Opinion

Nej till fackfientlighet

Matutdelning till fattiga i USA i coronans spår.
Foto: Todd Berkey
Opinion
Opinion

Coronapandemin slår hårt mot det svenska samhället. Många företag går på knäna och människor blir permitterade och förlorar i värsta fall jobbet. Men för enskilda löntagare finns en viktigt skyddsfaktor, det fackliga medlemskapet och tillhörigheten till en arbetslöshetskassa.

Det värsta är tyvärr inte över. Vi har fått en andra våg av coronapandemin och i värsta fall kommer det ytterligare vågor av pandemi med både hög smittspridning och höga dödstal.

Ändå har människor i andra länder drabbats av hårdare sociala konsekvenser än vi i vårt land. Det beror på att den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på ett samspel mellan företagen, löntagarnas organisationer och staten.

En bidragande orsak till att Donald Trump förlorade presidentvalet var coronapandemins effekter. Han vågade inte föreslå tillräckligt kraftfulla nedstängningar inför effekterna på samhällsekonomin, det som ryms i begreppet att boten får inte bli värre än soten. Men pandemin var övermäktig och stora grupper amerikaner kastades ut i arbetslöshet och social misär där inga hållbara sociala skyddsnät finns för att rädda de som fallit över fattigdomströskeln.

Vi i Sverige kan hantera situationen eftersom fortfarande fackligt medlemskap och anslutning till en a-kassa är norm. Men de som tror sig kunna leva i det som kallas gig-ekonomin, där man hoppar mellan tillfälliga anställningar med osäkra villkor far idag illa utan att ha något socialt skyddsnät.

Därför är det så illavarslande att Centerns ungdomsförbund i dagarna gått ut i kampanjen "Fuck facken". Vad tänkte de? Tänkte de överhuvudtaget?

Det borde vara en viktig uppgift för centerns alla grenar att värna om en stark fackföreningsrörelse och anständiga arbetsvillkor. Så skedde när Centern en gång blev landets största borgerliga parti. Fackföreningsfienlighet är ingen vinnande idé för framtiden.

Lars J Eriksson

Opinion

Morgan då och nu

Morgan Johansson har bytt uppfattning om språkkrav.
Foto: Anders Wiklund/TT
Opinion
Opinion

Morgan Johansson har länge stått i framkant både för att försvara Socialdemokraternas invandrings- och asylpolitik, men också för att kritisera andra partier i frågan. Ofta har tonläget varit hårt från hans sida. Men den hårda retoriken har kommit att klinga alltmer tomt i och med att Socialdemokraterna som en följd av växande nackdelar med en stora invandringen - höga kostnader, långtidsarbetslöshet, bristande integration och gängkriminalitet - har tvingats till en omprövning av den förda politiken.

Medan Morgan Johansson är en av våra mest erfarna politiker så är Anders Holmberg i SVT en av våra allra skarpaste intervjuare. Därför var det något av ett mästarmöte när de två möttes i veckan i SVT:S fördjupande intervjuprogram 30 minuter.

Anders Holmberg gick rakt på sak och drog upp gamla uttalanden av Morgan Johansson som mycket hårt kritiserade kravet på språkkrav för de som vill permanent stanna i Sverige, ett krav som lanserades av Folkpartiet när Lars Leijonborg var partiledare. Den gången beskrev Morgan Johansson förslaget i svidande ordalag som ”bedrövligt i sin utstuderade ömklighet men typiskt för en politiker som inte är så noga med de grundläggande värderingarna”.

Numera har däremot förslaget tagits upp och gjorts till en del av den Socialdemokratiska regeringens politik.

Ett klassiskt talesätt lyder: försök inte förklara, det blir bara värre. Så blev det när Morgan Johansson försökte försvara sig med att den egna politiken hade det ädla syftet att underlätta integration medan Lars Leijonborg ägnade sig åt främlingsfientligt röstfiske.

Det är inte fel att politiker ändrar uppfattning. Nästan alla partier har anammat en mer restriktiv invandringspolitik när nackdelarna har växt dem över huvudet. Men det handlar nog inte enbart om ett omtänkande i sakfrågor. Snarare är det så att partierna har varit så angelägna om att markera avstånd till Sverigedemokraterna att de blivit vad Olof Palme en gång kallade för "fångna i sin egen retorik." Det blev viktigare att markera avstånd till SD än att göra seriösa politiska avväganden. Därför har Sverige gått från att ha en mer generös invandrings- och asylpolitik till att vara ungefär lika restriktiv som andra länder.

Lars J Eriksson

Opinion

Microsoft - ett klipp för Staffanstorp

Microsoft valde Staffanstorp.
Foto: Jeff Chiu
Opinion
Opinion

Det pågår en dragkamp mellan landets kommuner om att få stå värd för företagsetableringar, inte minst sådana som gäller multinationella företagsjättar. I den tävlan konkurrerar man dessutom med städer och regioner runt om i världen.

Det mest kända exemplet på en svensk framgång som land för företagsetableringar utgörs av batterifabriken Northvolt i Skellefteå och Northvolt Lab i Västerås. I potten handlar det om tusentals jobb.

En av vinnarna i den dragkampen har blivit Staffanstorps kommun, som lyckats få Microsoft - ett av världens största företag - att vilja etablera ett datacenter i kommunen. Det är den största företagsetableringen i Staffanstorp någonsin och givetvis en fjäder i hatten för Staffanstorps ledande politiker, Christian Sonesson.

Från skilda håll kritiseras kommunledningens hantering. Det har varit för mycket hemlighetsmakeri menar man och pekar på miljökonsekvenser, fastän de är i stort sett försumbara av Microsofts anläggning. När det gäller internationella företagsjättar hör det till spelets regler att dessa kan ställa hårda sekretesskrav utifrån sin starka förhandlingsposition.

För Staffanstorp men också för hela Skåne utgör Microsofts etablering en viktig framgång. Det placerar kommunen och regionen på världskartan och ökar attraktiviteten för investeringar i vårt land. Så tack Microsoft för att ni valde Sverige och Staffanstorp.

Opinion

Gamla bilar ett

Opinion
Opinion

Vi lever i en tid då medvetenheten om vikten av att spara för framtiden har blivit alltmer påtaglig. Vi kan inte längre räkna med livslånga arbeten på en och samma arbetsplats utan måste räkna med att både byta yrke och arbetsgivare några gånger i livet. Det som någon sammanfattade i uttrycket att man har inte ett arbete, man har en karriär.

Förre finansministern Anne Wibble fick en del syrliga kommentarer när hon manade människor att ha minst en årslön på banken. Men i sak hade hon rätt även om det är ett svårt mål att uppnå för många.

Men banksparande är idag närmast värdelöst när vi långvarigt lever i en tid där räntan nästan är noll och banker på fullt allvar funderar på att ta betalat av de som sparar. Exempelvis har Jyske bank i Danmark infört negativ ränta, där den som sparar mer än motsvarande 350.000 kronor får betala ränta till banken för att ha pengarna insatta. Det besannar det gamla ordspråket att det säkraste är att spara pengar i madrassen.

Aktier är förstås ofta ett attraktivt alternativ, men såväl enskilda företag som börsen kan krascha. En god vän till mig var så stolt när han hade Ericsson aktier som var värda en miljon men sedan sjönk ner till nästan ingenting när det var som sämst.

För en tid sedan läste jag en artikel om en man som rekommenderade sparande i gamla bilar, alltså bilar i gott skick. Han var tidigt ute men hade rätt i sak. En Volvo PV 544 från 1960-talet annonseras i dagarna ut för 399.000 kronor och en Saab 96 från 1965 för 250.00 kronor för att inte tala om gamla amerikanska bilar, Mercedes eller ännu mer udda märken som samlare är beredda betala stora summor för.

Lars J Eriksson

Opinion

Debatt: Bromma flygplats är inte en Stockholmsfråga

En stängning av Bromma flygplats skapar stor osäkerhet och får negativa konsekvenser för bland annat skånskt näringsliv.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Opinion
Opinion

Regeringen har i dagarna tagit emot en snabbutredning om att avveckla Bromma flygplats. Redan nästa år skulle ett beslut kunna fattas, och nedläggningen kunna vara klar om 5-7 år. Tyvärr har utredningen inte undersökt hur Arlanda behöver utvecklas för att kunna ta över Brommas trafik. Att det finns goda kommunikationer till och från Stockholm är en fråga för hela landet. För vissa företag i Skåne är det helt avgörande att det går att snabbt ta sig till och från huvudstaden.

Allt för ofta behandlas frågan om Bromma flygplats som en intern Stockholmsfråga, där frågor om hur staden kan utvecklas om flygplatsen avvecklas står i centrum. Att flygplatsen är av central betydelse för näringslivet i stora delar av landet glöms ofta bort. Samtliga skånska flygplatser har idag flyg som går till Bromma. Innan ett eventuellt beslut om att stänga ned flygplatsen tas behöver det göras noggranna planer för hur Arlanda ska kunna utvecklas för att ta emot trafiken, liksom hur infrastrukturen runt Arlanda ska anpassas för att hantera en ökande trafik.

På presskonferensen som föranleddes av utredningen lade infrastrukturminister Tomas Eneroth stor vikt vid att flygandet minskat i pandemins spår. Men i takt med att smittläget tillåter kommer resandet att öka igen. Det går inte att basera långsiktiga prognoser på en så extrem händelse som coronapandemin.

Det är knappast sannolikt att vi i framtiden kommer bli mindre rörliga och ha ett mindre behov av att resa än idag. Samtidigt sker en stor utveckling inom flygbranschen, inte minst på hållbarhetsområdet där biodrivmedel och elektrifiering kan minska flygets klimatavtryck. Även den utvecklingen måste finnas med i analyserna av flygets framtid.

Skulle regeringen besluta sig för att stänga Bromma inom 5-7 år väntar stor osäkerhet. En så kort tidsram ger inga möjligheter att anpassa Arlanda för att ta emot en ökande trafikmängd. Enbart processerna för att få tillstånd för en utbyggnad skulle troligen ta uppåt ett decennium, och då har ännu inga spadar kunnat sättas i marken. En ordentlig plan behövs innan en avveckling ens kan komma på tal.

Bromma flygplats är inte en isolerad Stockholmsfråga den har betydelse även för Skåne och vårt näringsliv här. Sämre kommunikationer till och från huvudstadsregionen får kännbara konsekvenser för företag och arbetstillfällen i hela landet.

Carina Centrén

Regionchef Svenskt Näringsliv Skåne

Opinion

Tillståndet i den europeiska unionen

Opinion
Opinion

Ursula von der Leyen har hållit sitt andra årliga linjetal, som fokuserade på pandemiåterhämtning. Talet går i likhet med den amerikanska förebilden till stor del ut på att berätta om unionens förträfflighet.

Det kunde ha varit betydligt värre. Så kan man sammanfatta EU:s pandemihantering och den ekonomiska återhämtningen, även om von der Leyen beskriver det i mer triumferande ordalag. Men den snabba ekonomiska återhämtningen är förvånande och betryggande, även om man ska notera att Europeiska Centralbankens ordförande Christine Lagarde varnar för backlash. Von de Leyen menar att återhämtningen beror på det enorma stimulanspaketet, det största i Europas historia, men förklaringen är mer komplex än bara pengaregn.

Hon pekade på problemet med komponentbrist som ett hinder för fortsatt återhämtning och menade att Europa behöver bli självförsörjande på komponenter som halvledare. Kommissionen vill dra igång ett initiativ för att säkra europeisk produktion. Det är principiellt en god idé att vara självförsörjande inför för ytterligare kriser, men det blir intressant att se hur man tänker sig upplägget: EU är ingen planekonomi.

Hon beskrev den europeiska vaccininsatsen som en triumf och det är i viss mån en skönmålning även om vi nu ligger före. Det var en långsam och frustrerande rörig inledning på EU:s vaccinationsinsats och det är långt ifrån säkert att samarbete var villkoret för att det skulle gå bra. Drygt 70 procents vaccinationsnivå är stabilt, men det har visat på klyftan mellan väst- och Östeuropa. Hade det inte varit för vaccinskepsis i Rumänien och Bulgarien med låga vaccintal som följd hade Europa haft riktigt bra täckning. Det är tur att inget av de ekonomiska dragloken drabbats bred vaccinskepsis.

En ny myndighet (om den kan kallas myndighet när den ska läggas under Kommissionen) för krisberedskap ska lanseras under förkortningen HERA. Kritik har riktats mot att man satsar för lite pengar på den, men mer information behövs innan det döms ut eller beröms. Ursula von der Leyen har hållit sitt andra årliga linjetal, som fokuserade på pandemiåterhämtning. Talet går i likhet med den amerikanska förebilden till stor del ut på att berätta om unionens förträfflighet.

Det kunde ha varit betydligt värre. Så kan man sammanfatta EU:s pandemihantering och den ekonomiska återhämtningen, även om von der Leyen beskriver det i mer triumferande ordalag. Men den snabba ekonomiska återhämtningen är förvånande och betryggande, även om man ska notera att Europeiska Centralbankens ordförande Christine Lagarde varnar för backlash. Von de Leyen menar att återhämtningen beror på det enorma stimulanspaketet, det största i Europas historia, men förklaringen är mer komplex än bara pengaregn.

Hon pekade på problemet med komponentbrist som ett hinder för fortsatt återhämtning och menade att Europa behöver bli självförsörjande på komponenter som halvledare. Kommissionen vill dra igång ett initiativ för att säkra europeisk produktion. Det är principiellt en god idé att vara självförsörjande inför för ytterligare kriser, men det blir intressant att se hur man tänker sig upplägget: EU är ingen planekonomi.

Hon beskrev den europeiska vaccininsatsen som en triumf och det är i viss mån en skönmålning även om vi nu ligger före. Det var en långsam och frustrerande rörig inledning på EU:s vaccinationsinsats och det är långt ifrån säkert att samarbete var villkoret för att det skulle gå bra. Drygt 70 procents vaccinationsnivå är stabilt, men det har visat på klyftan mellan väst- och Östeuropa. Hade det inte varit för vaccinskepsis i Rumänien och Bulgarien med låga vaccintal som följd hade Europa haft riktigt bra täckning. Det är tur att inget av de ekonomiska dragloken drabbats bred vaccinskepsis.

En ny myndighet (om den kan kallas myndighet när den ska läggas under Kommissionen) för krisberedskap lanseras samtidigt under förkortningen HERA. Kritik har riktats mot att man satsar för lite pengar på den, men mer information behövs innan det döms ut eller beröms.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

Hur man hittar det bästa personliga lånet

Privatlån.com

När man ska ta ett privatlån vill man förstås få ett lån med bästa möjliga förutsättningar. Men hur bör man då bära sig åt för att kunna hitta bästa möjliga personliga lån, och vad är det viktigt att tänka på när man jämför olika lån? Just detta ska vi gå igenom i denna text.

Använd dig av en låneförmedlare

Ett av de allra bästa tipsen som vi kan ge dig för att du ska kunna hitta bästa möjliga personliga lån är att använda dig av en låneförmedlare. Genom att använda dig av en sådan kan du nämligen göra en låneansökan hos flera olika aktörer, detta genom att bara behöva ansöka en enda gång. När du ansöker om ett lån hos en låneförmedlare ansöker nämligen denna om lån hos flera olika aktörer åt dig. De låneansökningar som du får beviljade kommer sedan listas åt dig av låneförmedlaren. Du kan därefter välja det låneerbjudande som passar dig allra bäst.

Det finns alltså en mängd olika fördelar med att använda sig av en låneförmedlare. Först och främst ger det dig så stora chanser som möjligt att hitta bästa möjliga låneerbjudande, detta eftersom låneförmedlaren ansöker om lån hos flera olika aktörer åt dig. Dessutom sparar du väldigt mycket tid på att använda dig av en låneförmedlare. Genom att göra det räcker det nämligen med att du gör en enda ansökan i stället för att själv behöva sitta och ansöka om flera olika lån. Låneförmedlaren gör helt enkelt jobbet åt dig.

En annan mycket stor fördel med att använda sig av en låneförmedlare är att det då bara görs en enda kreditupplysning i ditt namn. Sitter du själv och ansöker om flera olika lån kommer det nämligen att göras flera olika kreditupplysningar på dig. Det vanligaste är att kreditupplysningar görs med hjälp av Upplysningscentralen, eller UC som det är mer känt som. Nackdelen med UC är att när de gör en kreditupplysning på dig kommer din kreditpoäng att försämras något. Sitter du då och ansöker om lån hos flera olika långivare som gör sina kreditupplysningar med UC kan det därför få allvarligt negativa konsekvenser för din kreditpoäng. Detta behöver du dock alltså inte oroa dig för om du gör en låneansökan via en låneförmedlare. Då räcker det nämligen med att göra en ansökan vilket innebär att det bara kommer att göras en kreditupplysning på ditt namn. Detta är därför något som inte kommer att påverka din kreditpoäng alltför mycket.

Jämför ränta och andra avgifter

En av de absolut viktigaste sakerna att titta på när man ska jämföra olika lån är räntan. Gör dock inte misstaget att bara fokusera på den nominella räntan, ett misstag som det tyvärr är vanligt för låntagare att göra. Den nominella räntan ger dig nämligen bara en delvis uppfattning om hur mycket pengar det kommer kosta dig att låna pengar. Just därför är det den effektiva räntan du bör fokusera på. Den effektiva räntan talar nämligen om för dig vad den sammanlagda kostnaden för ett lån kommer att bli. I den effektiva räntan ingår både den nominella räntan samt andra eventuella avgifter som kan tillkomma till ett lån. Detta kan röra sig om aviavgifter samt uppläggningsavgifter. För dig som ska låna pengar är det förstås bättre ju lägre ränta och ju färre avgifter som tillkommer till ett lån. Ju lägre ränta och ju färre avgifter desto billigare blir det nämligen för dig att låna pengar, något som av förklarliga skäl är en stor fördel.

Återbetalningstiden

Det är också viktigt att ta hänsyn till hur lång tid du har på dig att betala tillbaka ett lån. Här gäller det förstås att välja en återbetalningstid som ger dig en rimlig månadskostnad. När det gäller detta kan det vara lockande att dra ut på återbetalningstiden så mycket som möjligt för att ge dig lägsta möjliga månadskostnad. Det är dock inte någon bra idé, för ju längre du drar ut på återbetalningstiden desto dyrare kommer det nämligen bli för dig att låna pengar. Detta beror på att en lång återbetalningstid i de flesta fall innebär en högre ränta. Se därför till att välja en återbetalningstid som ger dig en månadskostnad som du har råd med, dock utan att dra ut på den alltför länge. Det gäller helt enkelt för dig som låntagare att hitta en bra balans mellan återbetalningstiden och månadskostnaden.

Lån med säkerhet

Ett av de alternativ du har när du ska låna pengar är att ta ett lån med säkerhet. Ett lån med säkerhet innebär att du måste lämna något i säkerhet till långivaren. Detta kan denne då ta ifrån dig om du inte klarar av att betala tillbaka lånet enligt den betalningsplan ni kommit överens om. Exempel på saker som man kan lämna i säkerhet är din bil eller din bostad. Faktum är att det är vanligt att använda samma sak som man lånar pengar till som säkerhet. Lånar du då till exempel pengar till att köpa en bostad lämnar du denna bostad i säkerhet. Klarar du då inte av att betala tillbaka lånet så som det är tänkt kan långivaren ta din bostad från dig. Detta kanske kan låta som en stor nackdel, men faktum är att det även finns stora fördelar med att ta ett lån med säkerhet. Dels brukar du kunna få lån på större belopp när det kommer till lån med säkerhet, detta eftersom långivaren tar en mindre finansiell risk när de ger dig ett sådant lån. På grund av att de tar en mindre finansiell risk kan de i de flesta fall också erbjuda en lägre ränta när det kommer till lån med säkerhet. Detta är förstås en stor fördel för dig som låntagare.

Lån utan säkerhet

Alternativet till ett lån med säkerhet är att ta ett lån utan säkerhet. Precis som namnet antyder är detta en typ av lån där du inte behöver lämna något i säkerhet till långivaren. Faktum att du slipper göra det är fördelen med dessa lån. Nackdelarna är att eftersom långivaren tar en större finansiell risk genom att ge dig ett lån utan säkerhet kan du i många fall inte låna lika stora belopp när det kommer till dessa lån. Dessutom innebär den större finansiella risk som långivaren tar att du får betala en högre ränta.

Snabblån

På senare år har det också blivit allt populärare med så kallade snabblån. Precis som namnet antyder är dessa lån där det går snabbt att få reda på ifall din låneansökan blivit godkänd eller ej. Blir den godkänd går det också snabbt att få dina pengar utbetalda. En av fördelarna med snabblån är att även du som har betalningsanmärkningar i många fall kan få denna typ av lån beviljade. Nackdelen med denna typ av lån är att de brukar ha väldigt hög ränta samtidigt som du i de flesta fall brukar ha kort tid på dig att betala tillbaka pengarna. Du bör därför endast ta denna typ av lån då det är absolut nödvändigt och då du är helt säker på att du verkligen kommer att kunna betala tillbaka det i tid. Detta är visserligen fallet med alla lån, men framför allt när det gäller snabblån eftersom det är lättare att få ett sådant lån beviljat samtidigt som det kan få allvarliga ekonomiska konsekvenser för dig om du inte klarar av att betala tillbaka det.

Opinion

Behövs ett ”Skånelyft”

Varför går det så ekonomiskt dåligt för Skåne?
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Egentligen har Skåne det bästa geografiska läget i Sverige. Här finns närheten till Europa och vår främsta handelspartner Tyskland. Här finns också flera kommersiellt gångbara hamnar för både exporten och importen samtidigt som Öresundsbron underlättat tåg och vägförbindelserna med hela kontinenten. Närheten till Nordens största flygplats Lufthavnen i Köpenhamn och Sturups flygplats gör att både gods och passagerare med lätthet når ut i världen. Dessutom finns tre stora universitet och flera högskolor. Arbetsmarknaden erbjuder också goda arbetspendlingsmöjligheter mellan regionens alla delar. Men allt detta har inte förmått att ge Skåne den lyftkraft som borde vara möjlig.

Statistiken visar i kalla siffror att endast 7 av Skånes kommuner når upp till eller över den genomsnittliga skattekraften i riket. Att små kommuner som Bjuv, Perstorp och Åstorp utgör sänken är begripligt, men att Malmö, som nyss passerat 350.000 invånare och Helsingborg, Sveriges åttonde största stad som på ytan uppfattas som en rik stad, är fattigare än medelkommunen i landet utgör ett varningstecken.

Skånes svaga position syns också i arbetslöshetsstatistiken. Endast Södermanland har högre arbetslöshet. Däremot är arbetslösheten lägre än i Skåne i typiska glesbygdslän som Norrbotten, Jämtland och Västernorrland för att ta några ur mängden.

Skåne borde kunna bättre. Frågan är hur?

Det som blivit en akilleshäl för Skåne är avindustrialiseringen. Medan det på många håll i Sverige sker expansion och nyetableringar - Norrbotten med batterifabriken Northvolt men även Boliden, LKAB med flera sticker ut i mängden - så går fortfarande utvecklingen i Skåne åt motsatt håll. Industrin betalar dessutom relativt höga löner vilket ger hög skattekraft och utrymme för välfärdssatsningar, medan skånska kommuner hamnat i ett farligt beroende av skatteutjämningssystemet.

Den höga invandringen borde ha gynnat tillväxten, men istället har integrationen varit svag och invandrade deltagandet i arbetslivet lågt. Till problembilden i närtid hör också såväl de höga elpriserna som den otillräckliga överföringskapaciteten av elöverskottet från norra Sverige.

Skånes nedtur måste hejdas. Region Skåne och regionens kommuner borde tillsätta en kriskommission som får ta fram förslag för ett "Skånelyft".

Opinion

Vår arbete har lett till hårdgranskning

Opinion
Opinion

Genmäle till opinionsartikeln ”Folkbildningen för viktigt för att vara politiskt slagträ” i SKD/NSK 20210914:

När Norra Skåne kritiserar att kommunpolitiker i Hässleholm bör ompröva bidrag till folkbildning efter M/SD motstånd passar man på att ge sig på mig. Man påstår att jag må vara “en auktoritet inom terrorforskning, men när han talar om folkbildningen som ett “gigantiskt fuskbygge” visar han att han inte kan något om denna verksamhet.”

Det är faktiskt exakt det omvända. Vi har länge granskat kommunala, regionala, statliga bidrag som hamnat i händer på extremister och antidemokrater. Vårt idoga arbete har lett till att Riksrevisionen nu hårdgranskar studieförbunden. Självgranskning inom studieförbund hör inte hemma när det gäller skattemedel. Sist fick studieförbunden betala tillbaka 39 miljoner till Folkbildningsrådet i “felaktiga” utbetalningar.

Vi har inte specifikt granskat studieförbundens verksamhet i Hässleholm. Vi har inga synpunkter på den. Men nationellt har vi lyssnat på centralt placerade insiders och räknat samman SCB statistik om hur många som gått i studiecirkel och på kulturarrangemang under 2019: över 23 miljoner. Är det någon som tror på det?

Magnus Ranstorp.

Opinion

De flesta stränder i Sverige ligger öde

Opinion
Opinion

Strandskyddet har blivit en het politisk fråga. Som ett led i Januariöverenskommelsen skall det bli lättare att få bygga vid vatten med inriktning mot landsbygdsområden. Skälen är flera. Ett - och det i mitt tycke viktigaste - är att vi bör bygga fler bostäder som höjer människors livskvalitet och på den punkten vet vi att de flesta människor uppskattar närhet till vatten. Därför bygger många städer attraktiva bostäder längs hav och sjöar t.ex Västra hamnen i Malmö och BO 99 i Helsingborg för att ta två närliggande exempel. Så frågan är varför det skall vara så restriktivt att få bygga strandnära på landsbygden, där det till och med finns exempel på kommuner där det finns lika många sjöar som invånare. Ett annat viktigt skäl för strandnära byggande är att det kan locka människor att bo i kommuner med vikande befolkning t.ex de som kan distansarbeta eller accepterar att långpendla.

Från olika grupper t.ex Naturskyddsföreningen är man kritisk mot mer strandnära byggande. Även Miljöpartiet stretar emot och frågan måste medlas mellan MP och Centern av Socialdemokraterna.

Men finns verkligen en konflikt kring rörligt friluftsliv och strandskydd? Min egen bild är att konflikten mest är av symbolisk karaktär. Jag som många andra har tillbringat semestern i Sverige och rest omkring rätt mycket i tre sjörika landskap, Småland, Södermanland och Värmland. Med stort intresse har jag försökt se hur mycket folk som verkligen söker sig ner till stränder för att vandra och fiska. Det jag sett har varit stränder som varit i stort sett öde. Där har inte funnits några människomassor med stövlar och ryggsäckar som vandrat för att njuta av naturupplevelsen vid stränder, med undantag av badplatser där det varit gott om bilar. Så strandskyddet borde vara en icke-fråga eftersom ingen förespråkar byggande i de redan hårdexploaterade områdena.

Lars J Eriksson

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL