Opinion

Replik: Centerpartiet skär ner

Opinion
opinion

Centerpartiet i Region Skåne fortsätter att förneka att de skär ner på de skånska sjukhusen. Det blir tydligt i partiets debattsvar (12/11), skriver Carina Svensson (S), Marianne Eriksson (S), Irene Nilsson (S) och Özer Mecide (S).

Det Centerpartiet kallar satsningar på sjukhusen har lett till sparplaner på över 900 miljoner kronor bara i år. Dessa nedskärningar innebär bland annat att fotvårdsmottagningen på lasarettet i Ystad stängs, tryckkammaren på Helsingborgs lasarett läggs ner och i Simrishamn försvinner gynekologin, ortopedin och öron- näsa- och halsvården från sjukhuset. På Centralsjukhuset i Kristianstad genomförs det också kraftiga nedskärningar.

I sin replik har de centerpartistiska företrädarna dock rätt på en punkt. De ekonomiska tillskott som den socialdemokratiskt ledda regeringen och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna gör för sjukvården på nationell nivå är historiskt stora och välbehövliga nu under coronapandemin. Problemet är att Centerpartiet i Region Skåne sedan är med och hindrar pengarna från att komma ut till sjukhusen där de kan göra nytta. Det Centerpartiet och regeringen är överens om på nationell omkullkastas när pengarna fryser inne på regional nivå. De som kommer i kläm är patienterna och medarbetarna inom sjukvården som just nu kämpar med att trycka tillbaka pandemin.

Tyvärr ser det ut som att nedskärningarna blir ännu värre nästa år. Underfinansieringen av SUS kan växa kraftigt till över 850 miljoner kronor, enligt besked från sjukhusledningen. Och det ser inte mycket bättre ut på de andra sjukhusen.

I regionen håller Centerpartiet tillsammans med övriga borgerliga partier inne de statliga pengarna. Istället tvingas ogenomtänkta nedskärningar igenom trots en pågående pandemi. För oss är det därför uppenbart att Centerpartiet inte prioriterar de skånska sjukhusen.

Carina Svensson (S),

regionråd och andre vice ordförande i SUS sjukhusstyrelse

Marianne Eriksson (S),

andre vice ordförande i Kristianstad sjukhusstyrelse

Irene Nilsson (S),

andre vice ordförande i Hässleholms sjukhusstyrelse

Özer Mecide (S),

andre vice ordförande i Landskronas sjukhusstyrelse

Opinion

Den svenska modellen

Opinion
Opinion

Det är en lättnad att Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal lyckades komma överens. Hade den svenska modellen kollapsat hade det fått långtgående konsekvenser för arbetsmarknaden i Sverige. Och eftersom den oftast fungerar ganska bra vore det synd.

Stefan Löfven kallar överenskommelsen, som bland annat innebär att allmän visstidsanställning blir ”särskild visstidsanställning” på maximalt 12 månader istället för de nuvarande 24 och att möjligheten till hyvling begränsas, för ”ett styrkeprov”. I stort stämmer det: att sätta sig vid förhandlingsbordet och inte ge sig förrän man kommer överens är en konstform som inte minst Stefan Löfven behärskade under sin tid som facklig, så han lär ha god förståelse för att det har krävt stor kompromissvilja. Annie Lööf menar att vi nu är på väg mot en modern arbetsrätt och det stämmer på flera punkter.

LAS kom till som ett sätt att skydda den som arbetat länge på ett företag från att ersättas med en yngre förmåga. Istället har det drabbat yngre, som fått svårt att komma in på arbetsmarknaden och företag som förlorat nyckelkompetenser. Dessa lättnader innebär inte en nedmontering så mycket som en anpassning till rådande förhållanden.

För LO innebär det att man inte längre står med en enad front. De enskilda förbundens viljor blev alltför olika. För Stefan Löfven och samarbetspartnern Annie Lööf är det oproblematiskt, eftersom en majoritet av LO:s medlemmar står bakom överenskommelsen.

För Stefan Löven innebär det att hotet om misstroendeförklaring för stunden är avvärjt och för Lööf om att hon inte behöver tappa ansiktet i överenskommelsen.

Man kan se det som att fackföreningsrörelsen har försvagats, men också som att en majoritet av LO:s medlemmar fick det som förbunden efterfrågat, så frågan är hur stor nesa det egentligen är. Kanske är det mest ett maktbasproblem. Att arbetsmarknadens parter kommer överens är ändå det bästa för Sverige, på grund av stabiliteten och långsiktigheten det ger.

Opinion

En tragisk milstolpe

Opinion
Opinion

Världen har passerat den djupt tragiska milstolpen 1.5 miljoner döda i covid-19. Det strömmar in rapporter om nya dödsfall från hela världen, så det syns ur ett internationellt perspektiv ingen ljusning förrän ett vaccin är på plats. Sjukhuset Johns Hopkins räkneverk över världens covid-offer tyder på att vi kan se 1.6 miljoner avlidna redan till helgen.

Allra värst är spridningen i USA, där det ser ut som om flera delstater har tappat kontrollen över smittan. Med 276 000 döda närmar USA andra världskrigets (avrundade) antal stupade i strid. TV-kanalen CBS påpekade under onsdagen att bara under ett 30 sekunder långt inslag om den skenande smittan i landet hade fyra personer dött. En annan jämförelse är att de senaste dagarna har sett lika många dödsfall per dag som under terrorattacken den elfte september, som varit ett blödande sår för landet. Det blir inget lätt sorgearbete för nationen när det värsta är över.

På andra plats ligger Brasilien. Man ska givetvis se det i relation till att detta är folkrika länder. Men det finns ytterligare en koppling: båda ländernas ledare har trivialiserat smittan och framställt det som ett styrkeprov att de har överlevt den och på så sätt sannolikt påverkat medborgarnas syn på smittan som mindre farlig.

I USA är teorin om att smittan är påhittad eller överdriven tyvärr vanlig, vilket försvårar försök till frivillig karantän. Spridningen av desinformation har ställt till med reell och mätbar skada. En intensivvårdssköterska berättar att det kommer in dödssjuka som vägrar att acceptera att de har covid-19 och ber personalen ta av sig sin skyddsutrustning eftersom smittan är en bluff.

Det är osannolikt att någon kommer att ställas till svars för detta, eftersom det inte är olagligt att prata smörja. Men det är enormt sorgligt att tänka sig att två världsledare satt sitt ego framför att rädda medborgarnas liv.

Opinion

Älskade skolbibliotekarier

Opinion
Opinion

Alla som minns sin skolbibliotekarie räcker upp en hand. Jag minns alla mina och det lär jag inte vara ensam om. Hen som sade ”jag tror att du kommer att tycka om den här” och öppnade dörren till en ny värld i inplastade pärmar.

Trelleborg funderar på att avskaffa skolbibliotekarier som en följd av sparkraven som lagts på kultur- och fritidsnämnden. Biblioteken blir obemannade eller ska skötas av annan personal. Men att ”bemanna” ett skolbibliotek med någon som inte är bibliotekarie är i princip meningslöst. Det finns en anledning till att skolbibliotekarier går en utbildning. De system som styr svenska bibliotek är inte helt enkla att lära sig.

En bibliotekarie är också någon som har specialkunskap kring litteratur och barn- och ungdomslitteratur i fallet skolbibliotekarier. Att begära att en lärare eller en fritidsledare ska hålla koll på utgivningen av ungdomsböcker är mycket begärt. Bibliotekarien vet också vad man kan rekommendera till barn med problem med läsförståelsen eller andra faktorer som påverkar hur barn och ungdomar kan ta till sig litteratur.

En bibliotekarie är helt enkelt en kunnig yrkesperson och eftersom läsning och läsförståelse är avgörande för hur bra barn klarar sig i skolan och livet är det inte trivialt att försämra skolbiblioteken. Ett skolbibliotek utan en kvalificerad bibliotekarie är inget funktionell bibliotek: det är en boksamling.

Opinion

Gymnasierna stängs

Johan Carlsson, Folkhälsomyndigheten. Foto: TT
Foto: Janerik Henriksson/TT
Opinion
Opinion Ledare. Att låta eleverna i för- och grundskolan fortsätta med ge gymnasieeleverna distansundervisning resten av hösten är rimligt.

Från måndag, höstterminen ut, ska gymnasieundervisningen ske på distans. Folkhälsomyndigheten har noterat att smittspridningen nu är lika stor eller större bland ungdomar i de övre tonåren jämfört med andra åldersgrupper, vilket gör slutsatsen logisk.

Generaldirektör Johan Carlsson var på presskonferensen noga med att betona att elever som behöver vara på plats ska kunna få undervisning på skolan, liksom de elever som gör praktiska moment och om det skulle vara viktiga prov de sista veckorna på höstterminen. Ungdomarna behöver skolundervisningen för att få en bra start i livet, och det är viktigt även under coronapandemin.

Förhoppningen från Carlssons sida liksom från utbildningsminister Anna Ekström är att det ska räcka med de fyra veckornas isolering som det blir med jullovet, innan vårterminen startar den 7 eller 8 januari. Men det förutsätter att tonåringarna också följer de allmänna råden och inte samlas till lussefirande eller håller nyårsfester med många kompisar.

För högskolor och universitet gäller reglerna för arbetsplatser, att så mycket som möjligt arbeta hemifrån. Det tillämpas redan i stor utsträckning. Därför införs inga nya regler för den högre utbildningen.

Inte heller ska barnen i förskolor och skolor hållas hemma om de inte är smittade själva eller har familjemedlemmar som är smittade. Skolan är för viktig för barnen för att deras låga risk för att bli allvarligt sjuka ska motivera att de stängs ute från undervisningen i skolan.

Att skolorna hölls öppna i Sverige var omdiskuterat i våras, men i höst följer de flesta länder det svenska exemplet. Det är klokt. Såväl de sociala kontakterna som, för många, skolmaten och den organiserade undervisningen är av oerhört stor betydelse, samtidigt som barn enligt all expertis inte är drivande för smittspridningen.

Så avvägningen att ge gymnasieeleverna distansundervisning men låta grundskolan fortsätta som tidigare verkar rimlig.

Yngve Sunesson

Opinion

Disney utnyttjar Kinas förtryck

Opinion
Opinion

I dag har Disneys nya film Mulan premiär på den egna strömningskanalen. Den har inte fått någon särskilt god kritik - den tecknade förlagan anses (som så ofta) bättre.

Men det är inte främst på grund av bristande konstnärlig kvalitet som Disney och Mulan förtjänar kritik. Filmen är delvis inspelad i provinsen Xinjiang, där regimens förtryck av den uiguriska befolkningen är så hård att den anses kunna definieras som folkmord, med tvångssteriliseringar, tortyr och internering av mer än en miljon uigurer. Att Disneybolagen direkt samarbetat med kinesiska myndigheter i Xinjiang med ansvar för interneringslägren, som får ett särskilt tack i eftertexterna, är remarkabelt.

Att filmens huvudrollsinnehavare Liu Yifei uttalat stöd för Kinas maktövertagande i Hongkong har gjort kritiken än starkare.

De senaste månaderna har den nya kanalen Disney+ fått många nya abonnenter i Sverige. Disneys aktiva stöd åt den kinesiska regimens förtryck i Xinjiang borde få många att avstå från kanalen. Det finns så många andra barn- och filmkanaler.

Men framför allt borde många svenskar med abonnemang på kanalen visa sitt stöd för mänskliga rättigheter genom att direkt till kanalen framföra sitt missnöje med Disneys samarbete med den kinesiska förtryckarregimen.

Genom inspelningen av Mulan i Xinjiang i samarbete med regimen har Disney uiguriskt blod på händerna.

Yngve Sunesson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker om företagslån för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Opinion

Förtryck måste motarbetas överallt där det finns

Opinion
Opinion

På torsdagskvällen delades det alternativa Nobelpriset, Right Livelihood Award, ut - digitalt. En av pristagarna, människorättsadvokaten Nasrin Sotoudeh, kunde ändå inte delta, eftersom hon sitter i iranskt fängelse. Hon har varit i husarrest den senaste tiden på grund av covid19-sjukdom, men hämtades till fängelset på onsdagen, sannolikt för att inte kunna delta i prisceremonin.

Hennes ”brott” som hon dömts till 12 års fängelse för, är att hon försvarat unga kvinnor rom protesterat mot sjaltvånget i Iran.

I ett uttalande innan hon fördes till fängelset bad hon världen uppmärksamma den svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali, som hotas av avrättning efter en dödsdom.

En annan av pristagarna, den belarusiske människorättsaktivisten Ales Bjaljatski, uppmanade i sitt tacktal omvärlden att ge frihetskampen i Belarus sitt stöd.

Det är en kamp för ”att kallas för människor”, citerade han författaren Janka Kupala och påminde om att 20 000 människor fängslats och fyra dödats under protesterna mot Lukasjenkos valfusk och krav på frihet. Många av de fängslade är aktiva i organsiationen Viasna som Bjaljatski leder och som han delar priset med.

I alla länder där förtryckare styr kämpar människor för sin och folkets frihet. Världen måste ta ställning mot allt förtryck och aktivt kämpa för alla människors rätt till frihet.

Opinion

Säker kraft?

Opinion
Opinion

Kärnkraftsreaktorn i Oskarshamn, O3, snabbstoppades för någon vecka sedan efter att ha varit ur produktion i över 100 dagar för underhåll. Först nästa vecka hoppas ägarna att elproduktionen ska vara i full gång. De långa avbrotten i höst dementerar påståendet att kärnkraften - i motsats till de förnybara - skulle vara en stabil och trygg energikälla.

Opinion

Konstlösa tendenser

Opinion
Opinion

Anekdoten verkar vara ett modebegrepp. Numera används uttrycket för att kategorisera eller avfärda sådant man inte riktigt tror på. Vi talar om ”anekdotisk bevisföring” när vi menar forskning eller beslut som inte baseras på statistik. Det är ju förbluffande enkelt att hålla med om att det som inte kan mätas heller inte är fakta. Men inte så klokt.

Här, en anekdot från mina hemtrakter. Grannskapet brukar samlas i en privat pub, där vi regelbundet avhandlar stort som smått. Ett favorittema efter en Hancock eller två (det finns givetvis många andra tänkbara ölsorter och ja, vi är ett slutet sällskap!) är kommunalskatten. Vi konstaterar att skattekronans synliga välsignelser ofta lyser med sin frånvaro härute, medan folket i tätorten får julgransbelysningar, gatubelysningar, blomsterdekorationer och annat sådant som kan göra att man blir gladare. Därför tycker vi att vi borde ha lite lägre skatt.

Ett exempel på detta är den blomsterkruka som vi fick av kommunen sedan en av eldsjälarna enträget tjatat om en sådan. Vid vägkanten, med blommor och allt. Ett halvår senare ringde kommunen och meddelade att de var tvungna att dra in härligheten, eftersom den var för dyr att underhålla. Efter förlikning fick vi behålla krukan, men numera fyller vi den själva med innehåll. Vi kallar den för ”urnan”. Anekdoten illustrerar här hur gracerna fördelas annorlunda beroende på var du bor.

I nästa andetag kan anekdoten också användas som bevisföring för att det blåser snåla vindar över landsbygden och att detta ofta har sin grund i politisk korttänkthet. Vellinge kommun ett utmärkt exempel på kommunal självstympning. Man har just klubbat att den kombinerade konsthallen/naturumet skall läggas ner, till förmån för konferenser och – ett spa. Till saken hör att man haft liknande verksamheter på samma plats tidigare, men att de aldrig riktigt burit sig. Men nu skall det alltså bli spa.

Ansvariga politiker har mött en medborgarstorm mot planerna, men man står på sig och har dessutom mage att samtidigt tala om att värna den unika naturen. I en tid där många kommuner orsakar sig själva gigantiska utgifter därför att de bygger övertrasserade badland, sällar sig alltså Vellinge till badivrarna och vill skåpa ut en omtyckt konsthall och ett omtyckt Naturum. Varför har medborgarna därstädes inte riktigt kunnat klura ut. Det är nu flera politiker som undrar detsamma. Man kan tillägga att Vellinge kommuns i stort sett enda attraktioner för utomstående är hästveckan, stranden och Falsterbo Bird Show.

Vad är då poängen? Mönstret känns igen och anekdoten illustrerar vad som nu sker i smyg på flera håll i landet (Värmdö kommun beslutade nyligen lägga ner Gustavsbergs konsthall). Kommunalt finansierade goda verksamheter runt om i landet läggs ner av grumligt motiverade skäl. Med detta gör man kommunen fattigare på sådant som vi behöver för att trivas, i en tid då vi behöver guldkanten som mest. Med badvattnet sköljer man också ut en del av konstens infrastruktur – men vad gör väl det om man får gå till historien med ännu ett glittrande bubbel?

Peter Hillve

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL