Kultur och nöje

Nyanserad rom-com hittar bakom stereotyperna

Kajsa Ernst i rollen som tårtbagerskan Della.
Foto: Markus Gårder
Kultur och nöje
Recension/Teater

– Man måste verkligen följa anvisningarna, säger Della medan hon bakar en tårta.

– Det är enda sättet att få fram smaken. Det är smaken av tid och lydnad.

Det handlar naturligtvis inte om tårtbakning.

Eller, det handlar naturligtvis inte bara om tårtbakning.

2012 klev ett ungt par in på ett bageri i Colorado och ville beställa en bröllopstårta. Problemet, från bagarens sida, var bara att det unga paret bestod av två män. Bagaren vägrade med hänvisning till sin religiösa tro att baka tårtan åt dem; det blev början på ett rättsfall där religionsfrihet ställdes mot USA:s diskrimineringslagar. Fallet gick hela vägen till högsta domstolen, där bagaren till slut – efter fem års processande – fick rätt.

Händelsen ligger till grund för Bekah Brunstetters pjäs Bröllopstårtan som sätts upp som ett samarbete mellan Riksteatern och Malmö Stadsteater. I pjäsen kommer Jen hem till småstaden i North Carolina som hon kommer ifrån för att planera sitt bröllop. Tårtbagaren Della fungerade som en extramamma för henne efter att hennes egen mamma dog och naturligtvis vill Jen att hon ska göra hennes bröllopstårta. Det är bara det att Jen ska gifta sig med Macy som inte bara är kvinna utan till på köpet en afroamerikansk sådan. Inte för att Della är rasist, men ändå ...

Anna Sise och Malin Karlsson.
Foto: Markus Gårder

Bröllopstårtan är en romantisk komedi med en allvarlig klangbotten. Här finns dragkampen mellan det gamla och det nya, mellan storstad och land och mellan dogmen och människan. Allting utspelat mot en fond av reality-tv:ns Rolls Royce, åtminstone i Dellas värld, ”Hela USA bakar”, där hon ska vara med.

Även om pjäsen tar avstamp i en verklig händelse är det ingen dokumentärteater på det sättet. Snarare är den ett verktyg att försöka förstå karaktärerna med.

Den inledande känslan är lite som den jag misstänker att man skulle få av Dellas färgglada bakverk. Det smakar bra men är samtidigt lite mycket. Man skrattar men samtidigt står det en upp i halsen. Jen, gestaltad av Malin Karlsson, är lite för hyperativt rom-com-aktigt bröllopsstressad och Della (Kajsa Ernst) är lite för frånstötande – men samtidigt väldigt trovärdig – i sin på Bibeln baserade homofobi. Där agerar Macy (Anna Sise) och Dellas make Tim (Thomas Hedengran) en mer nedtonad motvikt till de båda andra. Inte för att Tim är mindre homofob än sin fru. De är båda fast i samma typ av inkrökt tänkande från en annan tidsålder men han är mer lågmäld med det.

Den där övermättnadskänslan släpper ganska snart i och med att karaktärerna fördjupas och vi kommer bakom de stereotypa skalen. Sise imponerar stort med sitt nyansrika spel där hennes väldigt urbana Brooklyn-tjej kolliderar med den mellanamerikanska småstaden och Ernst visar snart att det finns mer än homofobin hos hennes karaktär.

”Först såg jag det [pjäsen, reds.anm.] som en möjlighet att sätta religiösa hycklare på plats. Men så här i efterhand förstår jag att det var jag som hade något att lära”, skriver regissören Carl Johan Karlsson i programbladet. Det är också pjäsens stora styrka: att den förstår det.

Inte så att den på något sätt ursäktar Dellas beteende, men den förstår vad som ligger bakom det och att människor kan förändras även om det inte alltid är en lika snabb process som det kan vara att förändra ett samhälle. Della har sin strid inom sig och Jen har sin. Jen slits mellan sitt ursprung och den person hon har blivit. Ingen av dem är ond eller elak, bara offer för de bojor det förflutna lägger på dem.

Kajsa Ernst, i rollen som Della, är pjäsens ankare med sitt trovärdiga spel som förmår klä av sin karaktär och visa fram hennes egen smärta och kamp, bortom den stereotypa bibelbältesdraken.

Malin Karlsson och Kajsa Ernst.
Foto: Markus Gårder

FAKTA

”Bröllopstårtan”

Pjäs av Bekah Brunstetter på Intiman i Malmö. Uppsättningen är ett samarbete mellan Riksteatern och Malmö Stadsteater.

Översättning: Calle Norlén

Regi: Carl Johan Karlson

Medverkande: Kajsa Ernst, Malin Karlsson, Anna Sise, Thomas Hedengran.

Kajsa Ernst och Thomas Hedengran.
Foto: Markus Gårder

Kultur och nöje

Göteborgs filmfestival invigd i hela landet

På duken förklarade kulturminister Jeanette Gustafsdotter Göteborgs filmfestival invigd .
Foto: Adam Ihse/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) invigde Göteborgs filmfestival med en uppmaning till publiken att fortsätta härda ut:
– Vi längtar efter att få trängas i biosalongerna igen.

Det filmade invigningstalat visades under fredagskvällen på Stora teatern i Göteborg men också – för första gången – på 70 biografer över hela landet inför den publik som restriktionerna medgav. Invigningen strömmades också till alla festivalbesökare hemma i sofforna.

– Jag är glad över att vi lever i en tid där vi trots en pandemi har möjlighet att uppleva kulturen på distans, sade kulturministern och konstaterade att pandemin försatt hela kulturlivet, inklusive filmen, i ett "väldigt tufft läge".

– Jag har stor förståelse för att det är svårt att hantera ovissheten, oron för ekonomin, personal och hur pandemin påverkar hela filmens ekosystem framöver. Därför är det glädjande att åtminstone en framåtsyftande process äntligen är på gång – produktionsincitamenten för film, sade Jeanette Gustafsdotter.

När det gällde själva festivalen lyfte hon särskilt fram satsning på hypnosbio, där besökare under några föreställningar på Stora teatern i Göteborg får chans att låta sig hypnotiseras inför filmvisningen.

– Det låter som en otrolig upplevelse.

I fjol gjorde 40 000 digitala festivalbesökare Göteborgs filmfestival till världen största, konstaterade festivalens vd Mirja Wester. Den digitala satsningen fortsätter i år, i väntan på att fysisk trängsel åter blir möjlig.

– Tyvärr är inte omständigheterna riktigt som vi hade hoppats, det kommer inte riktigt att bli den där folkfesten vi hade hoppats med fulla biografer, stimmiga barer och härliga fester. Inte i år – men snart.

Göteborgs filmfestival pågår 28 januari–6 februari.

Erika Josefsson/TT

Kultur och nöje

Neil Youngs fans bojkottar Spotify

Fans stöttar Neil Youngs protest mot Spotify och Joe Rogan genom att avsluta sina konton. Arkivbild.
Foto: Rebecca Cabage/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Neil Young har sagt att han inte vill ha sin musik på Spotify så länge poddaren Joe Rogan finns där, eftersom Young menar att Rogan sprider desinfomation om vaccin mot covid-19. Spotify lyssnade och började i veckan plocka bort Youngs album.

För att stötta Young, som med protesten förlorar stora strömningsintäkter, har hans fans nu börjat bojkotta Spotify genom att avsluta sina konton. Dessutom uppmanar fansen i sociala medier fler personer att göra samma sak, skriver Billboard. Hashtaggen #spotifydeleted och #cancelspotify har det senaste dygnet trendat i sociala medier.

Den som vill strömma den kanadensiske rocklegendens musik får nu i stället vända sig till Apple Music, som efter Youngs brytning med Spotify oförblommerat har börjat deklamera sin kärlek till artisten och hans musik.

Kultur och nöje

Operachefen Lars af Malmborg är död

Lars af Malmborg var 1984–87 chef för Kungliga Operan i Stockholm. Arkivbild.
Foto: Leif R Jansson/TT
Kultur och nöje
Personligt
Kultur och nöje
PREMIUM

Kungliga Operans förre chef Lars af Malmborg har avlidit en kort tid före sin 90-årsdag. Dödsfallet bekräftas av hans dotter, tonsättaren Paula af Malmborg.

Lars af Malmborg knöts till Kungliga Operan i Stockholm 1956, där han under flera år var verksam som kapellmästare. 1968–73 var han rektor för Statens musikdramatiska skola. Chef för Operan var han 1984–87. Några av de mest uppmärksammade uppsättningarna under hans period var urpremiären av Hans Gefors och Lars Forssells opera "Christina", Verdis "Maskeradbalen" med Nicolai Gedda och Offenbachs "Orfeus i underjorden", samtliga i regi av Göran Järvefelt. Under parollen "allt i dekorlagret ska spelas" kom af Malmborg att verka för en stor och bred repertoar. Dessutom inrättade han experimentscenen Marionetten som presenterade ny musikdramatik.

Han var även ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien.

Kultur och nöje

Operachefen Lars af Malmborg är död

Lars af Malmborg var 1984–87 chef för Kungliga Operan i Stockholm. Arkivbild.
Foto: Leif R Jansson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Kungliga Operans förre chef Lars af Malmborg har avlidit en kort tid före sin 90-årsdag. Dödsfallet bekräftas av hans dotter, tonsättaren Paula af Malmborg.

Lars af Malmborg knöts till Kungliga Operan i Stockholm 1956, där han under flera år var verksam som kapellmästare. 1968–73 var han rektor för Statens musikdramatiska skola. Chef för Operan var han 1984–87. Några av de mest uppmärksammade uppsättningarna under hans period var urpremiären av Hans Gefors och Lars Forssells opera "Christina", Verdis "Maskeradbalen" med Nicolai Gedda och Offenbachs "Orfeus i underjorden", samtliga i regi av Göran Järvefelt. Under parollen "allt i dekorlagret ska spelas" kom af Malmborg att verka för en stor och bred repertoar. Dessutom inrättade han experimentscenen Marionetten som presenterade ny musikdramatik.

Han var även ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien.

Kultur och nöje

Clownen Manne får medalj av kungen

Manne af Klintberg tilldelas den kungliga medaljen Litteris et artibus. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Skådespelaren Manne af Klintberg, mer känd som Clownen Manne, och skådespelarkollegan Ulla Skog finns bland mottagarna av den kungliga medaljen Litteris et artibus, som delas ut för framstående konstnärliga insatser.

Övriga som får medaljen denna gång är skådespelaren Leif Andrée, poeten Göran Sonnevi och hovsångaren Michael Weinius.

Medaljen för konstnärliga insatser inom främst musik, scenisk framställning och litteratur instiftades av kung Karl XV och delades ut första gången 1853.

Medaljförläningsceremonin planeras att genomföras senare i år, skriver hovet på sin hemsida.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

3 unika saker du kan använda ett blancolån till

Privatlån.com Många väljer att använda ett blancolån som ett billån eller för att samla mindre lån och krediter. Som mest kan du låna 600 000 kronor, men du kan även låna så lite som 5 000 - 10 000 kronor.

Eftersom blancolån saknar krav på säkerhet kan pengarna användas till precis vad som helst. Du kan dessutom justera lånets löptid för att hitta en månadskostnad som passar din ekonomi, vilket innebär att du kan ha råd med det mesta.

Det finns många användningsområden för denna låneform. Nedan ska vi titta närmare på tre lite mer ovanliga saker som du kan finansiera med hjälp av ett blancolån.

Köp din drömhäst

Att köpa häst är inte billigt, många gånger kostar dessa fyrbenta djur tiotusentals kronor. Har man inte sparat ihop under en längre tid kan det vara svårt att ha råd. Samtidigt vill du kanske vänta allt för länge med att köpa, särskilt inte om du råkar hitta drömhästen till salu.

Genom att ta ett blancolån kan du betala för hästen direkt och sedan dela upp betalningen i en takt som passar din ekonomi. På så sätt slipper du allt för stora påfrestningar på din ekonomi. Du kan dessutom låna lite mer om du till exempel behöver köpa till lite ny utrustning.

Res på semester till tropikerna

Många är de som drömmer sig bort till varmare breddgrader, inte minst när vintermörkret smyger sig på. Att besöka tropiska öar med kritvita stränder kan dock vara kostsamt och att finansiera hela familjeresan med eget sparkapital kan kännas i plånboken.

Även här kan ett blancolån vara ett bra alternativ. Eftersom du kan lägga upp blancolån under flera års tid kan du låna till resan och samtidigt få en mer hanterbar månadskostnad.

Eftersom de flesta blancolån betalas ut inom 1 till 2 dagar - vissa kan till och med betalas ut samma dag - kan du dessutom slå till på resan direkt utan att riskera att priset höjs.

Investera i ny hemelektronik

Behöver du byta ut hemmets TV? Eller kanske är det hög tid att köpa en ny dator? Hemelektronik är ofta dyrt och kan var svårt att finansiera utan att spara ihop under en längre tid. Då kan du med hjälp av ett blancolån delbetala inköpet under en längre tid istället för att behöva ta av ditt sparande.

Blancolån har en relativt låg ränta, särskilt om du har en god kreditvärdighet, vilket kan göra lånet till ett prisvärt alternativ till delbetalning i butik. Du kan dessutom lösa delar eller hela lånet i förtid om du har möjlighet och komma undan ännu billigare.

Kultur och nöje

Netflix anklagas för ärekränkning

En domstol har ålagt Netflix att svara på Nona Gaprindashvils anklagelse om att strömningsjätten har kränkte henne i tv-serien 'The queen's gambit'. Arkivbild.
Foto: Phil Bray/Netflix
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Netflix hyllade tv-serie "The queen's gambit" (2020) fick en hel generation att börja spela schack – men nu anklagas strömningsjätten för att ha ärekränkt en mästare.

I det sista avsnittet av serien – spoilervarning! – reser huvudpersonen Beth Harmon till Moskva för att tävla i en schackturnering. I en scen nämns den verkliga ryska schackmästaren Nona Gaprindashvili, och det påstås då att hon aldrig har spelat mot män. Redan när serien sändes hösten 2020 påpekades det felaktiga påståendet.

Nona Gaprindashvil själv anser nu att detta felaktiga påstående har skadat hennes personliga såväl som hennes professionella rykte världen över. Netflix har tidigare avfärdat anklagelserna om ärekränkning, men en domstol i Kalifornien, USA, har nu slagit fast att strömningsjätten måste svara på anklagelsen om ärekränkning.

Kultur och nöje

Per Andersson om "Slottet": Känns läskigt

Det är dags för Per Anderssons dag i 'Stjärnorna på slottet'.
Foto: Duygu Getiren/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Han är van vid att spela urflippade figurer på tv och på scen. Men i "Stjärnorna på slottet" skulle Per Andersson plötsligt bara vara sig själv.
– Jag tycker att det är jättesvårt, säger han.
PREMIUM

Det har blivit dags för Per Anderssons dag på slottet. Då måste han också axla sin svåraste roll, nämligen den som Per Andersson.

– Om man är med i en sketch eller en tv-serie får man vara en karaktär. Nu är den karaktären en själv. Där sitter liksom jag och bara är jag. Det känns läskigt och något så inåt bänken ovant, säger han.

Var nära att drunkna

Under sin dag berättar Per Andersson bland annat om sitt första barndomsminne, hur han som treåring föll mellan två båtar och nästan drunknade. Traumat fick honom att nästan bli besatt av att leva i nuet, förklarar han. Att prata allvar kommer sig dock inte lika naturligt.

– Jag tycker att det är jättesvårt, jag vill ju helst ha peruk. Det är läskigt, men sådant är ju formatet i programmet.

Då är det lättare att ta in de andra deltagarnas berättelser, tycker Andersson.

– Det är något helt annat. Det är sådana historier som man sugs in i. Det är sådana otroliga berättelser som de andra har bjudit på. Det är bara att lyssna och följa med på den ridturen, säger han.

"Började gråta direkt"

TT: Vilka gjorde störst intryck?

– Marika har en otrolig historia. Det är nästan som en sagoberättelse när hon blev hittad i det där diket. Jag tittade på det igen och började gråta direkt. Och Carola, som blev känd så tidigt och allt det där.

Efter inspelningen kändes det som om han fått vänner för livet, trots att de bara träffats i någon vecka.

– Den stora grejen är att jag har varit så betagen av alla. Att under en hel dag få dyka ner i någon, plötsligt känns det som att man har känt någon hela livet trots att man bara har setts i fem dagar. Det är otroligt speciella omständigheter.

Björn Berglund/TT

David Lagercrantz, Marika Carlsson, Carola Häggkvist, Grynet Molvig och Per Andersson under pressträffen för SVT:s 'Stjärnorna på slottet'.
David Lagercrantz, Marika Carlsson, Carola Häggkvist, Grynet Molvig och Per Andersson under pressträffen för SVT:s "Stjärnorna på slottet".
Foto: Duygu Getiren/TT

FAKTA

Fakta: Per Andersson

Född 1976 i Mölndal.

Är skådespelare, regissör och manusförfattare.

Satte upp sina första egenförfattade revyer som skolpojke hemma i tvättstugan. Medverkade i Mölndalsrevyn under 1990-talet.

Fick sitt stora genombrott som medlem i humorgruppen Grotesco.

Har synts i föreställningar, shower och revyer som "Zpanska flugan", "Rock of ages" och "Räkhäst", filmer som "Berts dagbok" och "Åsa-Nisse – wälkom to Knohult", tv-serier som "Folk med ångest" och "Panik i tomteverkstan" samt i mängder av andra sammanhang. Har fått priser som Lisebergsapplåden och Karamelodiktstipendiet.

Kultur och nöje

"Ordböckernas urmoder" riskerar att läggas ned

38 band av SAOB staplade på varandra. Här syns också Bo-A Wendt, biträdande huvudredaktör, Christian Mattsson, redaktionschef och Eva Nordgren, kommunikatör och biträdande redaktör på redaktionen i Lund.
Foto: Johan Nilsson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Enbart bokstaven ”S” tog 40 år att kartlägga — arbetet med Svenska Akademiens Ordbok har pågått i hela 140 år. Även om ordbokens finansiering nu är hotad fortsätter redaktionen att planera framåt.
PREMIUM

"Vrett till åväxt", så står det på det alldeles färska, näst sista bandet i Svenska Akademiens ordbok, SAOB. Nästa år fullbordas kartläggningen av det svenska språket från 1520-talet fram till i dag, och sammanlagt kommer ordboken då att omfatta hela 30 000 sidor och en halv miljon ord.

På redaktionen i Lund slår huvudredaktören Bo-A Wendt stolt upp det nya bandet.

– Det här är unikt för det innehåller flest olika bokstäver av alla band i SAOB, sex stycken: V-W-X-Y-Z-Å. "X" tog bara några månader att gå igenom, säger han.

Bokstaven "S" krävde däremot hela 40 års arbete och utgör cirka en tredjedel av det digra verket. S är visserligen den initialbokstav som har flest ord i svenskan men under dess period i bokens historia, mellan tidigt 60-tal till 2002, beskrevs också orden särskilt noggrant.

– Redaktionen firade med champagne när vi fick byta till ”T”. Vissa höll bara på med en bokstav under hela sin tid här, säger biträdande redaktör Eva Nordgren – som själv anslöt under bokstaven "S" och blev kvar.

– Detta är mitt första jobb. Jag kom hit som 25-åring, 1994.

Biblar och Ikeakataloger

Bara tre andra ordböcker över germanska språk är jämförbara med SAOB, och en tydlig föregångare är den kanske mest kända, The Oxford English Dictionary.

– Man kan säga att svenskan är ett av världens mest beskrivna språk, delvis tack vare SAOB, säger redaktionschef Christian Mattsson.

Dess material kommer från 22 000 källor med fler än nio miljoner citat – alla insorterade i arkivets så kallade "kapslar", alltså arkivboxar. Där väljer Eva Nordgren en grupp ord och undersöker vilken variation de har haft i böjningar, stavningar och former. Hon kompletterar också med andra källor: på redaktionen finns biblar från 1500-talet, gamla växtkataloger och skönlitteratur – av allt från Strindberg till Jason "Timbuktu" Diakité. Men även Ikeakataloger, kyrkoböcker och bouppteckningar.

– SAOB:s stora styrka är att det är en mycket detaljerad beskrivning av språket, grundad på en självständig analys av ett stort material. Men det har också lett till dess stora svaghet. Precisionen har gjort att det har tagit väldigt lång tid att producera den nya kunskapen och därmed har de äldsta delarna hunnit bli väldigt gamla, säger Bo-A Wendt.

Ingen finansiering

Planen har hela tiden varit att ordboken ska revideras när den blir klar nästa år. Men nu ser Svenska Akademien sig tvingad att upphöra med finansieringen, som kostar dem runt 17 miljoner kronor per år. Arbetet med att söka nya finansiärer pågår.

1 176 språkforskare, författare och översättare har vädjat i ett upprop till Svenska Akademien om att låta SAOB leva vidare. Christian Mattson är glad över intresset – han kallar SAOB för både "nationalklenod" och "ordböckernas urmoder".

– Funnes inte den hade andra haft det mycket svårare att skriva sina ordböcker. Så det är som en grundbult i svensk språklig infrastruktur, hävdar han och Bo-A Wendt tar vid:

– Det är en dokumentation av det svenska språket från 1500-talet och framåt och därmed också en dokumentation av den svenska kulturhistorien och historien i stort, eftersom det är språket som bär hela vår kultur.

Både allmänhet och forskare som vill uttyda historiska texter behöver SAOB, argumenterar Bo Wendt, om de inte själva vill göra grundforskningen. Dessutom är det en språkhistorisk dokumentation.

Måste förnyas

Det stora engagemanget för ordboken har gett redaktionen råg i ryggen och man arbetar nu entusiastiskt med en tioårsplan för revideringen. Ordboken är både ojämn och inkomplett – Christian Mattsson kallar den "hopplöst föråldrad" i vissa delar – bland annat i sin beskrivning av andra folk.

De första bokstäverna beskriver också bara 1800-talets språk. Ord som allergi, atombomb och dator ingår inte – medan andra ord har skiftat betydelse. Som "Chaufför", säger Eva och läser definitionen: ”en maskinist eller eldare på en automobil”. Beskrivningen av 1900-talets språk är skev, och det är bland det första redaktionen skulle vilja revidera.

Redaktionen diskuterar också en rad andra nödvändiga förändringar. Som förkortningarna. Det vanligt förekommande ordet "eller" kortades till exempel till enbart l och en punkt: "l.", ett bruk som bara används här. Det kompakta redovisningssättet har till och med professorer i nordiska språk misstolkat, säger Eva Nordgren och fortsätter:

– Det är jättekul att berätta för gymnasieungdomar om den här guldgruvan. Men man vill ju att de ska kunna läsa texten också.

Christian Mattsson hoppas att revideringen ska göra ordboken tillgänglig för fler.

– Idealet når vi nog inte upp till men vi tror att vi kan åstadkomma en mycket bättre version på tio år.

Elin Swedenmark/TT

Eva Nordgren hanterar de gamla handskrivna lapparna i SAOB:s stora arkiv på Dalbyvägen i Lund.
Eva Nordgren hanterar de gamla handskrivna lapparna i SAOB:s stora arkiv på Dalbyvägen i Lund.
Foto: Johan Nilsson/TT
Bo-A Wendt, huvudredaktör, arbetar vid ett skrivbord som specialbyggts med måtten för arkivboxarnas lappar.
Bo-A Wendt, huvudredaktör, arbetar vid ett skrivbord som specialbyggts med måtten för arkivboxarnas lappar.
Foto: Johan Nilsson/TT
Den äldre typen av de så kallade ”kapslarna”, de arkivboxar som innehåller material från 22 000 källor med fler än nio miljoner citat.
Den äldre typen av de så kallade ”kapslarna”, de arkivboxar som innehåller material från 22 000 källor med fler än nio miljoner citat.
Foto: Johan Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: SAOB

Svenska Akademiens ordbok är en historisk ordbok, där både nu "levande" ord och ord som är ur bruk står med. Anledningen till att den börjar på 1520-talet är för att det redan fanns en ordbok om medeltidsspråket på svenska som sträckte sig dit. I exempelvis The Oxford English Dictionary är medeltidsspråket integrerat.

Bara tre andra ordböcker över germanska språk är jämförbara med SAOB: tyska Deutsches Wörterbuch, nederländska Woordenboek der Nederlandsche Taal och engelska The Oxford English Dictionary.

Redan när arbetet med ordboken startade för första gången, i slutet av 1700-talet, började ledamöterna i Svenska Akademien fördela bokstäverna mellan sig, utifrån samma mönster som Franska Akademien hade gjort. Johan Henric Kellgren (1751–1795) fick bokstäverna "a" och "u".

SAOB:s källmaterial är omfattande – bara cirka tio procent av det insamlade materialet kommer slutligen med i den tryckta ordboken.

SAOB finns gratis på nätet, på www.saob.se – en sida med ungefär 10 000 sidbesök per dag, och på www.svenska.se, som har ungefär 75 000 sidbesök per dag.

SAOB är dock inte en digitaliserad ordbok i egentlig mening. Det är en tryckt bok som är inskannad – och som alltså inte är sökbar eller taggad på samma sätt som en fullt digital ordbok.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL