Kultur och nöje

Julstämning i tv-rutan

En kvinna och en man sitter och äter på en food court.
Foto: Steve Dietl/NETFLIX
Kultur och nöje
TV I år är vi riktigt bortskämda med både flera nya filmer och tv-serier, där julen står i centrum. Så värm glöggen och plocka fram pepparkakorna. Nu blir det jul! Här är ett urval av nyheterna som du kan mysa till i soffan.

Holidate (film)

Sloane är trött på att inte ha någon vid sin sida under alla högtider och fester som kommer med dem, och vad vore då en bättre lösning än att faktiskt hitta någon i samma sits så att de kan backa upp varandra? In kommer Jackson och kanske kommer också lite kärlek.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Newkid klar för "Late night concert"

Newkid. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

TV4 och Live Nation fortsätter med konsertkonceptet "Late night concert" i vinter. Den andra säsongen inleds på Cirkus och Hasselbacken i Stockholm den 2 december och avslutas med en julspecial på självaste julafton, enligt ett pressmeddelande från kanalen. Bland de artister som uppträder finns Newkid, Carola, Agnes, Per Gessle och Victor Leksell.

"Late night concert" hade premiär i våras och går ut på att en rad svenska artister uppträder på ett folktomt Gröna Lund i Stockholm, framträdanden som sänds i TV4. Konsertformatet skapades med anledning av att publiken inte har möjlighet att gå på konserter under coronapandemin.

Vinterns konserter: Carola, Mariette, Samuel Ljungbladh (2/12), Miss Li, Myra Granberg, Newkid (3/12), Per Gessle, Astrid S, Victor Leksell (9/12), Agnes, Madi Banja, Sandro Cavazza (16/12), Jill Johnson, Robin Stjernberg, Smith & Tell (17/12), "Late night Christmas" med än så länge hemliga artister (24/12).

Kultur och nöje

Serner: Klart man kan tro att vi är tondöva

'Det går alltid att säga att något annat är viktigare. Men vi måste kunna ha flera samtal samtidigt', säger Anna Serner, vd för Svenska Filminstitutet.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Mitt i den hetsiga debatten om att Svenska Filminstitutet fokuserar för ensidigt på jämställdhetsfrågor släpper institutet en rapport – om jämställdhet.

I jämställdhetsrapporten "Vilka kvinnor?" vittnar kvinnor i filmbranschen om diskriminering och hårda normer. Jämställdhets- och mångfaldsarbetet har långt kvar, är rapportens budskap.

Svenska Filminstitutets vd Anna Serner berättar efter en presskonferens på torsdagen att det har diskuterats om tajmningen för att släppa rapporten är den rätta.

– Det har ju i veckan riktats avgångskrav mot mig och det kom anklagelser från Film- och tv-producenterna om att vi bara har fokus på de här frågorna, säger Anna Serner och fortsätter:

– Vi behöver ju ha ett bra samtal och det är klart att man kan tro att vi, efter ett sådant utspel, är helt tondöva. Men vi kan inte vänta på det "rätta tillfället" för det kommer aldrig, man kan alltid säga att något annat är viktigare. Vi måste klara att ha flera samtal i gång samtidigt, det visade om inte annat Black lives matter-protesterna under coronakrisen.

TT: Hur ser du på avgångskraven?

– Det är naturligt i min position och jag vet att det finns några som alltid har tyckt att jag ska avgå. Men jag väljer att prata om min anställning med min ordförande och med kulturdepartementet.

Dansk debatt

Rapporten "Vilka kvinnor?" ska nu följas upp. Under 2021 ska Tystnad tagning, filmbranschens metoo-upprop, hålla runda bords-samtal. Det ska sedan mynna ut i en hearing 2022, som sammanfattar vad som har hänt i frågan. Medverkande i de här samtalen och processerna är även SF Studios, Teaterförbundet och Film- och tv-producenterna.

I Danmark har frågor om jämställdhet och mångfald också kommit upp på dagordningen. Efter en rapport från Aarhus universitet, som visar på sexuella trakasserier och diskriminering av minoriteter i branschen, har Det Danske Filminstitut börjat titta på frågan om att bolag som vill söka stöd framöver måste kartlägga hur mångfalden bland medarbetarna ser ut, rapporterar Politiken.

"Inte nya frågor"

Den danska skådespelaren Amelia Hoy ("Gisslantagningen", "The rain") är aktiv i den danska debatten och påpekar för TT att de här frågorna inte är isolerade till enskilda länder.

– Det är så viktigt att medvetenheten höjs, överlag. Det här är inte nya frågor och det är positivt med nya initiativ som kan förbättra förutsättningarna och skapa en bättre och mer professionell atmosfär på inspelningar. Inte minst nu när det blir allt vanligare med samproduktioner i Skandinavien.

I Sverige är det än så länge inte aktuellt med några liknande krav, säger Anna Serner.

– Det är inget som vi pratar om, vi ska nu ha de här samtalen i samförstånd. Den rätta ordningen är att vi fortsätter så, och sen kan man se vad som händer efter hearingen.

Miranda Sigander/TT

Kultur och nöje

Jay-Z producerar Netflix-film

Jay-Z. Arkivbild.
Foto: Greg Allen/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Jay-Z fortsätter att satsa på filmbranschen. Efter att ha producerat kommande westernfilmen "The harder they fall" fortsätter hiphopmogulen nu med att producera en film för Netflix.

"Forty acres" baseras på Dwayne Alexander Smiths roman med samma namn och beskrivs som en mix av "Firman" (1993) och "Get out" (2017). Romanen handlar om en människorättsadvokat som tvingas kämpa för sin överlevnad när han bjuds in till en svart elitorganisation som döljer en häpnadsväckande hemlighet.

Luke Cage regisserar, i övrigt är inte många detaljer kända kring projektet, skriver NME.

Kultur och nöje

Ny rapport: diskriminering i filmbranschen

Tystnad tagning-manifestationen på Guldbaggegalan 2018 startade en diskussion om jämställdhet i filmbranschen. Men hur står det till med jämställdhet och inte minst mångfald idag? En ny rapport från Svenska Filminstitutet visar en nedslående bild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Vit, ung och smal. Så ser normen ut för kvinnliga skådespelare. De medverkande i en ny rapport vittnar om stora brister i jämställdhet och inte minst mångfald i filmbranschen.

Ett av målen i den statliga filmpolitiken är att filmbranschen ska präglas av jämställdhet och mångfald. Svenska Filminstitutets fokus på jämställdhet har diskuterats inte minst de senaste veckorna men enligt rapporten, "Vilka kvinnor?", som institutet tagit fram och presenterar på torsdagen, framkommer det att det fortfarande finns stora brister:

Män gör filmerna med de största budgetarna. Manliga skådespelare fortsätter att få stora roller upp i 50-årsåldern medan kvinnor anses förbrukade vid 40. De ska dessutom vara vita och smala för att passa in i den stränga normen.

Tvingas förklara

I rapporten, som bygger på djupintervjuer med 19 skådespelare och regissörer, framkommer det också att rasifierade skådespelare inte kände sig delaktiga i metoo-rörelsen och att de anser att deras arbete försvåras av att de hela tiden måste förhålla sig till rasism – att de tvingas förklara för sina kollegor att en roll eller ett kostymval reproducerar stereotypa föreställningar om svarta och bruna människor.

– I flera år så fick jag enbart förfrågan om att spela misshandlad syster, utsatt invandrartjej eller rånare, säger Nisti Stêrk, skådespelare och komiker till TT och fortsätter:

– När det gäller metoo så vill jag hylla alla mina kollegor som jobbat och jobbar med det. Men det har funnits en icke-förståelse för frågor ur ett intersektionellt perspektiv. Det handlar om en omedvetenhet, inte illvilja och vi behöver jobba vidare med detta.

Nisti Stêrk har engagerat sig i frågor om stereotyp casting och bland annat ordnat branschseminarier i frågan.

– Det har bidragit till att jag nu fått roller som heter Gunilla, Eva och Lena. Det har börjat hända saker, det vittnar flera kollegor om. Men de stora rollerna där man bara är Lena har uteblivit, säger hon och lägger till:

– Mina skådespelande systrar med mörkare hud får utstå ännu mer än vad jag får. Att delta i en rapport som denna kan leda till att vissa jobb försvinner men det bryr jag mig inte om för i en förändring så måste några ta smällarna.

Vit skörhet

Skådespelaren Sandra Andreis ("Morden i Sandhamn", "We got this" och kommande Viaplay-serien "The head") har inte medverkat i rapporten men känner igen sig i många av vittnesmålen och tar upp det som i rapporten beskrivs i termen "vit skörhet".

– När jag har lyft att det är konstigt att det bara finns vita människor i en skådespelarensemble har det bemötts med en otrolig avighet, även fast jag är vit och lyfter det.

TT: Vad har du mötts av för reaktioner då?

– Folk blir sura. De blir förnärmade, "tror du att jag är rasist"? Och det är väl det som är det sorgliga, att man inte orkar rannsaka sig själv och gå lite utanför sina vanliga casting-kataloger.

I rapporten efterfrågas bland annat en kompetenshöjning gällande representation och mångfald hos makthavare i filmbranschen. Sandra Andreis håller med.

– Även om det i dag pratas om jämställdhet och hur viktigt det är att förhindra sexuella trakasserier så har man inte tagit in hur dysfunktionell maktstrukturen är, på djupet, säger hon och fortsätter:

– Jag har varit med om produktioner där man tror att man är hemma för att man har rollsatt någon form av minoritet. Man har checkat en box men tänker inte i flera led, som när man tog den enda svarta kvinnan i en produktion jag var med i och satte en stor logga tvärs över hennes ansikte i marknadsföringsmaterialet. Det gjorde man inte med de vita männen.

Ska vara smal

I jämställdhetsrapporten framkommer också att normen för hur en kvinnlig skådespelare "ska" se ut för att få huvudroller fortfarande är oerhört trång. Hon ska vara vit, under 40, smal och mindre än den manliga skådespelaren som förmodligen rollbesatts före henne.

– Det här är saker som varje kvinnlig skådespelare måste förhålla sig till. Nu är jag en person som gillar att röra på mig och hålla mig i form, men det är klart att jag är medveten om att det gör det lättare för mig att få jobb, säger Sandra Andreis.

TT: Hur ser du på att åldras i den här branschen?

– Rebellen i mig blir motiverad av att det finns motvind och jag har fått upp ögonen för att jag vill skapa egna historier. Det är mycket som håller på att förändras även om det inte går fort nog, säger Sandra Andreis.

Miranda Sigander/TT

Nisti Stêrk fick länge bara roller som 'misshandlad syster, utsatt invandrartjej eller rånare'.
Nisti Stêrk fick länge bara roller som "misshandlad syster, utsatt invandrartjej eller rånare".
Foto: Alexander Larsson Vierth/TT

FAKTA

Fakta: Röster ur rapporten

”Trots #metoo är det skillnad på hur vi blir sexualiserade och hur vita kvinnor blir sexualiserade. Vi får inte en syl i vädret. Vi får höra: ’Kan vi inte ta rasism senare?’ Men det hör ihop. Detta hör ihop.”

”Jag har kämpat för att om det finns en svart roll så vill jag ha den. Men jag vill ha de andra rollerna också. Det har hänt när jag ska in i någon tv-serie och jobba i ett par dagar att någon säger ’Men hur ska vi förklara att du ser ut som du gör?’ Jag säger ’Men det behöver ni inte göra, jag är här’.”

”Jag längtar efter att bara få kunna se en person som ser ut som jag som bara är en människa, som inte måste vara jätteduktig eller skurk."

”Det har kommit fram maktpersoner i branschen till mig och sagt ’Ja, men den och den skådespelaren, din kollega, hon har ju gjort så mycket botox. Gör inte det. Det är så hemskt’. Då har jag svarat: ’Sluta säga så. När statistiken ser annorlunda ut kan du börja klaga på att tjejer botoxar sig. För de gör ju det för att få jobb."

Kultur och nöje

Karin Smirnoff får Ivar Lo-pris

Karin Smirnoff. Arkivbild.
Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Författaren Karin Smirnoff får fackföreningsrörelsens Ivar Lo-pris 2021. Hon får det för att hon med sin uppmärksammade romantrilogi med hemtjänstens Jana Kippo "förverkligat kollektivromanen som genre", som en del av motiveringen lyder.

Detta tillsammans med "en personligt tillämpad dekonstruktion av språket" gör att juryn anser att hon har fört svensk arbetarlitteratur till en milstolpe för den realistiska tradition som Ivar Lo-Johansson formulerade med "Allt det spännande finns hos arbetarklassen".

Karin Smirnoff romandebuterade 2018 med "Jag for ner till bror". 2019 och 2020 kom uppföljarna "Vi for upp med mor" och "Sen for jag hem".

Ivar Lo-priset instiftades 1986 och prissumman är 125 000 kronor.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Kultur och nöje

De uppträder för Nobelpristagarna

Edda Magnason finns bland de artister som hyllar årets Nobelpristagare. Arkivbild.
Foto: Mikael Grönberg/Sveriges Radio
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Precis som med så mycket annat blir det en annorlunda Nobelvecka i år. På grund av coronapandemin firas pristagarna i sina respektive hemländer och tal och ceremonier utformas så att så många som möjligt ska kunna ta del via nätet.

Det gäller även de musikaliska inslagen. Konserten med pianisten Igor Levit livesänds för första gången över hela världen. Ceremonin i Gyllene salen i Stockholms stadshus den 10 december ramas in av solisterna Magnus Lindgren, Jacob Kellermann, Edda Magnason, Elisabeth Meyer, Anna Greta Sigurdardottir, Amalie Stalheim och Sofie Sunnerstam.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Coronaboom för ljudboken

Extra många har i år börjat lyssna på ljudböcker. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Intresset för ljudboken har växt flera år på raken – och under coronapandemin har rekordmånga börjat lyssna på böcker. Men för de små förlagen är inspelningarna ofta en stor och riskabel investering.
PREMIUM

I tider då folk har hållit sig borta från de fysiska bokhandlarna har allt fler upptäckt ljudboken. De digitala abonnemangstjänsterna har ökat med hela 32 procent under årets första åtta månader.

– Även tidigare har nästan hälften av det som har sålts i volym, alltså antal böcker, varit just digitala böcker och främst strömmade ljudböcker. Men med corona ser vi att hela den här utvecklingen har snabbats på, det har blivit en turboeffekt av pandemin, säger Svenska Förläggareföreningens vd Kristina Ahlinder.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Sem-Sandberg får Eyvind Johnson-priset

Steve Sem-Sandberg. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Steve Sem-Sandberg är årets mottagare av Eyvind Johnson-priset. Han får priset för romanen "W", som enligt juryn är "ett mästerstycke i författarens katedralbygge över Europas historia".

"Med ett imponerande detaljarbete och inlevelseförmåga har Steve Sem-Sandberg skrivit en skimrande mörk dokumentärroman som bygger vidare på Büchners ständigt spelade pjäs om Johann Christian Woyzecks livsöde. (...) Precis som hos Eyvind Johnson bevarar individen sin gåta", lyder en del av juryns motivering enligt ett pressmeddelande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL