Kultur och nöje

Syster Sol bryter tystnaden

Processed with VSCO with a9 preset
Foto: Cleo Missaoui
Kultur och nöje
Musik ”Vissa cuts gör ondare en andra”.
Det har varit tyst om Syster Sol länge men nu är hon tillbaka på banan igen. Idag släpps Vissa cuts, första singeln från hennes kommande album.

Under den första hälften av 2010-talet kändes som att hon var överallt. Albumen kom i tät följd, tre plattor på fyra år, och sedan blev det tyst.

Anledningarna till tystnaden är flera, berättar Isabel Sandblom som döljer sig bakom artistnamnet Syster Sol.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Newkid klar för "Late night concert"

Newkid. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

TV4 och Live Nation fortsätter med konsertkonceptet "Late night concert" i vinter. Den andra säsongen inleds på Cirkus och Hasselbacken i Stockholm den 2 december och avslutas med en julspecial på självaste julafton, enligt ett pressmeddelande från kanalen. Bland de artister som uppträder finns Newkid, Carola, Agnes, Per Gessle och Victor Leksell.

"Late night concert" hade premiär i våras och går ut på att en rad svenska artister uppträder på ett folktomt Gröna Lund i Stockholm, framträdanden som sänds i TV4. Konsertformatet skapades med anledning av att publiken inte har möjlighet att gå på konserter under coronapandemin.

Vinterns konserter: Carola, Mariette, Samuel Ljungbladh (2/12), Miss Li, Myra Granberg, Newkid (3/12), Per Gessle, Astrid S, Victor Leksell (9/12), Agnes, Madi Banja, Sandro Cavazza (16/12), Jill Johnson, Robin Stjernberg, Smith & Tell (17/12), "Late night Christmas" med än så länge hemliga artister (24/12).

Kultur och nöje

Serner: Klart man kan tro att vi är tondöva

'Det går alltid att säga att något annat är viktigare. Men vi måste kunna ha flera samtal samtidigt', säger Anna Serner, vd för Svenska Filminstitutet.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Mitt i den hetsiga debatten om att Svenska Filminstitutet fokuserar för ensidigt på jämställdhetsfrågor släpper institutet en rapport – om jämställdhet.

I jämställdhetsrapporten "Vilka kvinnor?" vittnar kvinnor i filmbranschen om diskriminering och hårda normer. Jämställdhets- och mångfaldsarbetet har långt kvar, är rapportens budskap.

Svenska Filminstitutets vd Anna Serner berättar efter en presskonferens på torsdagen att det har diskuterats om tajmningen för att släppa rapporten är den rätta.

– Det har ju i veckan riktats avgångskrav mot mig och det kom anklagelser från Film- och tv-producenterna om att vi bara har fokus på de här frågorna, säger Anna Serner och fortsätter:

– Vi behöver ju ha ett bra samtal och det är klart att man kan tro att vi, efter ett sådant utspel, är helt tondöva. Men vi kan inte vänta på det "rätta tillfället" för det kommer aldrig, man kan alltid säga att något annat är viktigare. Vi måste klara att ha flera samtal i gång samtidigt, det visade om inte annat Black lives matter-protesterna under coronakrisen.

TT: Hur ser du på avgångskraven?

– Det är naturligt i min position och jag vet att det finns några som alltid har tyckt att jag ska avgå. Men jag väljer att prata om min anställning med min ordförande och med kulturdepartementet.

Dansk debatt

Rapporten "Vilka kvinnor?" ska nu följas upp. Under 2021 ska Tystnad tagning, filmbranschens metoo-upprop, hålla runda bords-samtal. Det ska sedan mynna ut i en hearing 2022, som sammanfattar vad som har hänt i frågan. Medverkande i de här samtalen och processerna är även SF Studios, Teaterförbundet och Film- och tv-producenterna.

I Danmark har frågor om jämställdhet och mångfald också kommit upp på dagordningen. Efter en rapport från Aarhus universitet, som visar på sexuella trakasserier och diskriminering av minoriteter i branschen, har Det Danske Filminstitut börjat titta på frågan om att bolag som vill söka stöd framöver måste kartlägga hur mångfalden bland medarbetarna ser ut, rapporterar Politiken.

"Inte nya frågor"

Den danska skådespelaren Amelia Hoy ("Gisslantagningen", "The rain") är aktiv i den danska debatten och påpekar för TT att de här frågorna inte är isolerade till enskilda länder.

– Det är så viktigt att medvetenheten höjs, överlag. Det här är inte nya frågor och det är positivt med nya initiativ som kan förbättra förutsättningarna och skapa en bättre och mer professionell atmosfär på inspelningar. Inte minst nu när det blir allt vanligare med samproduktioner i Skandinavien.

I Sverige är det än så länge inte aktuellt med några liknande krav, säger Anna Serner.

– Det är inget som vi pratar om, vi ska nu ha de här samtalen i samförstånd. Den rätta ordningen är att vi fortsätter så, och sen kan man se vad som händer efter hearingen.

Miranda Sigander/TT

Kultur och nöje

Jay-Z producerar Netflix-film

Jay-Z. Arkivbild.
Foto: Greg Allen/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Jay-Z fortsätter att satsa på filmbranschen. Efter att ha producerat kommande westernfilmen "The harder they fall" fortsätter hiphopmogulen nu med att producera en film för Netflix.

"Forty acres" baseras på Dwayne Alexander Smiths roman med samma namn och beskrivs som en mix av "Firman" (1993) och "Get out" (2017). Romanen handlar om en människorättsadvokat som tvingas kämpa för sin överlevnad när han bjuds in till en svart elitorganisation som döljer en häpnadsväckande hemlighet.

Luke Cage regisserar, i övrigt är inte många detaljer kända kring projektet, skriver NME.

Kultur och nöje

Ny rapport: diskriminering i filmbranschen

Tystnad tagning-manifestationen på Guldbaggegalan 2018 startade en diskussion om jämställdhet i filmbranschen. Men hur står det till med jämställdhet och inte minst mångfald idag? En ny rapport från Svenska Filminstitutet visar en nedslående bild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Vit, ung och smal. Så ser normen ut för kvinnliga skådespelare. De medverkande i en ny rapport vittnar om stora brister i jämställdhet och inte minst mångfald i filmbranschen.

Ett av målen i den statliga filmpolitiken är att filmbranschen ska präglas av jämställdhet och mångfald. Svenska Filminstitutets fokus på jämställdhet har diskuterats inte minst de senaste veckorna men enligt rapporten, "Vilka kvinnor?", som institutet tagit fram och presenterar på torsdagen, framkommer det att det fortfarande finns stora brister:

Män gör filmerna med de största budgetarna. Manliga skådespelare fortsätter att få stora roller upp i 50-årsåldern medan kvinnor anses förbrukade vid 40. De ska dessutom vara vita och smala för att passa in i den stränga normen.

Tvingas förklara

I rapporten, som bygger på djupintervjuer med 19 skådespelare och regissörer, framkommer det också att rasifierade skådespelare inte kände sig delaktiga i metoo-rörelsen och att de anser att deras arbete försvåras av att de hela tiden måste förhålla sig till rasism – att de tvingas förklara för sina kollegor att en roll eller ett kostymval reproducerar stereotypa föreställningar om svarta och bruna människor.

– I flera år så fick jag enbart förfrågan om att spela misshandlad syster, utsatt invandrartjej eller rånare, säger Nisti Stêrk, skådespelare och komiker till TT och fortsätter:

– När det gäller metoo så vill jag hylla alla mina kollegor som jobbat och jobbar med det. Men det har funnits en icke-förståelse för frågor ur ett intersektionellt perspektiv. Det handlar om en omedvetenhet, inte illvilja och vi behöver jobba vidare med detta.

Nisti Stêrk har engagerat sig i frågor om stereotyp casting och bland annat ordnat branschseminarier i frågan.

– Det har bidragit till att jag nu fått roller som heter Gunilla, Eva och Lena. Det har börjat hända saker, det vittnar flera kollegor om. Men de stora rollerna där man bara är Lena har uteblivit, säger hon och lägger till:

– Mina skådespelande systrar med mörkare hud får utstå ännu mer än vad jag får. Att delta i en rapport som denna kan leda till att vissa jobb försvinner men det bryr jag mig inte om för i en förändring så måste några ta smällarna.

Vit skörhet

Skådespelaren Sandra Andreis ("Morden i Sandhamn", "We got this" och kommande Viaplay-serien "The head") har inte medverkat i rapporten men känner igen sig i många av vittnesmålen och tar upp det som i rapporten beskrivs i termen "vit skörhet".

– När jag har lyft att det är konstigt att det bara finns vita människor i en skådespelarensemble har det bemötts med en otrolig avighet, även fast jag är vit och lyfter det.

TT: Vad har du mötts av för reaktioner då?

– Folk blir sura. De blir förnärmade, "tror du att jag är rasist"? Och det är väl det som är det sorgliga, att man inte orkar rannsaka sig själv och gå lite utanför sina vanliga casting-kataloger.

I rapporten efterfrågas bland annat en kompetenshöjning gällande representation och mångfald hos makthavare i filmbranschen. Sandra Andreis håller med.

– Även om det i dag pratas om jämställdhet och hur viktigt det är att förhindra sexuella trakasserier så har man inte tagit in hur dysfunktionell maktstrukturen är, på djupet, säger hon och fortsätter:

– Jag har varit med om produktioner där man tror att man är hemma för att man har rollsatt någon form av minoritet. Man har checkat en box men tänker inte i flera led, som när man tog den enda svarta kvinnan i en produktion jag var med i och satte en stor logga tvärs över hennes ansikte i marknadsföringsmaterialet. Det gjorde man inte med de vita männen.

Ska vara smal

I jämställdhetsrapporten framkommer också att normen för hur en kvinnlig skådespelare "ska" se ut för att få huvudroller fortfarande är oerhört trång. Hon ska vara vit, under 40, smal och mindre än den manliga skådespelaren som förmodligen rollbesatts före henne.

– Det här är saker som varje kvinnlig skådespelare måste förhålla sig till. Nu är jag en person som gillar att röra på mig och hålla mig i form, men det är klart att jag är medveten om att det gör det lättare för mig att få jobb, säger Sandra Andreis.

TT: Hur ser du på att åldras i den här branschen?

– Rebellen i mig blir motiverad av att det finns motvind och jag har fått upp ögonen för att jag vill skapa egna historier. Det är mycket som håller på att förändras även om det inte går fort nog, säger Sandra Andreis.

Miranda Sigander/TT

Nisti Stêrk fick länge bara roller som 'misshandlad syster, utsatt invandrartjej eller rånare'.
Nisti Stêrk fick länge bara roller som "misshandlad syster, utsatt invandrartjej eller rånare".
Foto: Alexander Larsson Vierth/TT

FAKTA

Fakta: Röster ur rapporten

”Trots #metoo är det skillnad på hur vi blir sexualiserade och hur vita kvinnor blir sexualiserade. Vi får inte en syl i vädret. Vi får höra: ’Kan vi inte ta rasism senare?’ Men det hör ihop. Detta hör ihop.”

”Jag har kämpat för att om det finns en svart roll så vill jag ha den. Men jag vill ha de andra rollerna också. Det har hänt när jag ska in i någon tv-serie och jobba i ett par dagar att någon säger ’Men hur ska vi förklara att du ser ut som du gör?’ Jag säger ’Men det behöver ni inte göra, jag är här’.”

”Jag längtar efter att bara få kunna se en person som ser ut som jag som bara är en människa, som inte måste vara jätteduktig eller skurk."

”Det har kommit fram maktpersoner i branschen till mig och sagt ’Ja, men den och den skådespelaren, din kollega, hon har ju gjort så mycket botox. Gör inte det. Det är så hemskt’. Då har jag svarat: ’Sluta säga så. När statistiken ser annorlunda ut kan du börja klaga på att tjejer botoxar sig. För de gör ju det för att få jobb."

Kultur och nöje

Karin Smirnoff får Ivar Lo-pris

Karin Smirnoff. Arkivbild.
Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Författaren Karin Smirnoff får fackföreningsrörelsens Ivar Lo-pris 2021. Hon får det för att hon med sin uppmärksammade romantrilogi med hemtjänstens Jana Kippo "förverkligat kollektivromanen som genre", som en del av motiveringen lyder.

Detta tillsammans med "en personligt tillämpad dekonstruktion av språket" gör att juryn anser att hon har fört svensk arbetarlitteratur till en milstolpe för den realistiska tradition som Ivar Lo-Johansson formulerade med "Allt det spännande finns hos arbetarklassen".

Karin Smirnoff romandebuterade 2018 med "Jag for ner till bror". 2019 och 2020 kom uppföljarna "Vi for upp med mor" och "Sen for jag hem".

Ivar Lo-priset instiftades 1986 och prissumman är 125 000 kronor.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Wästgötafinans.se

Vilka kriterier måste jag uppfylla för att få ta ett privatlån?

Wästgötafinans

För att du ska kunna få igenom ett privatlån så behöver du uppfylla ett antal kriterier. Dessa kan komma att ändras beroende på vem du ansöker om lånet hos men de följer oftast ett antal generella punkter (mer om det senare) vilka du måste uppfylla för att överhuvudtaget kvalificera dig för privatlånet.

Vad är ett privatlån egentligen för något?

Innan vi går in på dessa kriterier, så vill vi kortfattat förklara vad ett privatlån egentligen är för något. Ett privatlån är helt enkelt en form av lån utan säkerhet, vilket innebär att det inte krävs någon form av säkerhet för att lånet ska beviljas.

Det är viktigt att understryka det faktum att själva lånet i sig egentligen kan använda till vad du än önskar. Oavsett om du planerar att renovera huset, boka din drömsemester eller finansiera den senaste elektroniken, är helt upp till dig själv.

Du behöver också vara medveten om att privatlån har flera olika benämningar där termer såsom blanco lån, smslån, snabblån och andra liknande termer som kreditgivare använder sig av för att marknadsföra det till sina konsumenter.

Vilka är grundkriterierna för att få låna?

Privatlån kräver alltid att du uppfyller flera grundkrav för att överhuvudtaget kunna ha möjligheten att ansöka om lånet i först taget. VI kan inte lista alla de kriterier eftersom alla långivare har olika krav, dock så finns det ett antal av dessas som alla kreditgivare tillämpar när det kommer till låneprocessen såsom www.wastgotafinans.se, nämligen följande:

● Du måste vara minst 18 år gammal, vissa aktörer kan kräva att du är äldre än så.

● En deklarerad inkomst krävs, dock så kan summan variera beroende vem du ansöker hos.

● De flesta långivare kräver att deras sökande har ett fläckfritt förflutet utan några betalningsanmärkningar men det finns också långivare som erbjuder lån till personer med betalningsanmärkningar (mer om det senare).

● Du får inte ha ett skuldsaldo hos Kronofogden oavsett hur stor beloppet är.

● Du får inte ha en skyddad identitet

● Du måste även vara folkbokförd i Sverige med en fysisk adress

Förutom ovanstående så kan du även få igenom privatlånet genom att använda dig av en medsökande, som självfallet måste uppfylla grunder kriterierna ovan, samtidigt som hen behöver en stabil och fläckfri privatekonomi.

Kan jag få igenom lånet även om jag har en eller flera betalningsanmärkningar?

Förr i tiden så var det i princip omöjligt att få igenom ett privatlån om man hade en eller flera betalningsanmärkningar. Dock så har det på senare år dykt upp flera aktörer vilka specialiserat sig på att erbjuda privatlån till konsumenter vilka har betalningsanmärkningar i bagaget.

Dessa kreditgivare bedömer varje sökande individuellt vilket innebär att även om du har en eller flera betalningsanmärkningar sen tidigare men har en ordnad ekonomi vid tillfället som du ansöker, så kan du komma att få igenom privatlån.

Du kan även få erbjudanden om en mindre lånesumma än den du ansökt om, men detta är något som återigen sker per individuell basis. Med andra ord så kan du aldrig veta vad som gäller i ditt fall innan du ansöker om privatlånet.

Hur gör jag för att hitta det bästa privatlånet?

Man ska aldrig hoppa på de första erbjudanden som erbjuds utan beakta sina alternativt genom att jämföra ett antal erbjudanden och ställa de helt enkelt mot varandra. Även om det låter som sunt förnuft så skulle du bli förvånad gällande hur många sökanden som hoppar på den första bästa erbjudande som då får syn på. Vi har genom att anamma ovanstående lyckats spara flera tusen kronor per månad genom att helt enkelt jämföra olika erbjudanden.

Kultur och nöje

De uppträder för Nobelpristagarna

Edda Magnason finns bland de artister som hyllar årets Nobelpristagare. Arkivbild.
Foto: Mikael Grönberg/Sveriges Radio
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Precis som med så mycket annat blir det en annorlunda Nobelvecka i år. På grund av coronapandemin firas pristagarna i sina respektive hemländer och tal och ceremonier utformas så att så många som möjligt ska kunna ta del via nätet.

Det gäller även de musikaliska inslagen. Konserten med pianisten Igor Levit livesänds för första gången över hela världen. Ceremonin i Gyllene salen i Stockholms stadshus den 10 december ramas in av solisterna Magnus Lindgren, Jacob Kellermann, Edda Magnason, Elisabeth Meyer, Anna Greta Sigurdardottir, Amalie Stalheim och Sofie Sunnerstam.

"Vi har i våra sju medverkande artister och musiker en fantastisk bredd och kraft. Vi kommer framföra musik som spänner mellan Mozart, Debussy, Kurt Weill och David Bowie, till för ändamålet specialkomponerad musik av Magnus Lindgren", säger Linus Fellbom, regissör och ansvarig för programmet, i ett pressmeddelande.

Sändningen från Gyllene salen sänds på SVT samt globalt via Nobelprisets officiella kanaler.

Kultur och nöje

Coronaboom för ljudboken

Extra många har i år börjat lyssna på ljudböcker. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Intresset för ljudboken har växt flera år på raken – och under coronapandemin har rekordmånga börjat lyssna på böcker. Men för de små förlagen är inspelningarna ofta en stor och riskabel investering.

I tider då folk har hållit sig borta från de fysiska bokhandlarna har allt fler upptäckt ljudboken. De digitala abonnemangstjänsterna har ökat med hela 32 procent under årets första åtta månader.

– Även tidigare har nästan hälften av det som har sålts i volym, alltså antal böcker, varit just digitala böcker och främst strömmade ljudböcker. Men med corona ser vi att hela den här utvecklingen har snabbats på, det har blivit en turboeffekt av pandemin, säger Svenska Förläggareföreningens vd Kristina Ahlinder.

Att det nu säljs fler böcker än någonsin i Sverige beror på strömmade ljudböcker, enligt Ahlinder. Sverigechefen för strömningstjänsten Storytel, Åse Ericson, tror att ljudböckerna också bidrar till att skapa ett större intresse för all litteratur.

– 83 procent av dem som lyssnar uppger att de lyssnar eller läser böcker oftare än innan och 75 procent uppger att de lyssnar på fler böcker från olika genrer, säger hon.

Mindre intäkter

Storytel har i dag 902 000 abonnenter i Norden totalt. Visserligen går man ännu inte med vinst, men det beror enligt Åse Ericson på stora satsningar – till exempel har man valt att etablera sig i en rad nya länder.

– Det tar tid att bygga upp ett land så att det blir lönsamt. I många länder finns inga ljudböcker från början och man måste starta en hel katalog, säger hon.

Det är så klart positivt att det nu säljs fler böcker, och Kristina Ahlinder pekar på att också äldre verk, i den så kallade backlisten, efterfrågas som ljudböcker. Samtidigt är det ett problem att de digitala böckerna inte drar in lika mycket intäkter till författare eller förlag som pappersböckerna gör, menar hon.

Kostnaden för inspelningen av en ljudbok är stor, ofta mellan 50 000 och 100 000 kronor. För små förlag är det en riskabel utgift, anser förläggaren Per Bergström på Rámus förlag, som introducerade årets Nobelpristagare, poeten Louise Glück, i Sverige, och som redan har stora kostnader för sina översättningar. Det är dessutom svårt för mindre förlag att ta sig in på ljudboksmarknaden, eftersom det är de stora bästsäljarna som dominerar där, berättar han.

– Det är oerhört svårt att få genomslag där. På den arenan vi befinner oss på är det svårt att tränga igenom och göra den chansningen, säger Per Bergström.

Litteraturstöd behövs

Rámus har som målsättning att hitta minst 1 500 potentiella läsare för nya diktsamlingar. Men de får betalt per timme från Storytel, och når de 1 500 lyssnare för en poesibok som tar ungefär en timme att lyssna på innebär det inte ens in 3 000 kronor i ersättning, förklarar Per Bergström.

– Samtidigt finns det en panikartad känsla hos många små och medelstora förlag, att man måste gå in i det digitala med de förutsättningar som är nu, och som har skyndats på under det gångna året, säger han.

Om det ska gå att utveckla digitala format för en smalare litteratur tror han att det behövs ett produktionsstöd. Även Kristina Ahlinder menar att stöd behövs.

– Vi ser ett behov av ett kraftigt ökat litteraturstöd, just därför att vi vill att det även fortsättningsvis ska kunna ges ut böcker med bredd, kvalitet och mångfald, säger hon.

Måste debatteras

Framöver tror Per Bergström att de populärkulturella och finkulturella kretsloppen kommer att skilja sig än mer åt. Han påminner om att Guthenberg gick i konkurs när denne upptäckte trycktekniken och försökte efterlikna handskrifter.

– Lite på samma sätt är det i dag: kanske kommer ljudboksformatet att lämpa sig bäst för den litteratur som inte alltid är den mest intressanta i tryckt form.

Bokförlaget Tranan har hittills läst in fem ljudbokstitlar, men vill inte överinvestera, förklarar förlagschef Johannes Holmqvist. Även han tror att branschen måste börja fundera mer på innehållet när de digitala tjänsterna är så stora.

– Vi kanske kommer till ett läge där förlagen backar från en viss typ av utgivning för att den inte funkar i de kanalerna, säger han.

Branschen måste diskutera frågan mer, tycker Johannes Holmqvist. Han undrar dessutom om det stämmer att kvalitetslitteratur inte passar som ljudböcker. Med ett intressantare utbud kanske fler hade valt det, funderar han.

– Man kanske inte tycker att det är lönt att betala för ett abonnemang när det inte finns den typen av utbud som man är intresserad av.

Elin Swedenmark/TT

Rámus ger mest ut översatt litteratur, bland annat den amerikanska poeten Louise Glück, som tilldelades årets Nobelpris i litteratur. Men poesi inbringar ofta inte så mycket i ljudboksformatet, enligt förläggaren Per Bergström. Arkivbild.
Rámus ger mest ut översatt litteratur, bland annat den amerikanska poeten Louise Glück, som tilldelades årets Nobelpris i litteratur. Men poesi inbringar ofta inte så mycket i ljudboksformatet, enligt förläggaren Per Bergström. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Jamaica Kincaids 'Lucy' är en av de böcker som bokförlaget Tranan har spelat in som ljudbok. Arkivbild.
Jamaica Kincaids "Lucy" är en av de böcker som bokförlaget Tranan har spelat in som ljudbok. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

FAKTA

Fakta: Ljudboken

Bokförsäljningen ökade med 7,4 procent räknat i kronor och 20 procent räknat i antal sålda exemplar under årets första åtta månader, enligt siffror från Svenska Förläggareföreningen.

Fysisk bokhandel har gått ner 17,2 procent räknat i kronor, medan digitala abonnemangstjänster har ökat med 32 procent och internetbokhandlar och bokklubbar har ökat med 32 procent.

Under coronapandemin har också lyssningsmönstren förändrats, enligt Storytels Åse Ericson. Förut var de populäraste lyssningsperioderna runt pendlingstiderna och den starkaste toppen runt klockan 21 och framåt. Under pandemin har läsningen under pendlingstiderna minskat och lunchen har blivit vanligare. På eftermiddagen lyssnar nu också fler. Men kvällen är fortfarande starkast, från klockan 21 och framåt.

Feelgoodlitteraturen har också blivit mer efterfrågad på Storytel nu och även barnbokslitteraturen står stark.

Kultur och nöje

Sem-Sandberg får Eyvind Johnson-priset

Steve Sem-Sandberg. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Steve Sem-Sandberg är årets mottagare av Eyvind Johnson-priset. Han får priset för romanen "W", som enligt juryn är "ett mästerstycke i författarens katedralbygge över Europas historia".

"Med ett imponerande detaljarbete och inlevelseförmåga har Steve Sem-Sandberg skrivit en skimrande mörk dokumentärroman som bygger vidare på Büchners ständigt spelade pjäs om Johann Christian Woyzecks livsöde. (...) Precis som hos Eyvind Johnson bevarar individen sin gåta", lyder en del av juryns motivering enligt ett pressmeddelande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL