Lagfarter SkD

Ny ägare till mindre hus i Höör

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Jenny Garnham, 43 år, har tagit över fastigheten på adressen Stanstorp Granstigen 1 i Höör från Jan Fogelberg. Ägarskiftet i form av en gåva blev klart i oktober 2020. Det 55 kvadratmeter stora huset är byggt 1945.

I början av året såldes ett annat hus på samma gata, på Stanstorp Granstigen 2B. Där blev priset för den 109 kvadratmeter stora villan 3 000 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Sport

Maradonas kista till presidentpalatset

Fotbollsfans omringar bilen som transporterar Diego Maradonas kista i Buenos Aires.
Foto: Marcos Brindicci/AP/TT
Sport
Sport

Diego Maradonas kista har anlänt till presidentpalatset i Buenos Aires, där den argentinske fotbollslegendaren ska ligga på lit de parade.

Maradona gick bort i sitt hem i går, 60 år gammal.

Trots att det ännu är mitt i natten i Argentina köar redan hundratals människor för att få ta farväl av landets störste fotbollsikon.

Utrikes

Flest nya smittade i Sydkorea sedan i mars

Restriktionerna har skärpts i Sydkorea sedan antalet nya covidsmittade återigen har nått samma nivåer som i våras.
Foto: Ahn Young-Joon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den tredje vågen av covid-19 har dragit in över Sydkorea. Landet rapporterar på torsdagen 583 nya bekräftade fall, vilket är den högsta dygnssiffran sedan i början av mars.

Farten på smittspridningen har accelererat den senaste tiden och regeringen återinförde tidigare i veckan restriktioner i huvudstaden Seoul och dess omkringliggande regioner.

Sydkorea drabbades av den första covidvågen i slutet av februari, då smittan snabbt började spridas hos en religiös sekt. En andra våg dök upp i augusti. Den tredje och senaste vågen tycks vara annorlunda eftersom den har drivits på av flera mindre utbrott i det tätbefolkade huvudstadsområdet, enligt hälsoministern.

– Särskilt är smittspridningen i de yngre generationerna något utöver det vanliga, säger hälsominister Park Neung-Hoo.

– Smittan dyker upp i vardagliga situationer, som familjeträffar och informella sammankomster, vilket gör det svårt för regeringen att vidta förebyggande åtgärder, säger utbildningsminister Yoo Eun-Hae.

Sydkoreas huvudsakliga taktik i kampen mot pandemin har hittills varit omfattande tester och smittspårning för att fort slå ner begynnande utbrott, utan att behöva införa allt för strikta restriktioner.

De nya restriktionerna innebär bland annat att barer och nattklubbar hålls stängda och att restauranger måste stänga sina serveringar senast klockan 21. Besöksantalet vid religiösa möten och sportevenemang har även begränsats.

Hittills har Sydkorea haft drygt 32 000 bekräftade fall av covid-19 och 515 personer har avlidit med sjukdomen.

Susanna Persson Öste/TT

Inrikes

Man gripen efter skottlossning i Gävle

En skottlossning har troligen inträffat i Gävle under natten. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 20-årsåldern har gripits efter att vittnen hört skottlossning i ett bostadsområde i Gävle.

Skottlossningen ska ha inträffat i området Andersberg runt klockan 01.15, då flera vittnen hörde tre skott avlossas.

– Vi har varit där sedan dess med ett antal patruller för att försöka reda ut vad det är som har hänt, men mycket tyder på att det faktiskt har varit någon slags skottlossning. Bland annat har vi vittnesuppgifter som gör att vi tror att det är sant, säger Torsten Hemlin, befäl vid polisen.

Efter att polisen genomsökt området kunde en 20-årig man gripas som efter förhör blev anhållen av åklagaren för grovt vapenbrott.

Kultur och nöje

Coronaboom för ljudboken

Extra många har i år börjat lyssna på ljudböcker. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Intresset för ljudboken har växt flera år på raken – och under coronapandemin har rekordmånga börjat lyssna på böcker. Men för de små förlagen är inspelningarna ofta en stor och riskabel investering.

I tider då folk har hållit sig borta från de fysiska bokhandlarna har allt fler upptäckt ljudboken. De digitala abonnemangstjänsterna har ökat med hela 32 procent under årets första åtta månader.

– Även tidigare har nästan hälften av det som har sålts i volym, alltså antal böcker, varit just digitala böcker och främst strömmade ljudböcker. Men med corona ser vi att hela den här utvecklingen har snabbats på, det har blivit en turboeffekt av pandemin, säger Svenska Förläggareföreningens vd Kristina Ahlinder.

Att det nu säljs fler böcker än någonsin i Sverige beror på strömmade ljudböcker, enligt Ahlinder. Sverigechefen för strömningstjänsten Storytel, Åse Ericson, tror att ljudböckerna också bidrar till att skapa ett större intresse för all litteratur.

– 83 procent av dem som lyssnar uppger att de lyssnar eller läser böcker oftare än innan och 75 procent uppger att de lyssnar på fler böcker från olika genrer, säger hon.

Mindre intäkter

Storytel har i dag 902 000 abonnenter i Norden totalt. Visserligen går man ännu inte med vinst, men det beror enligt Åse Ericson på stora satsningar – till exempel har man valt att etablera sig i en rad nya länder.

– Det tar tid att bygga upp ett land så att det blir lönsamt. I många länder finns inga ljudböcker från början och man måste starta en hel katalog, säger hon.

Det är så klart positivt att det nu säljs fler böcker, och Kristina Ahlinder pekar på att också äldre verk, i den så kallade backlisten, efterfrågas som ljudböcker. Samtidigt är det ett problem att de digitala böckerna inte drar in lika mycket intäkter till författare eller förlag som pappersböckerna gör, menar hon.

Kostnaden för inspelningen av en ljudbok är stor, ofta mellan 50 000 och 100 000 kronor. För små förlag är det en riskabel utgift, anser förläggaren Per Bergström på Rámus förlag, som introducerade årets Nobelpristagare, poeten Louise Glück, i Sverige, och som redan har stora kostnader för sina översättningar. Det är dessutom svårt för mindre förlag att ta sig in på ljudboksmarknaden, eftersom det är de stora bästsäljarna som dominerar där, berättar han.

– Det är oerhört svårt att få genomslag där. På den arenan vi befinner oss på är det svårt att tränga igenom och göra den chansningen, säger Per Bergström.

Litteraturstöd behövs

Rámus har som målsättning att hitta minst 1 500 potentiella läsare för nya diktsamlingar. Men de får betalt per timme från Storytel, och når de 1 500 lyssnare för en poesibok som tar ungefär en timme att lyssna på innebär det inte ens in 3 000 kronor i ersättning, förklarar Per Bergström.

– Samtidigt finns det en panikartad känsla hos många små och medelstora förlag, att man måste gå in i det digitala med de förutsättningar som är nu, och som har skyndats på under det gångna året, säger han.

Om det ska gå att utveckla digitala format för en smalare litteratur tror han att det behövs ett produktionsstöd. Även Kristina Ahlinder menar att stöd behövs.

– Vi ser ett behov av ett kraftigt ökat litteraturstöd, just därför att vi vill att det även fortsättningsvis ska kunna ges ut böcker med bredd, kvalitet och mångfald, säger hon.

Måste debatteras

Framöver tror Per Bergström att de populärkulturella och finkulturella kretsloppen kommer att skilja sig än mer åt. Han påminner om att Guthenberg gick i konkurs när denne upptäckte trycktekniken och försökte efterlikna handskrifter.

– Lite på samma sätt är det i dag: kanske kommer ljudboksformatet att lämpa sig bäst för den litteratur som inte alltid är den mest intressanta i tryckt form.

Bokförlaget Tranan har hittills läst in fem ljudbokstitlar, men vill inte överinvestera, förklarar förlagschef Johannes Holmqvist. Även han tror att branschen måste börja fundera mer på innehållet när de digitala tjänsterna är så stora.

– Vi kanske kommer till ett läge där förlagen backar från en viss typ av utgivning för att den inte funkar i de kanalerna, säger han.

Branschen måste diskutera frågan mer, tycker Johannes Holmqvist. Han undrar dessutom om det stämmer att kvalitetslitteratur inte passar som ljudböcker. Med ett intressantare utbud kanske fler hade valt det, funderar han.

– Man kanske inte tycker att det är lönt att betala för ett abonnemang när det inte finns den typen av utbud som man är intresserad av.

Elin Swedenmark/TT

Rámus ger mest ut översatt litteratur, bland annat den amerikanska poeten Louise Glück, som tilldelades årets Nobelpris i litteratur. Men poesi inbringar ofta inte så mycket i ljudboksformatet, enligt förläggaren Per Bergström. Arkivbild.
Rámus ger mest ut översatt litteratur, bland annat den amerikanska poeten Louise Glück, som tilldelades årets Nobelpris i litteratur. Men poesi inbringar ofta inte så mycket i ljudboksformatet, enligt förläggaren Per Bergström. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Jamaica Kincaids 'Lucy' är en av de böcker som bokförlaget Tranan har spelat in som ljudbok. Arkivbild.
Jamaica Kincaids "Lucy" är en av de böcker som bokförlaget Tranan har spelat in som ljudbok. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

FAKTA

Fakta: Ljudboken

Bokförsäljningen ökade med 7,4 procent räknat i kronor och 20 procent räknat i antal sålda exemplar under årets första åtta månader, enligt siffror från Svenska Förläggareföreningen.

Fysisk bokhandel har gått ner 17,2 procent räknat i kronor, medan digitala abonnemangstjänster har ökat med 32 procent och internetbokhandlar och bokklubbar har ökat med 32 procent.

Under coronapandemin har också lyssningsmönstren förändrats, enligt Storytels Åse Ericson. Förut var de populäraste lyssningsperioderna runt pendlingstiderna och den starkaste toppen runt klockan 21 och framåt. Under pandemin har läsningen under pendlingstiderna minskat och lunchen har blivit vanligare. På eftermiddagen lyssnar nu också fler. Men kvällen är fortfarande starkast, från klockan 21 och framåt.

Feelgoodlitteraturen har också blivit mer efterfrågad på Storytel nu och även barnbokslitteraturen står stark.

Skurup

Rydsgård först ut när kameror ska kopplas in

Byggarbetsplats, stationsområdet i Rydsgård, med grävmaskin och lastmaskin i bakgrunden.
Foto: Lennart Larsson
Skurup
SKURUP/RYDSGÅRD Om ett par månader kan de första kamerorna som ska övervaka stationerna i Skurup och Rydsgård kopplas in. Det mesta pekar på att kamerorna i Rydsgård kopplas in först.
Perrongen på Skurups station, cykelparkering i bakgrunden.
I Skurup pågår planeringen för övervakningen av perronger, cykelställ och parkeringar ska kopplas in.
Foto: Lennart Larsson

När det nya styret tillträdde så fanns förslag om att kommunen skulle anställa ordningsvakter för att övervaka stationsområden i Skurup och Rydsgård plus stadsparken och idrottsplatsen i Skurup.

Men polisen tyckte inte områdena var så brottsutsatta och sa nej till ansökan om att få förordna vakter till de fyra områdena. Istället anställde kommunen trygghetsvärdar.

I samma veva skickade kommunen in en ansökan till Datainspektionen om att få lov att sätta upp övervakningskameror vid stationerna i Skurup och Rydsgård.

Datainspektionen han dock inte behandla kommunens ansökan.

– Det fick vi besked på i slutet av sommaren var att man skrev den ansökan vi skcikat in med hänvisning till en lagändring, att det inte längre behövs tillstånd, säger Corfitz Nelsson, infrastrukturstrateg på Skurups kommun.

Två jobb i ett

Nu är man i full färd med att förbereda för kamerorna. Arbetet har kommit längst i Rydsgård eftersom kommunen redan är här för bygga om stationsområdet med ny tillfartsväg, asfaltera hela området, dra vatten och avlopp och bygga nya parkeringsplatser, cykelställ och en toalett.

– Då kunde samtidigt vi dra fram el och fiber till kameror. Så slipper vi slipper göra den här klassikern att så fort det är färdigt måste vi gräva upp igen, säger Corfitz Nelsson.

Planering pågår

För stationsområdet i Skurup pågår planering för hur anslutningarna ska göras.

– Där tittar vi tillsammans med Skurups elverk hur vi ska gräva ner fiberanslutningarna. Rent teknikmässigt, var kamerorna ska sitta och hur de ska riktas, det är klart, säger Sebastian Meglic, säkerhets- och beredskapsamordnare.

30 dagar

När kamerorna är uppsatta kommer de att kopplas till en server där bilder lagras i max 30 dagar innan de raderas.

– Det är det vi sa i vår ansökan till Datainspektionen. Även om det visat sig att vi inte behövde ansöka så är det så vi kommer att ha det. Om det hänt något under den tiden, om vi får in rapport att det varit skadegörelse eller om vi får från polisen att det varit bilstöld, kanske skadegörelse på en bil eller ett rån så kan vi gå in och titta och överlämnar bilder till polisen, säger Sebastian Meglic.

Klart för inkoppling

Troligen kommer de första kamerorna att sättas upp i Rydsgård.

– Vi blir färdiga med stationsområdet i slutet av januari eller början av februari. Och då står det ett färdigt fundament med fiber. Så det bara att koppla in, under förutsättning att server och annat är på plats, säger Corfitz Nelsson.

Sebastian Meglic håller med. Någon gång under första kvartalet nästa år tror han kamerorna i Rydsgård kan tas i bruk.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

SUNBIRD WEBBYRÅ

Webbyråns bästa knep hur du skapar ett starkt varumärke

SUNBIRD WEBBYRÅ

Enligt Sunbird Webbyrå kan ett starkt varumärke vara en av de viktigaste faktorerna för att öka ert företags försäljning online:

Det finns för mycket information och för lite tid. Potentiella kunder som besöker er tenderar att ta snabba beslut som oftas baseras på en känsla och vilket förtroende de får för er.

Ett varumärke är någons magkänsla om er. Det är inte vad ni säger att det är. Utan vad era kunder säger att det är. Här kommer Sunbird Webbyrå med fyra riktlinjer för att stärka ett varumärke.

1. Var konsekvent

Det är viktigt att ni alltid är konsekventa och lever efter ert varumärke. Byt inte budskap och värdegrunder när vinden vänder.

2. Tänk långsiktigt

Förtroende byggs upp över tid och det är viktigt att ni är beredda att offra kortsiktiga vinster för de långsiktiga. Man ska varken göra eller säga för mycket, håll er till ramen och lägg inte lättvindigt till fler tjänster i er arsenal.

3. Differentiera er

Det är lättare att bygga ett varumärke om man är unik. Är ni nischade förstår man snabbare vad ni står för.

4. Var fokuserad

För många hemsidor försöker säga för mycket. Säg bara det viktigaste. Ska ni få fram ett budskap ska ni enbart ge informationen läsaren verkligen behöver - inte allt som är bra att säga.

Även om de flesta är medvetna om detta menar Sunbird Webbyrå att många företag ändå tenderar att lägga för mycket text på hemsidan. Vilket gör att besökaren får jobba för att förstå vad man gör.

Vill ni ha hjälp att ta fram skräddarsydd webbdesign som stärker ert varumärke - Kontakta Sunbird Webbyrå här.

Höör

Stormöte med skolpersonal stoppades efter protester

Skyddsombudet på Ringsjöskolan Magnus Gejdner lyckades stoppa ett stormöte med skolans personal sedan flera lärare känt obehag med tanke på smittspridningen.
Foto: Lisa Sundström/Arkiv
Höör
Höör Statsminister Stefan Löfven uppmanade svenska folket att ställa in planerade sammankomster. Bara en dag senare planerade ledningen på Ringsjöskolan en kickoff med hela personalen plus gästföreläsare, totalt cirka 45 personer. Mötet avblåstes i sista stund efter att flera i personalen reagerat.
– Det fanns en stark oro, säger Magnus Gejdner, skyddsombud på Ringsjöskolan.

Det var förra måndagen som statsminister Stefan Löfven lanserade förslaget där regeringen förbjuder alla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med mer än åtta personer. Ett förslag som ledde fram till beslut den 24 november.

”Det är en mycket tydlig och skarp signal till varje människa i vårt land om vad som gäller framöver. Gå inte till gym, gå inte till bibliotek, ha inte fester. Ställ in. Hitta inte på undanflykter som skulle göra din aktivitet okej”, sade en allvarlig Stefan Löfven under presskonferensen.

Lärare kände sig oroliga

Ändå planerade Ringsjöskolans ledning att hålla en utbildningsdag för hela sin personal plus en extern föreläsare förra onsdagen, bara två dagar efter Stefan Löfvens tydliga uppmaning.

– Det var en utbildningsdag som planerats i flera veckor och med föreläsare skulle det innebära knappt 50 personer inne i Älvkullens stora sal, säger Magnus Gejdner som är skyddsombud på skolan.

På tisdagskvällen i förra veckan fick skyddsombudet flera propåer från lärarkollegor som ifrågasatte det fysiska stormötet under nuvarande situation.

– Personalen på Ringsjöskolan träffas ju dagligen men det fanns en oro eftersom externa föreläsare skulle finnas med. Stefan Löfvens presskonferens och Region Skånes rekommendationer var andra aspekter som togs upp, säger Magnus Gejdner.

”Ändringen kom sent”

Varken rektorn Malin Olsson eller biträdande rektorn Jenny Fredriksson hade då gett några signaler om att stormötet skulle ställas in.

– Vid 19-tiden på tisdagskvällen tog jag kontakt med Malin (Olsson) och med vändande mejl tog rektorn vid 20.30-tiden beslutet att ställa in onsdagens möte.

– Ändringen kom sent. Samtidigt är det mycket som händer i skolans värld. Hur mötet skulle hållas hade inte prio och man följde de gamla råden. När åsikterna från personalen framfördes mötte jag inget motstånd och då var det avslutat från min sida. Mötet hölls digitalt istället, säger Magnus Gejdner.

Inget lätt beslut

Rektorn på Ringsjöskolan Malin Olsson säger att det inte var något självklart beslut att hålla kompetensutvecklingsdagen på Älvkullen.

– Vi har har coronaanpassat vår verksamhet i flera steg och bara haft fysiska möten i undantagsfall. In i det sista diskuterade vi hur vi skulle göra med mötet på Älvkullen. Det var väldigt svårt, säger Malin Olsson.

Mötet på Älvkullen var en kickoff för en utbildningsinsats om värdegrundsarbete som ursprungligen skulle hållits i våras.

– I tisdags i förra veckan satt skolledningen i möte och gjorde en riskbedömning.Vårt förslag var då att ha kvar mötet på Älvkullen men att deltagarna skulle sitta utspridda i mindre grupper. Vid lunchtid informerades våra fackliga företrädare och ombads komma med synpunkter. De gjorde ungefär samma bedömning som vi, säger Malin Olsson.

Då hade statsministern bara en dag tidigare i skarpa ordalag uppmanat till att ställa in olika aktiviteter. Hur ser du på detta?

– Med facit i hand skulle mötet ställts in tidigare. Samtidigt har skolan varit undantagen restriktioner hela tiden och kanske har vi inom skolan rent allmänt därför tagit ut svängarna lite väl mycket. Det var ett väldigt svårt beslut, säger hon.

Vill inte kommentera i detalj

Biträdande barn- och utbildningschef Cecilia Palmqvist känner till händelsen.

– Nyligen skulle det hållas en utbildningsdag för skolpersonalen i Älvkullens lokaler men denna ställdes in sedan flera medarbetare påtalat att det inte var någon bra idé med ett fysiskt möte, säger hon.

– Under vilka former mötet skulle hållas har jag ingen detaljkunskap om. Jag får hänvisa till rektorn i det fallet.

Cecilia Palmqvist säger att kommunen tagit fram rutiner som ska underlätta för skolpersonal att inte utsättas för smittspridning. Det handlar om möjlighet att arbeta hemma utanför undervisningstid och att de flesta möten hålls digitalt.

Sjöbo

Sjöbo rasar i skolrankingen

Elever i ett klassrum. En lärare visar något på tavlan.
Foto: TT/Arkiv
Sjöbo
Sjöbo 2010 var visionen att Sjöbo skulle utses till årets skolkommun 2020. Tio år senare är verkligheten en annan. Kommunen fortsätter att dala i Lärarförbundets skolranking.

Av landets 290 kommuner placerar sig Sjöbo i år först på 164 plats i lärarförbundets ranking över de bästa skolkommunerna 2020. Det är 22 placeringar sämre än i fjol.

Framförallt beror tappet på att färre elever fullföljer gymnasiet, en låg andel godkända elever samt en minskad lärartäthet.

– Givetvis är det inte bra, men man bör ändå ta lärarförbundets skolranking med en nypa salt. Den är lite knepig i och med att det är lite olika hur de väljer att mäta. Så, jag brukar inte göra någon djupare analys av den, säger Sjöbos skolchef Per-Olof Wigsén.

Skolchef Per-Olof Wigsén menar att kommunen måste rekrytera fler behöriga lärare.
Foto: Arkivbild

Måste rekrytera fler behöriga lärare

I Sjöbo går det 12,6 elever per lärare i grundskolan. Det kan jämföras med Hässleholm och Svalöv som har det lägsta antalet i hela Skåne län (10,7 elever per lärare). För att den siffran ska bli bättre tror Per-Olof Wigsén att kommunen måste locka till sig fler utbildade lärare. Detta trots att Sjöbo ligger på en medelnivå när det gäller andelen behöriga lärare (57 procent).

– När det gäller lärartätheten beror det på hur man räknar. Ofta hänger det ihop med att det inte finns tillräckligt med behöriga lärare. Jag tänker därför att den stora utmaningen för oss blir att rekrytera behörig personal. Det är min analys av det hela, säger han.

Att det finns en låg andel godkända elever samt att färre elever fullföljer gymnasiet tror Per-Olof Wigsén hänger ihop med just detta.

– Jag tror att många kommer för dåligt förberedda till gymnasiet. Och det beror nog till stor del på att vi har för få behöriga lärare. Och givetvis måste vi se till så att vi får bättre kvalitet på undervisningen, säger han.

Fokusera på det kommunen gör bra

Hur kvalitén i skolan ska höjas är en stor fråga, menar Per-Olof Wigsén. Men att fokusera på det kommunen redan gör bra kan vara en lösning.

– Om man kollar på lärarförbundets ranking ser man hur vi ligger förhållandevis bra till när det kommer till lärarlöner, sjukfrånvaro och resurser till utbildning. Det är sådant som många andra kommuner brottas med. Det finns mycket som Sjöbo kan sträcka på sig kring och därför bör vi också göra det. På sikt skulle det kunna leda till att fler behöriga lärare lockades till kommunen.

2010 hade kommunen som mål att utses till årets skolkommun 2020. Även om fokus idag inte ligger på själva rankingen är målsättningen fortsatt lika hög, menar Per-Olof Wigsén.

– Jag är hoppfull inför framtiden och jag tycker att vi ska fortsätta med att satsa högt. Jag personligen har inte som mål att Sjöbo ska klättra på någon ranking, men givetvis ska vi arbeta för att bli så bra som möjligt, säger han.

FAKTA

Lärarförbundets skolrankning under tio år

Så här har Sjöbo rankats som skolkommun i Lärarförbundets undersökning sedan 2010. Alla landets 290 kommuner ingår i rankingen.

2010: Plats 97.

2011: Plats 156.

2012: Plats 32.

2013: Plats 91.

2014: Plats 159.

2015: Plats 231.

2016: Plats 267.

2017: Plats 139.

2018: Plats 111.

2019: Plats 142.

2020: Plats 164.

Malmö

Grönt ljus för temalekplats i Oxie

Malmö
MALMÖ

- I nuläget står jag fast vid början av mars, men det datumet kan givetvis komma att ändras, säger projektledare Malin Magnusson.

En granne har valt att överklaga beslutet om att låta bygga temalekplats vid Hanehögparken i Oxie. Detta då grannen bland annat pekat på att flera i området oroar sig för att temalekplatsen kommer innebära ett allvarligt ingrepp i närmiljön för sakägarna i form av industribuller och höga ljudvolymer i form av lek.

Dessutom menar den klagande att temalekplatsen skapar en direkt insyn i sakägarnas gårdar. Något Skånska Dagbladet tidigare skrivit om.

Nu har Länsstyrelsen fattat beslut om att överklagande ska avslås. I beslutet fastställs att den plats som bygglovsansökan avser är avsedd för park och plantering och har som övergripande syfte att möjliggöra för bostadsbygge. Länsstyrelsen bedömer här att en lekplats bör ses som ett naturligt inslag i den bestämda användningen som park.

“Åtgärder som kan bedömas som komplement till markens avsedda användning strider inte mot detaljplanens bestämmelse om markens användning”, skriver Länsstyrelsen i sin bedömning.

Får tåla ljudnivåerna

Gällande grannarnas oro för industribuller bedömer Länsstyrelsen detta som något de boende måste tåla. Till stöd för bedömningen anger Länsstyrelsen att det finns olika myndigheter som enligt miljöbalken tagit fram riktvärden för dessa typer av olägenheter. Och här saknas det emellertid riktvärden från när ljud och lek kan anses vara ett problem enligt miljöbalken.

“Det ska vara en fråga om väsentliga olägenheter innan de bedöms som betydande. Det innebär att det finns olägenheter som faller utanför bestämmelsens räckvidd och som lagstiftaren bedömt får tålas av omgivningen”, skriver Länsstyrelsen i sin bedömning.

Vidare menar Länsstyrelsen att det i nuläget är omöjligt att konstatera att ljud från lekplatsen skulle överskrida vissa ljudnivåer. Detta då lekplatsen ännu inte är uppförd eller tagen i bruk.

Oklart startdatum

Malin Magnusson är projektledare för temalekplatsen. Enligt henne har hon inte nåtts av informationen om att överklagan nu får avslag.

- Jag har ännu inte fått någon kännedom om att överklagan fått avslag, därför vill jag inte kommentera beslutet i nuläget.

Magnusson har tidigare berättat för tidningen att byggstarten är planerad till i början av mars. Huruvida Länsstyrelsens beslut kommer påverka startdatumet låter hon vara osagt.

- I nuläget står jag fast vid början av mars, men det datumet kan givetvis komma att ändras, säger hon.

Den klagande har möjlighet att överklaga Länsstyrelsens beslut till Mark och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL