klassiker av författare som Tove Jansson, Klas Östergren, Selma Lagerlöf, Charles Dickens med flera. En otroligt fin tidning, vackert illustrerad och layoutad, som ger en helhet som verkligen maxar julmyset för alla åldrar. Kan bli en fin tradition att plocka fram varje år. Förra årets jultidning finns att köpa även i år. Säljs enbart i matbutiker och kiosker. (MZ)

Bild på två tidningar med julmotiv.
Lär dig mer om julen i Magisk jul ohc Julens myter och övertro.

Magisk jul (Orange) av Line Therkelsen (Orange)

Varför firar vi jul som vi gör idag? Nog funderar vi alla på vissa av de traditioner som vi har och hur de har uppstått. I jultidningen Magisk jul får man verkligen lära sig allt om julfirandet. Från hur lutfisken hamnade på julbordet till varför vi började skicka julkort. Allt uppdelat i små korta kapitel efter datum fram till julafton, så varför inte köra ett kapitel om dagen? Perfekt som en julkalender. Finns dessutom bonuskapitel som varar även efter jultomten har kommit. En läslockande tidning för hela familjen. Säljs enbart i matbutiker och kiosker. (MZ)

Julens myter och övertro av Line Therkelsen (Orange)

Får man inte nog av rolig information om allt som hör julen till (nej det får man givetvis inte) så finns även jultidningen Julens myter och övertro. Här fokuseras det, precis som titeln antyder, på myter och övertro. Som tomten, Snödrottningen, julbrödets magiska kraft och massor av annat spännande. Säljs enbart i matbutiker och kiosker. (MZ)

Bild på två askar med juliga färger.

Julnoveller av Astrid Lindgren, Hjalmar Söderberg, Agnes von Krusenstjerna och Vilhelm Moberg samt Stunder i advent (Novellix)

Novellix ger nu, julen till ära, ut en liten box med fyra klassiska julnoveller i samma behändiga format som vanligt. Vi får läsa Astrid Lindgrens Godnatt, herr luffare och Jul i stallet, Pälsen och syndens lön samt Kyssen av Hjalmar Söderberg, Förlorade sonens återkomst av Agnes von Krusenstjerna samt Den riktiga jultomten av Vilhelm Moberg. Personligen älskar jag de små novellerna från Novellix som är otroligt lätta att ha med sig i väskan och läsa om man har en stund över bara. En julspecial som denna ask ska dock sparas till väl utvalda julmysstunder.

Novellix har även släppt Stunder i advent, där du under varje advent får öppna ett litet kuvert som innehåller en julnovell och en påse lösviktste. (MZ)

Man med hatt och ett bokomslag med en snöglob.
Henning Mankell är en av författarna som har med en julnovell i Mord på blanka juldagen.
Foto: TT

Mord på blanka juldagen av Amanda Hellberg, Katarina Mazetti, Henning Mankell, Arne Dahl med flera (Semic)

Redaktör: Andreas Nyberg

Vad vore julen utan lite spänning? I Mord på blanka juldagen finns åtta deckarnoveller av några av Sveriges främsta deckarförfattare samlade. Perfekt för just juldagen. Varför inte högläsning för hela familjen? (MZ)

Romantik och spänning i jultider

Bokomslag med ett hus med en massa snö samt ett foto på en kvinna.
Birgitta Bergins Älskade jävla jul.
Foto: Pressfoto

Älskade jävla jul av Birgitta Bergin (Bokfabriken)

En riktig julbok där vi under 24 dagar fram till julafton får följa författaren Amy som älskar julen men som har börjat tröttna på all stress och press i juletider och att allt ska vara så förbaskat perfekt. Dessutom blev hennes deckardebut inte som hon tänkt sig – tills en dag. Mitt under den här hektiska månaden, såklart.

Författaren Birgitta Bergin skriver i inledningen:”Kanske du kommer att känna igen dig i vissa situationer. Kanske får du en eller annan tankeställare när du följer med på Amys minst sagt händelserika resa.” Jo, precis så är det. (MZ)

Foto på kvinna och ett bokomslag med en kvinna, katt och en man.
Kristin Emilssons Julen enligt Julia.
Foto: Pressfoto

Julen enligt Julia av Kristin Emilsson (Printz Publishing)

En romantisk berättelse kryddad med lite roligt trams om Julia Grahn (jo namnet är bra) som inte är så sugen på något som har med jul att göra. Parallellt får vi följa Petter Niklasson (jo, det där med namnet och tramset igen) som försöker hämta sig efter ett sprucket äktenskap och inte heller ser så muntert på julfirandet. Självklart hamnar de båda i samma gamla hus i Visby för att vara kattvakter, som båda råkat få som erbjudande. Och självklart händer det saker. (MZ)

Foto på en kvinna och ett bokomslag med ett par.
Jenny Bayliss bok Tolv hjärtan till jul.
Foto: Norstedts

Tolv hjärtan till jul av Jenny Bayliss (Norstedts)

Brittiska debutantens Jenny Bayliss Tolv hjärtan till jul är en klassisk romantisk julroman. Huvudpersonen Kate flyttat hem till den lilla byn Blexford i Kent i sydöstra England för att hjälpa sin sjuka pappa. Tanken var att det skulle vara en tillfällig flytt men efter fyra år är hon fortfarande kvar. Hon jobbar hemifrån som textildesigner och hjälper dessutom barndomsvännen Matt på hans kafé. Det enda som saknas i hennes liv är kärlek och därför nappar hon på en dejtingapps erbjudanden om ”Tolv dejter” till jul. Boken följer Kate genom de tolv mycket olika dejterna och frågan är naturligtvis om hon ska hitta kärleken före jul - och var … (GW)

Foto på en man och ett bokomslag med en halbock, ambulans och en julkula.
Mikael Ressems Brustna hjärtans död.
Foto: Niclas Jonsson

Brustna hjärtans död av Mikael Ressem (pocket, Lind & co)

Tänk en myllrande julhandel i Gävle, där denna handling utspelas (ja, långt innan coronan), och att en okänd man plötsligt ringer larmcentralen och berättar att det finns ett främmande föremål i den av så många älskade halmbocken, som så många dessutom passar på att titta på när de är ute och julshoppar. Detta blir början på en jakt efter en gärningsman som satt en hänsynslös plan i verket och som måste stoppas. Innan julafton. (MZ)

Kultur och nöje

Julmys och magi för alla små nissar

Kultur och nöje
Ung kultur - julspecial Eva Emmelin har kollat igenom årets skörd av julböcker till barn och ger dig de bästa tipsen.

När den stora världen är svår att hantera finns det en lättnad i att ta sig an varje dag med ett barns nyfikenhet. Att förutsättningslöst fråga Julen, vad är det? så som Laura Di Francesco (Rabén & Sjögren) ger ett fokus på det lilla. På doften av clementiner, ljuslågans fladder och polkagrisens bitiga sötma. Det finns en värme i Di Francescos mjuka färgval och små, nära detaljer som gör gott i en orolig tid.

Även hästen Pytte, som vi känner från flera tidigare böcker (missa dem inte i radioteater-tappning på SR Play!), tar sig an frågan om julen och allt som hör den till. I Nu blir det jul, Pytte (Rabén & Sjögren) låter Ingrid Flygare den lilla ponnyn bli något av en julens räddare, även om det finns en gårdstomte i bakgrunden som gör mycket av jobbet. Gårdsmiljön är helt rätt för de klassiska julinslagen, och Pytte och hans vänner skapar stämning på sitt alldeles eget sätt.

Hisnande bilderbok

Lilla Tomten av Erik Sandberg & Moa Eriksson Sandberg (Lilla Piratförlaget) är en klassisk pekbok på juligt manér. Här finns djur som låter, lagom mycket drama (tänk om tomten trillar i gröten!) och naturligtvis ett lyckligt slut. Mysigt, juligt och trevligt till advent.

Frågan är hur mycket tippande och tappande det blir denna coronans jul. Några storslagna luciatåg är ju inte att räkna med, men något litet hemmavid får vi väl hoppas på. Att göra Alfred Smedbergs Tomtarnas julnatt till en hisnande bilderbok (Lilla Piratförlaget) är på en gång tacksamt och riskabelt. Maria Jönsson leker fritt med denna klassiker och ger de små nissarna en farlig antagonist i katten som också den vill ha del av godsakerna, och slänger in en sjungande lucia som kanske får vara symbol för den melodi som det naturligtvis är omöjligt att inte ta med i högläsningen. Det är roligt, spännande och så klart väldigt juligt!

Spännande julsaga

Kapitelboken Tomtarna på femte våningen (Bonnier Carlsen) är en spännande julsaga, som sätter upp en spegel framför vår samtid av främlingsoro och stängda gränser. I tider av påtvingad distansering blir det extra tydligt hur fånigt det är att stänga dörren i ansiktet på människor som ber att få komma in och vara med. Att författaren Francesca Cavallo är en av upphovskvinnorna bakom världssuccén Godnattsagor för rebelltjejer kan anas i bokens budskap om vikten av att ta vara på människors (inte minst barns) uppfinningsrikedom och mod. Bokens illustrationer av Verena Wugeditsch ger den en något tidlös känsla, och något i både tonalitet, budskap och bildspråk påminner mig om barndomsfavoriten Måla fan på väggen av Christine Nöstlinger.

De sedan några år tillbaka traditionsenliga adventsböckerna, med ett kapitel per dag i december, har blivit ett välkommet inslag i vintermörkret. Vi måste rädda julen! av Ellen Karlsson med illustrationer av Cecilia Heikkilä (Rabén & Sjögren) är perfekt högläsning för barn som är på väg in i eller just tagit klivet in i skolåldern. En tid då vuxnas ord fortfarande tolkas bokstavligt, och en borttappad sida i almanackan kan hota hela julen. Orosklumpen i huvudpersonen Sams mage skildras realistiskt och öppnar för igenkänning, liksom klasskompisen Esmes resoluta och handlingskraftiga intåg i Sams liv. Precis så kan relationer på lågstadiet uppstå ur en slumpmässig ”olycka” och precis så dramatiskt kan livet vara för den som är sju och bara vill att alla ska vara glada och lyckliga på julafton.

Kultur och nöje

Passion för julkonfekt och 1800-talet

Amanda Hellberg är aktuell med Jul i krinolin.
Foto: David Fisher
Kultur och nöje
Litteratur 1800-tal, romantik, mystik, jul och inte minst julkonfekt. I nya Jul i krinolin har den Oxfordbosatta svenska författaren och illsutratören Amanda Hellberg lämnat skräck och spänning med Maja Grå i centrum och skrivit sin första kärleksroman. Kulturredaktionen skickade iväg ett antal nyfikna mailfrågor till Oxford..

Vad handlar Jul i krinolin om?

- Det är en historisk kärleksroman som utspelar sig i ett vintrigt Sverige år 1870. Den fattiga Lovisa Lind har överlevt nödåren och bestämt sig för att utvandra till Amerika, men först ska hon hjälpa till på en vinterbal på baron von Drevers avlägsna gods. Han omges av dunkla rykten men får hennes frusna hjärta att tina trots att ett förhållande vore otänkbart. Ändå dras Lovisa in i en storm av omöjlig förälskelse och alltmer mystiska händelser. Geografiskt och själsligt ligger berättelsen inte så långt från Kristinas och Karl-Oskars Småland, och inte heller så långt från Gösta Berlings Värmland. En läsare sa att han kom att tänka på Fanny och Alexander, det var glädjande eftersom jag inspireras mycket av film. Jul i krinolin är en underhållande roman med djup, och en hyllning till författarna jag älskar inom den klassiska romantiska traditionen, som Selma Lagerlöf och Charlotte Brontë.

Varför ville du skriva en historisk romance?

- Jag skyller på min författarkollega Simona Ahrnstedt som puffat mig i den här riktningen. Hon tyckte om hur jag skrev om relationer i mina spänningsromaner och har lärt mig en hel del om genren romance, fastän jag förstås också gått mina egna vägar i Jul i krinolin. Historiska inslag är något jag flirtat med i tidigare böcker men nu låter jag min passion för 1800-talet blomma ut helt. Och att flytta fokus från mord och brottsutredningar till de spänningar som omger historiska händelser och mänskliga relationer har varit minst lika nervkittlande som att skriva mer hårdkokt skönlitteratur.

Hur fick du idén till handlingen och miljön?

- Jag älskar historiska romaner, filmer och 1800-talets hela estetik. Det är en viktig grundsten, att skapa en värld där som jag som författare faktiskt vill tillbringa min arbetstid i under många månader. Och Lovisa har jag tänkt på i flera år, denna starka överlevare som har så mycket kraft och vilja inom sig, men också bär på tunga hemligheter. Så fort jag hade förankrat Lovisa och hennes värld i ett årtionde så fick berättelsen liv och färg. Jag kunde känna dofterna och höra ljuden. Det sena 1800-talet var en omvälvande och spännande tid, kampen för kvinnors rättigheter var i sin linda, den industriella revolutionen hade börjat och massutvandringen var ett fakum.

Svenska författaren Amanda Hellberg är sedan många år bosatt i Oxford.
Foto: David Fisher

Var det svårt att sitta i Oxford och skriva om svenska miljöer?

- Nej, det var roligt! I dessa pandemitider är litteraturen ett av få sätt man kan resa till andra länder, till och med andra tider och världar. Och att få arbeta med böcker och berättande som kan hjälpa någon att fly sin egen verklighet en stund, och att få bjuda in läsare till en sprakande vinterbal på ett 1800-tals-gods under en rasande snöstorm, det är en verklig ynnest.

Fick du göra mycket research kring konfekt/godistillverkning?

- Ja, och jag älskade att ha egen gottbod hemma i köket! Ett gäng pigga recepttestare i Sverige testlagade också de gammaldags kryddkarameller som finns med längst bak i boken, där ibland min egen litterära agent. Snacka om att göra allt för konsten. Men jag är inte historiker och Jul i krinolin är ett underhållande kostymdrama i bokform, inte fackprosa. Jag gör inga anspråk på att varenda detalj ska vara historiskt korrekt.

Skräck- och/eller spökinslag finns ofta i dina böcker. Vad är det som lockar med det?

- Inre och yttre hemsökelser är kärnan i mitt författarskap. Jag är litteraturvetare i grunden och har alltid tilltalats av den berättarskatt som kom lite före 1880-talsrealister som Ibsen och Strindberg. De gotiska och romantiska praktverken som Svindlande höjder, Frankenstein, Gösta Berlings saga och även till viss del Dickens författarskap hade en fantasifull underton och kunde bli ett möte mellan mystik, naturlyrik och spänning. Drömvärldar, sägner och passionerade känslor blandades med samhällskritik, och man var inte blyg för dramatiska ansatser. Ett av syftena var just att få läsaren att känna så mycket som möjligt.

Hur ser din drömjul ut? Och vilken konfekt äter du helst då?

- Med åren har jag blivit bättre på att unna mig det som jag gillar, skapa egna traditioner och koppla av från alla måsten. Det betyder att jag hellre väljer mousserande vin än glögg, och har blivit helt begeistrad i att laga helstekt kalkon på anglosaxiskt vis. Såsen blir så god! Men inlagd sill, svenska köttbullar och pepparkakor älskar jag också. Ett stämningsfullt maffigt kostymdrama i film- eller bokform är ett måste, och rocky road med choklad, marshmallows och salta jordnötter är jag en baddare på. Då är det jul hos mig.

FAKTA

Andra böcker av Amanda Hellberg:

För vuxna:

Styggelsen, 2008

Döden på en blek häst, 2011

Tistelblomman, 2012

Snögloben, 2013

För barn:

Jag väntar under mossan, 2012

Det osynliga godiset, 2013

Monstret vid Örnklippan, 2014

Ödeborgens hemlighet, 2015

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Kultur och nöje

Dödsriket nästa kapitel för "WoW"

Döden är sällan permanent i 'World of warcraft'. Men i den senaste expansionen, 'Shadowlands', står hela dödsriket inför ett nytt hot. Pressbild.
Foto: Blizzard Entertainment
Kultur och nöje
Kultur och nöje Döden är livet och livet är döden. I "Shadowlands", den senaste expansionen till "World of warcraft", har gränsen mellan liv och död suddats ut.
– Det här är ett nytt kapitel för spelarna, säger produktionschefen Patrick Dawson.

Det mesta har redan hänt under de 16 år som gått sedan "World of warcraft" slog klorna i alla som vill äventyra i fantasyvärlden Azeroth: Demoninvasioner, zombiearméer, kontinentförstörande naturkatastrofer, upptäckten av nya öar, återupptäckten av gamla världar, alternativa tidslinjer och nedbrunna världsträd.

Nu är det dags för spelarna att bege sig till dödsriket. Och för den som inte har tid att sätta sig in i allt som hänt lovar utvecklarna att "Shadowlands" är ett helt nytt kapitel.

– Det är enkelt att bara hoppa in. Vi har ett helt nytt område för nya spelare, där lär du dig grunderna i spelet men också vad som hänt i världen, säger Patrick Dawson, produktionschef på Blizzard.

Kärnan är densamma

"World of warcraft" har vuxit och förändrats med tiden och varje ny expansion har tillfört fler figurer och föremål, men enligt Dawson är kärnan densamma.

– Det är fortsatt ett massivt onlinerollspel. "WoW" är designat för att spelas tillsammans, med vänner eller folk du aldrig träffat förr. Samarbete är verkligen kärnan.

För den erfarne "WoW"-spelaren innebär "Shadowlands" mer av det som har lockat tidigare, quests med en handfull kamrater och raids med dussintalet kompanjoner, men också en ny typ av slumpmässigt genererat innehåll.

– Vi har ett torn som heter Torghast, som är annorlunda varje gång du tar dig an det. Utmaningen är att se hur högt upp du kan komma. Varje gång får du speciella förmågor och krafter, men för varje nivå du klättrar så blir också fienderna starkare.

Vill hålla kvar veteranerna

Upplägget återfinns i en rad andra populära spel, bland annat Blizzards egna "Diablo"-serie, och ska närmast ses som ett försök att hålla kvar titelns veteraner ännu lite längre.

Blizzard har sedan en tid tillbaka slutat att ange hur många som faktiskt återkommande betalar för att spela "WoW", men poängterar gärna att de aldrig har haft så många förhandsförsäljningar av en expansion som av "Shadowlands".

Handlingsmässigt ställer den nya expansionen spelaren inför valet att alliera sig med något av de fyra sällskap som kontrollerar delar av dödsriket.

– För oss var det här att tänka utanför ramarna, handlingen går genom alla de fyra områdena och kulminerar i spelarens val av sällskap, säger bandesignern Sarah Verrall.

Hon påpekar att även om områdena som spelaren rör sig i är helt nya och har designats med den specifika grupperingen i åtanke så kommer det att finnas gott om återvändande ansikten.

– Det är ju trots allt dödsriket och det har dött en hel del karaktärer hittills, så det finns många vi känner igen, säger hon.

Marcus Alexandersson/TT

'Shadowlands' lägger till gott om nya områden och föremål för 'WoW'-veteraner att bemästra. Tonvikten för den erfarne ligger fortsatt på att, med gemensamma krafter, spöa allt knivigare fiender. Pressbild.
"Shadowlands" lägger till gott om nya områden och föremål för "WoW"-veteraner att bemästra. Tonvikten för den erfarne ligger fortsatt på att, med gemensamma krafter, spöa allt knivigare fiender. Pressbild.
Foto: Blizzard Entertainment
Allt är inte mörker och död i 'Shadowlands'. Spelaren kan välja mellan fyra olika sällskap att ansluta sig till, och några av dem har ett lite ljusare efterliv än de övriga. Pressbild.
Allt är inte mörker och död i "Shadowlands". Spelaren kan välja mellan fyra olika sällskap att ansluta sig till, och några av dem har ett lite ljusare efterliv än de övriga. Pressbild.
Foto: Blizzard Entertainment

FAKTA

Fakta: "World of warcraft"

"World of warcraft" är ett fantasyrollspel där användarna utforskar den fiktiva världen Azeroth antingen själva eller tillsammans med andra.

Spelet lanserades i slutet av 2004 i Nordamerika och Australien och i början av 2005 i Europa. Sedan dess har det kommit åtta större expansioner varav "Shadowlands" (2020) är den senaste. Utvecklarna Blizzard Entertainment släpper inte längre statistik över antalet användare, men det uppskattas att spelet hade som flest betalande runt 2009–2010 då 10–12 miljoner personer var aktiva. 2015, det senaste året Blizzard har rapporterat siffror för månadsprenumeranter, spelade 5,5 miljoner människor. Siffrorna är dock svåra att omsätta i fysiska personer då många spelare har olika sorters betalningsupplägg.

I sin rapport för det tredje kvartalet 2020 listade Blizzard att de hade 30 miljoner aktiva användare, utspritt över alla sina titlar. I rapporten framhöll de också att förhandsförsäljningen av "Shadowlands" hittills överträffat alla tidigare expansioner.

Inrikes

Små förändringar i opinionen

Partiledardebatt i SVT:s Agenda i oktober.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Det är små förändringar i väljarstödet enligt en sammanvägning av flera opinionsmätningar för november. Medan L fortsatt ligger kvar under riksdagsspärren är det bara S och V som ökar.

Stödet för Socialdemokraterna har ökat med 0,5 procentenheter till 26,8 och för Vänsterpartiet 0,2 procentenheter till 10,4. Det visar en sammanvägning av flera mätningar som Kantar Sifo gör en gång i månaden för Sveriges Radio Ekot.

Liberalerna ligger fortsatt lågt och hamnar ännu en gång under riksdagsspärren med 3,1 procent. Miljöpartiet å sin sida hamnar precis ovanför spärren med sina 4,1 procent.

Stödet för Kristdemokraterna som har sjunkit med 0,2 procentenheter till 5,5 procent, har inte varit så lågt sedan augusti 2018 – strax före riksdagsvalet, uppger Ekot.

Resterande riksdagspartier står antingen stilla i opinionen eller rör sig nedåt, dock med små marginaler: Moderaterna 21 procent (+/-0), Centerpartiet 8 procent (-0,1) och Sverigedemokraterna 19,9 (+/-0).

Sjöbo

Krögare söker hyresgäst till Karlssons hörna

Lisbeth och Magnus Hammarskjöld.
Foto: Caroline Stenbäck
Sjöbo
Lövestad Ägarna Lisbeth och Magnus Hammarskjöld har velat sälja Karlssons hörna i Lövestad men nu har de ändrat sig. I stället vill paret hitta en hyresgäst som vill driva verksamheten vidare eller öppna sitt eget kafé eller restaurang i huset.

Skånskan berättade i början av oktober att paret hade bestämt sig för att sälja Karlssons hörna som de drivit i 26 år. Men planerna har inte riktigt gått som de har velat.

– Vi har haft kontakt med flera mäklarfirmor men de flesta är inne på att sälja fastigheten som bostäder för då kan man få mer betalt. De är väl intresserade av att få högre arvode. Så i stället vill vi nu försöka hitta någon som är intresserad av att hyra.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL