Lagfarter SkD

91 kvadratmeter stort hus i Eslöv sålt

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Nu är det klart vem som köpt huset på Mossavägen 30 i Eslöv av Gerd Jönssons dödsbo. Nya ägare är Joosefin Tinglöf, 31, och Eric Nordehammar, 32. Priset blev 2 700 000 kronor och de nya ägarna tog över huset i november 2020. Det 91 kvadratmeter stora huset är byggt 1960.

Knappt en kilometer därifrån såldes tidigare under året ett annat hus, på Sankt Mikaels Väg 5. Där landade priset på 2 685 000 kronor för det 99 kvadratmeter stora huset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

WHO: Var aktiva under pandemin

En man och ett barn tränar i Caracas i Venezuela. Arkivbild.
Foto: Ariana Cubillos/AP/TT
Utrikes
Utrikes Pandemi eller inte, det är fortfarande viktigt att röra på sig.
– Om vi inte fortsätter vara aktiva så riskerar vi att skapa en annan pandemi av ohälsa till följd av stillasittande beteende, säger Rüdiger Krech, hälsoexpert vid WHO.

Träning är avgörande för människors fysiska och mentala hälsa och stillasittande kan få allvarliga följder, konstaterar Världshälsoorganisationen (WHO), som tipsar om att stegräknare eller andra prylar som mäter fysisk aktivitet kan vara bra verktyg för att röra på sig mer.

Det finns ingen tydlig statistik på hur coronapandemin har påverkat den fysiska aktiviteten, men de restriktioner som har införts har på många håll tvingat människor att stanna hemma. Och eftersom många redan före pandemin inte var tillräckligt aktiva kan det leda till allvarliga följder för den globala hälsan.

"Att vara fysiskt aktiv är avgörande för hälsan och välmåendet – det kan hjälpa till att addera år till livet och liv till åren", säger WHO:s generalsekreterare Tedros Adhanom Ghebreyesus i ett uttalande.

Stillasittandets konsekvenser väntas kosta motsvarande närmare 459 miljarder kronor i hälsovård och ytterligare runt 119 miljarder kronor i förlorad produktivitet varje år, enligt WHO. Men de negativa effekterna av att sitta stilla för länge kan motverkas med vilken typ av fysisk aktivitet som helst.

Ekonomi

Handels larmar – för trångt i butikerna

'För mycket folk i butikerna och svårt att hålla avstånd', uppger skyddsombuden. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi Det finns stora brister i butikers åtgärder för att minska smittspridning, enligt en undersökning från Handelsanställdas förbund.
"För mycket folk i butikerna och svårt att hålla avstånd", uppger skyddsombuden.

Få butiker har gjort något aktivt för att minska trängseln i butikerna, slår Handels fast efter att ha gjort en enkätundersökning som besvarats av drygt 900 skyddsombud.

Ombuden uppger genomgående att det är för mycket folk i butikerna och svårt att hålla avstånd.

Två tredjedelar av butikerna har gjort en bedömning av risken för att anställda eller kunder ska smittas av corona i butiken, fyra av tio ombud anser dock att riskbedömningen inte varit tillräcklig. Dessutom uppger bara en tredjedel att de brister som framkommit fullt ut har åtgärdats.

Trots att vikten av att hålla avstånd till andra människor kommunicerats länge och väl är det bara en tredjedel av butikerna som utsett ansvariga att övervaka eventuell trängsel.

Svensk Handel anser att man gör vad man kan, rapporterar Ekot.

– Det här är inte förhandlingsbart utan det här ska göras och anställda och skyddsombud ska involveras i det här arbetet. Och även om det sker i en klar majoritet av fallen så finns det såklart en förbättringspotential fram tills dess att alla gör det, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef för branschföreningen, till Ekot.

Inrikes

Hovrätten ger sin dom i fallet Erlandsson

Före detta landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) på väg in till förhandlingarna i tingsrätten i Stockholm förra året.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Tidigare Centerministern Eskil Erlandsson friades i tingsrätten för tre fall av sexuellt ofredande.
Två av kvinnorna valde att gå vidare till Svea hovrätt, som nu meddelar sin dom i fallet.

Efter en uppmärksammad rättegång mot den förre landsbygdsministern Eskil Erlandsson för snart ett år sedan kom Stockholms tingsrätt med sin dom. Erlandsson, som hela tiden nekat till brott, friades från anklagelserna om att sexuellt ha ofredat tre kvinnliga politiker.

I ett av fallen, som rörde en centerpartist som uppgett att hon utsatts för Erlandssons beröring vid Centerstämman 2017, konstaterade tingsrätten att bevisningen inte räckte till.

På lunch

I de två andra fallen ansåg tingsrätten det bevisat att två kvinnliga moderata riksdagspolitiker blivit utsatta för beröringar på en middag 2016 respektive en lunch 2018. Men ingen av dessa beröringar hade den tydliga sexuella prägel som krävs för straffansvar, enligt rätten.

Åklagaren valde att inte överklaga domen till hovrätten. Det gjorde däremot kvinnorna. Ingen vanlig förhandling har skett i Svea hovrätt, utan målet avgörs på de skriftliga handlingarna. Domen kommer att meddelas klockan 11.

"Masserat lederna"

Eskil Erlandsson sade sig i tingsrätten inte minnas någon av händelserna, även om han heller inte förnekade att han kan ha suttit bredvid kvinnorna. Men i sådana fall har han inte medvetet berört dem utan råkat komma åt dem när han mot sina egna lår masserat lederna i händerna.

Erlandsson fick för 20 år sedan diagnosen Dupuytrens kontraktur, eller vikingasjukan som den också kallas, vilket leder till att fingrarna kröker sig. Att han på grund av en annan fysisk åkomma dessutom måste sitta bredbent kan också ha bidragit, enligt försvaret.

Erika Nekham/TT

Kultur och nöje

Kronlöf: "Kände mig 'storstads-dum i huvudet'"

Bianca Kronlöf spelar en tystlåten skoterförare i 'Den längsta dagen'. Arkivbild.
Foto: Maja Suslin/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Trots att det aldrig slutar vara ljust är mörkret ständigt närvarande.
I "Den längsta dagen" undersöker regissören Jonas Selberg Augustsén depressionen när allt borde vara som bäst.

Bianca Kronlöfs rollfigur åker runt i norra Norrbotten med skotern på släpet och vinner mästerskap efter mästerskap, såväl på land som på vatten. Trots det är hon fåordig och blicken tom.

Samtidigt gör en plågad lastbilschaufför sin sista resa före pensionen. "Den längsta dagen" följer flera olika personer ur en finsktalande minoritetsgrupp på midsommarafton. Oavsett sinnesstämning och tid på dygnet står solen högt på himlen, som den alltid gör i Norrbotten i början av sommaren.

– Det finns vissa aspekter av det som är väldigt vackra och häftiga, men det har sina baksidor att det aldrig blir natt. När det blir mörkt känner man att dagen har ett naturligt slut. Det blir ett konstigt existentiellt tillstånd, säger regissören Jonas Selberg Augustsén.

"Kan han så kan jag"

Han kommer själv från Boden i Norrbotten och har upplevt ljusa somrar stora delar av livet. För ungefär tio år sedan gjorde Selberg Augustsén en novellfilm på meänkieli, trots att han själv inte talar språket. Lite senare blev det en ny film på samiska, och idén växte fram om att täcka in alla officiella minoritetsspråk.

Efter premiären för "Den längsta dagen" har han bara jiddisch kvar, då långfilmsdebuten "Sophelikoptern" från 2016 utspelades på romani.

– Jag såg en intervju med den amerikanske regissören Jim Jarmusch, som i filmen "Night on earth" jobbade med språk han inte kunde, och han sade att "nej, det var inte särskilt svårt". Så jag tänkte, kan han så kan jag, säger Jonas Selberg Augustsén.

Bianca Kronlöf är född i Sverige med finska föräldrar. Att jobba på hennes andra språk har varit en "smygdröm":

– När jag hörde att hela filmen var på finska blev jag väldigt taggad. Jag tror att många tvåspråkiga håller med mig om att modersmålet är ett privat språk, man pratar med sin mamma om hur man mår, men när man ska prata om jobbet blir det: "Vad heter repetition?".

Hon spelar en skoterförare som vinner allting hon ger sig in på, men trots det är deprimerad. Svårast av allt var egentligen att åka skoter.

– Jag är verkligen på besök och kommer som stockholmare och "hej jag har inte ens körkort, nu ska du lära mig åka skoter". Jag kände mig "storstads-dum i huvudet", säger Bianca Kronlöf och skrattar – något hennes rollfigur aldrig gör i filmen.

– Det här är den rollfigur som har legat längst bort från min egen personlighet, konstaterar hon.

Jonas Selberg Augustsén kallar skoterförarens tillstånd för en examensdepression och liknar det vid en förlossningsdepression.

– Det är lite paradoxen i filmen. "Jag mår dåligt trots att det är så ljust och vackert", säger han.

Firar Johannes döparen

På finska heter midsommarafton juhannus, eftersom högtidsdagen enligt den kristna traditionen firas till minne av Johannes Döparen. Jonas har låtit lastbilschauffören i filmen dela namn med den bibliska figuren, som under sin sista färd påbörjar sökandet efter sin namne.

– Jag är uppvuxen med en frikyrklig bakgrund, jag betraktar inte mig själv som troende men jag har fått med mig kyrkoårets cykler, de sitter lite i mitt dna. Det har nog mycket att göra med varför de här temana dyker upp ibland, säger Jonas Selberg Augustsén.

Sofia Sundström/TT

Jonas Selberg Augustsén har regisserat och skrivit manus till 'Den längsta dagen'. Arkivbild.
Jonas Selberg Augustsén har regisserat och skrivit manus till "Den längsta dagen". Arkivbild.
Foto: Vilhelm Stokstad/TT

FAKTA

Fakta: "Den längsta dagen"

Filmen följer flera olika finsktalande personer i norra Sverige under midsommarafton.

Jonas Selberg Augustsén står för regi och manus.

I rollerna syns bland andra Bianca Kronlöf, Maria Heiskanen och Ville Virtanen.

Filmen visas på vissa biografer och på strömningstjänsten Triart Play från den 27 november.

Sport

Maradonas kista till presidentpalatset

Fotbollsfans omringar bilen som transporterar Diego Maradonas kista i Buenos Aires.
Foto: Marcos Brindicci/AP/TT
Sport
Sport

Diego Maradonas kista har anlänt till presidentpalatset i Buenos Aires, där den argentinske fotbollslegendaren ska ligga på lit de parade.

Maradona gick bort i sitt hem i går, 60 år gammal.

Trots att det ännu är mitt i natten i Argentina köar redan hundratals människor för att få ta farväl av landets störste fotbollsikon.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Effectory

Så påverkas företagens HR-data av GDPR

Effectory Europeiska unionen införde en ny förordning 2019. Skillnaden på en förordning och en bestämmelse är att en förordning måste införas och en bestämmelse är valfri för varje medlemsland, att införa efter eget önskemål.

GDPR är den senaste förordningen som EU har påfört medlemsländerna. Förordningen reglerar hantering av data och annan typ av information som bland annat rör personuppgifter. Vad betyder detta svenska företag?

Vad är skillnaden på GDPR och dataskyddsförordningen?

På svenska heter den relativt nya förordningen dataskyddsförordningen. Den reglerar i det stora hela all hantering av personuppgifter och ett speciellt avsnitt är avsett för information som klassas som känslig. Alla bolag måste följa förordningen, det har en avgörande effekt för bolag som samlar in information om sina kunder, vilket i princip alla företag som säljer och köper varor gör.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag samla in information om sin målgrupp. Den förordning som nu gäller i EU innebär att det ska föreligga ett medgivande av alla privatpersoner, som företagen samlar in information omkring och särskilt när det gäller information som förordningen klassar som känslig.

Känslig information är uppgifter som kan spåras till en individ. Det kan exempelvis vara personnummer, adress och namnuppgifter. Men även digital information såsom en IP-adress och liknande.

Påverkas företagens HR-data av förordningen?

De uppgifter som företagen samlar in om sina kunder är viktigt för att kunna skapa en framgångsrik verksamhet rent ekonomiskt. Företagen behöver veta vad kunderna vill ha för att kunna skapa tjänster och produkter som kunderna i sin tur vill köpa och använda.

Även information om företagens egna medarbetare är viktig i förhållande till företagens effektivitet, något som är avgörande för hur konkurrenskraftigt ett företag kan vara på marknaden. Genom att samla in information om personalen kan personalresurserna fördelas på bästa möjliga sätt inom företaget.

På engelska kallas begreppet, inom företagsvärlden, ofta för employee engagement, på svenska resursfördelning eller personalinitiativ, beroende på vad man syftar på specifikt. Praktiskt taget handlar det om att ha rätt typ av personal, med rätt kompetens, som utför rätt typ av arbetsuppgifter. Dataskyddsförordningen fastslår rent juridiskt att all personal ska godkänna att arbetsgivaren kan samla in och spara all den typ av information, som handlar om medarbetarna.

HR-data är information som företag samlar in om sin personal. Det kan exempelvis vara information om utbildningsbakgrund, ålder, meriter och arbetslivserfarenhet. Information kan användas för att fördela företagets personalresurser på ett effektivt sätt. Rent praktiskt kan det innebära att personalens kompetens inte används till fullo.

Varför är HR-data viktigt?

Konkurrensen på marknaden blir allt hårdare för företagen och det ställer allt högre krav på att vara konkurrenskraftig. I förhållande till konkurrenskraftighet kan HR-data ha en avgörande roll för många bolag. Sänkta priser till konsumenterna är inte alltid ett möjligt alternativ eller svaret på att bli ett konkurrenskraftigt företag – alternativet kan vara att ta del av employee engagement index, som ger en tydlig överblick över de personalresurser som finns att tillgå.

Med den informationen kan bolagen nämligen omfördela resurserna och därmed effektivisera processerna inom företaget. Det gör det möjligt att profitera på de resurser som redan finns inom bolaget, vilket sannolikt leder till att utgifter och kostnader minimeras.

Utrikes

Flest nya smittade i Sydkorea sedan i mars

Restriktionerna har skärpts i Sydkorea sedan antalet nya covidsmittade återigen har nått samma nivåer som i våras.
Foto: Ahn Young-Joon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den tredje vågen av covid-19 har dragit in över Sydkorea. Landet rapporterar på torsdagen 583 nya bekräftade fall, vilket är den högsta dygnssiffran sedan i början av mars.

Farten på smittspridningen har accelererat den senaste tiden och regeringen återinförde tidigare i veckan restriktioner i huvudstaden Seoul och dess omkringliggande regioner.

Sydkorea drabbades av den första covidvågen i slutet av februari, då smittan snabbt började spridas hos en religiös sekt. En andra våg dök upp i augusti. Den tredje och senaste vågen tycks vara annorlunda eftersom den har drivits på av flera mindre utbrott i det tätbefolkade huvudstadsområdet, enligt hälsoministern.

– Särskilt är smittspridningen i de yngre generationerna något utöver det vanliga, säger hälsominister Park Neung-Hoo.

– Smittan dyker upp i vardagliga situationer, som familjeträffar och informella sammankomster, vilket gör det svårt för regeringen att vidta förebyggande åtgärder, säger utbildningsminister Yoo Eun-Hae.

Sydkoreas huvudsakliga taktik i kampen mot pandemin har hittills varit omfattande tester och smittspårning för att fort slå ner begynnande utbrott, utan att behöva införa allt för strikta restriktioner.

De nya restriktionerna innebär bland annat att barer och nattklubbar hålls stängda och att restauranger måste stänga sina serveringar senast klockan 21. Besöksantalet vid religiösa möten och sportevenemang har även begränsats.

Hittills har Sydkorea haft drygt 32 000 bekräftade fall av covid-19 och 515 personer har avlidit med sjukdomen.

Susanna Persson Öste/TT

Inrikes

Man gripen efter skottlossning i Gävle

En skottlossning har troligen inträffat i Gävle under natten. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 20-årsåldern har gripits efter att vittnen hört skottlossning i ett bostadsområde i Gävle.

Skottlossningen ska ha inträffat i området Andersberg runt klockan 01.15, då flera vittnen hörde tre skott avlossas.

– Vi har varit där sedan dess med ett antal patruller för att försöka reda ut vad det är som har hänt, men mycket tyder på att det faktiskt har varit någon slags skottlossning. Bland annat har vi vittnesuppgifter som gör att vi tror att det är sant, säger Torsten Hemlin, befäl vid polisen.

Efter att polisen genomsökt området kunde en 20-årig man gripas som efter förhör blev anhållen av åklagaren för grovt vapenbrott.

Kultur och nöje

Coronaboom för ljudboken

Extra många har i år börjat lyssna på ljudböcker. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Intresset för ljudboken har växt flera år på raken – och under coronapandemin har rekordmånga börjat lyssna på böcker. Men för de små förlagen är inspelningarna ofta en stor och riskabel investering.

I tider då folk har hållit sig borta från de fysiska bokhandlarna har allt fler upptäckt ljudboken. De digitala abonnemangstjänsterna har ökat med hela 32 procent under årets första åtta månader.

– Även tidigare har nästan hälften av det som har sålts i volym, alltså antal böcker, varit just digitala böcker och främst strömmade ljudböcker. Men med corona ser vi att hela den här utvecklingen har snabbats på, det har blivit en turboeffekt av pandemin, säger Svenska Förläggareföreningens vd Kristina Ahlinder.

Att det nu säljs fler böcker än någonsin i Sverige beror på strömmade ljudböcker, enligt Ahlinder. Sverigechefen för strömningstjänsten Storytel, Åse Ericson, tror att ljudböckerna också bidrar till att skapa ett större intresse för all litteratur.

– 83 procent av dem som lyssnar uppger att de lyssnar eller läser böcker oftare än innan och 75 procent uppger att de lyssnar på fler böcker från olika genrer, säger hon.

Mindre intäkter

Storytel har i dag 902 000 abonnenter i Norden totalt. Visserligen går man ännu inte med vinst, men det beror enligt Åse Ericson på stora satsningar – till exempel har man valt att etablera sig i en rad nya länder.

– Det tar tid att bygga upp ett land så att det blir lönsamt. I många länder finns inga ljudböcker från början och man måste starta en hel katalog, säger hon.

Det är så klart positivt att det nu säljs fler böcker, och Kristina Ahlinder pekar på att också äldre verk, i den så kallade backlisten, efterfrågas som ljudböcker. Samtidigt är det ett problem att de digitala böckerna inte drar in lika mycket intäkter till författare eller förlag som pappersböckerna gör, menar hon.

Kostnaden för inspelningen av en ljudbok är stor, ofta mellan 50 000 och 100 000 kronor. För små förlag är det en riskabel utgift, anser förläggaren Per Bergström på Rámus förlag, som introducerade årets Nobelpristagare, poeten Louise Glück, i Sverige, och som redan har stora kostnader för sina översättningar. Det är dessutom svårt för mindre förlag att ta sig in på ljudboksmarknaden, eftersom det är de stora bästsäljarna som dominerar där, berättar han.

– Det är oerhört svårt att få genomslag där. På den arenan vi befinner oss på är det svårt att tränga igenom och göra den chansningen, säger Per Bergström.

Litteraturstöd behövs

Rámus har som målsättning att hitta minst 1 500 potentiella läsare för nya diktsamlingar. Men de får betalt per timme från Storytel, och når de 1 500 lyssnare för en poesibok som tar ungefär en timme att lyssna på innebär det inte ens in 3 000 kronor i ersättning, förklarar Per Bergström.

– Samtidigt finns det en panikartad känsla hos många små och medelstora förlag, att man måste gå in i det digitala med de förutsättningar som är nu, och som har skyndats på under det gångna året, säger han.

Om det ska gå att utveckla digitala format för en smalare litteratur tror han att det behövs ett produktionsstöd. Även Kristina Ahlinder menar att stöd behövs.

– Vi ser ett behov av ett kraftigt ökat litteraturstöd, just därför att vi vill att det även fortsättningsvis ska kunna ges ut böcker med bredd, kvalitet och mångfald, säger hon.

Måste debatteras

Framöver tror Per Bergström att de populärkulturella och finkulturella kretsloppen kommer att skilja sig än mer åt. Han påminner om att Guthenberg gick i konkurs när denne upptäckte trycktekniken och försökte efterlikna handskrifter.

– Lite på samma sätt är det i dag: kanske kommer ljudboksformatet att lämpa sig bäst för den litteratur som inte alltid är den mest intressanta i tryckt form.

Bokförlaget Tranan har hittills läst in fem ljudbokstitlar, men vill inte överinvestera, förklarar förlagschef Johannes Holmqvist. Även han tror att branschen måste börja fundera mer på innehållet när de digitala tjänsterna är så stora.

– Vi kanske kommer till ett läge där förlagen backar från en viss typ av utgivning för att den inte funkar i de kanalerna, säger han.

Branschen måste diskutera frågan mer, tycker Johannes Holmqvist. Han undrar dessutom om det stämmer att kvalitetslitteratur inte passar som ljudböcker. Med ett intressantare utbud kanske fler hade valt det, funderar han.

– Man kanske inte tycker att det är lönt att betala för ett abonnemang när det inte finns den typen av utbud som man är intresserad av.

Elin Swedenmark/TT

Rámus ger mest ut översatt litteratur, bland annat den amerikanska poeten Louise Glück, som tilldelades årets Nobelpris i litteratur. Men poesi inbringar ofta inte så mycket i ljudboksformatet, enligt förläggaren Per Bergström. Arkivbild.
Rámus ger mest ut översatt litteratur, bland annat den amerikanska poeten Louise Glück, som tilldelades årets Nobelpris i litteratur. Men poesi inbringar ofta inte så mycket i ljudboksformatet, enligt förläggaren Per Bergström. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Jamaica Kincaids 'Lucy' är en av de böcker som bokförlaget Tranan har spelat in som ljudbok. Arkivbild.
Jamaica Kincaids "Lucy" är en av de böcker som bokförlaget Tranan har spelat in som ljudbok. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

FAKTA

Fakta: Ljudboken

Bokförsäljningen ökade med 7,4 procent räknat i kronor och 20 procent räknat i antal sålda exemplar under årets första åtta månader, enligt siffror från Svenska Förläggareföreningen.

Fysisk bokhandel har gått ner 17,2 procent räknat i kronor, medan digitala abonnemangstjänster har ökat med 32 procent och internetbokhandlar och bokklubbar har ökat med 32 procent.

Under coronapandemin har också lyssningsmönstren förändrats, enligt Storytels Åse Ericson. Förut var de populäraste lyssningsperioderna runt pendlingstiderna och den starkaste toppen runt klockan 21 och framåt. Under pandemin har läsningen under pendlingstiderna minskat och lunchen har blivit vanligare. På eftermiddagen lyssnar nu också fler. Men kvällen är fortfarande starkast, från klockan 21 och framåt.

Feelgoodlitteraturen har också blivit mer efterfrågad på Storytel nu och även barnbokslitteraturen står stark.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL