Opinion

En strimma hopp

Opinion
Opinion

Måndagen kom med mycket bra och mycket dåliga nyheter. Att Skåne och Sverige smittmässigt ligger över toppen i våras är katastrof och innebär att det vi gör nu inte räcker till. Vi måste hitta mentala resurser till att återgå till den vaksamhet vi hade i början.

Att regeringen som en följd av denna andra våg förlänger möjligheten till korttidspermittering för företag som drabbats av nedgång som konsekvens av corona-pandemin till den sista juni är rimligt. Det är extremt kostsamt, men vi måste ha ett fungerande samhälle där det finns arbetsgivare, även i framtiden.

Samtidigt fick världen hypotetiskt mycket goda nyheter. Läkemedelsföretaget Pfizer menar att deras covid-19 vaccin har en effektivitet på 90 procent. Pfizer hävdar att de skulle kunna vaccinera folk så snart som i slutet av året. Stämmer det är det en mental bortre gräns som gör det lättare att hålla ut i isoleringen. Att de som tillhör en riskgrupp skulle kunna gå in i nästa år med den tillförsikt som ett vaccin ger vore inget annat än fantastiskt. Att veta att den onda cirkeln snart skulle kunna brytas vore en enorm lättnad. Givetvis är en sund skepsis fortfarande på sin plats: uppgifterna om de stora framgångarna kommer från läkemedelsföretaget, så många granskande expertögon på resultatet behövs innan man kan fira. Men enligt de expertögon som sett resultatet är det lovande.

Skulle vi se en ljusning redan i början av nästa år finns det två aspekter på regeringens utspel om korttidspermittering: bidraget är beroende av att företagen har ekonomiska problem. Det lär företagen ha ett bra tag även om vaccinet är så effektivt som producenten hävdar att det är, det lär inte vända över en natt, så man kan inte förvänta sig att företagens ekonomi är sund på länge. Pengarna är dessutom villkorade med att företaget måste ha covid-relaterade lönsamhetsproblem. Regeringen borde med andra ord kunna bestämma sig för att det inte längre är rimligt med korttidspermitteringar om vaccinet får god och snabbt effekt.

Opinion

Ekomat behöver öka

org-a8f4d014-4a50-4254-9961-5d6bcfb51eff.jpg
Opinion
Opinion

Många kommuner sätter upp mål för hur stor andel av livsmedelsinköpen som ska vara ekologisk. I den nationella livsmedelsstrategin finns målet att 60 procent av maten som serveras på äldreboenden, skolor och sjukhus ska vara ekologisk. Det brukar ofta kompletteras i regionala och kommunala mål till att närproducerat är minst lika viktigt. Det är lätt att förstå, då ekologiska äpplen från Sydamerika annars kan slå ut svenska äpplen som inte är ekologiskt odlade.

Kockar och måltidschefer inom den offentliga sektorn har stor makt att bestämma var maten ska komma ifrån och om den ska vara ekologisk eller inte. Det går att laga maten med råvaror som är i säsong; att göra tomatsallad i januari är till exempel ingen bra idé.

Det är ingen enkel match att vara ekobonde, och det är svårt att bli det om man tidigare odlat konventionellt. Det går flera år från start tills du kan säga att skörden är ekologiskt odlad. Väljer man att certifieras är det en mängd krav som ska uppfyllas och detta ska rapporteras om årligen, ibland flera gånger. Eftersom reglerna på vad som är ekologiskt eller kravodlat är hårda, ibland onödigt hårda, väljer vissa att odla ekologiskt utan att bli certifierade. Men då gäller det att man kan kommunicera det till konsumenterna ändå. Det är lättare om man säljer direkt till konsumenten via egen gårdsbutik eller Reko-ringar.

Eftersom staten vill att fler ska börja odla ekologiskt försöker man styra det genom att dela ut bidrag till dem som ställer om. Till 2030 vill regeringen att 30 procent av den svenska produktionen ska vara ekologisk. Problemet är att antalet eko-bönder minskar, eftersom konsumenterna inte verkar beredda att betala mer för ekologiskt odlat.

Det verkar som om regeringen borde satsa på utbildning av svenska konsumenter om de ska uppnå sitt eget mål. Människor vill inte betala så mycket mer för ekologiskt om de inte förstår varför. De lantbrukare som har möjlighet att sälja direkt till kund har sannolikt lättare att skaffa sig trogna kunder.

Man får emellertid inte glömma att många måste vända på varenda krona och dessa har helt enkelt inte råd att vara medvetna konsumenter. De konsumenter som har råd får därför gå i bräschen.

Opinion

Nedläggning bör alltid kräva politiska beslut

RAV3K0JbyjDEbO9VOuDrwLmP3C0.jpg
Foto: Stefan Olofson
Opinion
Opinion

Förskola är en verksamhet som behöver finnas nära där människor bor, alternativt där de arbetar. Små enheter är att föredra, både för barnens och personalens skull. I Hässleholms kommun verkar man numera däremot styra åt stordrift.

Skolchefen hade delegation på stängning av förskolor och avdelningar tidigare, vilket när det gäller förskolor verkar egendomligt. Att stänga och öppna skolor och förskolor måste rimligen räknas som strategiska beslut och sådana bör tas av politiska nämnder. När det nu blev stora protester mot nedläggningen av kulturförskolan Midgård i Vankiva kände sig både förvaltningen och politiken tvingade att ändra på ordningen. Därför kommer ärendet upp på barn- och utbildningsnämnden nästa vecka.

Att lägga ner verksamheter på landsbygden kan ibland vara nödvändigt, men då måste kommunen räkna med protester och vara förberedda på det. Nu backar Hässleholms kommun. Det finns visserligen ytterligare en förskola i Vankiva, en fristående, men eftersom den har en kristen profil vill säkert inte alla föräldrar ha sina barn där. Att barnen skulle behöva åka in till Hässleholm vore inte att tänka på barnens bästa.

De fem förskolor som läggs ner inne i stan kommer att ersättas av två nya. En vid T4-området och en vid Grönängsskolan, med runt hundra platser på vardera stället. Det är förstås bra med nya och ändamålsenliga lokaler, men storleken på förskolorna känns mindre inbjudande. När det gäller små barn måste deras ”arbetsmiljö” ses som extra viktig.

Opinion

Bo01 blev succé

Västra Hamnen i Malmö med Turning Torso.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Malmö stad var riktigt illa ute när industrikrisen vällde in över staden under 1980- och 1990-talet. Arbetslösheten steg snabbt samtidigt som skattekraften föll. Krisen illustrerade hur farligt det är med en ensidig arbetsmarknad. Men den visade också hur illa det går med en svag sammansättning av befolkningen med alltför många människor utanför arbetsmarknaden och/eller med låga inkomster.

Malmös utsatta situation berodde på faktorer utanför stadens räckvidd. Men den var också till rätt stor del självförvållad. Malmö stads styrande socialdemokrater valde medvetet att hålla nere byggande av attraktiva villaområden, väl medvetna om att det ökar andelen borgerliga väljare. Resultatet blev att människor med goda inkomster valde att bosätta sig i kranskommuner, inte minst Vellinge och Lomma som blev två av landets ekonomiskt mest välsituerade och välfungerande kommuner.

Med tiden växte insikten både hos Malmös borgerliga och socialdemokratiska politiker att staden måste kunna erbjuda en attraktiv bostadsmarknad för människor med kvalificerade jobb och höga inkomster. Resultatet blev Bo01 och moderna och attraktiva bostäderna.

Motståndet var stort. Det talades om att Malmö byggde en alltmer segregerad stad med lyxbostäder för de framgångsrika. Men framsynta politiker med Ilmar Reepalu (S) i spetsen insåg att Malmö som stad behövde få en ny identitet, en som lockade både människor med trygga jobb och goda inkomster och framtidsinriktade företag, inte minst inom it-sektorn.

Inte minst i den skånska pressen var motståndet och kritiken hård mot Bo01.

Dock inte i denna tidning som på ledarplats tog entydigt ställning för bomässan och omvandlingen av Västra hamnen till ett modernt och attraktivt bostadsområde.

Men även om Bo01 blev en framgångssaga finns det idag andra och stora utmaningar: alltför många människor i arbetslöshet och utanförskap, en omfattande gängkriminalitet och en integration som inte fungerar. Klarar inte Malmö av dessa blir Bo01 en Potemkinkuliss.

Opinion

Debatt: Sverige och Norge behöver stärka banden

Traditionellt 17 maj firande Oslo.
Foto: Audun Braastad / NTB scanpix
Opinion
Opinion

Gratulationer översänds till Norge på nationaldagen 17 Maj.

Med dessa skickas också med hälsningar om ett fortsatt nära och förtroendefullt samarbete mellan våra länder.

Sverige och Norge hänger ihop med Europas längsta landgräns. Våra länders utveckling bygger på fortsatt ökat samarbete och utbyte.

Samarbetet inom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet är av stor vikt. Där lyfter vi från svensk och norsk socialdemokratisk sida gemensamt fram vikten av satsningar på välfärdsområdet.

Det handlar om initiativ för åtgärder för att motverka ojämlik hälsa utifrån socioekonomi, om satsningar på arbetsmarknad och integration, om ökad jämställdhet.

I en tid då grannsämjan verkligen ställts inför utmaningar kan det finnas anledning påminna om alla de gemensamma nämnare våra länder ändå har.

Kampen mot smittspridningen av covid 19 har inneburit stängda gränser. Under en tid hamnade svenska och finska gränspendlare över gränsen i svår sits då man utestängdes från sina arbeten och inte fick ersättning.

Efter starka påtryckningar inte minst från Sveriges regering, där över dagen-gränspendlare i framförallt Värmland och Bohuslän drabbades, tog så småningom den norska regeringen till sig av kritiken.

Grannsämjan kan kanske ta tid att fullt ut reparera men inriktningen bör vara att arbeta framåt för att se till nyttan med fortsatt gränsöverskridande samarbete.

Ett exempel på samarbete även i pandemin är Sveriges roll i förhandlingarna om fördelningen av vaccin inom EU som också inneburit att icke-medlemmarna Norge och Island fått del av kvoterna, utan att det inverkat på fördelningen till varken Sverige eller övriga länder.

Nu finns anledning lyfta fram våra länders gemenskap och samarbete.

I september är det val till norska stortinget. Valutgången är oviss och kampen om att bli största parti står mellan Arbeiderpartiet och Höyre.

Om Arbeiderpartiets partiledare Jonas Gahr Störe blir vårt grannlands nästa statsminister öppnar det för ökat fokus på välfärd och jämställdhet i det nordiska samarbetet.

I Arbeidarpartiets program inför valet lyder huvudbudskapet: ” Nu är det vanligt folks tur”.

Programmet antogs på landsmötet i april. Det bygger på beskrivningar om att klyftorna i samhället har ökat under åtta års Höyre-styre. Det handlar både om skillnader mellan rik och fattig och också mellan stad och landsbygd.

Arbeidarpartiet betonar också ökat fokus på klimatpolitiken och att utsläpp av klimatgaser ska ner.

Den norska samhällsmodellen lyfts fram. Den ska bygga på tätt samband mellan staten, näringslivet och fackföreningsrörelsen. Ett budskap som betonas är ”alla som kan och vill jobba, förtjänar möjligheten till det”.

Som svensk socialdemokrat har det sedan decennier tillbaka varit mer eller mindre självklart att Arbeiderpartiet i internationella sammanhang varit vår närmaste samarbetspartner. Vi besöker våra respektive partikongresser och landsmöten. Vi betonar internationellt engagemang för diplomati och fredsarbete.

Både Sverige och Norge har ett starkt FN-engagemang.

På det internationella planet har båda länderna under en lång rad av år arbetat för mänskliga rättigheter, demokrati och fredsarbete. I sammanhanget kan nämnas tidigare socialdemokratiska statsministrar som Einar Gerhardsen, Tryggve Bratteli, Odvar Nordli, Thorbjörn Jagland, Gro Harlem Brundtland och Jens Stoltenberg.

Om välfärdsfrågorna får stå i fokus i valkampanjen finns stora möjligheter för Arbeiderpartiet att både behålla ställningen som största parti i Stortinget och att få bilda regering.

På den borgerliga sidan har samarbetet knakat. Först var det Kristelig folkeparti som hade en tuff intern debatt om man skulle stöda Arbeiderpartiet eller Höyre. Så småningom valde man det senare alternativet. En kort period kunde nuvarande statsminister Erna Solberg därmed leda en majoritetsregering.

Därefter var det högernationalistiska Fremskrittspartiet som valde att lämna regeringssamarbete med Höyre och åter blev det minoritetsstyre för Solberg.

Arbeiderpartiet lyfter i valrörelsen fram enskilda sakfrågor som riktade åtgärder mot psykisk ohälsa, kommunalt anställda barnmorskor, etablering av nationellt kluster för utveckling av vaccinproduktion är några av dessa. Även om huvuddelen av frågorna är inriktade på inrikespolitik, finns all anledning för oss på den svenska sidan att följa debatten.

Sverige och Norge behöver varann.

Per-Arne Håkansson

Riksdagsledamot (S)

Ledamot av Nordiska rådet,

Ledamot av Nordiska rådets välfärdsutskott

Opinion

Sunni mot shia

Afghan school students are treated at a hospital after a bomb explosion near a school west of Kabul, Afghanistan, Saturday, May 8, 2021. A bomb exploded near a school in west Kabul on Saturday, killing several people, many them young students, an Afghan government spokesmen said. (AP Photo/Rahmat Gul) XRG131
Foto: Rahmat Gul
Opinion
Opinion

En grundläggande brist i nyhetsbevakningen från Mellan Östern och Afghanistan är att konflikter och blodiga illdåd normalt inte sätts inte i sin kontext. Så var också fallet lördagen 8 maj när en blodig attack skedde i Afghanistans huvudstad Kabul där närmare 70 personer - mest unga flickor - dödades och 165 personer skadades. Först efter några dagar kom fördjupande förklaringar om att terrordådet skedde mot shiamuslimer, i detta fall främst hazarer, och att de skyldiga troligen är talibanerna eller IS, bägge grupperingar som består av sunnismuslimer. För ett år sedan skedde en liknande attack där en barnklinik attackerades och mördarna gick runt och systematiskt dödade mammor och deras nyfödda barn, även det ett våldsdåd med shiamuslimer som måltavla. Det handlar alltså inte om att bägge sidor är lika goda kålsupare.

Samma mönster som finns i Afghanistan återfinns i Mellan Östern. Det är sunnimuslimska grupper som står för huvuddelen av våldsdåden i Irak och Syrien. Det har medfört att delar av regionen blivit alltmer etniskt rensad. Tack och lov har det gått en hård röd linje för den sunnimuslimska utbredningen i Syrien där Assadregeringen med stöd av Iran och Ryssland besegrat IS och förhindrat skapandet av ett kalifat. Det gör att Syrien fortfarande kan vara ett multkulturellt och officiellt sekulärt land där olika etniska grupper som kristna katoliker, grekisk ortodoxa, assyrier/syrianer, armenier och även judar kan känna sig relativt trygga.

Även om man inte tycker att islam är en avskyvärd religion måste de sunnitiska våldsdåden ses mot bakgrund av den legitimitet som talibaner och IS - bägge präglade av sträng religiositet - finner i sin religiösa övertygelse och i Koranen. Inom den sunnimuslimska islamismen finns inga starka krafter som kan driva fram en reformation eftersom det till skillnad mot t.ex kristendomen inte finns något religiöst ledarskap som kan utöva auktoritet som t.ex en påve eller ayatollahorna som kan peka ut en ideologisk färdriktning som leder fram mot mer av humanism och modernitet.

Det som möjligen skulle kunna leda till en förnyelse är om starkt sunnidominerade staters politiska ledare tydligare ifrågasätter islams lärosatser. Men tyvärr verkar motsatsen mer sannolik när man ser att det är fundamentalismen som vinner terräng t.ex i länder som Turkiet och Indonesien. Därför kommer konflikten mellan sunni och shia att bestå och leda till mer våld.

Lars J Eriksson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

3 unika saker du kan använda ett blancolån till

Privatlån.com Många väljer att använda ett blancolån som ett billån eller för att samla mindre lån och krediter. Som mest kan du låna 600 000 kronor, men du kan även låna så lite som 5 000 - 10 000 kronor.

Eftersom blancolån saknar krav på säkerhet kan pengarna användas till precis vad som helst. Du kan dessutom justera lånets löptid för att hitta en månadskostnad som passar din ekonomi, vilket innebär att du kan ha råd med det mesta.

Det finns många användningsområden för denna låneform. Nedan ska vi titta närmare på tre lite mer ovanliga saker som du kan finansiera med hjälp av ett blancolån.

Köp din drömhäst

Att köpa häst är inte billigt, många gånger kostar dessa fyrbenta djur tiotusentals kronor. Har man inte sparat ihop under en längre tid kan det vara svårt att ha råd. Samtidigt vill du kanske vänta allt för länge med att köpa, särskilt inte om du råkar hitta drömhästen till salu.

Genom att ta ett blancolån kan du betala för hästen direkt och sedan dela upp betalningen i en takt som passar din ekonomi. På så sätt slipper du allt för stora påfrestningar på din ekonomi. Du kan dessutom låna lite mer om du till exempel behöver köpa till lite ny utrustning.

Res på semester till tropikerna

Många är de som drömmer sig bort till varmare breddgrader, inte minst när vintermörkret smyger sig på. Att besöka tropiska öar med kritvita stränder kan dock vara kostsamt och att finansiera hela familjeresan med eget sparkapital kan kännas i plånboken.

Även här kan ett blancolån vara ett bra alternativ. Eftersom du kan lägga upp blancolån under flera års tid kan du låna till resan och samtidigt få en mer hanterbar månadskostnad.

Eftersom de flesta blancolån betalas ut inom 1 till 2 dagar - vissa kan till och med betalas ut samma dag - kan du dessutom slå till på resan direkt utan att riskera att priset höjs.

Investera i ny hemelektronik

Behöver du byta ut hemmets TV? Eller kanske är det hög tid att köpa en ny dator? Hemelektronik är ofta dyrt och kan var svårt att finansiera utan att spara ihop under en längre tid. Då kan du med hjälp av ett blancolån delbetala inköpet under en längre tid istället för att behöva ta av ditt sparande.

Blancolån har en relativt låg ränta, särskilt om du har en god kreditvärdighet, vilket kan göra lånet till ett prisvärt alternativ till delbetalning i butik. Du kan dessutom lösa delar eller hela lånet i förtid om du har möjlighet och komma undan ännu billigare.

Opinion

Trögt för fossilfria bolagssatsningar

Opinion
Opinion

Greta Thunberg uttalade besvikelse efter att för ungefär en vecka sedan fått tala med statsminister Stefan Löfven. Hon sa bland annat att politiker ägnar sig åt verklighetsförnekelse.

En troligare förklaring är att Stefan Löfven i likhet med andra av världens ledare inte vågar med full kraft driva en snabb och drastisk klimatomställning för att de inte vet om den lyckas, att möjligheterna att öka elproduktionen i den omfattning som behövs inte är goda och att vägen framåt riskerar att skada näringslivet och därmed ekonomin. Även de mest hängivna anhängarna av en klimatomställning - om de tror på fakta - lär känna stor osäkerhet om det finns några fungerande lösningar för att göra världen i stort sett fossilfri.

Häromdagen kom besked att Industrivärlden med finansmannen och företagsledaren Lars Erik Lundberg som storägare gör sig av med sitt aktieinnehav i ståljätten SSAB. Varför gör man det om man tror att det fossilfria stålet som SSAB skall utveckla kommer att bli konkurrenskraftigt? Från Norge kommer liknande signaler, där har gröna tillväxtaktier fallit kraftigt. På den särskilda börsen för dessa aktier, Euronext growth, tjänade nio av tio bolag - som ägnar sig åt investeringar i solenergi, vindkraft och vätgas - inga pengar under fjolåret.

Klimatomställningen är inget självspelande piano. Frågorna är betydligt fler än svaren om hur världens länder skall gå från stort fossilberoende till att vara fossilfria.

Opinion

Prioritera bygget av en HH-förbindelse

En fast HH-förbindelse skapar stora nyttor för jobb och företagande, skriver företrädare för sydsvenska intressen.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Debatt

Om bara några veckor ska riksdagen debattera regeringens infrastrukturproposition, som sätter ramarna för utvecklingen av svensk infrastruktur för lång tid framöver. I de nationella planer för infrastrukturen som Trafikverket därefter ska ta fram bör fortsatt planering av en fast förbindelse mellan Helsingborg-Helsingör ingå.

Nyligen presenterades en svensk-dansk utredning, en strategisk analys, av möjligheterna att bygga en fast väg- och tågförbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. En av slutsatserna är att en fast HH-förbindelse skapar stora nyttor för jobb och företagande.

Ökad integration mellan Sverige och Danmark är en förutsättning för fortsatt tillväxt. Frågan blir mer brännande i ljuset av pågående pandemi, när omfattande restriktioner leder till minskat utbyte. Tillsammans ska vi minska smittspridningen, men vi ska samtidigt arbeta för att gå stärkta ur krisen. Det kräver investeringar som väver samman våra länder och öppnar dörrarna mot resten av Europa.

Öresundsbron är ett tydligt exempel på ett projekt som stärkt banden i vår region. De senaste 20 åren har den skapat stora nyttor för det svensk-danska näringslivet. Bron har möjliggjort såväl stora forskningsprojekt som viktiga näringslivssatsningar. Över fyra miljoner människor har nyttjat effekterna av en större arbetsmarknad, kortare restider och bättre tillgänglighet till flyg. Brons samhällsekonomiska vinster är i miljardklassen.

Nu måste den här utvecklingen fortsätta med en fast HH-förbindelse. Den strategiska analysen konstaterar att en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör medför stora regionala och nationella nyttor. Arbetsmarknaden blir större, integrationen mellan våra länder ökar. Res- och transporttider förkortas kraftigt för både väg- och järnvägstrafik och tillgängligheten ökar även till stora delar av Europa.

En fast HH-förbindelse skapar unika möjligheter för näringsliv och akademi att skala upp, bredda sina kontaktytor och få bättre förutsättningar att hitta nya affärsmöjligheter, kunskap och kompetens. Detta intygas av Sveriges infrastrukturminister Tomas Eneroth, som bekräftat att HH-förbindelsen är tillväxtskapande och sprider Öresundsintegrationen över ett större geografiskt område.

Den strategiska analysen visar att möjligheterna till finansiering av HH-förbindelsen är goda då den till stor del kan finansieras av brukaravgifter. För mer insatta läsare är det tydligt att analysen är försiktig i överkant. Sannolikt går det att med små justeringar i projektet och kalkylen finansiera förbindelsen med brukaravgifter helt och hållet.

År 2029 planeras Fehrman Bält-förbindelsen öppnas, en väg- och järnvägstunnel mellan Danmark och Tyskland, som väntas öka trafiken mellan Sverige och Danmark. Öresundsbron riskerar bli en flaskhals för trafiken och en bromskloss för tillväxten. Ska denna negativa utveckling förekommas måste ytterligare en Öresundsförbindelse komma på plats. Ju förr, desto bättre.

Nu behöver därför planprocessen för en fast HH-förbindelse tas vidare. Det är ett genomförbart projekt med stora nyttor. En lokaliseringsutredning, som i detalj planerar för en fast HH-förbindelse, är ett naturligt nästa steg. Projektet måste få en given plats i kommande nationella infrastrukturplaner.

Utredningen om en fast HH-förbindelsen gör ingen nytta om den samlar damm i en hylla. Vi vill se ett snabbt beslut om en lokaliseringsutredning. Ett livskraftigt näringsliv och ett fungerande utbyte av kompetens och kunskap kräver en fungerade infrastruktur.

Johan Andersson, vd Mellby Gård AB

Jörgen Eriksson, vd Catena AB

Jesper Falkheimer, professor vid Lunds universitet

Anders Gärdsmark, regionchef Syd Byggföretagen

Gunnar Hagman, vd Skanska Sverige

Kerstin Lindell, vd och koncernchef Bona AB

Peter Nilsson, vd och koncernchef Trelleborg AB

Susanne Rikardsson, vd Fastighetsägarna Syd

Peter Syrén, vd Midroc Properties

Erik Østergaard, vd för Dansk Transport og Logistik och ordförande HH2030-gruppen

Opinion

Tydliga regler behövs för skolans funktion

Opinion
Opinion

Ett förslag har nu skickats på remiss av regeringen, som ett resultat av januariavtalet, om tydligare regler i skolorna i vissa avseenden.

Ett av förslagen är att det ska stå klart att lärare och rektorer kan införa mobiltelefonförbud under lektionerna eller, efter rektors beslut, hela skoldagen och därmed också har rätt att beslagta telefonerna under denna tid. Syftet är att arbetsron i undervisningen ska öka och att risken för kränkande fotografering, exempelvis i omklädningsrum, ska förebyggas.

Sådana här ordningsfrågor borde kunna skötas på varje skola utan detaljreglering, men i en situation där ”de lättkränktas förening” fått allt fler medlemmar behöver skolledningar och personal tydligare stöd i lagen för att kunna sätta in åtgärder som enstaka elever vägrar acceptera.

Det gäller också förslaget att i skollagen skriva in att lärare och annan skolpersonal har rätt att använda ”fysiskt tvång” för att stoppa våldshandlingar och andra kränkningar. Det har förekommit alltför många gånger att elever anmält lärare som ingripit fysiskt och svaga skolledningar inte vågat stå upp för personalen mot föräldrar som misslyckats med sin uppfostran.

Förslaget innebär inte att våld ska få tillgripas eller att tvång blir tillåtet i större omfattning än nu, men tydlighet i regelverket ska göra det lättare för skolorna att tillämpa lagen.

Ännu ett värdefullt förslag är att mobbare oftare ska kunna flyttas från skolan istället för att, som är alltför vanligt i dag, mobbningsoffren måste byta skola.

Det är beklagligt att den här typen av detaljreglering i skollagen behövs, men erfarenheterna de senaste åren visar att alltför många elever och föräldrar inte accepterar beslut på skolorna som inte har uttryckligt stöd i lagen. Därför är det nödvändigt. Ändå är det naturligtvis viktigt att skolorna utformar ordningsregler i samråd med elevråd eller motsvarande. Förankrade regler underlättar alltid tillämpningen.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL