Filmfredag

Ett välkommet återbesök i hagen

James Herriot (Nicholas Ralph) och Helen Alderson (Rachel Shenton).
Foto: Playground Television/SVT
Kultur och nöje
TV/Recension

Det finns de där tv-minnena som vilar där strax under ytan. Jag kan inte påstå att jag gått och tänkt sådär jättemycket på I vår herres hage (All creatures great and small i original) sedan den slutade spelas in för 30 år sedan, ändå var det med ett glädjetjut jag tog emot nyheten om en nyversion. Och inte bara jag. Faktum är att det hördes glädjetjut lite varstans på redaktionen när pressmeddelandet damp ned. Notisen jag skrev om det blev en dagens mest lästa på webben.

Men det var en glädje med en viss underton av oro: skulle den nya I vår herres hage leva upp till minnet av den gamla serien som gick i två omgångar och totalt sju säsonger mellan 1978 och 1990? För även om den kanske inte varit allerstädes närvarande i mitt medvetande genom åren så älskade jag både den och de, åtminstone delvis, självbiografiska böcker den bygger på då det begav sig.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Sofia Helin läser in det nya året i SVT

Parisa Amiri och Anders Lundin programleder 'Tolvslaget på Skansen' i SVT, där Sofia Helin (mitten) ska läsa dikten 'Nyårsklockan'. Pressbild.
Foto: Janne Danielsson/SVT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Det blir skådespelaren Sofia Helin som får hedersuppdraget att läsa dikten "Nyårsklockan" i SVT:s direktsändning på nyårsafton.
– Just i år är det så meningsfullt att få en sådan här förfrågan, säger hon.

Även om 2020 blev året som vände upp och ned på normalitetsbegreppet så finns det en tradition som inte kommer att vika hädan för coronapandemin: Lord Tennysons dikt "Nyårsklockan" ska läsas upp på tolvslaget, i SVT, på nyårsafton.

I fjol var det skådespelaren Lena Endre som uppmanade klockan att ringa, i år har hon lämnat över uppdraget till kollegan Sofia Helin.

Ny kontext

Helin, aktuell med "Drottningarna" i TV4, säger att dikten fick nya lager av betydelse när hon läste den igen sedan hon fått frågan av SVT.

– Den talar till så många i hela samhället, på alla nivåer. Alla de som har slitit extremt hårt, alla som har förlorat närstående, alla som har förlorat sina jobb, sina företag, alla ungdomar som vill ut och leva livet, som längtar efter att få pussa någon kille eller tjej – alla dem tänkte jag på när jag läste den, säger hon.

– Den är en klassiker för att den håller år efter år, och så plötsligt kommer det en ny situation, och då lyfter den ännu mer.

"Tolvslaget på Skansen" programleds av Parisa Amiri och Anders Lundin och sändningen gästas även av en rad stora artister som Lisa Nilsson, Sarah Klang, Tomas Ledin, Amanda Bergman och Kaliffa.

"Tyngre än nyårsfest"

För Amiris del kommer kvällen att innebära att hon "äntligen får vara med om ett minnesvärt nyår".

– Att få fira in ett nytt år på Skansen med fantastiska artister, och med så många av svenska folket som tittar, väger tyngre än någon nyårsfest någonsin, säger hon.

Parisa Amiri kallar det för ett "unikt slut på ett unikt år", och säger att det troligtvis finns ett stort gemensamt behov att landa i vad året har inneburit för många.

– Men Anders och jag ser också jättemycket fram emot att få fira in 2021 med nya möjligheter och ny energi, säger hon.

Patrick Stanelius/TT

FAKTA

Fakta: De har ringt in det nya året i SVT

2019: Lena Endre

2018: Mikael Persbrandt

2017: Krister Henriksson

2016: Pernilla August

2015: Malena Ernman

2014: Loa Falkman

2001–2013: Jan Malmsjö

1997–2000: Margaretha Krook

1983–1996: Jarl Kulle

1977–1982: Georg Rydeberg

Kultur och nöje

Kronlöf: "Kände mig 'storstads-dum i huvudet'"

Bianca Kronlöf spelar en tystlåten skoterförare i 'Den längsta dagen'. Arkivbild.
Foto: Maja Suslin/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Trots att det aldrig slutar vara ljust är mörkret ständigt närvarande.
I "Den längsta dagen" undersöker regissören Jonas Selberg Augustsén depressionen när allt borde vara som bäst.

Bianca Kronlöfs rollfigur åker runt i norra Norrbotten med skotern på släpet och vinner mästerskap efter mästerskap, såväl på land som på vatten. Trots det är hon fåordig och blicken tom.

Samtidigt gör en plågad lastbilschaufför sin sista resa före pensionen. "Den längsta dagen" följer flera olika personer ur en finsktalande minoritetsgrupp på midsommarafton. Oavsett sinnesstämning och tid på dygnet står solen högt på himlen, som den alltid gör i Norrbotten i början av sommaren.

– Det finns vissa aspekter av det som är väldigt vackra och häftiga, men det har sina baksidor att det aldrig blir natt. När det blir mörkt känner man att dagen har ett naturligt slut. Det blir ett konstigt existentiellt tillstånd, säger regissören Jonas Selberg Augustsén.

"Kan han så kan jag"

Han kommer själv från Boden i Norrbotten och har upplevt ljusa somrar stora delar av livet. För ungefär tio år sedan gjorde Selberg Augustsén en novellfilm på meänkieli, trots att han själv inte talar språket. Lite senare blev det en ny film på samiska, och idén växte fram om att täcka in alla officiella minoritetsspråk.

Efter premiären för "Den längsta dagen" har han bara jiddisch kvar, då långfilmsdebuten "Sophelikoptern" från 2016 utspelades på romani.

– Jag såg en intervju med den amerikanske regissören Jim Jarmusch, som i filmen "Night on earth" jobbade med språk han inte kunde, och han sade att "nej, det var inte särskilt svårt". Så jag tänkte, kan han så kan jag, säger Jonas Selberg Augustsén.

Bianca Kronlöf är född i Sverige med finska föräldrar. Att jobba på hennes andra språk har varit en "smygdröm":

– När jag hörde att hela filmen var på finska blev jag väldigt taggad. Jag tror att många tvåspråkiga håller med mig om att modersmålet är ett privat språk, man pratar med sin mamma om hur man mår, men när man ska prata om jobbet blir det: "Vad heter repetition?".

Hon spelar en skoterförare som vinner allting hon ger sig in på, men trots det är deprimerad. Svårast av allt var egentligen att åka skoter.

– Jag är verkligen på besök och kommer som stockholmare och "hej jag har inte ens körkort, nu ska du lära mig åka skoter". Jag kände mig "storstads-dum i huvudet", säger Bianca Kronlöf och skrattar – något hennes rollfigur aldrig gör i filmen.

– Det här är den rollfigur som har legat längst bort från min egen personlighet, konstaterar hon.

Jonas Selberg Augustsén kallar skoterförarens tillstånd för en examensdepression och liknar det vid en förlossningsdepression.

– Det är lite paradoxen i filmen. "Jag mår dåligt trots att det är så ljust och vackert", säger han.

Firar Johannes döparen

På finska heter midsommarafton juhannus, eftersom högtidsdagen enligt den kristna traditionen firas till minne av Johannes Döparen. Jonas har låtit lastbilschauffören i filmen dela namn med den bibliska figuren, som under sin sista färd påbörjar sökandet efter sin namne.

– Jag är uppvuxen med en frikyrklig bakgrund, jag betraktar inte mig själv som troende men jag har fått med mig kyrkoårets cykler, de sitter lite i mitt dna. Det har nog mycket att göra med varför de här temana dyker upp ibland, säger Jonas Selberg Augustsén.

Sofia Sundström/TT

Jonas Selberg Augustsén har regisserat och skrivit manus till 'Den längsta dagen'. Arkivbild.
Jonas Selberg Augustsén har regisserat och skrivit manus till "Den längsta dagen". Arkivbild.
Foto: Vilhelm Stokstad/TT

FAKTA

Fakta: "Den längsta dagen"

Filmen följer flera olika finsktalande personer i norra Sverige under midsommarafton.

Jonas Selberg Augustsén står för regi och manus.

I rollerna syns bland andra Bianca Kronlöf, Maria Heiskanen och Ville Virtanen.

Filmen visas på vissa biografer och på strömningstjänsten Triart Play från den 27 november.

Kultur och nöje

Coronaboom för ljudboken

Extra många har i år börjat lyssna på ljudböcker. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Intresset för ljudboken har växt flera år på raken – och under coronapandemin har rekordmånga börjat lyssna på böcker. Men för de små förlagen är inspelningarna ofta en stor och riskabel investering.

I tider då folk har hållit sig borta från de fysiska bokhandlarna har allt fler upptäckt ljudboken. De digitala abonnemangstjänsterna har ökat med hela 32 procent under årets första åtta månader.

– Även tidigare har nästan hälften av det som har sålts i volym, alltså antal böcker, varit just digitala böcker och främst strömmade ljudböcker. Men med corona ser vi att hela den här utvecklingen har snabbats på, det har blivit en turboeffekt av pandemin, säger Svenska Förläggareföreningens vd Kristina Ahlinder.

Att det nu säljs fler böcker än någonsin i Sverige beror på strömmade ljudböcker, enligt Ahlinder. Sverigechefen för strömningstjänsten Storytel, Åse Ericson, tror att ljudböckerna också bidrar till att skapa ett större intresse för all litteratur.

– 83 procent av dem som lyssnar uppger att de lyssnar eller läser böcker oftare än innan och 75 procent uppger att de lyssnar på fler böcker från olika genrer, säger hon.

Mindre intäkter

Storytel har i dag 902 000 abonnenter i Norden totalt. Visserligen går man ännu inte med vinst, men det beror enligt Åse Ericson på stora satsningar – till exempel har man valt att etablera sig i en rad nya länder.

– Det tar tid att bygga upp ett land så att det blir lönsamt. I många länder finns inga ljudböcker från början och man måste starta en hel katalog, säger hon.

Det är så klart positivt att det nu säljs fler böcker, och Kristina Ahlinder pekar på att också äldre verk, i den så kallade backlisten, efterfrågas som ljudböcker. Samtidigt är det ett problem att de digitala böckerna inte drar in lika mycket intäkter till författare eller förlag som pappersböckerna gör, menar hon.

Kostnaden för inspelningen av en ljudbok är stor, ofta mellan 50 000 och 100 000 kronor. För små förlag är det en riskabel utgift, anser förläggaren Per Bergström på Rámus förlag, som introducerade årets Nobelpristagare, poeten Louise Glück, i Sverige, och som redan har stora kostnader för sina översättningar. Det är dessutom svårt för mindre förlag att ta sig in på ljudboksmarknaden, eftersom det är de stora bästsäljarna som dominerar där, berättar han.

– Det är oerhört svårt att få genomslag där. På den arenan vi befinner oss på är det svårt att tränga igenom och göra den chansningen, säger Per Bergström.

Litteraturstöd behövs

Rámus har som målsättning att hitta minst 1 500 potentiella läsare för nya diktsamlingar. Men de får betalt per timme från Storytel, och når de 1 500 lyssnare för en poesibok som tar ungefär en timme att lyssna på innebär det inte ens in 3 000 kronor i ersättning, förklarar Per Bergström.

– Samtidigt finns det en panikartad känsla hos många små och medelstora förlag, att man måste gå in i det digitala med de förutsättningar som är nu, och som har skyndats på under det gångna året, säger han.

Om det ska gå att utveckla digitala format för en smalare litteratur tror han att det behövs ett produktionsstöd. Även Kristina Ahlinder menar att stöd behövs.

– Vi ser ett behov av ett kraftigt ökat litteraturstöd, just därför att vi vill att det även fortsättningsvis ska kunna ges ut böcker med bredd, kvalitet och mångfald, säger hon.

Måste debatteras

Framöver tror Per Bergström att de populärkulturella och finkulturella kretsloppen kommer att skilja sig än mer åt. Han påminner om att Guthenberg gick i konkurs när denne upptäckte trycktekniken och försökte efterlikna handskrifter.

– Lite på samma sätt är det i dag: kanske kommer ljudboksformatet att lämpa sig bäst för den litteratur som inte alltid är den mest intressanta i tryckt form.

Bokförlaget Tranan har hittills läst in fem ljudbokstitlar, men vill inte överinvestera, förklarar förlagschef Johannes Holmqvist. Även han tror att branschen måste börja fundera mer på innehållet när de digitala tjänsterna är så stora.

– Vi kanske kommer till ett läge där förlagen backar från en viss typ av utgivning för att den inte funkar i de kanalerna, säger han.

Branschen måste diskutera frågan mer, tycker Johannes Holmqvist. Han undrar dessutom om det stämmer att kvalitetslitteratur inte passar som ljudböcker. Med ett intressantare utbud kanske fler hade valt det, funderar han.

– Man kanske inte tycker att det är lönt att betala för ett abonnemang när det inte finns den typen av utbud som man är intresserad av.

Elin Swedenmark/TT

Rámus ger mest ut översatt litteratur, bland annat den amerikanska poeten Louise Glück, som tilldelades årets Nobelpris i litteratur. Men poesi inbringar ofta inte så mycket i ljudboksformatet, enligt förläggaren Per Bergström. Arkivbild.
Rámus ger mest ut översatt litteratur, bland annat den amerikanska poeten Louise Glück, som tilldelades årets Nobelpris i litteratur. Men poesi inbringar ofta inte så mycket i ljudboksformatet, enligt förläggaren Per Bergström. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Jamaica Kincaids 'Lucy' är en av de böcker som bokförlaget Tranan har spelat in som ljudbok. Arkivbild.
Jamaica Kincaids "Lucy" är en av de böcker som bokförlaget Tranan har spelat in som ljudbok. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

FAKTA

Fakta: Ljudboken

Bokförsäljningen ökade med 7,4 procent räknat i kronor och 20 procent räknat i antal sålda exemplar under årets första åtta månader, enligt siffror från Svenska Förläggareföreningen.

Fysisk bokhandel har gått ner 17,2 procent räknat i kronor, medan digitala abonnemangstjänster har ökat med 32 procent och internetbokhandlar och bokklubbar har ökat med 32 procent.

Under coronapandemin har också lyssningsmönstren förändrats, enligt Storytels Åse Ericson. Förut var de populäraste lyssningsperioderna runt pendlingstiderna och den starkaste toppen runt klockan 21 och framåt. Under pandemin har läsningen under pendlingstiderna minskat och lunchen har blivit vanligare. På eftermiddagen lyssnar nu också fler. Men kvällen är fortfarande starkast, från klockan 21 och framåt.

Feelgoodlitteraturen har också blivit mer efterfrågad på Storytel nu och även barnbokslitteraturen står stark.

Kultur och nöje

Nytt "Metro"-spel utvecklas

'Metro: Exodus' släpptes 2019, och kommer i en putsad variant till nya generationen tv-spelskonsoler. Pressbild.
Foto: 4A Games/Deep Silver/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Ukrainska 4A Games bekräftar i ett blogginlägg att ett nytt spel i "Metro"-universumet är under utveckling.
PREMIUM

4A, med utvecklingskontor i Kiev och i Malta, säger inte mer än att den nya titeln utvecklas till nästa generation och att spelmotorn görs om. Företaget arbetar också med ett flerspelarläge i "Metro"-universumet, men det är oklart om det rör sig om ett tillägg i nästa titel eller ett separat spel.

"Metro"-serien, som bygger på böckerna av den ryske författaren Dimitrij Gluchovskij, kretsar kring efterdyningarna av ett kärnvapenkrig, där delar av Moskvas befolkning har tagit sin tillflykt till tunnelbanan där de kämpar mot varandra och olika odjur.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Mikkelsen tar över som Grindelwald efter Depp

Den danske skådespelaren Mads Mikkelsen ersätter Johnny Depp i nästa 'Fantastiska vidunder'-film.
Foto: Arthur Mola/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Det har spekulerats om det i ett par veckor – och nu är det klart. Det blir den danske skådespelaren Mads Mikkelsen som blir näst på tur att spela den onde trollkarlen Gellert Grindelwald i "Fantastiska vidunder", rapporterar Reuters. Han tar över rollen efter Johnny Depp i den kommande tredje filmen i "Harry Potter"-spinoffen.

Depp hade skrivit på för fem filmer med filmbolaget Warner Bros, men sparkades i början av november, sedan han förlorat en förtalsstämning mot den brittiska tidningen The Sun, som i en artikal hade kallat Depp "hustrumisshandlare".

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Nordicbet

Skånska fotbollslag – framgång i Superettan

Nordicbet Skåne är en mäktig fotbollsregion. I Allsvenskan finner vi storheterna Malmö FF och Helsingborgs IF, men i superettan är det för närvarande bara Trelleborgs FF som håller de skånska ställningarna. Endast tre klubbar i de två högsta divisionerna. Är det i enlighet med den storslagna skånska fotbollshistorien?

Skånes senaste storhetstid

För femton år sedan spelade fyra skånska klubbar i allsvenskan och för nio år sedan – så sent som 2010 – utkämpade Malmö FF och Helsingborgs IF en duell om SM-guldet. Trelleborg slutade femma i allsvenskan medan Landskrona BOIS tog samma position i superettan där Ängelholms FF blev tolva. Året därpå vann Helsingborg allsvenskan medan Ängelholm kvalspelade för att ta steget upp i Sveriges högsta serie.

Kärvare tider

Skåne var att räkna med. Inte minst som intressanta spel i de absolut viktigaste matcherna. Idag präglas Superettan fotbollsodds knappast alls av Skåne. Kvar finns endast Trelleborgs FF. Helsingborg dras med ekonomiska problem och kämpar om att hålla sig kvar i allsvenskan. Landskrona befinner sig i division 1 medan Ängelholm kämpar på i division 2, där man möter andra klassiska skånestorheter som IFK Malmö, som en gång i tiden var Malmös förstalag och deltagit i spel i Europa, men har även många säsonger i allsvenskan och föregångsserier till superettan.

Malmö FF håller stilen och Trelleborg kämpar

Idag är det endast MFF som håller gammal god stil i allsvenskan, men för oss som älskar att följa superettan finns endast Trelleborgs FF och det går väl lite sisådär, där man får vara nöjd med en mittenplacering samtidigt som risken för att dras ned i kampen om kvalplatserna är överhängande.

Fortet Vångavallen

En gång i tiden var dock Vångavallen en plats som beredde många storlag svår ångest. Det var svårspelat och så sent som 2018 var TFF i allsvenskan, efter att ha varit ned och vänt i division 1 så sent som 2015. En serieseger som för övrigt säkrades mot Helsingborgslaget Eskilsminne IF och sedan följde två säsonger i superettan som kulminerade i kval mot Jönköping Södra, vilket gav en allsvensk plats 2018. Klubben var dock sedan länge ett rutinerat superettanlag och hade flera sejourer i allsvenskan bakom sig, där den första kom 1985 och den absolut bästa perioden i klubbens historia var under 1990-talet då man lyckades med konststycket att ta sig till UEFA-cupen.

Skrälleborg

Säsongen 1994/95 hackade sig Trelleborg förbi färöiska Götu i två inte alltför imponerande insatser och få trodde väl att äventyret skulle gå särskilt mycket längre när engelska Blackburn Rovers stod som motståndare i nästa omgång. Då med ett stjärnspäckat lag som kryllade av landslagsmän och internationella storspelare, såsom den engelske skyttekungen Alan Shearer. Rovers skulle samma säsong vinna hela Premier League, men att åka till Vångavallen visade sig betydligt tuffare än Old Trafford. Trelleborg – däremot – njöt för fulla muggar på Ewood Park, då man vann den första matchen med 1–0 efter mål av Fredrik Sandell. En seger som skapade stora rubriker i hela Europa och efter 2–2 hemma, så var avancemanget ett faktum. Skrälleborg var numera ett begrepp och man pressade dessutom italienska Lazio i följande omgång, där endast ett mål på övertid avgjorde dubbelmötet till Rom-klubbens fördel.

Bygga nytt och stanna kvar

Idag handlar det om att bygga på nytt efter uttåget från allsvenskan och att framförallt att inte falla igenom superettan till mörkret i division 1. En hel del talar för att den anrika föreningen kommer att klara uppgiften, men inget står skrivet i sten. Kampen kommer att bli hård säsongen ut. Men visst vore det märkligt med en superetta utan en skånsk klubb.

Inte mycket underifrån

Ja, om nu inte Helsingborg trillar ur allsvenskan igen. Även här kommer det handla om en fight ända in på målsnöret. Underifrån är det väl Torns IF - från lilla Stångby norr om Lund - som ligger bäst till tillsammans med klassiska Landskrona BOIS, men att avancera från division 1 till superettan är ett riktigt nålsöga och båda klubbarna befinner sig i mittenskiktet med hopp om att stabilisera sig på den övre halvan. Klubbar som Ljungskile SK, Skövde AIK, FC Trollhättan såväl som den lilla göteborgsklubben Utsiktens BK är nog alla starkare än Skåneklubbarna, åtminstone i dagsläget.

Skånederbyn

Skåne är kanske inte vad det en gång var i superettan, men Trelleborgs FF lär klara sig kvar och kanske få sällskap av Helsingborg nästa säsong, så visst finns det utsikter för Skånederbyn, även om Helsingborgsfansen knappast ser fram emot ett sådant scenario.

Kultur och nöje

"Göra spel under en pandemi är jävligt svårt"

Finjusteringarna är många i 'Football manager 2021', men grundstommen är densamma. Pressbild.
Foto: Sports Interactive
Kultur och nöje
Kultur och nöje Pandemin påverkar även fiktiva världar. Spelutvecklaren Sports Interactive (SI) har behövt genomlysa hela det finansiella systemet i "Football manager 2021" på grund av coronakrisen.
– Men det är viktigt att spelet inte blir verkliga världen, det ska fortfarande vara en tillflykt, säger SI-chefen Miles Jacobson.
PREMIUM

Statistik, data och analyserna som kommer av dem har tagit en allt större plats i fotbollsvärlden de senaste åren. Numera räcker det inte att veta hur länge det egna laget befunnit sig i speluppbyggnadsfasen för att stilla elittränarnas kunskapstörst. Helst ska man kunna analysera vilka spelare som har befunnit sig på vilken position under en viss del av fasen, vilken typ av bolltouch de har haft och hur deras passningar och rörelse har förändrat matchbilden.

Allt detta och mer därtill har Miles Jacobson och SI sysslat med under flera decennier, och kontakterna med den riktiga fotbollsvärlden har blivit fler och fler. Men den pågående pandemin har omkullkastat mycket, så även delar av nya "Football manager" (FM).

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Depp nekas överklagan i förtalsmål

Johnny Depp. Arkivbild.
Foto: Alberto Pezzali/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Hollywoodstjärnan Johnny Depp kommer inte att få överklaga det brittiska domstolsbeslut som fattats till hans nackdel i ett uppmärksammat förtalsmål mot tabloiden The Sun.

Det var i början av november som domstolen slag fast att The Suns skribent inte gjort sig skyldig till förtal för att ha publicerat en artikel där skådespelaren kallas för hustrumisshandlare.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Har siktet inställt på Hollywood

För drygt två år sedan blev David S Lindgren klar med sin skådespelarutbildning vid filmskolan i Prag. Nyligen kunde han ses i Drottningarna i TV4 och i januari är det premiär för Tunna blå linjen i SVT, där han spelar nazistledare. –
Foto: Daniel Gual
Kultur och nöje
Kultur och nöje På en strand i Brasilien kände David S Lindgren att det var dags att ta tag i drömmen om att bli skådespelare. Nyligen sågs han i TV4-serien Drottningarna och snart kan vi se honom som nazistledare i SVT. – Jag brinner för skådespeleriet, säger 28-åringen från Hässleholm.

Redan som barn visste David S Lindgren att det var skådespelare han ville bli. Pappa Afrim Sopi, som gett honom S:et i hans namn, spelade teater och han hade ett stort intresse för film.

– Jag har alltid tyckt att skådespeleri måste vara det häftigaste yrke man kunde utöva och vetat sedan jag var fem år att det var det jag skulle göra, säger han.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL