Kultur och nöje

Foto, framtid och Arlöv i skånsk barnboksdebut

Kaj Hagstedt författardebuterar med Framtidskameran.
Foto: Pressbild
Kultur och nöje
Skånska debutanter 12-åriga Emma förlorar sin älskade farfar och ärver en magisk kamera. När tv-regissören Kaj Hagstedt debuterar som barnboksförfattare är det med en bok som blandar realism med fantasy - i skånsk miljö. - Jag ville skriva en bok som kan användas som klassrumsbok, säger Kaj Hagstedt som också snart är färdig lärare och brinner för läsning i skolan.

Kaj Hagstedt är uppvuxen i Hjärup och bosatt i Lund sedan länge. Han är utbildad skådespelare och regissör och arbetade i många år med olika tv-produktioner, till exempel barnprogram som Amigo, Den itusågade Kaninen och Vi i femman. När han så småningom lämnade tv-världen var det för en ny karriär som lärare.

– Jag kände att jag inte var helt nöjd med att jobba kvar i film- och tv-branschen, berättar Kaj Hagstedt. Jag ville göra något som hade mer mening för mig själv och där jag kunde vara med och påverka. Så för tre och ett halvt år sedan började jag läsa till lärare.

Skrivdröm

Parallellt med lärarutbildningen började Kaj Hagstedt också förverkliga en gammal dröm om att skriva en bok.

- Jag har gått många författarkurser genom åren, säger han med ett skratt. När jag sedan började läsa pedagogik och fick djupare förståelse för hur barn läser i dag och hur viktigt det är så föddes idén om en barnbok.

Huvudperson i Kaj Hagstedts debut Framtidskameran är 12-åriga Emma som bor i en liten skånsk ort med sin mamma och pappa. Livet är ganska tufft för Emma när boken börjar. Hon sörjer sin farfar som precis har gått bort, i skolan är hon ensam efter att bästa kompisen Elin har flyttat och hemma är det ont om pengar och pappa riskerar dessutom att förlora sitt jobb på ortens sockerbruk. Dessutom är han och mamma väldigt bestämda på att sälja farfars gamla, charmiga fotoaffär. Det visar sig dock att farfar har testamenterat en väldigt speciell kamera till Emma som kan fotografera saker som händer i framtiden, Plötsligt blir hennes liv både mer spännande - och farligt.

Idén till Framtidskameran kom från början från en dramaserie om barn som sörjer som Kaj Hagstedt planerade för men som aldrig blev av.

- När jag började tänka på den igen hade jag också nyligen blivit pappa och köpt senaste mobilen för att ta jättemycket bilder, berättar han. Jag funderade över det här med att man förr gjorde fotoalbum men nu bara tar massor av bilder som laddas upp i något moln någonstans. Då kom också idén att kombinera dramaserieidén med en berättelse där ett foto blir väldigt betydelsefullt. Det var väl själva grunden.

Arlövs sockerbruk

Både byn där Emma bor och sockerbruket där hennes pappa arbetar är fiktiva platser men miljöinspirationen är Skåne och mer specifikt också Arlöv och det gamla sockerbruket där.

- Jag bor i Lund och har åkt mycket till Malmö genom åren och verkligen kunnat njuta av att titta på Arlövs sockerbruk, Det är en fantastiskt vacker byggnad, säger Kaj Hagstedt. Under min lärarutbildning har jag också planerat lektioner som handlat just om hur Arlöv vuxit upp som ort. Eftersom grundidén var tänkt för tv så tänkte jag också då att det skulle vara en fantastisk plats att filma på.

Kaj Hagstedt skrev på Framtidskameran under tre år och i våras skickade han det färdiga manuset till flera förlag.

- Redan i juli skrev på för Idus och sedan fick de ett slutgiltigt manus i augusti så det gick verkligen otroligt snabbt. Det var absolut inget jag förväntat mig och jag är verkligen tacksam. Det är så himla kul och jag njuter, speciellt nu när jag börjar få reaktioner från både läsare och lärare.

Lärarhandledning

Samtidigt som Kaj Hagstedt läste till lärare och skrev på Framtidskameran fortsatte han också med filmproduktion och har gjort ett stort antal filmer för Skolverkets projekt Läslyftet - och att uppmuntra barns läsning både hemma och i skolan är något som ligger honom väldigt varmt om hjärtat. Till Framtidskameran har han därför skrivit en lärarhandledning med förhoppning om att boken ska kunna användas i undervisning.

- Därför har jag också många olika teman i boken, förklarar han. Jag tänker mig att om man använder den i undervisningen kan en skola kanske välja HBTQ-spåret som finns med eller så kan man till exempel jobba med hållbar utveckling och gift i livsmedelsindustrin. Att boken är en blandning av realism, fantasy och science fiction gör också att den kan passa många olika läsare.

Fortsätter med spänning

Naturligtvis hoppas Kaj Hagstedt också att han själv som författare ska få komma ut prata om Framtidskameran i skolklasser.

- Det är alltid spännande att prata litteratur. Det spelar ingen roll om man tycker om boken eller inte, kan man bara få ett samtal om vilka känslor och tankar som väcks är jag nöjd, säger han.

I framtiden hoppas Kaj Hagstedt kunna kombinera läraryrket med att fortsätta skriva skönlitteratur. Och nästa bok - som också den riktar sig till läsare mellan 9 och 12 år - är redan på gång

- Den utgår från alla bränder som varit i Lund och om skolor och dagis som brinner och två barn som bestämmer sig för att sätta dit dem som eldar. Den blir spännande och lite mer åt deckarhållet, avslöjar han.

FAKTA

Fakta

Kaj Hagstedt

Född: 1976 i Brunflo, uppvuxen i Hjärupp

Bor: Lund

Bakgrund: Skådespelare, regissör och tv-producent som arbetat med barnprogram som Amigo, Den itusågade kaninen och Vi i femman och också gjort filmer för Skolverkets lärarfortbildning Läslyftet. Utbildar sig till lärare och debuterar som författare.

Aktuell: Med barnboken Framtidskameran (9-12 år) som kom ut på Idus förlag i mitten av oktober.

Kaj Hagstedt om ...

... hur man ska uppmuntra barn att läsa mer: ”Jag tänker att grunden måste vara att föräldrarna läser, att ha läsande förebilder. I dag när man åker tåg till exempel är det inte många vuxna som sitter med en bok. Jag tror också att många tycker det är jättemysigt att sitta och läsa tillsammans när barnen är små men sedan när de kan läsa själva tänker man att det inte behövs mer. Men då missar man hela den sociala kontexten. Ett fantastiskt mål för mig med min bok vore om jag kunde få till exempel en pappa att sitta med sin 12-åriga dotter och läsa tillsammans. Jag tänker att har man suttit och pratat om en karaktär som har det svårt så har man också lagt en grund för den dagen när dottern kommer hem och behöver prata om något som är viktigt för henne.”

Kultur och nöje

Newkid klar för "Late night concert"

Newkid. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

TV4 och Live Nation fortsätter med konsertkonceptet "Late night concert" i vinter. Den andra säsongen inleds på Cirkus och Hasselbacken i Stockholm den 2 december och avslutas med en julspecial på självaste julafton, enligt ett pressmeddelande från kanalen. Bland de artister som uppträder finns Newkid, Carola, Agnes, Per Gessle och Victor Leksell.

"Late night concert" hade premiär i våras och går ut på att en rad svenska artister uppträder på ett folktomt Gröna Lund i Stockholm, framträdanden som sänds i TV4. Konsertformatet skapades med anledning av att publiken inte har möjlighet att gå på konserter under coronapandemin.

Vinterns konserter: Carola, Mariette, Samuel Ljungbladh (2/12), Miss Li, Myra Granberg, Newkid (3/12), Per Gessle, Astrid S, Victor Leksell (9/12), Agnes, Madi Banja, Sandro Cavazza (16/12), Jill Johnson, Robin Stjernberg, Smith & Tell (17/12), "Late night Christmas" med än så länge hemliga artister (24/12).

Kultur och nöje

Serner: Klart man kan tro att vi är tondöva

'Det går alltid att säga att något annat är viktigare. Men vi måste kunna ha flera samtal samtidigt', säger Anna Serner, vd för Svenska Filminstitutet.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Mitt i den hetsiga debatten om att Svenska Filminstitutet fokuserar för ensidigt på jämställdhetsfrågor släpper institutet en rapport – om jämställdhet.

I jämställdhetsrapporten "Vilka kvinnor?" vittnar kvinnor i filmbranschen om diskriminering och hårda normer. Jämställdhets- och mångfaldsarbetet har långt kvar, är rapportens budskap.

Svenska Filminstitutets vd Anna Serner berättar efter en presskonferens på torsdagen att det har diskuterats om tajmningen för att släppa rapporten är den rätta.

– Det har ju i veckan riktats avgångskrav mot mig och det kom anklagelser från Film- och tv-producenterna om att vi bara har fokus på de här frågorna, säger Anna Serner och fortsätter:

– Vi behöver ju ha ett bra samtal och det är klart att man kan tro att vi, efter ett sådant utspel, är helt tondöva. Men vi kan inte vänta på det "rätta tillfället" för det kommer aldrig, man kan alltid säga att något annat är viktigare. Vi måste klara att ha flera samtal i gång samtidigt, det visade om inte annat Black lives matter-protesterna under coronakrisen.

TT: Hur ser du på avgångskraven?

– Det är naturligt i min position och jag vet att det finns några som alltid har tyckt att jag ska avgå. Men jag väljer att prata om min anställning med min ordförande och med kulturdepartementet.

Dansk debatt

Rapporten "Vilka kvinnor?" ska nu följas upp. Under 2021 ska Tystnad tagning, filmbranschens metoo-upprop, hålla runda bords-samtal. Det ska sedan mynna ut i en hearing 2022, som sammanfattar vad som har hänt i frågan. Medverkande i de här samtalen och processerna är även SF Studios, Teaterförbundet och Film- och tv-producenterna.

I Danmark har frågor om jämställdhet och mångfald också kommit upp på dagordningen. Efter en rapport från Aarhus universitet, som visar på sexuella trakasserier och diskriminering av minoriteter i branschen, har Det Danske Filminstitut börjat titta på frågan om att bolag som vill söka stöd framöver måste kartlägga hur mångfalden bland medarbetarna ser ut, rapporterar Politiken.

"Inte nya frågor"

Den danska skådespelaren Amelia Hoy ("Gisslantagningen", "The rain") är aktiv i den danska debatten och påpekar för TT att de här frågorna inte är isolerade till enskilda länder.

– Det är så viktigt att medvetenheten höjs, överlag. Det här är inte nya frågor och det är positivt med nya initiativ som kan förbättra förutsättningarna och skapa en bättre och mer professionell atmosfär på inspelningar. Inte minst nu när det blir allt vanligare med samproduktioner i Skandinavien.

I Sverige är det än så länge inte aktuellt med några liknande krav, säger Anna Serner.

– Det är inget som vi pratar om, vi ska nu ha de här samtalen i samförstånd. Den rätta ordningen är att vi fortsätter så, och sen kan man se vad som händer efter hearingen.

Miranda Sigander/TT

Kultur och nöje

Jay-Z producerar Netflix-film

Jay-Z. Arkivbild.
Foto: Greg Allen/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Jay-Z fortsätter att satsa på filmbranschen. Efter att ha producerat kommande westernfilmen "The harder they fall" fortsätter hiphopmogulen nu med att producera en film för Netflix.

"Forty acres" baseras på Dwayne Alexander Smiths roman med samma namn och beskrivs som en mix av "Firman" (1993) och "Get out" (2017). Romanen handlar om en människorättsadvokat som tvingas kämpa för sin överlevnad när han bjuds in till en svart elitorganisation som döljer en häpnadsväckande hemlighet.

Luke Cage regisserar, i övrigt är inte många detaljer kända kring projektet, skriver NME.

Kultur och nöje

Ny rapport: diskriminering i filmbranschen

Tystnad tagning-manifestationen på Guldbaggegalan 2018 startade en diskussion om jämställdhet i filmbranschen. Men hur står det till med jämställdhet och inte minst mångfald idag? En ny rapport från Svenska Filminstitutet visar en nedslående bild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Vit, ung och smal. Så ser normen ut för kvinnliga skådespelare. De medverkande i en ny rapport vittnar om stora brister i jämställdhet och inte minst mångfald i filmbranschen.

Ett av målen i den statliga filmpolitiken är att filmbranschen ska präglas av jämställdhet och mångfald. Svenska Filminstitutets fokus på jämställdhet har diskuterats inte minst de senaste veckorna men enligt rapporten, "Vilka kvinnor?", som institutet tagit fram och presenterar på torsdagen, framkommer det att det fortfarande finns stora brister:

Män gör filmerna med de största budgetarna. Manliga skådespelare fortsätter att få stora roller upp i 50-årsåldern medan kvinnor anses förbrukade vid 40. De ska dessutom vara vita och smala för att passa in i den stränga normen.

Tvingas förklara

I rapporten, som bygger på djupintervjuer med 19 skådespelare och regissörer, framkommer det också att rasifierade skådespelare inte kände sig delaktiga i metoo-rörelsen och att de anser att deras arbete försvåras av att de hela tiden måste förhålla sig till rasism – att de tvingas förklara för sina kollegor att en roll eller ett kostymval reproducerar stereotypa föreställningar om svarta och bruna människor.

– I flera år så fick jag enbart förfrågan om att spela misshandlad syster, utsatt invandrartjej eller rånare, säger Nisti Stêrk, skådespelare och komiker till TT och fortsätter:

– När det gäller metoo så vill jag hylla alla mina kollegor som jobbat och jobbar med det. Men det har funnits en icke-förståelse för frågor ur ett intersektionellt perspektiv. Det handlar om en omedvetenhet, inte illvilja och vi behöver jobba vidare med detta.

Nisti Stêrk har engagerat sig i frågor om stereotyp casting och bland annat ordnat branschseminarier i frågan.

– Det har bidragit till att jag nu fått roller som heter Gunilla, Eva och Lena. Det har börjat hända saker, det vittnar flera kollegor om. Men de stora rollerna där man bara är Lena har uteblivit, säger hon och lägger till:

– Mina skådespelande systrar med mörkare hud får utstå ännu mer än vad jag får. Att delta i en rapport som denna kan leda till att vissa jobb försvinner men det bryr jag mig inte om för i en förändring så måste några ta smällarna.

Vit skörhet

Skådespelaren Sandra Andreis ("Morden i Sandhamn", "We got this" och kommande Viaplay-serien "The head") har inte medverkat i rapporten men känner igen sig i många av vittnesmålen och tar upp det som i rapporten beskrivs i termen "vit skörhet".

– När jag har lyft att det är konstigt att det bara finns vita människor i en skådespelarensemble har det bemötts med en otrolig avighet, även fast jag är vit och lyfter det.

TT: Vad har du mötts av för reaktioner då?

– Folk blir sura. De blir förnärmade, "tror du att jag är rasist"? Och det är väl det som är det sorgliga, att man inte orkar rannsaka sig själv och gå lite utanför sina vanliga casting-kataloger.

I rapporten efterfrågas bland annat en kompetenshöjning gällande representation och mångfald hos makthavare i filmbranschen. Sandra Andreis håller med.

– Även om det i dag pratas om jämställdhet och hur viktigt det är att förhindra sexuella trakasserier så har man inte tagit in hur dysfunktionell maktstrukturen är, på djupet, säger hon och fortsätter:

– Jag har varit med om produktioner där man tror att man är hemma för att man har rollsatt någon form av minoritet. Man har checkat en box men tänker inte i flera led, som när man tog den enda svarta kvinnan i en produktion jag var med i och satte en stor logga tvärs över hennes ansikte i marknadsföringsmaterialet. Det gjorde man inte med de vita männen.

Ska vara smal

I jämställdhetsrapporten framkommer också att normen för hur en kvinnlig skådespelare "ska" se ut för att få huvudroller fortfarande är oerhört trång. Hon ska vara vit, under 40, smal och mindre än den manliga skådespelaren som förmodligen rollbesatts före henne.

– Det här är saker som varje kvinnlig skådespelare måste förhålla sig till. Nu är jag en person som gillar att röra på mig och hålla mig i form, men det är klart att jag är medveten om att det gör det lättare för mig att få jobb, säger Sandra Andreis.

TT: Hur ser du på att åldras i den här branschen?

– Rebellen i mig blir motiverad av att det finns motvind och jag har fått upp ögonen för att jag vill skapa egna historier. Det är mycket som håller på att förändras även om det inte går fort nog, säger Sandra Andreis.

Miranda Sigander/TT

Nisti Stêrk fick länge bara roller som 'misshandlad syster, utsatt invandrartjej eller rånare'.
Nisti Stêrk fick länge bara roller som "misshandlad syster, utsatt invandrartjej eller rånare".
Foto: Alexander Larsson Vierth/TT

FAKTA

Fakta: Röster ur rapporten

”Trots #metoo är det skillnad på hur vi blir sexualiserade och hur vita kvinnor blir sexualiserade. Vi får inte en syl i vädret. Vi får höra: ’Kan vi inte ta rasism senare?’ Men det hör ihop. Detta hör ihop.”

”Jag har kämpat för att om det finns en svart roll så vill jag ha den. Men jag vill ha de andra rollerna också. Det har hänt när jag ska in i någon tv-serie och jobba i ett par dagar att någon säger ’Men hur ska vi förklara att du ser ut som du gör?’ Jag säger ’Men det behöver ni inte göra, jag är här’.”

”Jag längtar efter att bara få kunna se en person som ser ut som jag som bara är en människa, som inte måste vara jätteduktig eller skurk."

”Det har kommit fram maktpersoner i branschen till mig och sagt ’Ja, men den och den skådespelaren, din kollega, hon har ju gjort så mycket botox. Gör inte det. Det är så hemskt’. Då har jag svarat: ’Sluta säga så. När statistiken ser annorlunda ut kan du börja klaga på att tjejer botoxar sig. För de gör ju det för att få jobb."

Kultur och nöje

Karin Smirnoff får Ivar Lo-pris

Karin Smirnoff. Arkivbild.
Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Författaren Karin Smirnoff får fackföreningsrörelsens Ivar Lo-pris 2021. Hon får det för att hon med sin uppmärksammade romantrilogi med hemtjänstens Jana Kippo "förverkligat kollektivromanen som genre", som en del av motiveringen lyder.

Detta tillsammans med "en personligt tillämpad dekonstruktion av språket" gör att juryn anser att hon har fört svensk arbetarlitteratur till en milstolpe för den realistiska tradition som Ivar Lo-Johansson formulerade med "Allt det spännande finns hos arbetarklassen".

Karin Smirnoff romandebuterade 2018 med "Jag for ner till bror". 2019 och 2020 kom uppföljarna "Vi for upp med mor" och "Sen for jag hem".

Ivar Lo-priset instiftades 1986 och prissumman är 125 000 kronor.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Sveacasino

Kommer Hero Gaming ta priset på EGR Awards 2020?

Sveacasino Redan förra året meddelade Hero Gaming att de hade blivit nominerade för priserna för Affiliate Programme Marketing Campaign och Operator of the Year från EGR Nordics Award 2020. Det här är viktiga priser inom branschen. De fungerar som en stämpel på att ett spelföretag jobbar på ett sätt som märks och gör skillnad.

Hero Gaming har kontor på ön Malta men också i Malmö. Faktum är att det här är ett företag som har fått betydelse för Malmös affärsutveckling på flera spännande sätt. Så sent som 2018 drog Vd:n Georg Westin igång ett unikt projekt för utveckling av digitala projekt i Malmö.

Unika spelsajter som är nydanande

Idag står Hero Gaming bakom flera framstående casinon. På jämförande sajter som SveaCasino.se hamnar Herocasinot CasinoHeroes ofta mycket högt upp i listorna. Det beror inte bara på att man ger svenska spelare säkra och trygga spel.

Hero Gaming är experter på att skapa speläventyr som är mer än klassisk casinounderhållning. CasinoHeroes hette i starten Saga Casino och det beskrev väl vad som hände den som blev medlem. Resan mellan casinoöarna är rena rama sagan i interaktivt format där den som spelar också tar en interaktiv roll.

Ett viktigt bidrag till Malmös spelkultur

Arbetet från Gråbrödersgatan 2 i Malmö har fått betydelse på flera sätt. Det handlar ju inte bara om att man skapar intressanta spelupplevelser för svenska casinospelare online. Sverige har länge haft en viktig roll inom utveckling av spel och Malmö har sin unika position på spelkartan.

Det här är något som Hero Gaming helt klart har varit med och bidragit till med arbetet från Malmökontoret. Och de fortsätter med detta. Nu när det snart blir dags för EGR Nordic Awards 2020 är chansen god att vi får höra mer om spelbolaget i nyheterna.

Även om spelgenren länge inte har fått ta plats i de fina kultursalongerna går det inte att bortse ifrån dess betydelse för människor. Det finns till och med spelteknik som man tror skulle kunna förändra våra hjärnor. Inte bara med VR-teknik. Spelbolagen som skapar casinospel är också med och förändrar hur vi ser på underhållningen och vad vi kräver av den.

EGR Nordics Awards 2020

Den 28:e januari är det avgjort. Det blir en tisdag då många av de anställda på Hero Games kan känna stor förväntan. EGR Nordic Awards är till för att lyfta fram de spelbolag i Norden som lyckas bäst.

Man ser på flera viktiga aspekter för att komma fram till vilka bolag som ska hyllas. Det kan vara att bolaget lyckas rent kommersiellt eller att de har tagit fram innovationer som är fullkomligt unika.

Exempel på sådant som kan få pris på EGR galan är:

• God kundtjänst

• Reklamkampanjer

• Banbrytande innovationer

• Lyckad spridning

År 2020 kan skånska Hero Gaming vinna Affiliate Programme Marketing Campaign kategorin som får anses vara pris för goda reklamkampanjer i affiliate samarbeten. De kan också knipa Operator of the Year.

Sistnämnda priset vore ju minst sagt en bragd. Att utses till årets operatör är ju ingen liten sak. Bara det att Hero Gaming har nominerats är stort. Konkurrensen är tuff och att den skånska spelföretaget syns i sammanhanget säger en hel del.

Vilken betydelse har utmärkelserna?

Man kan förstås undra vilken betydelse den här typen av priser har. De kommer ju inte direkt från spelarna på casinosajterna. Men att branschfolk utser de allra bästa inom spelindustrin är viktigt. Det fungerar som en sporre och ökar på viljan att göra ännu bättre.

I förlängningen får detta också betydelse för Sverige och Malmö. Personer som Georg Westin som investerar i svensk entreprenörskap påverkar givetvis företagsklimatet i Sverige. När Hero Gaming och andra spelföretag känner sig sporrade att göra mer bidrar det till fler spännande arbetstillfällen och projekt för svenska talanger.

Spelentusiaster som gör mer

Innovationen inom spelbranschen är stor och det smittar av sig. Georg Westins satsning i Malmö med Maxify Startup Studio vittnar om ett mod. Det är också intressant att se att han valde att lägga satsningen i Malmö i delade lokaler med Hero Gaming. Håll ett öga på framtida nyheter om detta initiativ!

Kultur och nöje

De uppträder för Nobelpristagarna

Edda Magnason finns bland de artister som hyllar årets Nobelpristagare. Arkivbild.
Foto: Mikael Grönberg/Sveriges Radio
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Precis som med så mycket annat blir det en annorlunda Nobelvecka i år. På grund av coronapandemin firas pristagarna i sina respektive hemländer och tal och ceremonier utformas så att så många som möjligt ska kunna ta del via nätet.

Det gäller även de musikaliska inslagen. Konserten med pianisten Igor Levit livesänds för första gången över hela världen. Ceremonin i Gyllene salen i Stockholms stadshus den 10 december ramas in av solisterna Magnus Lindgren, Jacob Kellermann, Edda Magnason, Elisabeth Meyer, Anna Greta Sigurdardottir, Amalie Stalheim och Sofie Sunnerstam.

"Vi har i våra sju medverkande artister och musiker en fantastisk bredd och kraft. Vi kommer framföra musik som spänner mellan Mozart, Debussy, Kurt Weill och David Bowie, till för ändamålet specialkomponerad musik av Magnus Lindgren", säger Linus Fellbom, regissör och ansvarig för programmet, i ett pressmeddelande.

Sändningen från Gyllene salen sänds på SVT samt globalt via Nobelprisets officiella kanaler.

Kultur och nöje

Coronaboom för ljudboken

Extra många har i år börjat lyssna på ljudböcker. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Intresset för ljudboken har växt flera år på raken – och under coronapandemin har rekordmånga börjat lyssna på böcker. Men för de små förlagen är inspelningarna ofta en stor och riskabel investering.

I tider då folk har hållit sig borta från de fysiska bokhandlarna har allt fler upptäckt ljudboken. De digitala abonnemangstjänsterna har ökat med hela 32 procent under årets första åtta månader.

– Även tidigare har nästan hälften av det som har sålts i volym, alltså antal böcker, varit just digitala böcker och främst strömmade ljudböcker. Men med corona ser vi att hela den här utvecklingen har snabbats på, det har blivit en turboeffekt av pandemin, säger Svenska Förläggareföreningens vd Kristina Ahlinder.

Att det nu säljs fler böcker än någonsin i Sverige beror på strömmade ljudböcker, enligt Ahlinder. Sverigechefen för strömningstjänsten Storytel, Åse Ericson, tror att ljudböckerna också bidrar till att skapa ett större intresse för all litteratur.

– 83 procent av dem som lyssnar uppger att de lyssnar eller läser böcker oftare än innan och 75 procent uppger att de lyssnar på fler böcker från olika genrer, säger hon.

Mindre intäkter

Storytel har i dag 902 000 abonnenter i Norden totalt. Visserligen går man ännu inte med vinst, men det beror enligt Åse Ericson på stora satsningar – till exempel har man valt att etablera sig i en rad nya länder.

– Det tar tid att bygga upp ett land så att det blir lönsamt. I många länder finns inga ljudböcker från början och man måste starta en hel katalog, säger hon.

Det är så klart positivt att det nu säljs fler böcker, och Kristina Ahlinder pekar på att också äldre verk, i den så kallade backlisten, efterfrågas som ljudböcker. Samtidigt är det ett problem att de digitala böckerna inte drar in lika mycket intäkter till författare eller förlag som pappersböckerna gör, menar hon.

Kostnaden för inspelningen av en ljudbok är stor, ofta mellan 50 000 och 100 000 kronor. För små förlag är det en riskabel utgift, anser förläggaren Per Bergström på Rámus förlag, som introducerade årets Nobelpristagare, poeten Louise Glück, i Sverige, och som redan har stora kostnader för sina översättningar. Det är dessutom svårt för mindre förlag att ta sig in på ljudboksmarknaden, eftersom det är de stora bästsäljarna som dominerar där, berättar han.

– Det är oerhört svårt att få genomslag där. På den arenan vi befinner oss på är det svårt att tränga igenom och göra den chansningen, säger Per Bergström.

Litteraturstöd behövs

Rámus har som målsättning att hitta minst 1 500 potentiella läsare för nya diktsamlingar. Men de får betalt per timme från Storytel, och når de 1 500 lyssnare för en poesibok som tar ungefär en timme att lyssna på innebär det inte ens in 3 000 kronor i ersättning, förklarar Per Bergström.

– Samtidigt finns det en panikartad känsla hos många små och medelstora förlag, att man måste gå in i det digitala med de förutsättningar som är nu, och som har skyndats på under det gångna året, säger han.

Om det ska gå att utveckla digitala format för en smalare litteratur tror han att det behövs ett produktionsstöd. Även Kristina Ahlinder menar att stöd behövs.

– Vi ser ett behov av ett kraftigt ökat litteraturstöd, just därför att vi vill att det även fortsättningsvis ska kunna ges ut böcker med bredd, kvalitet och mångfald, säger hon.

Måste debatteras

Framöver tror Per Bergström att de populärkulturella och finkulturella kretsloppen kommer att skilja sig än mer åt. Han påminner om att Guthenberg gick i konkurs när denne upptäckte trycktekniken och försökte efterlikna handskrifter.

– Lite på samma sätt är det i dag: kanske kommer ljudboksformatet att lämpa sig bäst för den litteratur som inte alltid är den mest intressanta i tryckt form.

Bokförlaget Tranan har hittills läst in fem ljudbokstitlar, men vill inte överinvestera, förklarar förlagschef Johannes Holmqvist. Även han tror att branschen måste börja fundera mer på innehållet när de digitala tjänsterna är så stora.

– Vi kanske kommer till ett läge där förlagen backar från en viss typ av utgivning för att den inte funkar i de kanalerna, säger han.

Branschen måste diskutera frågan mer, tycker Johannes Holmqvist. Han undrar dessutom om det stämmer att kvalitetslitteratur inte passar som ljudböcker. Med ett intressantare utbud kanske fler hade valt det, funderar han.

– Man kanske inte tycker att det är lönt att betala för ett abonnemang när det inte finns den typen av utbud som man är intresserad av.

Elin Swedenmark/TT

Rámus ger mest ut översatt litteratur, bland annat den amerikanska poeten Louise Glück, som tilldelades årets Nobelpris i litteratur. Men poesi inbringar ofta inte så mycket i ljudboksformatet, enligt förläggaren Per Bergström. Arkivbild.
Rámus ger mest ut översatt litteratur, bland annat den amerikanska poeten Louise Glück, som tilldelades årets Nobelpris i litteratur. Men poesi inbringar ofta inte så mycket i ljudboksformatet, enligt förläggaren Per Bergström. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Jamaica Kincaids 'Lucy' är en av de böcker som bokförlaget Tranan har spelat in som ljudbok. Arkivbild.
Jamaica Kincaids "Lucy" är en av de böcker som bokförlaget Tranan har spelat in som ljudbok. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

FAKTA

Fakta: Ljudboken

Bokförsäljningen ökade med 7,4 procent räknat i kronor och 20 procent räknat i antal sålda exemplar under årets första åtta månader, enligt siffror från Svenska Förläggareföreningen.

Fysisk bokhandel har gått ner 17,2 procent räknat i kronor, medan digitala abonnemangstjänster har ökat med 32 procent och internetbokhandlar och bokklubbar har ökat med 32 procent.

Under coronapandemin har också lyssningsmönstren förändrats, enligt Storytels Åse Ericson. Förut var de populäraste lyssningsperioderna runt pendlingstiderna och den starkaste toppen runt klockan 21 och framåt. Under pandemin har läsningen under pendlingstiderna minskat och lunchen har blivit vanligare. På eftermiddagen lyssnar nu också fler. Men kvällen är fortfarande starkast, från klockan 21 och framåt.

Feelgoodlitteraturen har också blivit mer efterfrågad på Storytel nu och även barnbokslitteraturen står stark.

Kultur och nöje

Sem-Sandberg får Eyvind Johnson-priset

Steve Sem-Sandberg. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Steve Sem-Sandberg är årets mottagare av Eyvind Johnson-priset. Han får priset för romanen "W", som enligt juryn är "ett mästerstycke i författarens katedralbygge över Europas historia".

"Med ett imponerande detaljarbete och inlevelseförmåga har Steve Sem-Sandberg skrivit en skimrande mörk dokumentärroman som bygger vidare på Büchners ständigt spelade pjäs om Johann Christian Woyzecks livsöde. (...) Precis som hos Eyvind Johnson bevarar individen sin gåta", lyder en del av juryns motivering enligt ett pressmeddelande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL