Opinion

Pausen är över

Opinion
Opinion

Flera städer stänger verksamheter som drar mycket folk, som museer, badanläggningar och fritidsgårdar, däribland Malmö. I Lund blir del delvis distansundervisning i gymnasiet. Susanne Serenhov, tillförordnad kulturdirektör i Malmö, säger att det inte känns bra att stänga. Så är det naturligtvis. Det fanns hopp om att Sverige och i synnerhet Skåne var på väg i rätt riktning, vilket gör att den andra vågen om möjligt känns värre än den första. Många hade behövt den tröst och förströelse som kulturen ger. Samtidigt är inget konsthallsbesök värt att dö för, eller värt att sprida smitta till någon annan.

Vi vet nu att det inte räcker att leva som vanligt eller ens delvis som vanligt med det antal sjuka och döda som rapporterats in under de senaste dagarna. Två vaccin befinner sig i snabbspår för ”eventuellt godkännande” innan jul, enligt kommissionens ordförande Ursula von de Leyen. Det är långt ifrån någon garanti, men varje ljuspunkt på horisonten är välkommen.

Under en presskonferens med Ibrahim Baylan och Svensk Handels vd Karin Johansson uppmanades folk att inte trängas i butiker inför jul och den från USA adopterade ”shoppinghelgen” black friday, upplagd kring att få folk att trängas kring fyndvaror.

Det borde vara självklart att inte ge sig ut på stan och trängas med tanke på de växande döds- och sjuktalen, men förmodligen sitter julhetsen i ryggmärgen och tanken på att inte handla julklappar på stan är främmande.

E-handeln lär växa ytterligare och den som utnyttjar den möjligheten får sannolikt öva sig på tålamod kring leveranstider: det är svårt att tänka sig att Postnord och andra leverantörer kan hålla takten.

Balansen mellan att hålla avstånd och att ge handeln en chans att överleva covidåret blir svår. En tanke är att årets julklapp stormköket kompletteras med presentkort till verksamheter som efter en kort period av hopp nu åter hotas av stängning eller konkurs, som Skansen eller en lokal oberoende biograf.

Opinion

Minnet är bofast

Opinion
Opinion

Jag åker med jämna mellanrum till Göteborg. Ofta kommer jag dit på fredagarna och börjar då min exil med att glest köa i kvartersbutiken. Under alla gångerna jag gjort det, har det blivit uppenbart att göteborgarna skiljer sig från oss andra på minst ett sätt. De köar fredagsmys för färska räkor och havskräftor – inte för tacos. Gammal som ung och var man än handlar i den staden. Uppenbarligen är det en väl etablerad, lokal vana att äta havsmat när man skall koppla av med familj eller vänner. Som matintresserad jägare och fiskare sällar jag mig gärna till den hängivna kön, där jag sedan njuter lika mycket av småpratet som jag gör av utsikten att få sätta i mig färska räkor. Den lokala särarten ståtar här i sin vackraste skrud. Det blir tydligt för mig att de här boende är lite stolta över sin vana. Fredag efter fredag. Och fiskmadamen myser.

En annan räkmacka som drabbat mig på senare tid är medlemskapet i en förening för främjandet av ett lokalt författarskap: Gustaf Hellström-sällskapet. Gustaf kom från Kristianstad och blev sedermera medlem av de aderton. Medlemmarna i Hellströmsällskapet vårdar hans litterära minne med samma hängivenhet som fiskmadamen lägger sina räkor på is. Trots Gustafs alla böcker och artiklar, är det idag få utanför Kristianstad som vet vem han är. Men vem som vill kan när som helst glädjas åt sällskapets skriftserie eller allmänna föredrag. Ännu en lokal delikatess, således, serverad av en liten hängiven skara som lägger tid och kraft på att vårda och framhålla ett lokalt sammanhang.

Engelsmannen David Goodhart myntade för några år sedan begreppen anywheres och somewheres. Tanken med denna modell var att försöka förklara det som händer i västvärldens demokratier, som enligt vissa experter är på väg i populärt konservativ riktning. Enligt Goodhart består våra samhällen något förenklat av en mindre grupp välutbildade, liberala individer och en större grupp (dubbelt så stor) individer som inte är fullt så välutbildade. De förra har värderingar och rörelsemönster som gör dem till världsmedborgare och de senare föredrar att stanna hemma på täppan och vara rädda om det som växer där. Eftersom de förra är en mindre grupp med god utbildning, styr de också indirekt över det politiska skeendet och över de senare. De senare känner sig då negligerade och det leder till missnöje. De sluter sig inom sina egna kretsar och hyllar det lokala som ett behov eller en slags protest. I Sverige är Liberalerna exempel på anywheres och Sverigedemokraterna på somewheres. Alldeles bortsett från att Goodharts teser har fått kritik för bristande forskningsunderlag, kan man pröva att förstå samtiden med Goodharts tumstock. Ett ensidigt betonande av universalitet och var-som-helst-värden blir då direkt kontraproduktivt om det handlar om att fortsatt bygga vidare på det vi har gemensamt. Det omvända, att erkänna den lokala (eller nationella) kulturen och våga vara stolt över dess yttringar, kan vara vägen till ett återfunnet och generöst ”vi”.

Det finns ungefär 120 litterära sällskap i Sverige. Vi har över tvåtusen hembygdsföreningar. Hur många fiskhandlare det finns vet jag inte, även om jag regelbundet njuter av deras mödor. Men att lokala och regionspecifika glädjeämnen existerar tack vare människor som tror på det som är nära, kan vi som emellanåt behöver känna oss hemma inte uppskatta nog. Så när pandemin tvingar dig att fundera över vad som är viktigt i livet; när tiden räcker till för att göra någonting annat än att planera nästa Thailandsresa: sträck då ut en hand till dem som håller ditt ”hemma” vid liv. Minnet är, som någon uttryckte det, bofast.

Opinion

God idé med post till äldre

Opinion
Opinion

Polisen skickar ut 159 000 vykort till Skånes äldre. På dem beskrivs hur man värjer sig mot bedrägerier och vad man ska göra om en bluffmakare ringer eller om man hinner bli lurad. Anledningen till att man väljer vykort är att polisen tänker att det kan skapa oroa om man får ett förslutet brev av polisen, vilket låter klokt. På vykort är texten större och instruktionerna fångar ögat direkt. Det är mycket bra tänkt. Inte alla äldre trivs med att vara online och läsa instruktioner på nätet: att ha en brev i handen är lättare.

Risken för bedrägerier ökar i dessa vaccinationstider, när äldre kan bli uppringda av främlingar och tro att det rör sig om riktiga vårdkontakter som vill hjälpa till med vaccinering. Tidigare har det handlat om att bedragaren låtsats vara från personens bank, eller från polisen. Nu finns det ytterligare risk eftersom bedragare kan säga att det gäller vaccination.

På vykortet påminner polisen om grundläggande saker som om att man inte måste vara artig på telefon om det ringer någon man inte känner. Är man osäker kan man lägga på. Vykortet har också en ruta där mottagaren uppmanas skriva vad de ska säga om det ringer någon som frågar efter deras bankdetaljer.

Nu när polisen inte har möjlighet att vara ute och informera fysiskt på pensionärsföreningar och liknande är detta är bra, tillfälligt substitut.

Opinion

Samma gamla samordning

Opinion
Opinion

Det finns ett antal problem med den svenska vaccininsatsen. Främst att vaccinet helt enkelt inte anländer. Mindre än en tredjedel av vaccinet har kommit som det ska, vilket skapar frustration i regionerna som varit beredda att i en hög takt vaccinera folk och nu istället står med sysslolös personal. Den frustrationen är begriplig: man kan inget annat göra åt saken än att hoppas på att läkemedelsföretagen tar sig samman och levererar enligt avtal och att någon i den politiska toppen tar på sig att skrika åt dem tills de gör det.

Samtidigt som man i regionerna sliter sitt hår på grund av förseningen menar vaccinsamordnare och smittskyddsläkare att det finns andra problem som kunde lösas om man hade bättre samordning. Sveriges Radio Ekot kom under en rundringning fram till att flera regioner har samma problem i sitt arbete med coronavaccineringen, utan att känna till att det finns en lösning i en annan region. Karl-Johan Lindner som är verksamhetschef för enheten för sjukvårdsfarmaci i region Västmanland säger att det skapats merarbete av att man är 21 regioner som i mångt och mycket ska göra samma sak. Enligt Ekot hör en av regionerna först talas om en lösning på ett av deras problem när journalisten nämner den.

När svenska myndigheter påtalar brister är lösningen påfallande ofta ökad samordning och informationsdelning. Ibland beror bristande samordning på att det är känsliga uppgifter, som skyddas av goda skäl. Sekretessen gör sedan det dock omöjligt för att andra myndigheter att göra sitt jobb. Det borde dock inte vara ett problem i det här fallet, säkert inte när det gäller logistik, som sannolikt inte berörs av någon patientsäkerhet.

En majoritet av de som Ekot nått säger att de bedömer att med mer nationellt stöd i en eller flera delar av vaccinationsarbetet hade det blivit mer effektivt. Flera efterlyser en nationell enhet för samordning. Det är uppenbarligen en av många reformer och förbättringar vi bör diskutera så fort det värsta är över.

Opinion

Förtroendetappet

Opinion
Opinion

I den senaste mätningen av förtroendet för partiledare från DN/Ipsos störtdyker kristdemokraternas ledare Ebba Busch. Det är det största tappet sedan mätningarna började. Att småpartiers ledare rusar i förtroende varar i rättvisans namn sällan, men minskningen är såpass kraftig att det inte enbart kan förklaras med Moderaternas ökade popularitet.

Busch brottas med konsekvenserna av en del tveksamma beslut. Den uppmärksammade fastighetsaffären, där hon köpt ett hus av en 81-åring man vars anhöriga menar att han ångrat sig efter att kontraktet skrivits, är ett problem som inte försvinner, trots att Busch menar att det handlar om ett ”mediespel”. hon är inte ensam om att tycka att vinklingen på historien har varit till hennes nackdel, men själva konflikten kan knappast skyllas på media.

Efter att ha kommenterat saken på Facebook har Busch anmälts för förtal av en anhörig till mannen och ärendet går nu till JK. En rättsprocess är inte bra för en partiledare.

Ett annat beslut som kan ha påverkat förtroendet är att hon finns på bild när hon festar utan att hålla ett rimligt avstånd. Partiets kärntrupper och potentiella väljare satt sannolikt hemma och skyddade sig från smitta under samma period och roades föga av Busch aktiva sociala liv.

Det är inte första gången en partiordförande inte verkar greppa att partiets framtoning spelar roll för hur det egna beteendet tolkas. När Göran Persson agerade godsägare blev det ett problem eftersom han var arbetarrörelsens ledare. Hade det varit en Moderatledare hade det inte varit något problem. Det kan verka orättvist, men det är så det fungerar.

Ebba Buschs tuffa stil mot meningsmotståndare öppnar för hård kritik av henne som partiledare: ingen lär hantera klavertramp med silkesvantar. Busch Thor får just nu erfara att inget är privat när man är partiledare -- särskilt inte om man är ledare för ett parti som förespråkar ”tuffa tag”.

Opinion

Informationen vill vara fri

Opinion
Opinion

EU-kommissionen och vice ordförande Margrethe Vestager vill förlänga det tillfälliga regelverk som tillåter ”roam like at home”, det vill säga att det kostar lika mycket att ringa och surfa på internet över hela Europa, i minst tio år. Egentligen skulle möjligheten upphöra 2022.

Fri roaming i Europa är en tydlig, lättbegriplig regeländring som gynnar medborgarna i deras dagliga liv. Tanken är att man som mobilsurfande EU-medborgare så småningom också ska få bättre kvalitet, ökad tillgänglighet och stegvis ännu lägre priser, vilket så klart är välkommet.

Det är en viktig principfråga för EU av två skäl: dels är reformen konkret för medborgarna: ena dagen får du en dyr räkning om du använder din smartphone i Berlin, nästa dag ingår det i ditt svenska abonnemang och blir gratis och dels handlar det om att symbolfrågor behövs. EU gör mycket bra för medborgarna, men det mesta är stort, långsamt och abstrakt och syns inte tydligt i vardagen för gemene man. Man kan ta veterinärmedicinpaketet som exempel: det är bra för medborgarna (och för djuren) att man begränsar hur mycket antibiotika man får använda i sin djurhållning. Överanvändning av antibiotika är mycket farligt. Det syns dock inte i vardagen: skinkan byter inte plötsligt färg på tallriken.

EU behöver något tydligt de kan peka på när de får frågan om vad de egentligen sysslar med och vad det ska vara bra för. I en allt mer digitaliserad värld är bra och billig uppkoppling en rättvisefråga, så gratis roaming är ett utmärkt exempel.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lånapengar

Fyra dyra misstag många gör när de lånar pengar

Lånapengar Att låna pengar kan ofta upplevas som svårt och krångligt. Att hitta det rätta lånet med den lägsta räntan och de mest förmånliga villkoren går inte fort. Det kan kännas som att kliva in i en snårig djungel där erbjudanden finns från banker och långivare både till höger och vänster. Hur ska man veta vilka som faktiskt är bra?

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Du missar uppläggningsavgiften

Ett mycket vanligt misstag är att man inte undersöker vilka extra kostnader som tillkommer till lånet. Man kikar på den slutgiltiga kostnaden som informerar om vad man ska återbetala men man missar vad den faktiskt består av.

Förutom ränta så tillkommer det ofta extra avgifter för bland annat avier och uppläggning. En uppläggningsavgift är en engångsavgift som ofta kan vara mycket hög. Det är inte ovanligt att den ligger på 795 – 895 kr. Tänk därför på att alltid undersöka vilka extra avgifter som måste betalas och välj hellre ett lån med en avgift på mellan 0 – 395 kr för att sänka den totala kostnaden.

Du jämför inte räntorna

Att inte jämföra räntor tillräckligt kan vara ett av de största misstagen som görs. Det är också ett av de vanligaste. Att jämföra olika låns räntor är mycket viktigt, det är det här som du ska lägga mest tid på när du letar efter ett lån.

Det är räntan som bestämmer hur dyrt ditt lån blir. Ofta har snabblån en mycket hög ränta medan ett längre privatlån har låga räntor om du har rätt förutsättningar. Räntan du betalar på ett bolån över tid är vanligtvis en väldigt stor summa. Tänk därför noggrant över vilken typ av lån du behöver.

Jämför inte bara den nominella årsräntan utan även den den effektiva räntan. Se om räntorna är fasta eller rörliga och hur de ändras beroende på vilket belopp och vilken löptid du vill ha.

Du struntar i att ha en medsökande

Att ansöka om ett lån tillsammans med en medsökande är väldigt förmånligt. Med en medsökande som har en god ekonomi kan du få en betydligt bättre ränta. Det innebär helt enkelt att lånet blir mycket billigare.

Om man har dålig hälsa på sin ekonomi, dvs. en låg kreditvärdighet, så är det även enklare att få ett lån godkänt om man ansöker med en medsökande. Det gäller speciellt om man vill ansöka om ett stort privatlån för en större utgift eller investering.

Du amorterar inte tillräckligt

Något som många missar är att inte amortera tillräckligt mycket på sitt lån. Många långivare kan locka med långa löptider vilket ger en lägre månadskostnad. Men det här är inte ett alternativ att föredra, då det i slutänden kommer att ge ett dyrare lån.

Ju längre löptid du har desto mer ränta kommer du att totalt betala för ditt lån. Det allra bästa för låntagare är därför att välja en så kort löptid som möjligt samtidigt som man håller sig inom gränsen för vad ens månadsbudget klarar av att återbetala. Budgetera därför alltid för att amortera på ditt lån varje månad.

Om du får in en extra pengar en månad så kan det vara värt att göra en extra amortering på ditt lån. I längden sparar det dig ofta ganska mycket pengar. Om du känner att du kan betala mer än vad du gör – kontakta din långivare för att öka din månadsbetalning.

Det finns många tips att ta vara på när det kommer till att låna pengar som privatperson, här samlade vi några utav de viktigaste. Om du följer de ovanstående tipsen och jämför alla lånealternativ väl innan du lånar så kommer du att få en mycket bättre upplevelse av att låna pengar.

Det är lätt att begå misstag, speciellt om det är första gången som man tar ett lån. Det finns vissa misstag som är vanligare än andra – och det kan stå en dyrt. När du ska låna pengar – jämför alla typer av lån, på så sätt hittar du det bästa alternativet för just dig.

Opinion

Rättvis mat hem

Opinion
Opinion

Efter ett års förhandlingar har Foodora och fackförbundet Transport tecknat kollektivavtal för bil-, cykel- och mopedbud. Foodoras vd Hans Skruvfors kallar det historiskt, eftersom de är det första ”plattformföretag” som tecknat avtal. Bland annat handlar det om att buden ska få övertidsersättning, ersättning för nödvändigt underhåll och för arbetskläder.

Problemet och fördelen med Foodora är att det är en så bra idé. Foodora är, trots all kritik mot modellen på senare tid, en lysande affärsidé: konsumenten kan njuta av god mat, restaurangerna kan få fler gäster och den som behöver få in en fot in på arbetsmarknaden utan lång utbildning, eller behöver ett extrajobb, kan få det. Den i Sverige så kritiserade gigekonomin skulle långsiktigt kunna utvecklas till något konstruktivt, även om det krävs mycket jobb och eftergifter från arbetsgivare som tjänar på att gigarbetsmarknaden är laglöst land.

Samtidigt är det en sund reaktion att protestera när Foodora behandlar sina anställda illa. Den omtalade Sydsvenskanartikeln om att vara Foodora-bud, där en av tidningens reportrar wallraffade och skildrade hur jobbigt han tyckte det var och ifrågasatte varför kunder beställer hem mat eller godis istället för att hämta själv, gick ut på att visa att gig-ekonomin går ut på att utnyttja anställda och ställa orimliga krav.

Visst är det mycket man undrar över när det gäller Foodora, som varför de till exempel inte använder sig av elcyklar eller mopeder som de lånar sina bud, om de nu kräver så snabb leverans att det nästan blir omöjligt att hinna med en vanlig cykel? Och nog måste de finnas bättre sätt att motivera folk än den hotfulla ton som skildras av Sydsvenskans reporter, om den nu är representativ.

Kollektivavtal är viktigt för att den svenska modellen ska hålla. Det lär i längden förmodligen fördyra matleveranserna, men det bör kunder kunna acceptera om det innebär att buden får dräglig arbetsmiljö.

Opinion

En tafatt strategi

Till sist gäller också munskydd i riksdagen.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Opinion
Opinion

På söndag är det ett år sedan regeringen och Folkhälsomyndigheten höll sin första presskonferens om en hotande coronapandemi. Då hade viruset redan funnits i vårt land i mer än en månad. Dessutom hade såväl WHO som EU redan i januari varnat för att en pandemi kunde drabba världen medan det officiella Sverige var passivt.

Nu har regeringen och FHM snubblat och fumlat sig fram detta år utan att ens nu ha lyckats formulera en strategi som är begriplig. Efter en första våg första halvåret 2020 och en andra våg av smittspridning och död under andra halvåret så står vi nu inför risken av en tredje våg. Den kan innebära nya svåra utmaningar eftersom det i vårt land dykt upp muterade former av coronaviruset, mutationer som gjort att smittan sker snabbare och i värsta fall är mer motståndskraftig mot de vacciner som har tagits fram.

I onsdags höll regeringen en ny presskonferens. Om någon förväntat sig att vi skall kunna lätta på restriktioner, som t.ex Danmark som till skillnad mot Sverige haft en mycket hård nedstängning och nu försiktigt kan öppna upp, så blev beskeden som gavs en besvikelse. Istället skärps reglerna för alla serveringsställen, inte bara krogar som serverar alkohol utan också snabbmatsställen och caféer, samt för butiker, gallerior och gym. Dessutom begränsas möjligheten att genomföra idrottstävlingar.

I sak är det åtgärder i rätt riktning. Nedstängningar minskar smittspridning och dödstal, även om statsminister Stefan Löfven på onsdagen påstod motsatsen i en besynnerlig kommentar.

Vid tröskeln till en tredje våg där alltfler drabbas av muterade virus finns inget annat val än mer av restriktioner. På onsdagen lanserade den finska statsministern Sanna Marin, trots grannlandets mer framgångsrika coronabekämpning, en mycket kraftfull nedstängning av samhället. Krogar får t.ex inte alls ha öppet i delar av landet och distansundervisning sker redan från mellanstadiet. Sverige måste gå samma väg och nu finns ett tydligt regelverk som kan användas. Men den svenska linjen där åtgärder saknar logiska samband t.ex att hålla skidorter öppna med trängsel samtidigt som krogar och caféer drabbas av allt hårdare restriktioner, kan aldrig bli framgångsrik. Varför inte satsa på en riktigt hård nedstängning som Finland under några veckor för att senare kunna öppna upp. Och varför har det tagit så lång tid att acceptera värdet av munskydd när det regelmässigt används i vår omvärld och nu också efter beslut av talmannen i Sveriges riksdag men inte konsekvent i kollektivtrafiken och affärer. Inte undra på att Sverige numera blivit ett varnande exempel i andra länder.

Lars J Eriksson

Opinion

Alltför få svenskar jobbar inom EU-systemet

Opinion
Opinion

Det är rätt tunnsått med svenska tjänstemän i EU:s olika institutioner. Enligt Dagens Nyheter arbetar det drygt 500 svenska tjänstemän inom EU:s olika grenar. Om antalet skulle motsvara Sveriges befolkningsmässiga andel av EU borde det vara ungefär 350 fler. Varför har det blivit så?

Ett skäl kan vara att EU länge sågs med rätt skeptiska ögon av svenskar i allmänhet. Ett annat skäl kan vara att svenskars internationella engagemang mer gällt länder som Långtbortistan än i vårt europeiska närområde.

Troligen spelar också nedvärderingen av europeiska klassiska språk en roll. Svenskar är normalt rätt bra på engelska. Däremot har intresset för klassiska språk som franska och tyska varit på en låg nivå väldigt länge trots att det är språk som gör oss mer bekväma i en europeiska miljö.

Tyskland är EU:s viktigaste land i en rad avseenden, via sin storlek och ekonomiska betydelse. Med goda tyskkunskaper är det också lättare tala med östeeuropeer eftersom de av tradition lärt sig tyska.

Frankrike är nummer två i betydenhet i EU. Franskkunskaper är av stort värde eftersom det är ett huvudspråk i internationell juridik. Franskan gör det också lättare att lära sig de andra romanska språken, italienska, spanska och portugisiska.

Att vara tjänsteman i olika EU-organ innebär att man jobbar för EU:s gemensamma intressen. Men det har negativ betydelse om antalet svenskar är få, eftersom de bär med sig från vårt land svenska synsätt t.ex på det offentliga när det gäller öppenhet. Det gör det också lättare för svenskar att kontakta anställda i EU-systemet.

Att arbeta några år i EU borde vara attraktivt för svenska unga akademiker. Universiteten och högskolorna är nyckelfaktorer när det gäller rekryteringen. Det borde gå att göra mer för att under studietiden marknadsföra de karriärvägar som står till buds i EU.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL