Opinion

Nej till fackfientlighet

Matutdelning till fattiga i USA i coronans spår.
Foto: Todd Berkey
Opinion
Opinion

Coronapandemin slår hårt mot det svenska samhället. Många företag går på knäna och människor blir permitterade och förlorar i värsta fall jobbet. Men för enskilda löntagare finns en viktigt skyddsfaktor, det fackliga medlemskapet och tillhörigheten till en arbetslöshetskassa.

Det värsta är tyvärr inte över. Vi har fått en andra våg av coronapandemin och i värsta fall kommer det ytterligare vågor av pandemi med både hög smittspridning och höga dödstal.

Ändå har människor i andra länder drabbats av hårdare sociala konsekvenser än vi i vårt land. Det beror på att den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på ett samspel mellan företagen, löntagarnas organisationer och staten.

En bidragande orsak till att Donald Trump förlorade presidentvalet var coronapandemins effekter. Han vågade inte föreslå tillräckligt kraftfulla nedstängningar inför effekterna på samhällsekonomin, det som ryms i begreppet att boten får inte bli värre än soten. Men pandemin var övermäktig och stora grupper amerikaner kastades ut i arbetslöshet och social misär där inga hållbara sociala skyddsnät finns för att rädda de som fallit över fattigdomströskeln.

Vi i Sverige kan hantera situationen eftersom fortfarande fackligt medlemskap och anslutning till en a-kassa är norm. Men de som tror sig kunna leva i det som kallas gig-ekonomin, där man hoppar mellan tillfälliga anställningar med osäkra villkor far idag illa utan att ha något socialt skyddsnät.

Därför är det så illavarslande att Centerns ungdomsförbund i dagarna gått ut i kampanjen "Fuck facken". Vad tänkte de? Tänkte de överhuvudtaget?

Det borde vara en viktig uppgift för centerns alla grenar att värna om en stark fackföreningsrörelse och anständiga arbetsvillkor. Så skedde när Centern en gång blev landets största borgerliga parti. Fackföreningsfienlighet är ingen vinnande idé för framtiden.

Lars J Eriksson

Opinion

Den svenska modellen

Opinion
Opinion

Det är en lättnad att Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal lyckades komma överens. Hade den svenska modellen kollapsat hade det fått långtgående konsekvenser för arbetsmarknaden i Sverige. Och eftersom den oftast fungerar ganska bra vore det synd.

Stefan Löfven kallar överenskommelsen, som bland annat innebär att allmän visstidsanställning blir ”särskild visstidsanställning” på maximalt 12 månader istället för de nuvarande 24 och att möjligheten till hyvling begränsas, för ”ett styrkeprov”. I stort stämmer det: att sätta sig vid förhandlingsbordet och inte ge sig förrän man kommer överens är en konstform som inte minst Stefan Löfven behärskade under sin tid som facklig, så han lär ha god förståelse för att det har krävt stor kompromissvilja. Annie Lööf menar att vi nu är på väg mot en modern arbetsrätt och det stämmer på flera punkter.

LAS kom till som ett sätt att skydda den som arbetat länge på ett företag från att ersättas med en yngre förmåga. Istället har det drabbat yngre, som fått svårt att komma in på arbetsmarknaden och företag som förlorat nyckelkompetenser. Dessa lättnader innebär inte en nedmontering så mycket som en anpassning till rådande förhållanden.

För LO innebär det att man inte längre står med en enad front. De enskilda förbundens viljor blev alltför olika. För Stefan Löfven och samarbetspartnern Annie Lööf är det oproblematiskt, eftersom en majoritet av LO:s medlemmar står bakom överenskommelsen.

För Stefan Löven innebär det att hotet om misstroendeförklaring för stunden är avvärjt och för Lööf om att hon inte behöver tappa ansiktet i överenskommelsen.

Man kan se det som att fackföreningsrörelsen har försvagats, men också som att en majoritet av LO:s medlemmar fick det som förbunden efterfrågat, så frågan är hur stor nesa det egentligen är. Kanske är det mest ett maktbasproblem. Att arbetsmarknadens parter kommer överens är ändå det bästa för Sverige, på grund av stabiliteten och långsiktigheten det ger.

Opinion

En tragisk milstolpe

Opinion
Opinion

Världen har passerat den djupt tragiska milstolpen 1.5 miljoner döda i covid-19. Det strömmar in rapporter om nya dödsfall från hela världen, så det syns ur ett internationellt perspektiv ingen ljusning förrän ett vaccin är på plats. Sjukhuset Johns Hopkins räkneverk över världens covid-offer tyder på att vi kan se 1.6 miljoner avlidna redan till helgen.

Allra värst är spridningen i USA, där det ser ut som om flera delstater har tappat kontrollen över smittan. Med 276 000 döda närmar USA andra världskrigets (avrundade) antal stupade i strid. TV-kanalen CBS påpekade under onsdagen att bara under ett 30 sekunder långt inslag om den skenande smittan i landet hade fyra personer dött. En annan jämförelse är att de senaste dagarna har sett lika många dödsfall per dag som under terrorattacken den elfte september, som varit ett blödande sår för landet. Det blir inget lätt sorgearbete för nationen när det värsta är över.

På andra plats ligger Brasilien. Man ska givetvis se det i relation till att detta är folkrika länder. Men det finns ytterligare en koppling: båda ländernas ledare har trivialiserat smittan och framställt det som ett styrkeprov att de har överlevt den och på så sätt sannolikt påverkat medborgarnas syn på smittan som mindre farlig.

I USA är teorin om att smittan är påhittad eller överdriven tyvärr vanlig, vilket försvårar försök till frivillig karantän. Spridningen av desinformation har ställt till med reell och mätbar skada. En intensivvårdssköterska berättar att det kommer in dödssjuka som vägrar att acceptera att de har covid-19 och ber personalen ta av sig sin skyddsutrustning eftersom smittan är en bluff.

Det är osannolikt att någon kommer att ställas till svars för detta, eftersom det inte är olagligt att prata smörja. Men det är enormt sorgligt att tänka sig att två världsledare satt sitt ego framför att rädda medborgarnas liv.

Opinion

Älskade skolbibliotekarier

Opinion
Opinion

Alla som minns sin skolbibliotekarie räcker upp en hand. Jag minns alla mina och det lär jag inte vara ensam om. Hen som sade ”jag tror att du kommer att tycka om den här” och öppnade dörren till en ny värld i inplastade pärmar.

Trelleborg funderar på att avskaffa skolbibliotekarier som en följd av sparkraven som lagts på kultur- och fritidsnämnden. Biblioteken blir obemannade eller ska skötas av annan personal. Men att ”bemanna” ett skolbibliotek med någon som inte är bibliotekarie är i princip meningslöst. Det finns en anledning till att skolbibliotekarier går en utbildning. De system som styr svenska bibliotek är inte helt enkla att lära sig.

En bibliotekarie är också någon som har specialkunskap kring litteratur och barn- och ungdomslitteratur i fallet skolbibliotekarier. Att begära att en lärare eller en fritidsledare ska hålla koll på utgivningen av ungdomsböcker är mycket begärt. Bibliotekarien vet också vad man kan rekommendera till barn med problem med läsförståelsen eller andra faktorer som påverkar hur barn och ungdomar kan ta till sig litteratur.

En bibliotekarie är helt enkelt en kunnig yrkesperson och eftersom läsning och läsförståelse är avgörande för hur bra barn klarar sig i skolan och livet är det inte trivialt att försämra skolbiblioteken. Ett skolbibliotek utan en kvalificerad bibliotekarie är inget funktionell bibliotek: det är en boksamling.

Opinion

Gymnasierna stängs

Johan Carlsson, Folkhälsomyndigheten. Foto: TT
Foto: Janerik Henriksson/TT
Opinion
Opinion Ledare. Att låta eleverna i för- och grundskolan fortsätta med ge gymnasieeleverna distansundervisning resten av hösten är rimligt.

Från måndag, höstterminen ut, ska gymnasieundervisningen ske på distans. Folkhälsomyndigheten har noterat att smittspridningen nu är lika stor eller större bland ungdomar i de övre tonåren jämfört med andra åldersgrupper, vilket gör slutsatsen logisk.

Generaldirektör Johan Carlsson var på presskonferensen noga med att betona att elever som behöver vara på plats ska kunna få undervisning på skolan, liksom de elever som gör praktiska moment och om det skulle vara viktiga prov de sista veckorna på höstterminen. Ungdomarna behöver skolundervisningen för att få en bra start i livet, och det är viktigt även under coronapandemin.

Förhoppningen från Carlssons sida liksom från utbildningsminister Anna Ekström är att det ska räcka med de fyra veckornas isolering som det blir med jullovet, innan vårterminen startar den 7 eller 8 januari. Men det förutsätter att tonåringarna också följer de allmänna råden och inte samlas till lussefirande eller håller nyårsfester med många kompisar.

För högskolor och universitet gäller reglerna för arbetsplatser, att så mycket som möjligt arbeta hemifrån. Det tillämpas redan i stor utsträckning. Därför införs inga nya regler för den högre utbildningen.

Inte heller ska barnen i förskolor och skolor hållas hemma om de inte är smittade själva eller har familjemedlemmar som är smittade. Skolan är för viktig för barnen för att deras låga risk för att bli allvarligt sjuka ska motivera att de stängs ute från undervisningen i skolan.

Att skolorna hölls öppna i Sverige var omdiskuterat i våras, men i höst följer de flesta länder det svenska exemplet. Det är klokt. Såväl de sociala kontakterna som, för många, skolmaten och den organiserade undervisningen är av oerhört stor betydelse, samtidigt som barn enligt all expertis inte är drivande för smittspridningen.

Så avvägningen att ge gymnasieeleverna distansundervisning men låta grundskolan fortsätta som tidigare verkar rimlig.

Yngve Sunesson

Opinion

Disney utnyttjar Kinas förtryck

Opinion
Opinion

I dag har Disneys nya film Mulan premiär på den egna strömningskanalen. Den har inte fått någon särskilt god kritik - den tecknade förlagan anses (som så ofta) bättre.

Men det är inte främst på grund av bristande konstnärlig kvalitet som Disney och Mulan förtjänar kritik. Filmen är delvis inspelad i provinsen Xinjiang, där regimens förtryck av den uiguriska befolkningen är så hård att den anses kunna definieras som folkmord, med tvångssteriliseringar, tortyr och internering av mer än en miljon uigurer. Att Disneybolagen direkt samarbetat med kinesiska myndigheter i Xinjiang med ansvar för interneringslägren, som får ett särskilt tack i eftertexterna, är remarkabelt.

Att filmens huvudrollsinnehavare Liu Yifei uttalat stöd för Kinas maktövertagande i Hongkong har gjort kritiken än starkare.

De senaste månaderna har den nya kanalen Disney+ fått många nya abonnenter i Sverige. Disneys aktiva stöd åt den kinesiska regimens förtryck i Xinjiang borde få många att avstå från kanalen. Det finns så många andra barn- och filmkanaler.

Men framför allt borde många svenskar med abonnemang på kanalen visa sitt stöd för mänskliga rättigheter genom att direkt till kanalen framföra sitt missnöje med Disneys samarbete med den kinesiska förtryckarregimen.

Genom inspelningen av Mulan i Xinjiang i samarbete med regimen har Disney uiguriskt blod på händerna.

Yngve Sunesson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Nordicbet

Skånska fotbollslag – framgång i Superettan

Nordicbet Skåne är en mäktig fotbollsregion. I Allsvenskan finner vi storheterna Malmö FF och Helsingborgs IF, men i superettan är det för närvarande bara Trelleborgs FF som håller de skånska ställningarna. Endast tre klubbar i de två högsta divisionerna. Är det i enlighet med den storslagna skånska fotbollshistorien?

Skånes senaste storhetstid

För femton år sedan spelade fyra skånska klubbar i allsvenskan och för nio år sedan – så sent som 2010 – utkämpade Malmö FF och Helsingborgs IF en duell om SM-guldet. Trelleborg slutade femma i allsvenskan medan Landskrona BOIS tog samma position i superettan där Ängelholms FF blev tolva. Året därpå vann Helsingborg allsvenskan medan Ängelholm kvalspelade för att ta steget upp i Sveriges högsta serie.

Kärvare tider

Skåne var att räkna med. Inte minst som intressanta spel i de absolut viktigaste matcherna. Idag präglas Superettan fotbollsodds knappast alls av Skåne. Kvar finns endast Trelleborgs FF. Helsingborg dras med ekonomiska problem och kämpar om att hålla sig kvar i allsvenskan. Landskrona befinner sig i division 1 medan Ängelholm kämpar på i division 2, där man möter andra klassiska skånestorheter som IFK Malmö, som en gång i tiden var Malmös förstalag och deltagit i spel i Europa, men har även många säsonger i allsvenskan och föregångsserier till superettan.

Malmö FF håller stilen och Trelleborg kämpar

Idag är det endast MFF som håller gammal god stil i allsvenskan, men för oss som älskar att följa superettan finns endast Trelleborgs FF och det går väl lite sisådär, där man får vara nöjd med en mittenplacering samtidigt som risken för att dras ned i kampen om kvalplatserna är överhängande.

Fortet Vångavallen

En gång i tiden var dock Vångavallen en plats som beredde många storlag svår ångest. Det var svårspelat och så sent som 2018 var TFF i allsvenskan, efter att ha varit ned och vänt i division 1 så sent som 2015. En serieseger som för övrigt säkrades mot Helsingborgslaget Eskilsminne IF och sedan följde två säsonger i superettan som kulminerade i kval mot Jönköping Södra, vilket gav en allsvensk plats 2018. Klubben var dock sedan länge ett rutinerat superettanlag och hade flera sejourer i allsvenskan bakom sig, där den första kom 1985 och den absolut bästa perioden i klubbens historia var under 1990-talet då man lyckades med konststycket att ta sig till UEFA-cupen.

Skrälleborg

Säsongen 1994/95 hackade sig Trelleborg förbi färöiska Götu i två inte alltför imponerande insatser och få trodde väl att äventyret skulle gå särskilt mycket längre när engelska Blackburn Rovers stod som motståndare i nästa omgång. Då med ett stjärnspäckat lag som kryllade av landslagsmän och internationella storspelare, såsom den engelske skyttekungen Alan Shearer. Rovers skulle samma säsong vinna hela Premier League, men att åka till Vångavallen visade sig betydligt tuffare än Old Trafford. Trelleborg – däremot – njöt för fulla muggar på Ewood Park, då man vann den första matchen med 1–0 efter mål av Fredrik Sandell. En seger som skapade stora rubriker i hela Europa och efter 2–2 hemma, så var avancemanget ett faktum. Skrälleborg var numera ett begrepp och man pressade dessutom italienska Lazio i följande omgång, där endast ett mål på övertid avgjorde dubbelmötet till Rom-klubbens fördel.

Bygga nytt och stanna kvar

Idag handlar det om att bygga på nytt efter uttåget från allsvenskan och att framförallt att inte falla igenom superettan till mörkret i division 1. En hel del talar för att den anrika föreningen kommer att klara uppgiften, men inget står skrivet i sten. Kampen kommer att bli hård säsongen ut. Men visst vore det märkligt med en superetta utan en skånsk klubb.

Inte mycket underifrån

Ja, om nu inte Helsingborg trillar ur allsvenskan igen. Även här kommer det handla om en fight ända in på målsnöret. Underifrån är det väl Torns IF - från lilla Stångby norr om Lund - som ligger bäst till tillsammans med klassiska Landskrona BOIS, men att avancera från division 1 till superettan är ett riktigt nålsöga och båda klubbarna befinner sig i mittenskiktet med hopp om att stabilisera sig på den övre halvan. Klubbar som Ljungskile SK, Skövde AIK, FC Trollhättan såväl som den lilla göteborgsklubben Utsiktens BK är nog alla starkare än Skåneklubbarna, åtminstone i dagsläget.

Skånederbyn

Skåne är kanske inte vad det en gång var i superettan, men Trelleborgs FF lär klara sig kvar och kanske få sällskap av Helsingborg nästa säsong, så visst finns det utsikter för Skånederbyn, även om Helsingborgsfansen knappast ser fram emot ett sådant scenario.

Opinion

Förtryck måste motarbetas överallt där det finns

Opinion
Opinion

På torsdagskvällen delades det alternativa Nobelpriset, Right Livelihood Award, ut - digitalt. En av pristagarna, människorättsadvokaten Nasrin Sotoudeh, kunde ändå inte delta, eftersom hon sitter i iranskt fängelse. Hon har varit i husarrest den senaste tiden på grund av covid19-sjukdom, men hämtades till fängelset på onsdagen, sannolikt för att inte kunna delta i prisceremonin.

Hennes ”brott” som hon dömts till 12 års fängelse för, är att hon försvarat unga kvinnor rom protesterat mot sjaltvånget i Iran.

I ett uttalande innan hon fördes till fängelset bad hon världen uppmärksamma den svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali, som hotas av avrättning efter en dödsdom.

En annan av pristagarna, den belarusiske människorättsaktivisten Ales Bjaljatski, uppmanade i sitt tacktal omvärlden att ge frihetskampen i Belarus sitt stöd.

Det är en kamp för ”att kallas för människor”, citerade han författaren Janka Kupala och påminde om att 20 000 människor fängslats och fyra dödats under protesterna mot Lukasjenkos valfusk och krav på frihet. Många av de fängslade är aktiva i organsiationen Viasna som Bjaljatski leder och som han delar priset med.

I alla länder där förtryckare styr kämpar människor för sin och folkets frihet. Världen måste ta ställning mot allt förtryck och aktivt kämpa för alla människors rätt till frihet.

Opinion

Säker kraft?

Opinion
Opinion

Kärnkraftsreaktorn i Oskarshamn, O3, snabbstoppades för någon vecka sedan efter att ha varit ur produktion i över 100 dagar för underhåll. Först nästa vecka hoppas ägarna att elproduktionen ska vara i full gång. De långa avbrotten i höst dementerar påståendet att kärnkraften - i motsats till de förnybara - skulle vara en stabil och trygg energikälla.

Opinion

Konstlösa tendenser

Opinion
Opinion

Anekdoten verkar vara ett modebegrepp. Numera används uttrycket för att kategorisera eller avfärda sådant man inte riktigt tror på. Vi talar om ”anekdotisk bevisföring” när vi menar forskning eller beslut som inte baseras på statistik. Det är ju förbluffande enkelt att hålla med om att det som inte kan mätas heller inte är fakta. Men inte så klokt.

Här, en anekdot från mina hemtrakter. Grannskapet brukar samlas i en privat pub, där vi regelbundet avhandlar stort som smått. Ett favorittema efter en Hancock eller två (det finns givetvis många andra tänkbara ölsorter och ja, vi är ett slutet sällskap!) är kommunalskatten. Vi konstaterar att skattekronans synliga välsignelser ofta lyser med sin frånvaro härute, medan folket i tätorten får julgransbelysningar, gatubelysningar, blomsterdekorationer och annat sådant som kan göra att man blir gladare. Därför tycker vi att vi borde ha lite lägre skatt.

Ett exempel på detta är den blomsterkruka som vi fick av kommunen sedan en av eldsjälarna enträget tjatat om en sådan. Vid vägkanten, med blommor och allt. Ett halvår senare ringde kommunen och meddelade att de var tvungna att dra in härligheten, eftersom den var för dyr att underhålla. Efter förlikning fick vi behålla krukan, men numera fyller vi den själva med innehåll. Vi kallar den för ”urnan”. Anekdoten illustrerar här hur gracerna fördelas annorlunda beroende på var du bor.

I nästa andetag kan anekdoten också användas som bevisföring för att det blåser snåla vindar över landsbygden och att detta ofta har sin grund i politisk korttänkthet. Vellinge kommun ett utmärkt exempel på kommunal självstympning. Man har just klubbat att den kombinerade konsthallen/naturumet skall läggas ner, till förmån för konferenser och – ett spa. Till saken hör att man haft liknande verksamheter på samma plats tidigare, men att de aldrig riktigt burit sig. Men nu skall det alltså bli spa.

Ansvariga politiker har mött en medborgarstorm mot planerna, men man står på sig och har dessutom mage att samtidigt tala om att värna den unika naturen. I en tid där många kommuner orsakar sig själva gigantiska utgifter därför att de bygger övertrasserade badland, sällar sig alltså Vellinge till badivrarna och vill skåpa ut en omtyckt konsthall och ett omtyckt Naturum. Varför har medborgarna därstädes inte riktigt kunnat klura ut. Det är nu flera politiker som undrar detsamma. Man kan tillägga att Vellinge kommuns i stort sett enda attraktioner för utomstående är hästveckan, stranden och Falsterbo Bird Show.

Vad är då poängen? Mönstret känns igen och anekdoten illustrerar vad som nu sker i smyg på flera håll i landet (Värmdö kommun beslutade nyligen lägga ner Gustavsbergs konsthall). Kommunalt finansierade goda verksamheter runt om i landet läggs ner av grumligt motiverade skäl. Med detta gör man kommunen fattigare på sådant som vi behöver för att trivas, i en tid då vi behöver guldkanten som mest. Med badvattnet sköljer man också ut en del av konstens infrastruktur – men vad gör väl det om man får gå till historien med ännu ett glittrande bubbel?

Peter Hillve

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL