Lagfarter SkD

70-talshus på 114 kvadratmeter sålt i Eslöv

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Försäljningen av fastigheten på Allmogevägen 12 i Eslöv är nu klar. Nya ägare är Anna och Daniel Hägg, 32 och 33 år, och säljare är Gun-Britt Anita och Bertil Lennart Andersson. Husets byggår är 1970 och det har en boyta på 114 kvadratmeter. Ägarbytet blev klart i oktober 2020 och priset blev 3 325 000 kronor.

Alldeles i närheten såldes för tolv månader sedan ett annat hus, på Allmogevägen 9. Där såldes ett 138 kvadratmeter stort hus och priset för det blev 3 675 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Pågatågen snart tillbaka i bruk

Pågatågen börjar gå igen. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Pågatågen i Blekinge togs ur trafik den första maj i samband med coronapandemin och det kraftigt minskade resandet.

Nu ska de snart börja rulla igen, uppger Blekinge läns tidning.

Tågen kommer inte coronaanpassas, enligt Skånetrafiken, som uppmanar resenärer att bara resa om man verkligen behöver. Rusningstid bör undvikas och resenärer uppmanas att sprida ut sig.

Från och med den 13 december går Pågatågen som vanligt mellan Kristianstad och Karlshamn.

Ekonomi

Coronakris för Europas skidorter

Den kommande vintersäsongen under pågående coronapandemi ser mörk ut för de europeiska skidorterna. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi
Ekonomi Den kommande vintersäsongen under pågående coronapandemi ser minst sagt mörk ut för de europeiska skidorterna.
– Den här säsongen ser ut att bli en katastrof. 90 procent av gästerna har avbokat, säger Michael Silfverskiöld, som driver ett hotell i den italienska skidorten Valtournenche.

Den europeiska skidturismen fick sig en rejäl törn efter det omtalade coronautbrottet efter afterski-partajandet i den österrikiska skidorten Ischgl i våras – där 6 000 personer smittades – och även kommande säsong ser ut att bli dyster.

I ett försök att bromsa virusspridningen uppmanade nyligen Italiens premiärminister Giuseppe Conte sina landsmän att undvika skidsemestrar under den vanligtvis livliga jul- och nyårshelgen, samt att skidorterna bör hålla stängt åtminstone fram till den 10 januari.

Conte har även bett sina europeiska kollegor i Österrike, Tyskland och Frankrike att hålla samma linje – och har även hotat att stänga landets gräns mot Österrike för att stoppa skidåkare från att åka mellan länderna.

"Katastrofalt läge"

Enligt Michael Silfverskiöld, som äger hotellet Millefiori i den italienska skidorten Valtournenche i Aostadalen – och vars gäster till stor del kommer från Sverige – är läget inom den europeiska alpturismen allvarligt.

– Den här säsongen ser ut att bli en katastrof. 90 procent av gästerna har avbokat, speciellt efter Stefan Löfvens tydliga uppmaning till folk att stanna hemma och inte träffa någon.

Michael Silfverskiöld säger att hotellets gäster för närvarande består av ett antal medlemmar i ett par spanska alpina skidklubbar – och att man även har några svenska gäster i ett inhyrt chalet i angränsande Schweiz.

– Vi är jätteglada att vi kan betala vatten, el och värme med de småpengar vi tjänar, men läget är katastrofalt för alla som arbetar inom besöksnäringen. Det är inte bara vi som har det jobbigt.

Även Pontus Langley, ägare till resebyrån Langley som arrangerar skidresor till ett antal orter i Italien, Österrike och Frankrike, bekräftar bilden.

– Bokningsläget är mycket lugnare än det brukar vara. Det handlar om ungefär 40 procent av det normala antalet bokningar från våra skandinaviska kunder.

Langley driver hotell i Frankrike, där man nu inväntar besked från president Macron kring årets skidsäsong, och enligt Pontus Langley råder stor ovisshet kring de stundande helgerna.

– Vi har inga besked kring huruvida vi kan vara öppna eller inte, och det är svårt att hantera ovissheten, både för oss som hotelloperatör och för de gäster som gärna vill komma i väg till jul och nyår.

"Andra vågen tuffare"

I Italien väntar man otåligt på att Giuseppe Conte den 3 december ska komma med nya besked om vad som gäller för den kommande säsongen för landets skidorter. Läget är betydligt med allvarligt nu än under vårens coronavåg, enligt Michael Silfverskiöld.

– Under den första coronavågen var folk väldigt förstående – men den andra vågen kommer att bli mycket tuffare. Det känns att folk är mer panikslagna över att det måste komma in intäkter, säger han och fortsätter:

– Det är många hotell, restauranger, barer och skidsystem som behöver de här inkomsterna. Hela regionen är beroende av turismen. Och förra säsongen avbröts ju efter Stockholms sportlovsvecka. Så vi hade verkligen hoppats på att den här säsongen skulle vara mer eller mindre normal.

Anna Grönberg/TT

FAKTA

Faktaruta: Skidsäsongen i Europa 2020–2021

Italiens premiärminister Giuseppe Conte uppmanar sina landsmän att inte åka skidor under jul- och nyårshelgen för att stoppa smittspridningen.

Conte vill även instifta ett gemensamt regelverk för de europeiska länderna för att förhindra att skidåkare korsar gränserna och tar med sig smitta.

Från österrikiskt håll ställer man sig skeptisk till Contes förslag.

I Schweiz är skidanläggningarna öppna – med coronarestriktioner – medan de i den tyska delstaten Bayern är stängda.

I Frankrike väntas president Macron lämna besked om skidnäringen inom kort.

Ekonomi

Nollränta på studielån kan bli verklighet

Räntan på studielån sänks nästa år och väntas ligga på runt noll procent 2022, enligt en ny prognos från CSN.
Foto: Jessica Gow/TT
Ekonomi
Ekonomi Räntekostnaden för studielån från CSN är på väg mot ännu lägre nivåer.
Efter en sänkning nästa år räknar CSN med att räntan är nere på noll procent år 2022.

Det är regeringen som beslutar om räntan på CSN-lånen, men CSN gör varje år en prognos för räntan de kommande åren, när merparten av underlagen som ligger till grund för besluten är klara.

Räntan på CSN-lån ligger nu på 0,16 procent, vilket är samma nivå som under 2019, men nästa år räknar CSN med att räntan sänks till 0,06 procent.

Även om det finns en osäkerhet i prognosen bedöms den vara liten, enligt CSN:s analytiker Johnny Svanström.

Personer med studieskulder hos CSN har en snittskuld på drygt 140 000 kronor. Om regeringen fastställer räntan till 0,06 procent blir räntekostnaden för ett snittlån sju kronor per månad, nästan tolv kronor lägre än räntekostnaden i dag.

2022 räknar CSN med att räntan pressas ytterligare, ned till 0,00 procent, för att justeras till 0,02 procent 2023.

– Eftersom det är en prognos vet vi inte helt säkert att det blir så, och det är heller inte vi som fattar beslutet. Jag vet inte hur regeringen hanterar en nollränta. Men blir det noll, då blir det väldigt fördelaktigt. Men det är det redan i dag, säger Ulrika Åsemar, jurist på CSN.

Den 1 januari i år hade drygt 1,6 miljoner personer studieskulder hos CSN. I slutet av 2019 var den totala skulden 231,4 miljarder kronor.

Helena Wande/TT

Inrikes

Bristerna i äldreomsorgen – "går åt fel håll"

Möter många olika personal. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Vården och omsorgen av äldre brister på fler plan än de som Ivo pekade ut tidigare i veckan. I vissa fall går utvecklingen åt fel håll.
– Vårdgivare jagar minuter i stället för att jaga patientsäkerhet, säger Thomas Lindén, enhetschef på Socialstyrelsen.

Många äldre på äldreboenden har inte fått vård och behandling utifrån sina individuella behov under pandemin, konstaterade Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) i en kritisk rapport i tisdags.

Granskningen omfattade regionerna, medan kommuners och privata aktörers ansvar kommer att redovisas under december.

Men redan nu pekar Socialstyrelsen på flera saker som man ser går i fel riktning.

Ett tydligt exempel är personalkontinuiteten inom hemtjänsten, som har blivit allt sämre. Antalet olika anställda en person med hemtjänst i snitt möter har gått från 12 år 2007, till 16 i fjol.

– Det går åt fel håll. Om man träffar olika personer varje gång blir vården sämre, även utan en pandemi. Men om man dessutom har en pandemi kan det ur en smittskyddsaspekt bli väldigt illa, säger Thomas Lindén, enhetschef på Socialstyrelsen.

"Mycket spring"

Den bristande personalkontinuiteten är en konsekvens av att kommunerna dragit ner på äldreboendena, vilket har gjort det svårare för äldre att få plats där, enligt äldreforskare Marta Szebehely.

– Det innebär att de som har hemtjänst i dag har väldigt stora behov. De får ofta hjälp flera gånger om dagen, och då är det svårare att organisera det så att det inte är så många man möter, säger Marta Szebehely, som är professor i socialt arbete vid Stockholms universitet.

Socialstyrelsen pekar också på dålig samordning kring vårdtagare som har insatser från flera olika håll.

– Exempelvis kan en patient i palliativ vård få insatser både från hemtjänsten, hemsjukvården, ett palliativt team och någon från kirurgkliniken, som kommer ut. Samordnar man inte det blir det väldigt mycket spring, säger Thomas Lindén.

Att viss äldreomsorgspersonal har bristande utbildning i hygienrutiner blev uppenbart under pandemin, men var något som Socialstyrelsen kände till sedan tidigare.

– Det var dåligt redan förra året. Men när vi får en pandemi trycktestas ju det här systemet och då får det plötsligt större konsekvenser.

Få sjuksköterskor

I sammanhanget spelar det sannolikt också roll att Sverige har förhållandevis få sjuksköterskor på äldreboenden jämfört med exempelvis Norge, enligt Marta Szebehely.

– Eftersom alla som jobbar inom äldreomsorgen inte har grundläggande kompetens om hur man hanterar smitta är det väldigt viktigt att det finns sjuksköterska och arbetsledning på plats, säger hon.

Marta Szebehely pekar också på att var femte som jobbar inom den kommunala äldreomsorgen är timanställd.

– Den siffran ligger väldigt högt och innebär inte bara att fler personer är inblandade, utan det kan också vara så att den timanställda jobbar på flera olika enheter för att tjäna ihop tillräckligt, vilket också ökar risken för smittspridning, säger hon.

Både hon och Thomas Lindén anser att bristerna ofta har sin grund i ekonomiska åtstramningar.

– Tråkigt nog kokar det ofta ner till en fråga om vem som ska betala vad, än vad som är bäst för patienterna, säger Lindén.

"Går inte att svälta"

Det som var viktiga kvalitetsfaktorer innan pandemin är fortfarande viktiga kvalitetsfaktorer, men följderna om det brister har blivit allvarligare, säger Thomas Lindén.

– Om det har gått bra eller dåligt under pandemin har mer att göra med vad man har gjort innan pandemin, än de beslut man har fattat under pandemin, säger han.

TT: Vems ansvar är det att bristerna inte åtgärdas, och i vissa fall till och med går åt fel håll?

– Dels är det vårdgivarens. Det är klart att det är en svår uppgift att hålla ekonomin i en kommun, men patientsäkerheten måste alltid komma först, säger Thomas Lindén.

Marta Szebehely betonar att äldreomsorgen haft låg status och fått mindre resurser i många år.

– Man kan inte förvänta sig att om man svälter en verksamhet ska den klara av en kris på ett jättebra sätt.

Anja Haglund/TT

FAKTA

Fakta: Äldre i pandemin

Covid-19 har drabbat äldreomsorgen hårt, särskilt äldreboenden.

Det är inte unikt för Sverige. I de flesta länder har 35–75 procent av alla covid-relaterade dödsfall inträffat i äldreboenden. I Sverige är siffran 46 procent.

Totalt har hittills 3,4 procent av alla äldre på svenska äldreboenden avlidit av eller med covid-19.

Källa: Marta Szebehely, professor i socialt arbete Stockholms universitet.

Utrikes

Tigrean i Sverige: "Väldigt orolig"

Flyktinglägret Um Rakuba i Qadarif i östra Sudan, dit många tigreaner har flytt undan striderna i Tigray.
Foto: Nariman El-Mofty/AP/TT
Utrikes
Utrikes Kriget i norra Etiopien har drivit tiotusentals människor på flykt.
I Sverige svävar många tigreaner i ovisshet om vänners och familjemedlemmars öde, då kommunikationerna är brutna.
– Vi vet inte om de lever eller inte, säger Haile Yibrah i Uppsala.

Dagligen kommer nya rapporter om flyktingströmmar över gränsen mellan Etiopien och Sudan. FN:s flyktingorgan och sudanesiska myndigheter uppger att minst 35 000 Tigraybor har flytt sina hem, och nu befinner sig i flyktingläger.

Inifrån Tigray är det däremot tyst. Både telefon- och internetförbindelserna ligger nere, och i Sverige växer oron bland svensktigreaner.

– Det är frustrerande. Folk bombas och dödas. Vi är mycket oroliga, vi vet inte vad som händer våra familjer, det är hemskt, säger 65-årige Uppsalabon Haile Yibrah, som till vardags arbetar som miljöinspektör.

Haile kom till Sverige 1983 och har nästan hela sin släkt kvar i Tigray. De flesta bor nära gränsen till Eritrea. Sedan kriget bröt ut har det varit omöjligt att nå dem, berättar han.

– Allt ligger nere. Telefonerna, internet, allt. Det finns ingen som helst kommunikation med Tigray. Vi vet inte om de lever eller inte, säger han uppgivet.

TT: Hur kommer kriget att påverka den humanitära situationen, tror du?

– Den lär bli värre. Allt är ju blockerat. Inga transporter kommer in, inga mediciner, det finns inget vatten och ingen el. Det är en humanitär kris.

Pontus Ahlkvist/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Nytt skolår – nya utgifter

Axofinans Ett nytt skolår innebär en hel del att tänka på. Barnen behöver ofta nya kläder, nya skor, ny ryggsäck samt nya anteckningshäften och dylikt.

Detta kan kännas som en hård smäll mot plånboken, särskilt med tanke på den nuvarande världssituationen, men det är oundvikliga och nödvändiga kostnader det gäller. Det finns dock sätt att spara pengar på dessa utgifter, om man planerar rätt och försöker strama åt budgeten. Man kan exempelvis köpa produkter i andra hand, sälja förra årets kläder och accessoarer, och se till att man köper produkter som håller i längden.

Den kommande perioden är hektisk för föräldrar runtom landet, eftersom ett nytt skolår befinner sig precis runt hörnet. Början av ett nytt skolår brukar vara en spännande händelse för barn, men innebär en hel del utgifter och bekymmer för föräldrarna. Barn växer snabbt, särskilt under de tidigare åren, och ett nytt skolår innebär därmed helt nya kläder och ny skolutrustning. Det är därför viktigt att man ser till att budgeten kan klara av detta. Processen kan upplevas som rätt frustrerande, men med rätt strategi behöver inte det nya skolåret vara så pass läskigt som det kanske verkar. Det här är vad man bör tänka på.

Sälj det som inte längre kommer användas

Produkterna som man införskaffat året innan är nog antingen för små eller för slitna för det nya skolåret, men det innebär inte att man bör slänga dem. Lägger man ut det gamla, exempelvis på marknadsplatser på nätet, kan man få in mer pengar för det nya, samtidigt som man värnar om miljön och ser till att andra barn får tillgång till bra kläder. Det som inte går att sälja går altid att donera till välgörenhet och dylikt, för att se till att inget går till spillo.

Köp andrahandsprodukter

Även om man inte känner sig bekväm med att köpa kläder i andrahand åt sina barn, finns det en hel del andra produkter man kan köpa begagnat inför det nya skolåret för att spara pengar. En ordentlig ryggsäck kan kosta en rejäl peng, men det går att hitta massvis med bra ryggsäckar på nätet, som inte sett mer än ett några månaders användning.

Även elektronik, såsom miniräknare eller mobiltelefoner, går utmärkt att köpa i andrahand. Detta är särskilt rekommenderat för yngre barn, eftersom de inte är särskilt varsamma över sina elektroniska ägodelar.

Ibland är det viktigt att söka hjälp

Barnen och deras behov bör alltid komma först. Därför är det viktigt att se till att man håller sig till en budget och ser till att det finns pengar över för det nödvändiga innan skolåret börjar. Men ibland slår saker och ting snett, vilket innebär att man måste söka hjälp på annat håll. Med hjälp av ett privatlån kan man se till att allting fortlöper som vanligt, även när det går fel i karriären eller i ekonomin. Ett privatlån från rätt bank är alltid att föredra framför sms-lån och dylikt, eftersom räntorna är lägre och företagen tenderar att vara mer seriösa samt uppriktiga.

Återanvänd inom familjen

För den större familjen är det alltid bra att återanvända vid möjlighet, istället för att köpa nytt år efter år. Återanvändning av skolprodukter och kläder är något som både skonar miljön, men även plånboken. Det känns även vanligtvis mycket bekvämare för barnen än att köpa in begagnade kläder och dylikt från annat håll.

Långsiktig planering lättar på stressen

Att uppfostra barn är dyrt – det vet alla. Men med långsiktig ekonomisk planering behöver man inte uppleva onödig stress inför varje skolår. En ordentlig buffert och en rimlig budget är allt som behövs för en god hushållsekonomi. Investering är ytterligare en faktor att fundera över, eftersom bra investeringar kan säkerställa barnens framtid och se till att varje nytt år blir enklare ekonomiskt än det föregående.

Sammanfattningsvis kan man göra följande för att underlätta ekonomiskt inför det nya skolåret:

– Spara pengar genom att köpa produkter i andrahand. Detta är ett utmärkt alternativ för mindre familjer och för familjer som värnar om miljön.

– Spara pengar genom att återanvända produkter inom familjen. En självklarhet för den större familjen.

– Sälja gamla produkter inför det nya skolåret.

– Lägga undan pengar för en buffert och hålla sig till en god, välanpassad budget.

Utrikes

Detta handlar konflikten i norra Etiopien om

Tjugofemåriga Terhas Tsfa var höggravid när hon flydde striderna i Tigray, och fick föda sitt barn vid vägkanten. Nu befinner hon sig i ett flyktingläger i Qadarif i östra Sudan.
Foto: Nariman El-Mofty/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tiotusentals människor flyr regionen Tigray i norra Etiopien, där ett fullskaligt inbördeskrig har brutit ut.
Men vad handlar konflikten om? Etiopienkännaren Michael Ståhl svarar på åtta frågor.

– Den utlösande faktorn var att natten mellan den 3 och 4 november bröt sig tigreanska trupper in i den federala arméns förläggning i regionhuvudstaden Mekele, sköt ihjäl ett antal soldater och officerare och tog med sig alla vapen. Det blev naturligtvis omedelbart känt, då beslöt regeringen att slå tillbaka och skickade upp styrkor. Det är en omfattande militär operation i en av landets egna regioner.

– Striderna kom som en överraskning för de flesta. Att det fanns en spricka mellan regionledningen i Tigray och den federala regeringen i Addis Abeba var välkänt. Läget har förvärrats under hösten, men att det skulle bli en direkt militär konfrontation i stor skala var oväntat.

– Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) styrde i Etiopien i 27 år, men har förlorat sin maktposition under Abiy Ahmeds tid som premiärminister. Flera centrala politiker har anklagats för korruption och det styrande skiktet i TPLF har lämnat Addis och förskansat sig i sin hemregion.

– Man har byggt en egen bastion där, mobiliserat en lokal milis och regionala truppstyrkor, och förklarat regeringen i Addis Abeba illegitim. De tigreanska ledarna härbärgerar en tro om att de är militärt oövervinnerliga eftersom de störtade diktatorn Mengistu och hans enorma krigsmakt. De tror sig fortfarande vara starka nog att utmana hela den etiopiska armén.

– Men Tigray som region är fattigt också med etiopiska mått, det är ofta torka och missväxt, en stor del av befolkningen är beroende av livsmedelshjälp, så det är ingen rik region man kämpar om.

– Paraplykoalitionen EPRDF löstes upp. Premiärminister Abiy har grundat ett nytt parti och bjudit in andra grupper att ansluta sig. Några har gjort det, andra inte. Tigreanerna har sagt nej, de ser Abiys regering som illegitim, eftersom han bara fick ett ettårigt förordnande när han tillträdde 2018. Han utlovade allmänna val, men de har senarelagts på grund av pandemin. Tigreanerna ser det som ett svepskäl, och anser att han vill styra enväldigt.

– Den huvudsakliga motsättningen är mellan centralism och decentralism. Abiy och de som stöder honom går mot en centralistisk linje, han vill att Etiopien ska vara en enhetsstat med viss lokal autonomi i regionerna. Andra politiska grupperingar, inte minst i regionen Oromiya, vill ha en mer extrem regionalisering, där regionerna ska besluta i princip allt, och TPLF är på den sidan nu.

– Många förstod nog inte hur volatilt och sprängfyllt av konflikter Etiopien var redan när Abiy fick priset. Det skrevs inte så mycket om Etiopien i tidningarna då. Men han fick ju priset på grund av fredsavtalet med Eritrea, och det avtalet håller.

– Ingen alls, egentligen. De är passiva. Kriget mellan Etiopien och Eritrea på 90- och 00-talet var ju de facto mellan Tigray och Eritrea, vilket kan synas motsägelsefullt, eftersom eritreaner och tigreaner kämpade gemensamt mot den förre diktatorn Mengistu.

– Sedan började de strida sinsemellan, trots att de är så nära befryndade – samma språk, samma religion. Och gränsen är artificiell, den drogs upp av italienarna när de erövrade Eritrea. Jag tolkar det som någon slags desperation att tigreanerna börjar beskjuta Asmara.

– I värsta fall. Det kommer uppgifter om att etiopiska armén har stora framgångar på västra fronten, där terrängen är ganska flack. Men på den östra fronten är det bergigt och kuperat och gott om raviner, så förutsättningarna för gerillakrig är större där.

– Antingen kommer etiopiska armén att segra inom någon vecka, eller så blir det ett långdraget gerillakrig som förs i otillgängliga områden. En osäkerhetsfaktor är huruvida befolkningen i längden ställer upp för TPLF, som utövar ett auktoritärt styre i regionen. Det finns en lokal opposition, men den kommer inte till tals.

– Den är dålig. Ungefär en fjärdedel av Tigrays befolkning var beroende av livsmedelshjälp från FN:s livsmedelsprogram (WFP) redan innan konflikten bröt ut. Där finns också tiotusentals flyktingar från Eritrea, som kom innan fredsavtalet ingicks. Nu under striderna har många fått lämna sina hem och sökt sig till gränsen mot Sudan.

– Den inhemska livsmedelsproduktionen är inte heller tillräcklig. Just nu är det skördetid, och om skörden störs av krigshandlingarna så är det ju inte bra. Dessutom har gräshoppor härjat i hela östra Afrika, vilket har slagit hårt även mot Tigray. Det finns också uppgifter om att TPLF har sprängt broar, grävt hål i flygfält och förstört infrastruktur när de har dragit sig tillbaka. Det innebär att det humanitära arbetet kommer att försvåras när kriget väl är över, eftersom det blir svårt att få fram livsmedelstransporter.

– Då skulle konflikten definieras som politisk, som en konflikt mellan två parter, där en kompromiss är målet. Abiy anser att det är fråga om att återskapa lag och ordning i regionen och att TPLF:s ledning är kriminell, eftersom de har plundrat regeringens vapenlager och skjutit soldater och officerare.

Pontus Ahlkvist/TT

FAKTA

Fakta: Ett land med många starka folkgrupper

I Afrikas näst folkrikaste land finns många olika folkgrupper. Enligt 2007 års folkräkning består Etiopien av 80 olika folk, varav tio rymmer över en miljon människor vardera. Bland de dominerande grupperna finns oromoer (som premiärminister Abiy Ahmed tillhör), amharer och tigreaner.

Sedan 1995 har Etiopien nio etniskt definierade regioner, eller delstater, med långtgående autonomi. Några domineras tydligt av en folkgrupp, medan "Södra nationernas, nationaliteternas och folkens delstat" officiellt har ett 50-tal olika etniska grupper.

Den federala författning som trädde i kraft 1995 omvandlade Etiopien från en centralstyrd stat till "en mångkulturell federation byggd på etnisk-nationell representation".

Enligt författningen har delstaterna omfattande rätt till självbestämmande, men centralregeringen har rätt att ingripa i delstaternas affärer i frågor som rör säkerhet.

Källa: Landguiden/UI, Encyclopedia Britannica (2012)

Inrikes

Skolor följer inte rekommendationer

Skolor följer inte Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Arkivbild.
Foto: Gorm Kallestad/NTB/TT
Inrikes
Inrikes

En enkät gjord av Lärarnas riksförbund visar att Folkhälsomyndighetens (FHM) rekommendationer inte följs på alla skolor.

Nu kräver förbundet åtgärder, rapporterar TV4Nyheterna, som har tagit del av enkäten.

Vart fjärde skyddsombud uppger att det inte går att följa rekommendationerna om avstånd på dess skola och nära vart femte skyddsombud uppger att skolan inte ens har gjort en riskbedömning av smittorisken.

Ett av problemen uppges vara att skollokalerna är för trånga för att det ska vara möjligt att hålla avstånd.

– Det här är katastrof. Vi kräver att alla skolor gör en riskbedömning ihop med våra skyddsombud. Vi kräver också att även vi i skolan ska kunna känna oss säkra och ha möjlighet att följa FHM:s rekommendationer på max åtta vuxna. Det innebär exempelvis att lärare inte kan ha möten eller samlas i större grupper. Vuxenutbildningar måste få möjlighet att studera på distans eller i mindre grupper, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas riksförbund, till TV4Nyheterna.

Av landets 2 500 skyddsombud svarade hälften på enkäten, som skickades ut i oktober.

Inrikes

Kommunal personal ofta utsatt för hot

Många kommunalanställda har utsatts för hot, trakasserier och påverkansförsök. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes

Majoriteten av kommunalt anställd personal har någon gång varit utsatt för hot och trakasserier. Det visar en kartläggning som Sveriges Radio Ekot har gjort.

Säkerhetschefer i landets samtliga 290 kommuner har tillfrågats i undersökningen. Bland de 200 kommuner som har svarat uppger 150 att de har anställda som de senaste tolv månaderna har utsatts för hot. Nästan lika många kommuner uppger att de anställda har drabbats av trakasserier.

Flera kommuner vittnar dessutom om att personalen har utsatts för olika typer av påverkansförsök, till exempel att personer har utövat påtryckningar på en socialsekreterare för att få ett beslut som gynnar dem. Det gäller bland annat i frågor om försörjningsstöd, vårdnadstvister och olika former av skolbeslut.

Enligt många kommuner har hot, trakasserier och påverkansförsök ökat de senaste fem åren.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL