Opinion

På väg mot en hållbar gränsregion

org-859be4cf-38c9-4845-b0a9-4ed1b0ad1995.jpg
Opinion
Opinion

Något av det viktigaste med en gränsöverskridande region är de synergieffekter man kan få genom att arbeta tillsammans. Öresundsregionen såg redan från början möjligheter kring miljö- och hållbarhetsarbetet och under årens lopp har arbetet intensifierats. Nu vill ju dessutom de nordiska statsministrarna att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region inom tio år. Det har funnits många gupp på vägen och coronakrisen har tyvärr inte underlättat utan snarare tvärtom, men det går trots allt framåt i hållbarhetsarbetet.

En viktig nyckel för Öresundsregionen är det Interreg-sekretariat som finns och som har möjlighet att välja ut hållbarhetsprojekt att ge EU-medel till. Det finns många viktiga spelare och den gemensamma visionen är en bra grund. Det gäller också att satsa på områden där kompetensen och möjligheterna redan är goda. Till exempel finns det stor kunskap hos både danska och svenska universitet kring intelligent belysning. Där finns och har funnits flera gemensamma projekt, bland annat LIghting Metropolis där man byggt upp visningsobjekt för energieffektiv belysning. Flera av projekten sker i samarbete mellan danskt och skånskt näringsliv och den offentliga sektorn och det finns möjligheter att starta så kallade testbäddar för att prova nya lösningar.

Gate 21 är ett från början danskt partnerskap som funnits i över tio år, men sen några år är även Malmö stad och Innovation Skåne med i samarbetet. På den svenska sidan finns inom miljöområdet bland annat företagsklustret Sustainable Business Hub som också har vana vid samarbete över sundet.

Branscherna cleantech och ljus/belysning är alltså starka i Öresundsregionen och företagen inom branscherna konkurrerar förstås med varann. Samtidigt kan klusterbildningen i området göra att ett samarbete utvecklas och att man gemensamt kan utveckla en produkt eller funktion som man kanske inte klarat på egen hand. Det är en fördel att ha både kollegor och konkurrenter i ett och samma område. Som ett exempel från en annan sektor kan nämnas att Media Evolution i Malmö samlar flera konkurrerande företag i samma hus, just av anledningen att stora mervärden kan uppstå om företagen vågar vara öppna mot omvärlden. Någon har döpt det till ”konkollegor”, det vill säga konkurrenter och kollegor i samma personer.

Det är bra för hela Öresundsregionen att politiker på båda sidor sundet, i princip oavsett partifärg, stöttar det viktiga arbetet i att skapa en hållbar region med grön tillväxt. Flera av kommunerna runt Öresund satsar hårt på att bli hållbara städer. Det finns många bra exempel som politikerna kan lyfta fram när de talar inför samlingar både hemmavid och utomlands. Förutom de hittills nämnda bör man vara nöjd över att färjetrafiken mellan Helsingborg och Helsingör alltmer går över till eldrift. Det är förhoppningsvis inspiration för sjöfarten i stort, som är en stor miljöförstörare nästan i klass med flyget.

Därför är det glädjande att också hamnbolaget Copenhagen Malmö Ports, CMP, satsar hållbart, bland annat på solceller och intelligent teknologi. Ett projekt som avslutades tidigare i år är Smart Cities Accelerator. Syftet var en satsning på så kallade smarta städer med hållbar energi, alltså att använda digital teknik för att kunna bli hållbar. Trots att både Sverige och Danmark är med i EU och i stor utsträckning bygger på samma lagstiftning finns det skillnader inom det juridiska området som kan försvåra arbetet. Men om det finns goda exempel på andra sidan sundet kan det tjäna som inspiration för att försöka ändra lagstiftningen.

Mobilitet och transportlösningar är viktiga delar inom hållbarhetsområdet och här har det under årens lopp varit en del projekt. Ett nytt sådant är Mobilitet på tvärs där man gärna vill få fram nya transportlösningar och ge inspiration till att använda dem.

Coronakrisen försvårar det gränsöverskridande samarbetet, men det är viktigt att hålla ut. Öresundsinstituttet lyfter fram arbetet i sin Analys av det tvärregionala samarbetet 2020, där inspirationen till denna text är hämtad.

Opinion

Lantbrukare är innovativa entreprenörer

kV_W-0nBs2heFgZqcEpFlyER2iQ.jpg
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Opinion
Opinion

Lantbrukare ses sällan som entreprenörer, åtminstone inte inom entreprenörsforskningen. I början av året kom en avhandling vid Högskolan i Halmstad som motbevisar detta och förhoppningsvis kommer synen på lantbrukare att moderniseras.

För att räknas som entreprenöriell krävs det innovationsförmåga, proaktivitet och att man är villig att ta risker. Det är konstigt att forskningen inte tidigare sett att dessa egenskaper mycket väl passar in på de flesta lantbrukare. Det händer oförutsedda saker i princip varje dag på en gård som lantbrukare tvingas att lösa. De stödorganisationer som finns, till exempel Hushållningssällskapet, Jordbruksverket och länsstyrelsen, kommer ofta med alltför kortsiktiga åtgärder och bönderna efterfrågar egentligen mest en samtalspartner.

Att lantbrukarna är ”inbäddade” (embeddedness på forskarspråk) i sin omgivning hjälper till att utveckla hela bygden och de sociala nätverken. Ekonomisk tillväxt är oftast inte det viktigaste, i stället är det sociala sammanhanget betydelsefullt. Tack vare att det finns lantbruk möjliggör det också andra verksamheter på landsbygden, alltifrån direkt knutna verksamheter som snickare och veterinär till gårdsbutiker och upplevelser. Medelåldern på dagens lantbrukare är hög, men ska unga lockas till näringen framöver krävs en modernare syn på lantbruket hos de stödorganisationer som finns. Många lantbrukare diversifierar sin verksamhet och kompletterar djuruppfödning med en gårdsbutik eller genom att sälja på Reko-ringar. Det är bra att forskningen nu börjar se den moderna landsbygden växa fram.

Opinion

Biden rekryterar krisveteran

Opinion
Opinion

Den till president valde Joe Biden har till sist fått tillstånd att påbörja en formell övergång från regeringen Trump till sitt eget kabinett.

Det ser ut att bli Janet Yellen som blir ny amerikansk finansminister. Som före detta chef för den för den amerikanska riksbanken Federal Reserve har få så lång erfarenhet av internationell makroekonomi som hon.

Från ett europeiskt perspektiv är Yellen ett tryggt, beprövat val som har lång erfarenhet av internationell ekonomisk politik. Det perspektivet behövs: Donald Trump har valt att kapa handelsförbindelser och diplomatiska band med ekonomiska aktörer som regeringen Biden sannolikt vill vara på god fot med.

Till skillnad från Donald Trumps tendens att välja lojalister som står honom särskilt nära ideologiskt verkar Biden titta på kandidaternas cv.

En annan stor fördel med valet av Yellen är att hon har arbetat med krishantering i de senaste två kriserna, dels som Bill Clintons rådgivare på 90-talet och sedan i Federal Reserves styrande råd under finanskrisen 2008-09. När hon blev riksbankens chef var hon den första kvinnan på posten och det blir hon även som finansminister.

Yellen tillhör Bidens egen generation med sina 74 år. Jobbet som finansminister med ansvar för en ekonomi som är körd i botten blir med all säkerhet hennes besvärligaste arbetsuppgift hitintills så man får imponeras av att hon åtar sig att bära det lasset flera år efter att de flesta skulle gått i pension.

Opinion

Det perfekta brottet

Opinion
Opinion

Sexuella övergrepp mot barn över internet ökar, enligt polisen. De menar att läget kan vara särskilt gynnsamt under pandemin för den som vill kontakta barn, eftersom många tillbringar mer tid vid datorn än tidigare.

Barnen träffar ofta gärningsmännen på roliga spelappar och leken urartar i begäran om nakenbilder eller i att barnet förväntas utföra övergrepp på sig själva åt gärningsmannen.

Svenska Dagbladet visar en chattkonversation mellan en vuxen man som låtsas vara ett barn och en elvaåring flicka. Mannen använder ett utstuderat barnspråk när han talar med det tilltänkta offret, stavar dåligt och använder slarvig grammatik. Det är inte konstigt att flickan trott att hon pratar med en jämnårig. Barnen lider inte bara av övergreppet utan känner skam och skuld över sitt beteende trots att de manipuleras av en person som är mycket duktig på det hen gör.

Dessa ärenden hamnar på hög i väntan på att polisen ska hinna med dem, vilket gör det möjligt för gärningsmännen att fortsätta. Det råder osämja kring om det går bra för polisens utredningar kring barnporr och sexuella övergrepp över internet eller inte. Enligt en rapport från Polisens Nationella operativa avdelning, NOA, prioriteras de här brotten ner och aktiva gärningsmän kan fortsätta söka upp barn. Petra Stenkula, chef på utredningsenheten på Polisregion Syd, menar att hon inte känner igen rapportens beskrivning av att den här typen av brott nerprioriteras. Däremot verkar alla vara överens om att arbetet blir lidande av kraftig underbemanning. Bland annat saknas it-forensiker.

Kammaråklagare Emelie Källfeldt menar att svensk polis faktiskt är skicklig på att utreda den här typen av brott, vilket är extra tragiskt eftersom det innebär att många av fallen skulle kunna lösas om polisen hade tillräckligt med resurser. Källfeldt säger dock att det är stor skillnad på kunskapen hos polisen beroende på var man befinner sig i landet och det är dåliga nyheter. Detta är ett gränslöst brott: gärningsmännen kan ha fått napp från norr till söder och alla utsatta barn förtjänar att övergreppen utreds av någon med rätt kompetens.

Källfeldt pekar också på en rejäl komplikation för arbetet mot övergreppen. 2017 fälldes den första personen för våldtäkt mot barn som skett digitalt, vilket sågs som ett stort framsteg för dem som arbetade med att få fast dessa brottslingar. Efter den domen har man dock börjat göra skillnad mellan övergrepp som gärningsmannen är närvarande vid, det vill säga att hen tittar på barnet i realtid och sådana då hen får materialet i efterhand. Om hen förmår barnet att spela in och skicka material som anses gärningsmannen inte ha begått en våldtäkt, utan det ringare brottet utnyttjande av barn för sexuell posering.

Det är vanligt att tekniken utvecklas snabbare än juridiken, men det är synnerligen problematiskt om man underlättar för gärningsmännen genom att skapa kryphål. Man kan snarare tycka att en inspelad film vore ett mer allvarligt brott eftersom det kan hemsöka barnen i resten av deras liv. Att ständigt behöva vara orolig för om en främling har bilder som de kanske lägger upp och delar med andra är psykisk tortyr. Det är på så sätt det perfekta brottet för den som vill skada andra: övergreppen kan fortgå långt efter att gärningsmannen stoppats.

Ett annat problem är att få anmäler den här typen av brott, trots att de tros vara ganska vanliga. Varannan flicka säger sig ha blivit kontaktad av en vuxen i sexuellt syfte någon gång. Anmälningsbenägenheten måste öka, dels för att man ska kunna kartlägga hur vanligt det är och dels för att man ska ha någon chans att stoppa förövarna, som ofta ger sig på flera barn samtidigt.

Opinion

Hotar dagstidningens framtid

Ett tidningsbud en tidig morgon.
Foto: Robin Haldert/TT
Opinion
Krönika

Skånska Dagbladet har kommit ut som tryckt tidning sedan 1888. I mer än 130 år har vi bevakat skolorna i Svedala, kommunfullmäktige i Malmö, jordbrukets utveckling i Mellanskåne, kommunpolitiska motsättningar i Hörby, affärer som öppnat eller stängt i Skurup, sjukvården i Eslöv och mycket annat. Dessutom håller vi ett öga på vad som sker inom Region Skåne och Länsstyrelsen. Av landets lokaltidningar är det inga som regelbundet bevakar lika många kommuner som Skånska Dagbladet och systertidningen Norra Skåne. Nu hotas den här bevakningen.

En vanlig dag har Skånska Dagbladet 71 000 läsare. De allra flesta läsarna – 51 000 – väljer att ta del av nyheterna i den tryckta tidningen; för att man trivs med hur tidningen ser ut, tycker att det är enklare att lösa korsordet på papper än på skärm eller för att uppkopplingen till internet krånglar. Oavsett skälet så väljer de flesta av våra läsare den tryckta tidningen. Och så länge läsarna vill ha en tryckt tidning och det finns ekonomiska möjligheter till det kommer sannolikt de flesta av Skånes tidningshus att fortsätta att ge ut papperstidningar.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Omvärlden påverkar det lilla landet Sverige

org-86c7db9d-5e8b-43d1-b7a0-25c257bee81f.jpg
Opinion
Opinion

Det amerikanska valet har följts med stort intresse från svensk horisont. All media med självaktning har skickat reportrar till USA. Då och då ser man syrliga kommentarer på till exempel Facebook att tv och tidningar nu ska skicka hundratals journalister till Tyskland för att följa den politiska debatten inför det tyska valet hösten 2021. Det ska tolkas som att svenska medier visar för stort intresse för valet i USA.

Faktum är att USA påverkar Sverige mycket, på många olika sätt. Särskilt när det gäller ett val med en sån person som Donald Trump inblandad vore det tjänstefel att inte skicka en stor bevakning till det stora landet i väster. Det behöver inte utesluta att också valet i Tyskland ska bevakas. Det är inte svårt att hålla med om att svensk media är dåliga på att berätta vad som händer i Tyskland som är vår största handelspartner. Tio procent av vår export går till Tyskland nästan en femtedel av vår import kommer därifrån. Landet ligger nära, är stort och är en viktig samarbetspartner.

Men kritikerna skjuter bredvid målet ett år som detta, när Donald Trump vill bli omvald och när han dessutom obstruerar som han nu gör efter valet. Är det någon gång det är viktigt att följa ett val i USA är det i år. Det är ju alldeles oerhört att en sittande amerikansk president vägrar erkänna sig besegrad och försöker underminera demokratin. USA påverkar hela världen, oavsett vi vill det eller inte.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Opinion

För lite protein

Opinion
Debatt

Replik på Martina Jarminders text ”När raggmunk bara var lunch” 20201119

Nej det är inte till medelålders moderater som skolmaten är till för, utan inte sällan barn i våra utanförskapsområden vars enda lagade mål mat är just skolmaten. Barn som ska växa, barn som behöver protein, barn som ska få den mat de tycker om så de äter och orkar med skoldagen.

Det vegetariska proteinet kommer inte sällan från andra sidan jordklotet, odlat på skövlad regnskogsmark.

Skåne är ett öppet landskap, något vi är rädda om. För att hålla det öppet krävs betande djur, alternativet är att landskapet får röjas med maskiner. Om man inte äter det närproducerade köttet försvinner de betande djuren och då blir det ett igenvuxet landskap alternativt får man använda dieseltuggande maskiner.

När motionen skrevs åt man helt vegetariskt I Malmös skolor två gånger i veckan, i nuläget sex månader senare äter man helt vegetariskt tre dagar och det politiska målet är fem dagar i veckan. Ja du läste rätt! Det är ett POLITISKT mål att våra barn ska äta helt vegetariskt i våra skolor, det beror inte på någon dietist eller dylikt.

Mitt barn klarar sig, för hon får protein och mat hon äter hemma hos mig, men som sagt tusentals barn i Malmö med tuffa hemförhållanden har inte samma möjlighet i Malmö, samma barn som redan har det tuffast för att komma ut i arbetslivet. Dessa barns förutsättningar försvårar styret när de inte serverar mat som barnen äter.

I förra veckan serverades kyckling med brun sås och potatis. Maten räckte inte trots att skolbespisningen beställt 100% mer mat än när det serveras vegetarisk mat. Ska det behöva vara så?

Även jag är i grund och botten för att vi äter mindre kött, men mindre kött betyder inte inget kött alls. Man kan servera färre antal köttbullar och mer grönsaker och inte servera mungobönor, vegetarisk färs och soyabönor alla dagar i veckan.

Som lärare ser jag dagligen hur lite barnen numera äter och det märks också tydligt på deras prestationer på eftermiddagarna. Vi vill väl ändå ge våra barn bästa möjliga förutsättningar för deras kunskapsintag som i längden är grunden för fortsatta studier på högre utbildningsnivåer.

Avslutningsvis vet jag inte i vilken skola Martina gått i, men på min skola serverades det alltid stekt fläsk till raggmunkarna.

John Roslund (M)

Kommunfullmäktigeledamot i Malmö, MaNO 4-9 lärare och motionär om skolmaten i Malmö.

Opinion

Förpliktelser och rättigheter

Opinion
Opinion

Regeringens utredare föreslår skolplikt från fem års ålder, med obligatorisk förskola. Bland annat handlar det om att se till att barn med otillräckliga språkkunskaper ska ges chans att höja kompetensnivån så att de inte börjar grundskolan med dåliga förutsättningar. Det är intressant att man menar att kommunerna ska ägna sig åt uppsökande verksamhet och aktivt leta efter barn som inte har tillräckliga språkkunskaper och skulle behöva gå i förskolan. Det låter som en sak som eventuellt inte kommer att kunna genomföras i praktiken på grund av resursbrist, men det är en fin tanke att, som Mona Sahlin sade, alla ska med.

Att stärka språkkunskaperna är alltid bra. Att redan i femårsålders försöka identifiera de barn som har dåliga språkkunskaper är bra om det finns resurser att sedan hjälpa dem på ett bra sätt och inte bara konstatera att det ligger till så. Förlänger man skolplikten med ett år är det såklart viktigt att det gäller alla och att alla har samma plikter och rättigheter. Förslaget framställs lite som om att det bara handlar om barn till invandrare, men förhoppningsvis kommer alla barn som ligger efter språkligt att ha möjlighet till extra hjälp. Att inte ha bra svenska för att man är nyanländ eller för att föräldrarna inte pratar svenska kan åtgärdas med mer svenskundervisning, men ett barn som halkar efter av andra skäl kanske behöver helt annan hjälp.

För att en tvingande reform som utökad skolplikt ska kunna rättfärdigas gäller det att det finns utbildad personal i den nya obligatoriska förskolan som ser till att undervisningen är givande och meningsfull. Om man tänker sig detta som en integrationsreform får man också fundera på hur man löser att vissa områden har få barn av svensk härkomst. Går många barn i förskolan i ett område där få pratar svenska med personal som pratar med barnen på andra språk så blir det ingen språkutveckling oavsett hur många obligatoriska år man lägger till. Hur man fördelar eleverna för att få den önskade effekten måste man fundera på innan den blir verklighet.

Opinion

Vansinne lägga VM i Belarus

Belarusian riot police detain a demonstrator during an opposition rally to protest the official presidential election results in Minsk, Belarus, Sunday, Nov. 22, 2020. The Belarusian human rights group Viasna says more than 140 people have been arrested and many of them beaten by police during protests calling for the country's authoritarian president to resign. The demonstrations that attracted thousands were the 16th consecutive Sunday of large protests against President Alexander Lukashenko. (AP Photo) XAZ116
Opinion
Opinion

Idrott och politik ska inte höra ihop, sägs det. Men det är politik på hög nivå om var nästa års ishockey-VM ska arrangeras. Planen är att Lettland och Belarus ska husera ishockey-VM tillsammans, men det börjar sent omsider ifrågasättas.

Varje söndag sen valet i Belarus i augusti har det varit stora protester i huvudstaden Minsk och i andra städer. Befolkningen i Belarus är trötta på sin diktator Lukasjenko och kräver att han avgår efter det riggade valet. Men Lukasjenko ger sig tyvärr inte så lätt. Demonstranterna bemöts mer och mer brutalt för varje söndag. Brutaliteten är systematiserad från inrikesdepartementet och demonstranterna färgmarkeras. Olika färger på kläder eller kropp visar polisen hur grovt de ska misshandla och tortera den som grips.

EU har beslutat om sanktioner för vissa nyckelpersoner i Lukasjenkos närhet, men det dröjde till in i november innan sanktioner riktades även mot presidenten själv. Frågan är väl om sanktioner är tillräckligt skarpa vapen mot en diktator som Lukasjenko. Hittills har diktatorn inte visat några tveksamheter utan i stället gripit fler demonstranter. Han förefaller trygg i förvissningen att han har Putins stöd, men frågan är väl hur länge Putins tålamod håller.

I ett sådant här läge borde det vara självklart att inte arrangera ett VM i Belarus, men det internationella hockeyförbundet har än så länge inte tagit ställning. Lettland vill inte samarrangera med Belarus, men ledningen inom världshockeyn är fortfarande fega och vill vänta med beslut. Det är makalöst, men tyvärr inte förvånande. Internationella idrottsförbund är ofta intimt knutna till makten och är därmed korrumperade.

Den belarusiska oppositionen agerar beundransvärt i ett mycket svårt läge. De behöver allt stöd de kan få från omvärlden. Nyckelpersoner, senast nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj, har tvingats fly utomlands och andra drabbas hårt av tortyr och grov misshandel. Folket i Belarus är i händerna på en maktgalen diktator.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL