Inrikes

Nu införs alkoholförbud på krogen

I dag träder förbudet mot att servera alkohol på krogen efter klockan 22 i kraft. Arkivbild.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Inrikes
Inrikes I dag träder regeringens nya alkoholförbud i kraft – och det sätts stopp för servering av alkohol på krogen efter klockan 22.
PREMIUM

Barer och restauranger är riskmiljöer sett till smittspridning – och alkohol kan dessutom göra att man tappar omdömet. Så motiverade socialminister Lena Hallengren (S) det nya alkoholförbudet, när det meddelades på en pressträff förra veckan.

Förbudet, som träder i kraft i dag, ska gälla till sista februari. Krogar, pubar och liknande får därmed inte servera alkohol efter klockan 22. Det innebär också att gästerna måste lämna lokalerna, och krogarna stänga, senast 22.30.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Skål och välkommen

Opinion
Opinion

Glädjande och överraskande fick Centerpartiet och Moderaterna liberalt stöd i frågan om huruvida Malmös restauranger ska få sälja alkohol med hemlevererad mat. Det gäller restauranger med cateringtillstånd, så det lär inte bli hur stora mängder dryck som helst som levereras: det krävs ganska mycket för att man som restaurang ska omfattas av möjligheten. För den som oroar sig för fylleri har krögaren samma ansvar för att vägra servera en berusad som tidigare.

Kanske är detta lagligt, kanske inte. Det lär diskuteras i absurdum långt efter pandemin. Det är definitivt ett framsynt beslut som förhoppningsvis kan rädda kvar någon restaurang i Malmös smakrikt myllrande restaurangvärld. Dels är det viktigt för att restaurangägarna inte ska bli utblottade, men också för att Skåne inte ska stå med tomma stadskärnor och ett fattigt mat- och dryckesliv när man så småningom åter öppnar armarna för internationella turister.

Liberalen som röstade för Moderaterna och Centerpartiets nämndsinitiativ var Joel Laguna, förste vice ordförande i arbetsmarknads- och socialnämnden. ”I extrema situationer krävs ibland extrema beslut.” säger han till tidningen. Just så: i extrema tider måste nya lösningar provas. Det är bara att gratulera till att han korrekt identifierade det liberala alternativet var i det här fallet. Liberalerna måste någon gång unna sig självständighet mot samarbetspartnern. Det var väntat att Socialdemokraterna skulle rösta mot, men det är ändå en besvikelse att man inte kunde vara mindre stelbenta för att hålla staden levande och Skåne attraktivt för besökare.

Ingen försöker avskaffa alkoholmonopolet i och med detta, om någon är rädd för det. Det handlar om lite medkänsla med restaurangägare och arbetsgivare som kanske på detta sätt kan hanka sig fram. Det finns billigare och enklare sätt att bli plakat på. Nu är det upp till tillståndsenheten att se till att detta kan genomföras i praktiken så snart som möjligt, innan fler restauranger går omkull.

Malmö

Oväntat ja till hemleverans av alkohol tillsammans med mat

Nu ska det bli möjligt att beställa hem öl och vin tillsammans med maten i Malmö.
Malmö
MALMÖ Krogarna kan börja leverera alkohol hem till Malmöborna tillsammans med cateringmaten. Detta blir möjligt sedan ett förslag från Moderaterna och Centerpartiet röstades igenom på torsdagens möte med arbetsmarknads- och socialnämnden.

Glädjen var stor hos många krogar som har alkoholtillstånd eftersom många av dem efterfrågat just detta. Dock finns det förmodligen en del andra saker som måste lösas innan leveranserna kan börja.

Förslaget gick igenom eftersom både Liberalerna och Sverigedemokraterna röstade för förslaget. Detta är för övrigt första gången sedan Liberalerna började styra i Malmö som de röstade mot Socialdemokraterna i en fråga.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Hovrätten ger sin dom i fallet Erlandsson

Före detta landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) på väg in till förhandlingarna i tingsrätten i Stockholm förra året.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Tidigare Centerministern Eskil Erlandsson friades i tingsrätten för tre fall av sexuellt ofredande.
Två av kvinnorna valde att gå vidare till Svea hovrätt, som nu meddelar sin dom i fallet.

Efter en uppmärksammad rättegång mot den förre landsbygdsministern Eskil Erlandsson för snart ett år sedan kom Stockholms tingsrätt med sin dom. Erlandsson, som hela tiden nekat till brott, friades från anklagelserna om att sexuellt ha ofredat tre kvinnliga politiker.

I ett av fallen, som rörde en centerpartist som uppgett att hon utsatts för Erlandssons beröring vid Centerstämman 2017, konstaterade tingsrätten att bevisningen inte räckte till.

På lunch

I de två andra fallen ansåg tingsrätten det bevisat att två kvinnliga moderata riksdagspolitiker blivit utsatta för beröringar på en middag 2016 respektive en lunch 2018. Men ingen av dessa beröringar hade den tydliga sexuella prägel som krävs för straffansvar, enligt rätten.

Åklagaren valde att inte överklaga domen till hovrätten. Det gjorde däremot två av kvinnorna. Ingen vanlig förhandling har skett i Svea hovrätt, utan målet avgörs på de skriftliga handlingarna. Domen kommer att meddelas klockan 11.

"Masserat lederna"

Eskil Erlandsson sade sig i tingsrätten inte minnas någon av händelserna, även om han heller inte förnekade att han kan ha suttit bredvid kvinnorna. Men i sådana fall har han inte medvetet berört dem utan råkat komma åt dem när han mot sina egna lår masserat lederna i händerna.

Erlandsson fick för 20 år sedan diagnosen Dupuytrens kontraktur, eller vikingasjukan som den också kallas, vilket leder till att fingrarna kröker sig. Att han på grund av en annan fysisk åkomma dessutom måste sitta bredbent kan också ha bidragit, enligt försvaret.

Erika Nekham/TT

Inrikes

Man gripen efter skottlossning i Gävle

En skottlossning har troligen inträffat i Gävle under natten. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 20-årsåldern har gripits efter att vittnen hört skottlossning i ett bostadsområde i Gävle.

Skottlossningen ska ha inträffat i området Andersberg runt klockan 01.15, då flera vittnen hörde tre skott avlossas.

– Vi har varit där sedan dess med ett antal patruller för att försöka reda ut vad det är som har hänt, men mycket tyder på att det faktiskt har varit någon slags skottlossning. Bland annat har vi vittnesuppgifter som gör att vi tror att det är sant, säger Torsten Hemlin, befäl vid polisen.

Efter att polisen genomsökt området kunde en 20-årig man gripas som efter förhör blev anhållen av åklagaren för grovt vapenbrott.

Inrikes

Högskoleprov? Inte om du är 17

Det förbereds för två högskoleprov till våren, med nedre åldersgräns. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Pandemin till trots – det förbereds för två högskoleprov till våren. Det blir då för första gången en nedre åldersgräns för att få skriva provet.
Även kommande år blir det åldersgräns för provskrivarna.

Regeringen fattar i dag beslut som innebär två begränsningar kopplade till högskoleprovet: en nedre åldersgräns på 19 år, samt ett begränsat antal provskrivare.

Orsaken är givetvis coronapandemin. Proven måste kunna genomföras på ett smittsäkert sätt.

När pandemin bröt ut i våras fick högskoleprovet ställas in. Höstprovet kunde efter många turer genomföras, men med begränsat antal deltagare. Därför vill regeringen att det hålls två prov kommande vårtermin, så att så många som möjligt får chans att skriva provet.

Förslag på 70 000

Den nationella samordnaren Peter Honeth har utrett vad som krävs för att de två proven ska vara genomförbara och det är hans förslag på antals- och åldersbegränsningar som ligger till grund för regeringens beslut om ändringar i högskoleförordningen, så att begränsningarna kan sättas i verket.

Honeth har föreslagit ett tak på 35 000 provskrivare vid respektive vårprov, alltså totalt 70 000.

– Det är ett antal som ligger i samma härad som antalet anmälda till det senaste vårprovet. Men vad det blir för tak kommer myndigheten (Universitet- och högskolerådet, reds anm) att få ta ställning till framåt i tiden. Vi ger dem nu stor flexibilitet och gott om tid att hantera detta, säger högskoleminister Matilda Ernkrans (S).

Hon understryker att smittläget är allvarligt men att ingen kan förutse hur situationen är i mars, då det första vårprovet ska skrivas.

– Vi befinner oss verkligen i en tid då inget är som vanligt. Vi måste vara beredda på att ha flexibilitet.

Rimlig avvägning

Åldersgränsen på 19 år motiveras med att de som är yngre får stå tillbaka för dem som snart ska lämna eller redan har lämnat gymnasieskolan och alltså är behöriga för högskolestudier.

– Det tycker regeringen är en rimlig avvägning när vi är i en pandemi. Det krävs begränsningar, säger Matilda Ernkrans och tillägger att de som är yngre än 19, men går sista året på gymnasiet, också får anmäla sig till provet.

Hon konstaterar också att det sedan tidigare finns ett beslut att från 2022 ha en 18-årsgräns för provet, och det beslutet ligger kvar. Beslutet togs 2018 med motiveringen att ungdomar ska fokusera på sina gymnasiebetyg i första hand och att högskoleprovet mer ska ses som en andra chans att komma in på en önskad utbildning.

Anna Lena Wallström/TT

FAKTA

Fakta: Högskoleprovet

Ett högskoleprovsresultat ger inte behörighet till högskolestudier och kan alltså inte ersätta gymnasiebetyg eller motsvarande.

Högskoleprovet är ett urvalsprov som, med bra resultat, ger en extra chans att komma in på en högskoleutbildning med högt söktryck.

Giltighetstiden för resultat på provet är åtta år.

I dag finns ingen åldersgräns för att skriva provet.

2021 kan bara de som fyller 19 år eller mer under året skriva provet. Undantag görs för yngre som går sista året på gymnasiet.

Från och med 2022 kan bara de som fyller minst 18 år under året skriva provet.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Inrikes

Pågatågen snart tillbaka i bruk

Pågatågen börjar gå igen. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Pågatågen i Blekinge togs ur trafik den första maj i samband med coronapandemin och det kraftigt minskade resandet.

Nu ska de snart börja rulla igen, uppger Blekinge läns tidning.

Tågen kommer inte coronaanpassas, enligt Skånetrafiken, som uppmanar resenärer att bara resa om man verkligen behöver. Rusningstid bör undvikas och resenärer uppmanas att sprida ut sig.

Från och med den 13 december går Pågatågen som vanligt mellan Kristianstad och Karlshamn.

Inrikes

Bristerna i äldreomsorgen – "går åt fel håll"

Möter många olika personal. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Vården och omsorgen av äldre brister på fler plan än de som Ivo pekade ut tidigare i veckan. I vissa fall går utvecklingen åt fel håll.
– Vårdgivare jagar minuter i stället för att jaga patientsäkerhet, säger Thomas Lindén, enhetschef på Socialstyrelsen.

Många äldre på äldreboenden har inte fått vård och behandling utifrån sina individuella behov under pandemin, konstaterade Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) i en kritisk rapport i tisdags.

Granskningen omfattade regionerna, medan kommuners och privata aktörers ansvar kommer att redovisas under december.

Men redan nu pekar Socialstyrelsen på flera saker som man ser går i fel riktning.

Ett tydligt exempel är personalkontinuiteten inom hemtjänsten, som har blivit allt sämre. Antalet olika anställda en person med hemtjänst i snitt möter har gått från 12 år 2007, till 16 i fjol.

– Det går åt fel håll. Om man träffar olika personer varje gång blir vården sämre, även utan en pandemi. Men om man dessutom har en pandemi kan det ur en smittskyddsaspekt bli väldigt illa, säger Thomas Lindén, enhetschef på Socialstyrelsen.

"Mycket spring"

Den bristande personalkontinuiteten är en konsekvens av att kommunerna dragit ner på äldreboendena, vilket har gjort det svårare för äldre att få plats där, enligt äldreforskare Marta Szebehely.

– Det innebär att de som har hemtjänst i dag har väldigt stora behov. De får ofta hjälp flera gånger om dagen, och då är det svårare att organisera det så att det inte är så många man möter, säger Marta Szebehely, som är professor i socialt arbete vid Stockholms universitet.

Socialstyrelsen pekar också på dålig samordning kring vårdtagare som har insatser från flera olika håll.

– Exempelvis kan en patient i palliativ vård få insatser både från hemtjänsten, hemsjukvården, ett palliativt team och någon från kirurgkliniken, som kommer ut. Samordnar man inte det blir det väldigt mycket spring, säger Thomas Lindén.

Att viss äldreomsorgspersonal har bristande utbildning i hygienrutiner blev uppenbart under pandemin, men var något som Socialstyrelsen kände till sedan tidigare.

– Det var dåligt redan förra året. Men när vi får en pandemi trycktestas ju det här systemet och då får det plötsligt större konsekvenser.

Få sjuksköterskor

I sammanhanget spelar det sannolikt också roll att Sverige har förhållandevis få sjuksköterskor på äldreboenden jämfört med exempelvis Norge, enligt Marta Szebehely.

– Eftersom alla som jobbar inom äldreomsorgen inte har grundläggande kompetens om hur man hanterar smitta är det väldigt viktigt att det finns sjuksköterska och arbetsledning på plats, säger hon.

Marta Szebehely pekar också på att var femte som jobbar inom den kommunala äldreomsorgen är timanställd.

– Den siffran ligger väldigt högt och innebär inte bara att fler personer är inblandade, utan det kan också vara så att den timanställda jobbar på flera olika enheter för att tjäna ihop tillräckligt, vilket också ökar risken för smittspridning, säger hon.

Både hon och Thomas Lindén anser att bristerna ofta har sin grund i ekonomiska åtstramningar.

– Tråkigt nog kokar det ofta ner till en fråga om vem som ska betala vad, än vad som är bäst för patienterna, säger Lindén.

"Går inte att svälta"

Det som var viktiga kvalitetsfaktorer innan pandemin är fortfarande viktiga kvalitetsfaktorer, men följderna om det brister har blivit allvarligare, säger Thomas Lindén.

– Om det har gått bra eller dåligt under pandemin har mer att göra med vad man har gjort innan pandemin, än de beslut man har fattat under pandemin, säger han.

TT: Vems ansvar är det att bristerna inte åtgärdas, och i vissa fall till och med går åt fel håll?

– Dels är det vårdgivarens. Det är klart att det är en svår uppgift att hålla ekonomin i en kommun, men patientsäkerheten måste alltid komma först, säger Thomas Lindén.

Marta Szebehely betonar att äldreomsorgen haft låg status och fått mindre resurser i många år.

– Man kan inte förvänta sig att om man svälter en verksamhet ska den klara av en kris på ett jättebra sätt.

Anja Haglund/TT

FAKTA

Fakta: Äldre i pandemin

Covid-19 har drabbat äldreomsorgen hårt, särskilt äldreboenden.

Det är inte unikt för Sverige. I de flesta länder har 35–75 procent av alla covid-relaterade dödsfall inträffat i äldreboenden. I Sverige är siffran 46 procent.

Totalt har hittills 3,4 procent av alla äldre på svenska äldreboenden avlidit av eller med covid-19.

Källa: Marta Szebehely, professor i socialt arbete Stockholms universitet.

Inrikes

Skolor följer inte rekommendationer

Skolor följer inte Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Arkivbild.
Foto: Gorm Kallestad/NTB/TT
Inrikes
Inrikes

En enkät gjord av Lärarnas riksförbund visar att Folkhälsomyndighetens (FHM) rekommendationer inte följs på alla skolor.

Nu kräver förbundet åtgärder, rapporterar TV4Nyheterna, som har tagit del av enkäten.

Vart fjärde skyddsombud uppger att det inte går att följa rekommendationerna om avstånd på dess skola och nära vart femte skyddsombud uppger att skolan inte ens har gjort en riskbedömning av smittorisken.

Ett av problemen uppges vara att skollokalerna är för trånga för att det ska vara möjligt att hålla avstånd.

– Det här är katastrof. Vi kräver att alla skolor gör en riskbedömning ihop med våra skyddsombud. Vi kräver också att även vi i skolan ska kunna känna oss säkra och ha möjlighet att följa FHM:s rekommendationer på max åtta vuxna. Det innebär exempelvis att lärare inte kan ha möten eller samlas i större grupper. Vuxenutbildningar måste få möjlighet att studera på distans eller i mindre grupper, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas riksförbund, till TV4Nyheterna.

Av landets 2 500 skyddsombud svarade hälften på enkäten, som skickades ut i oktober.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL