Bokrecensioner

Viktiga böcker om svåra ämnen

Kultur och nöje
Ung kultur Det finns böcker jag önskar hade funnits till hands när jag var barn. Böcker jag är glad över att de finns idag, när jag är förälder. Den här spalten handlar om några sådana!

Känsloboken: för dig som går på lågstadiet av Reyhaneh Ahangaran (B Wahlströms)

Med enkelt språk och lättsamma illustrationer av Annika Lundholm Moberg lotsas vi igenom knopp och kropp. Känslor som Ilska, ledsenhet, glädje, oro och skam får alla olika kapitel, liksom olika vardagssituationer dör känslorna svallar. Det är tydligt att Reyhaneh Ahangaran, barn- och ungdomspsykolog, vet vad hon pratar om och det finns också en betryggande rakhet som avdramatiserar sådant som lätt blir svårt och jobbigt om det förtigs. Boken kompletteras med sidor där läsaren själv kan reflektera och notera sina tankar och känslor, samt med vidare lästips, kontaktuppgifter för den som behöver prata med någon, och många tips och råd om hur svåra saker kan tas upp med någon man litar på.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Kronlöf: "Kände mig 'storstads-dum i huvudet'"

Bianca Kronlöf spelar en tystlåten skoterförare i 'Den längsta dagen'. Arkivbild.
Foto: Maja Suslin/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Trots att det aldrig slutar vara ljust är mörkret ständigt närvarande.
I "Den längsta dagen" undersöker regissören Jonas Selberg Augustsén depressionen när allt borde vara som bäst.

Bianca Kronlöfs rollfigur åker runt i norra Norrbotten med skotern på släpet och vinner mästerskap efter mästerskap, såväl på land som på vatten. Trots det är hon fåordig och blicken tom.

Samtidigt gör en plågad lastbilschaufför sin sista resa före pensionen. "Den längsta dagen" följer flera olika personer ur en finsktalande minoritetsgrupp på midsommarafton. Oavsett sinnesstämning och tid på dygnet står solen högt på himlen, som den alltid gör i Norrbotten i början av sommaren.

– Det finns vissa aspekter av det som är väldigt vackra och häftiga, men det har sina baksidor att det aldrig blir natt. När det blir mörkt känner man att dagen har ett naturligt slut. Det blir ett konstigt existentiellt tillstånd, säger regissören Jonas Selberg Augustsén.

"Kan han så kan jag"

Han kommer själv från Boden i Norrbotten och har upplevt ljusa somrar stora delar av livet. För ungefär tio år sedan gjorde Selberg Augustsén en novellfilm på meänkieli, trots att han själv inte talar språket. Lite senare blev det en ny film på samiska, och idén växte fram om att täcka in alla officiella minoritetsspråk.

Efter premiären för "Den längsta dagen" har han bara jiddisch kvar, då långfilmsdebuten "Sophelikoptern" från 2016 utspelades på romani.

– Jag såg en intervju med den amerikanske regissören Jim Jarmusch, som i filmen "Night on earth" jobbade med språk han inte kunde, och han sade att "nej, det var inte särskilt svårt". Så jag tänkte, kan han så kan jag, säger Jonas Selberg Augustsén.

Bianca Kronlöf är född i Sverige med finska föräldrar. Att jobba på hennes andra språk har varit en "smygdröm":

– När jag hörde att hela filmen var på finska blev jag väldigt taggad. Jag tror att många tvåspråkiga håller med mig om att modersmålet är ett privat språk, man pratar med sin mamma om hur man mår, men när man ska prata om jobbet blir det: "Vad heter repetition?".

Hon spelar en skoterförare som vinner allting hon ger sig in på, men trots det är deprimerad. Svårast av allt var egentligen att åka skoter.

– Jag är verkligen på besök och kommer som stockholmare och "hej jag har inte ens körkort, nu ska du lära mig åka skoter". Jag kände mig "storstads-dum i huvudet", säger Bianca Kronlöf och skrattar – något hennes rollfigur aldrig gör i filmen.

– Det här är den rollfigur som har legat längst bort från min egen personlighet, konstaterar hon.

Jonas Selberg Augustsén kallar skoterförarens tillstånd för en examensdepression och liknar det vid en förlossningsdepression.

– Det är lite paradoxen i filmen. "Jag mår dåligt trots att det är så ljust och vackert", säger han.

Firar Johannes döparen

På finska heter midsommarafton juhannus, eftersom högtidsdagen enligt den kristna traditionen firas till minne av Johannes Döparen. Jonas har låtit lastbilschauffören i filmen dela namn med den bibliska figuren, som under sin sista färd påbörjar sökandet efter sin namne.

– Jag är uppvuxen med en frikyrklig bakgrund, jag betraktar inte mig själv som troende men jag har fått med mig kyrkoårets cykler, de sitter lite i mitt dna. Det har nog mycket att göra med varför de här temana dyker upp ibland, säger Jonas Selberg Augustsén.

Sofia Sundström/TT

Jonas Selberg Augustsén har regisserat och skrivit manus till 'Den längsta dagen'. Arkivbild.
Jonas Selberg Augustsén har regisserat och skrivit manus till "Den längsta dagen". Arkivbild.
Foto: Vilhelm Stokstad/TT

FAKTA

Fakta: "Den längsta dagen"

Filmen följer flera olika finsktalande personer i norra Sverige under midsommarafton.

Jonas Selberg Augustsén står för regi och manus.

I rollerna syns bland andra Bianca Kronlöf, Maria Heiskanen och Ville Virtanen.

Filmen visas på vissa biografer och på strömningstjänsten Triart Play från den 27 november.

Kultur och nöje

Coronaboom för ljudboken

Extra många har i år börjat lyssna på ljudböcker. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Intresset för ljudboken har växt flera år på raken – och under coronapandemin har rekordmånga börjat lyssna på böcker. Men för de små förlagen är inspelningarna ofta en stor och riskabel investering.

I tider då folk har hållit sig borta från de fysiska bokhandlarna har allt fler upptäckt ljudboken. De digitala abonnemangstjänsterna har ökat med hela 32 procent under årets första åtta månader.

– Även tidigare har nästan hälften av det som har sålts i volym, alltså antal böcker, varit just digitala böcker och främst strömmade ljudböcker. Men med corona ser vi att hela den här utvecklingen har snabbats på, det har blivit en turboeffekt av pandemin, säger Svenska Förläggareföreningens vd Kristina Ahlinder.

Att det nu säljs fler böcker än någonsin i Sverige beror på strömmade ljudböcker, enligt Ahlinder. Sverigechefen för strömningstjänsten Storytel, Åse Ericson, tror att ljudböckerna också bidrar till att skapa ett större intresse för all litteratur.

– 83 procent av dem som lyssnar uppger att de lyssnar eller läser böcker oftare än innan och 75 procent uppger att de lyssnar på fler böcker från olika genrer, säger hon.

Mindre intäkter

Storytel har i dag 902 000 abonnenter i Norden totalt. Visserligen går man ännu inte med vinst, men det beror enligt Åse Ericson på stora satsningar – till exempel har man valt att etablera sig i en rad nya länder.

– Det tar tid att bygga upp ett land så att det blir lönsamt. I många länder finns inga ljudböcker från början och man måste starta en hel katalog, säger hon.

Det är så klart positivt att det nu säljs fler böcker, och Kristina Ahlinder pekar på att också äldre verk, i den så kallade backlisten, efterfrågas som ljudböcker. Samtidigt är det ett problem att de digitala böckerna inte drar in lika mycket intäkter till författare eller förlag som pappersböckerna gör, menar hon.

Kostnaden för inspelningen av en ljudbok är stor, ofta mellan 50 000 och 100 000 kronor. För små förlag är det en riskabel utgift, anser förläggaren Per Bergström på Rámus förlag, som introducerade årets Nobelpristagare, poeten Louise Glück, i Sverige, och som redan har stora kostnader för sina översättningar. Det är dessutom svårt för mindre förlag att ta sig in på ljudboksmarknaden, eftersom det är de stora bästsäljarna som dominerar där, berättar han.

– Det är oerhört svårt att få genomslag där. På den arenan vi befinner oss på är det svårt att tränga igenom och göra den chansningen, säger Per Bergström.

Litteraturstöd behövs

Rámus har som målsättning att hitta minst 1 500 potentiella läsare för nya diktsamlingar. Men de får betalt per timme från Storytel, och når de 1 500 lyssnare för en poesibok som tar ungefär en timme att lyssna på innebär det inte ens in 3 000 kronor i ersättning, förklarar Per Bergström.

– Samtidigt finns det en panikartad känsla hos många små och medelstora förlag, att man måste gå in i det digitala med de förutsättningar som är nu, och som har skyndats på under det gångna året, säger han.

Om det ska gå att utveckla digitala format för en smalare litteratur tror han att det behövs ett produktionsstöd. Även Kristina Ahlinder menar att stöd behövs.

– Vi ser ett behov av ett kraftigt ökat litteraturstöd, just därför att vi vill att det även fortsättningsvis ska kunna ges ut böcker med bredd, kvalitet och mångfald, säger hon.

Måste debatteras

Framöver tror Per Bergström att de populärkulturella och finkulturella kretsloppen kommer att skilja sig än mer åt. Han påminner om att Guthenberg gick i konkurs när denne upptäckte trycktekniken och försökte efterlikna handskrifter.

– Lite på samma sätt är det i dag: kanske kommer ljudboksformatet att lämpa sig bäst för den litteratur som inte alltid är den mest intressanta i tryckt form.

Bokförlaget Tranan har hittills läst in fem ljudbokstitlar, men vill inte överinvestera, förklarar förlagschef Johannes Holmqvist. Även han tror att branschen måste börja fundera mer på innehållet när de digitala tjänsterna är så stora.

– Vi kanske kommer till ett läge där förlagen backar från en viss typ av utgivning för att den inte funkar i de kanalerna, säger han.

Branschen måste diskutera frågan mer, tycker Johannes Holmqvist. Han undrar dessutom om det stämmer att kvalitetslitteratur inte passar som ljudböcker. Med ett intressantare utbud kanske fler hade valt det, funderar han.

– Man kanske inte tycker att det är lönt att betala för ett abonnemang när det inte finns den typen av utbud som man är intresserad av.

Elin Swedenmark/TT

Rámus ger mest ut översatt litteratur, bland annat den amerikanska poeten Louise Glück, som tilldelades årets Nobelpris i litteratur. Men poesi inbringar ofta inte så mycket i ljudboksformatet, enligt förläggaren Per Bergström. Arkivbild.
Rámus ger mest ut översatt litteratur, bland annat den amerikanska poeten Louise Glück, som tilldelades årets Nobelpris i litteratur. Men poesi inbringar ofta inte så mycket i ljudboksformatet, enligt förläggaren Per Bergström. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Jamaica Kincaids 'Lucy' är en av de böcker som bokförlaget Tranan har spelat in som ljudbok. Arkivbild.
Jamaica Kincaids "Lucy" är en av de böcker som bokförlaget Tranan har spelat in som ljudbok. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

FAKTA

Fakta: Ljudboken

Bokförsäljningen ökade med 7,4 procent räknat i kronor och 20 procent räknat i antal sålda exemplar under årets första åtta månader, enligt siffror från Svenska Förläggareföreningen.

Fysisk bokhandel har gått ner 17,2 procent räknat i kronor, medan digitala abonnemangstjänster har ökat med 32 procent och internetbokhandlar och bokklubbar har ökat med 32 procent.

Under coronapandemin har också lyssningsmönstren förändrats, enligt Storytels Åse Ericson. Förut var de populäraste lyssningsperioderna runt pendlingstiderna och den starkaste toppen runt klockan 21 och framåt. Under pandemin har läsningen under pendlingstiderna minskat och lunchen har blivit vanligare. På eftermiddagen lyssnar nu också fler. Men kvällen är fortfarande starkast, från klockan 21 och framåt.

Feelgoodlitteraturen har också blivit mer efterfrågad på Storytel nu och även barnbokslitteraturen står stark.

Kultur och nöje

Nytt "Metro"-spel utvecklas

'Metro: Exodus' släpptes 2019, och kommer i en putsad variant till nya generationen tv-spelskonsoler. Pressbild.
Foto: 4A Games/Deep Silver/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Ukrainska 4A Games bekräftar i ett blogginlägg att ett nytt spel i "Metro"-universumet är under utveckling.
PREMIUM

4A, med utvecklingskontor i Kiev och i Malta, säger inte mer än att den nya titeln utvecklas till nästa generation och att spelmotorn görs om. Företaget arbetar också med ett flerspelarläge i "Metro"-universumet, men det är oklart om det rör sig om ett tillägg i nästa titel eller ett separat spel.

"Metro"-serien, som bygger på böckerna av den ryske författaren Dimitrij Gluchovskij, kretsar kring efterdyningarna av ett kärnvapenkrig, där delar av Moskvas befolkning har tagit sin tillflykt till tunnelbanan där de kämpar mot varandra och olika odjur.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Mikkelsen tar över som Grindelwald efter Depp

Den danske skådespelaren Mads Mikkelsen ersätter Johnny Depp i nästa 'Fantastiska vidunder'-film.
Foto: Arthur Mola/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Det har spekulerats om det i ett par veckor – och nu är det klart. Det blir den danske skådespelaren Mads Mikkelsen som blir näst på tur att spela den onde trollkarlen Gellert Grindelwald i "Fantastiska vidunder", rapporterar Reuters. Han tar över rollen efter Johnny Depp i den kommande tredje filmen i "Harry Potter"-spinoffen.

Depp hade skrivit på för fem filmer med filmbolaget Warner Bros, men sparkades i början av november, sedan han förlorat en förtalsstämning mot den brittiska tidningen The Sun, som i en artikal hade kallat Depp "hustrumisshandlare".

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

"Göra spel under en pandemi är jävligt svårt"

Finjusteringarna är många i 'Football manager 2021', men grundstommen är densamma. Pressbild.
Foto: Sports Interactive
Kultur och nöje
Kultur och nöje Pandemin påverkar även fiktiva världar. Spelutvecklaren Sports Interactive (SI) har behövt genomlysa hela det finansiella systemet i "Football manager 2021" på grund av coronakrisen.
– Men det är viktigt att spelet inte blir verkliga världen, det ska fortfarande vara en tillflykt, säger SI-chefen Miles Jacobson.
PREMIUM

Statistik, data och analyserna som kommer av dem har tagit en allt större plats i fotbollsvärlden de senaste åren. Numera räcker det inte att veta hur länge det egna laget befunnit sig i speluppbyggnadsfasen för att stilla elittränarnas kunskapstörst. Helst ska man kunna analysera vilka spelare som har befunnit sig på vilken position under en viss del av fasen, vilken typ av bolltouch de har haft och hur deras passningar och rörelse har förändrat matchbilden.

Allt detta och mer därtill har Miles Jacobson och SI sysslat med under flera decennier, och kontakterna med den riktiga fotbollsvärlden har blivit fler och fler. Men den pågående pandemin har omkullkastat mycket, så även delar av nya "Football manager" (FM).

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Kultur och nöje

Depp nekas överklagan i förtalsmål

Johnny Depp. Arkivbild.
Foto: Alberto Pezzali/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Hollywoodstjärnan Johnny Depp kommer inte att få överklaga det brittiska domstolsbeslut som fattats till hans nackdel i ett uppmärksammat förtalsmål mot tabloiden The Sun.

Det var i början av november som domstolen slag fast att The Suns skribent inte gjort sig skyldig till förtal för att ha publicerat en artikel där skådespelaren kallas för hustrumisshandlare.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Har siktet inställt på Hollywood

För drygt två år sedan blev David S Lindgren klar med sin skådespelarutbildning vid filmskolan i Prag. Nyligen kunde han ses i Drottningarna i TV4 och i januari är det premiär för Tunna blå linjen i SVT, där han spelar nazistledare. –
Foto: Daniel Gual
Kultur och nöje
Kultur och nöje På en strand i Brasilien kände David S Lindgren att det var dags att ta tag i drömmen om att bli skådespelare. Nyligen sågs han i TV4-serien Drottningarna och snart kan vi se honom som nazistledare i SVT. – Jag brinner för skådespeleriet, säger 28-åringen från Hässleholm.

Redan som barn visste David S Lindgren att det var skådespelare han ville bli. Pappa Afrim Sopi, som gett honom S:et i hans namn, spelade teater och han hade ett stort intresse för film.

– Jag har alltid tyckt att skådespeleri måste vara det häftigaste yrke man kunde utöva och vetat sedan jag var fem år att det var det jag skulle göra, säger han.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Filmrecension: Ärligt om Yung Lean

'Yung Lean: in my head' följer den svenske rapparen genom karriären. Pressbild.
Foto: Björn Tjärnberg
Kultur och nöje
Kultur och nöje Från uppgång till fall – och uppgång igen. Dokumentären om Yung Lean följer en perfekt dramaturgisk kurva.
PREMIUM

"Vem är egentligen den där vita snubben från Sverige som alla pratar om", frågar sig en röst i inledningen av "Yung Lean: In my head". Jonatan Leandoer Håstads artist-alterego började hajpas på Youtube 2013, vilket snart ledde till turné på andra sidan Atlanten.

Men i takt med framfångarna börjar gränsen mellan Yung Lean och den verkliga Leandoer Håstad suddas ut – ja, egentligen tycks alla gränser i den då tonårige artistens liv försvinna.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL