Opinion

Westerberg om socialliberalism

Opinion
Opinion

Westerbergeffekten kallades det när Folkpartiet i valet 1985 gick framåt kraftigt i valet med en ny partiledare – Bengt Westerberg. Nu har han skrivit inte memoarer men en form av politiskt testamente. Boken har fått just namnet Westerbergeffekten (förlaget Fri tanke), men underrubriken ”socialliberala reflektioner” säger mer om vad boken innehåller.

Boken ger ungefär samma intryck som Bengt Westerberg själv gjorde som partiledare – korrekt men ofta lite tråkig. Det hindrar inte att boken är intressant, inte minst i perspektivet att hans gamla parti, som nu bytt namn till Liberalerna, är splittrat och hotas av fyraprocentsspärren. Hans avslutande personliga socialliberala manifest bör ge inspiration till dagens liberaler, inte minst hos det som kallats ”Ullenhagfalangen”.

Bengt Westerberg är ingen anhängare av liberal samverkan med Moderaterna, trots att han själv gick ihop med Carl Bildt inför valet 1991, delvis som en markering mot Centerpartiet. Det är ett parti han nästan inte nämner i boken (mer än att han i ungdomen valde bort partiet som alltför bondedominerat). Ändå förespråkar han i det avslutande kapitlet ett samgående mellan L och C.

Valet mellan samverkan åt höger eller vänster är kärnan i boken. Han ägnar ett par kapitel åt att dra upp liberalismens gränser mot såväl högern (i välfärdspolitiken) som socialdemokratin (valfriheten). En typisk formulering är att M ville ”att plånboken i högre grad skulle styra vem som skulle få vad”.

Han avråder från nära samverkan med M också för att det alltid lett till liberala röstförluster. Istället vurmar Westerberg för samverkan med S. Att Ingvar Carlsson är den som nämns oftast i boken (15 gånger enligt bokens personregister), dubbelt så ofta som Carl Bildt som är tvåa (7 gånger), stärker den bilden. Inte minst skatteuppgörelserna mellan S och FP, såväl 1981 (den underbara natten) som 1990 (århundradets skattereform) är positiva exempel på FP-S-samarbete, enligt Westerberg.

Det han verkar mest stolt över under sin partiledartid är LSS-reformen. Den hämtade inspiration hos Bertil Ohlin som redan 1948 myntade begreppet ”det glömda Sverige”, och tyvärr har nog Westerberg rätt när han skriver att om inte FP drivit på hade LSS-reformen inte blivit av. Hans besvikelse över att LSS-reformen nu begränsas genom snävare tolkning av grundläggande behov och att färre nu får statlig assistans är förklarlig.

Egna kapitel får kulturpolitiken, flyktingpolitiken och främlingsfientligheten, politiska områden han främst ägnat sig åt efter partiledartiden, bland annat som ordförande i Svenska Röda Korset och Författarfonden samt genom andra uppdrag. Profilen som tuff ekonom ändrades redan under partiledartiden men än mer efter den partiaktiva perioden.

I bokens avslutning är han mycket tydlig med att ett socialliberalt parti aldrig kan samarbeta i regering med ett auktoritärt, nationalpopulistiskt,illiberalt parti som SD. Där är han mest tydlig om dagspolitiken när han tycker att Björklund och Lööf ”handlade helt rätt efter valet 2018”. Förhoppningsvis ingjuter han mod i Nyamko Sabuni att hålla fast vid den linjen.

Opinion

Byråkratifeta regioner

Alltför många pärmbärare i regionerna.
Foto: Jessica Gow/TT
Opinion
Opinion

Vi är inne i ett valår. Inga politiker kommer att ha svårare att försvara sitt fögderi än regionpolitikerna som har ansvaret för den svenska sjukvården.

Svenska Dagbladet visade för några dagar sedan hur hela 33,6 procent av personalökningarna inom sjukvården de senaste 13 åren består av byråkrater. Allra värst är det i Region Stockholm där ökningen av byråkrater är 62 procent. Men även Region Skåne ligger illa till med en ökning med 34 procent.

Av samtliga personalökningar står ökningen av byråkraterna för 62 procent hos värstingen, Region Stockholm. Rikssnittet ligger på 33,6 procent medan Skåne har en ökning med 34 procent, vilket motsvarar 1925 fler byråkrater. Alla är förstås inte passiva pärmbärare ingen verksamhet klarar sig utan en stor tjänstemannakader. Men vi har fått en alltmer destruktiv obalans mellan vårdpersonal och en svällande byråkrati.

Få eller inga politiker kommer att ställa sig upp och försvara ökningen av byråkratin. Frågan är om de ens är medvetna om hur omfattande ökningen har varit. Snarare är den ett utslag av bristande kontroll och oförmåga att göra rätt prioriteringar.

Så här kan vi inte ha det och definitivt kan vi inte fortsätta på den inslagna vägen.

Till det paradoxala hör att ökningen av antalet byråkrater inom sjukvården inte är önskad av politikerna. De vinner inte några väljare under valrörelsen genom att stå i valstugor och peka på att de har anställt fler tjänstepersoner för den och den uppgiften. Däremot riskerar politikerna i majoritetskonstellationerna att förlora valet om och när väljarna får upp ögonen på hur illa ställt det är.

Det behövs en kriskommission för sjukvården. Den svällande byråkratin är inget som regionpolitikerna eller regionernas högsta chefer själva klarar av att hantera. Det gäller i synnerhet som en delförklaring är att statliga regelverk kring sjukvården pressar fram en ökad byråkrati t.ex genom dokumentationskrav, rapporteringsskyldigheter och liknande krav på de administrativa processerna.

Det finns en rad saker som behöver klarläggas. Hur kan t.ex Region Östergötland begränsa ökningen av andelen byråkrater till 14 procent under samma tidsperiod som genomsnittet för regionerna är mer än dubbelt så högt på 34 procent. Det behövs en kriskommission för sjukvården, gärna en gemensam via SKR, regionernas eget samverkansorgan.

Lars J Eriksson

Opinion

Laban kunde varit en bra anställd

Opinion
Opinion

Kanske är det ingens fel att 23-årige Laban från Eslöv, som hade autism, valde att avsluta sitt liv efter att han upplevt sin arbetssituation som stressande. Laban arbetstränade på Samhall, som borde haft goda förutsättningar att tillgodose en anställd med särskilda behov. Att han inte kunde garanteras den förutsägbara, trygga arbetsträning som han behövde för att kunna fungera är rejält tragiskt.

Personer med symptom som gör att de kräver en extremt inrutad, förutsägbart arbetssituation skulle kunna vara en tillgång för en verksamhet. En ung person utan problem med att göra vad hen ska på utsatt tid, som trivs med det som andra skulle tycka var tråkiga, repetitiva arbetsuppgifter skulle med rätt stöd vara en bra anställd.

Det sorgliga och märkliga i historier som Labans är att personer med den här typen av funktionsvariationer med rätt förutsättningar både kan klara av och trivas med ett arbete. Personer med en problematik som gör det struligt för dem i vardags- och privatlivet kan komma till sin rätt på en arbetsplats med tydliga regler och förväntningar.

Man kan inte annat än beklaga att det verkar så svårt med förståelsen för vad som behövs för att personer med särskilda behov ska få plats på arbetsmarknaden och i samhället. Arbetsgivare som Samhall borde ha kompetens och möjlighet att av att möta dem på deras egna villkor.

Martina Jarminder

Opinion

Vad man pratar om när man pratar ekologiskt

Opinion
Opinion

En rapport från ekonomihögskolan vid Lunds universitet kommer fram till att ekologisk odling är sämre för miljön än konventionell. Som vanligt har det lett till en diskussion som blandar ihop koncept och målsättningar med ekologisk odling, vilket man bland annat kunde se i en läsarchatt på SVT i samband med inslaget.

Tillspetsat kan man säga att de som är mot eko-odling är nedlåtande och förespråkarna är romantiserande och otydliga. Man kan dock glädja sig åt att kunskapen mellan de två grupperna förefaller överlappa i högre grad än tidigare. Till exempel är eko-skeptikerna numera med på att det behövs häckar och snår mellan åkrar även inom konventionellt jordbruk om man ska ha någon chans till biologisk mångfald.

Det är ett missförstånd att ekoodlare och konsumenter inte förstår att avkastningen blir mindre utan konstgödsel. Att eko-konsumenter är lurade av godhetssignalering är en vanlig tes från eko-skeptikerna, men det stämmer sällan. Eko-skeptikerna verkar å sin sida underligt ointresserade av näringsvärdet i det som odlas: mycket mat innebär inte alltid bra mat.

I studien menar man att det är bättre för klimatet med konventionell odling som maxar avkastning eftersom övrig mark då kan vara ”skog eller orörd natur”. Övergivna åkrar förvandlas inte till naturskog bara för att man slutar odla vete där, det är olika sorters mark. Detta inte främst menat som kritik av studiens författare, utan som ett uppgivet konstaterande av hur studiens resultat kommer att läsas och tolkas.

Ekobonden Ebba-Maria Olson på Mossagården i Veberöd intervjuas om huruvida studien kommer att leda till att hon övergår till konventionellt jordbruk, men ekoodlare har oftast gjort hemläxan kring varför de vill odla ekologiskt. Olson nämner daggmaskar. Ekoodling handlar ofta om tanken om jorden som en enda levande och frisk organism, som ska vara full av svamptrådar, maskar och insekter som gör sitt jobb. Det kan inget konstgödsel i världen åstadkomma.

Opinion

Även dyrare pizza

Högre elpriser slår igenom överallt.
Foto: Marco Ugarte
Opinion
Opinion

En stor del av svenska folket har drabbats av en elprischock när de öppnat sin elräkning från december som förfaller nu i slutet på januari. Det handlar för många om mer än en fördubbling av elkostnaden, mest i Sydsverige och för de med rörligt avtal. Det har gjort att vi fått ett nytt begrepp, elfattigdom.

Men det är inte bara enskilda hushåll som drabbas. I Skånska Dagbladet intervjuades Roy Rosendahl, vd för Klagstorps Gurkodling. Hans företag får ökade kostnader med 600.000-700.000 kronor eftersom växthusodling är en mycket elkrävande verksamhet, en kostnadsökning som det blir svårt föra vidare till kunderna.

På den politiska nivån har elprisernas ökning blivit en het potatis. Regeringen vill subventionera de med särskilt höga elkostnader för sin uppvärmning. Det är en fördelningspolitiskt tveksamt förslag, hur undviker man att subventionera de med uppvärmd inomhuspool, lyxigt stor boendeyta eller annat som inte handlar om värmeförsörjningen i ett hus? Ändå är det rätt att regeringen vill göra något.

Men den chockhöjda elräkningen i december är inte tillfälligheterna spel utan speglar ett Europa som varit alltför passivt när det gäller att investera i energisektorn. Det handlar heller inte om begränsade ryska gasleveranser till Europa, de var högre under 2021 än 2022. Angela Merkel sa kort före sin avgång att Ryssland helt följt sina leveranser.

Inom EU råder en fri elmarknad. Eftersom naturgas används för att producera elektricitet så innebär konkurrens om gas och högre gaspriser också högre elpriser. Med den fria elmarknaden tvingas vi i Sverige betala för andra länders bristfälliga energipolitik, något som även företrädare för svensk industri reagerar emot. Framöver kommer vi att se hur höga elpriser slår igenom på en rad områden; höga grönsakspriser, högre priser på mejerivaror, dyrare gödning för lantbruket, dyrare varor i alla slag av butiker som är beroende av el, dyrare pizza och matbröd, ja nästan allt som vi konsumerar blir dyrare. Detta för att politikerna inte förstod vad en gemensam elmarknad inom EU skulle leda till.

Lars J Eriksson

Opinion

Återupprätta den nordiska samhörigheten

Opinion
Opinion

I år är det 70 år sedan passfrihet mellan de nordiska länderna infördes. Det borde firas men den fria rörligheten i Norden har åter urholkats, efter två år med stängda gränser till följd av åtgärder mot pandemin.

I söndags skrev kommunalråden i tre särskilt drabbade kommuner, Haparanda, Strömstad och Lund, om de allvarliga effekterna i gränsregionerna. Fyra av fem som bor och verkar i de nordiska gränsregionerna uppger att deras möjligheter att röra sig över gränserna har inskränkts till följd av covid 19-restriktionerna.

Haparanda och Torneå har sedan decennier fungerat som en stad. När gränskontroller infördes för två år sedan med militär personal på gränsen var det som om trafiken mellan Södermalm och Gamla stan i Stockholm skulle stoppats.

De stängda gränserna har lett till att barn med skilda föräldrar bosatta i olika olika länder inte kunnat träffa båda föräldrarna på månader och att vänner och släktingar inte kunna mötas. Såväl arbetspendling som handel och turism har drabbats negativt. Attityderna mot andra nordiska medborgare har blivit mer negativa i stora grupper. Den mer än hundraåriga självklara nordiska samhörighetskänslan har urholkats på ett allvarligt sätt som riskerar att få långsiktigt skadliga effekter.

Nu måste de nordiska ledande politikerna inse att de har ett ansvar för att den nordiska samhörigheten återupprättas. Ett öppet Norden gagnar alla. Både nya och gamla kvarvarande gränshinder måste monteras ner och aldrig åter resas.

Yngve Sunesson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Privatlån.com

Allt du behöver veta om företagslån 2021

Privatlån.com Det kan finnas flera olika anledningar till att man kan behöva ansöka om ett företagslån. Det kan handla om allt från att du vill ta ditt företag till nästa nivå av tillväxt till att du vill kunna finansiera renoveringar och andra liknande saker. I denna artikel ska vi ta oss en närmare titt på just företagslån och allt du behöver veta om de.

Så fungerar ett företagslån

Ett företagslån fungerar i mångt och mycket på samma sätt som ett vanligt privatlån. Skillnaden är den att du ansöker om ett lån för ditt företag i stället för att ansöka om ett lån för dig som privatperson. Företagslån finns tillgängliga oavsett vilken typ av företag som du har. Du kan alltså ansöka om ett sådant oavsett om du har en enskild firma, ett aktiebolag eller ett handelsbolag.

Företagslån med säkerhet

Precis som när det gäller vanliga privatlån brukar man skilja på företagslån med säkerhet och sådana utan säkerhet. Ett företagslån med säkerhet innebär att du måste lämna något i säkerhet som långivaren kan ta från dig om du inte klarar av att betala tillbaka pengarna så som det är tänkt. När det gäller privatlån brukar detta röra sig om saker som en bostad eller en bil, men när det gäller företagslån kan det i stället handla om att du använder dig av en borgenär eller en företagsinteckning. Oavsett vilket tar långivaren en mindre ekonomisk risk genom att ge dig ett företagslån med säkerhet än vad de gör när de ger dig ett lån utan säkerhet. Skulle du inte klara av att betala tillbaka pengarna kan långivaren nämligen ta det som du lämnat i säkerhet från dig. Detta kanske kan låta som en nackdel, men faktum att långivaren tar en mindre risk innebär i sin tur att de kan erbjuda dig flera andra fördelar. För det första kan du med lån med säkerhet ofta låna större belopp när det gäller företagslån än vad som är fallet när det kommer till lån utan säkerhet. Faktum att långivaren tar en mindre ekonomisk risk innebär även att de kan erbjuda dig en lägre ränta när det kommer till lån med säkerhet. Detta vinner du och ditt företag förstås mycket på eftersom det då blir billigare för dig att låna pengar.

Företagslån utan säkerhet

Alternativet till att ta ett företagslån med säkerhet är att ta ett utan säkerhet. Precis som namnet antyder behöver du inte lämna något i säkerhet när det kommer till ett sådant lån. Detta är förstås en stor fördel eftersom du då inte tar en lika stor risk när du lånar pengar som du gör när det kommer till ett lån med säkerhet. Nackdelen är dock den att långivaren tar en större ekonomisk risk genom att ge dig ett lån utan säkerhet. Detta får du därför kompensera för på två olika sätt. Dels har du i de flesta fall inte möjligheten att ta lån på lika stora belopp när det rör sig om lån utan säkerhet. Dessutom brukar sådana lån i de allra flesta fall ha en betydligt högre ränta än vad lån med säkerhet har. Har du möjligheten att lämna något i säkerhet när du ska låna pengar å ditt företags räkning kan det därför vara värt att göra det.

Vad krävs för att kunna få ett företagslån beviljat?

Vad krävs då för att kunna få ett företagslån beviljat? Detta är dels något som kan variera beroende på vilken långivare du vänder dig till, dels vilken typ av företag du har och hur länge det har varit verksamt. Rör det sig till exempel om ett helt nystartat företag kan kraven vara hårdare än vad som är fallet med ett företag som redan varit verksamt under ett par år och som går med vinst. Det handlar helt enkelt om att långivaren vill kunna vara så säker som möjligt på att du och ditt företag verkligen kommer att ha råd att betala tillbaka lånet. Av förklarliga skäl kan de känna sig mer säkra på att du ska kunna göra detta om du har ett företag som redan varit verksamt under ett par år och som går med vinst än vad som är fallet när det kommer till ett helt nystartat företag.

Det hela beror också på om det rör sig om ett företagslån med eller utan säkerhet. Rör det sig om ett företagslån med säkerhet kommer du att behöva någon form av tillgång som du kan lämna i säkerhet. Detta kan till exempel röra sig om ditt företags egendom eller din utrustning och så vidare.

Du som har ett helt nystartat företag, eller som behöver låna pengar för att kunna starta upp ett, kommer av förklarliga skäl stöta på hårdare krav. Eftersom långivaren i detta fall inte har något bevis på att du redan går med vinst och kommer klara av att betala tillbaka lånet kommer du behöva försäkra denne om att du kommer kunna göra det på andra sätt. Detta kan bland annat handla om att du kommer behöva förse långivaren med en noggrann beskrivning av din affärsplan. Långivaren behöver då i sin tur avgöra ifall din affärsplan är gångbar eller inte och om ifall de tror att du kommer att kunna betala tillbaka lånet så som det är tänkt eller inte.

Vill du låna ett mindre belopp?

Är du ute efter att låna ett mindre belopp pengar till ditt företag? Då kommer du i de flesta fall att behöva vända dig till en annan typ av långivare än de traditionella bankerna. Dessa brukar i många fall nämligen bara ge dig lån på större belopp. Generellt sett kan man säga att om du ska låna mellan 5000–100 000 kr så kommer du att behöva vända dig till en annan typ av långivare än en bank. Detta är dock förstås något som kan variera från bank till bank.

Undvik de vanliga fallgroparna

Det finns en mängd misstag som det är vanligt att företag gör när de ska ansöka om ett lån. En av dessa är att de inte läser igenom lånevillkoren tillräckligt noga. Se därför alltid till att göra detta så att du inte råkar ut för några otrevliga överraskningar när du väl har accepterat ett låneerbjudande. Det är också viktigt att du fokuserar på den effektiva räntan och inte bara den nominella. Den effektiva räntan inkluderar nämligen både den nominella räntan samt eventuella övriga avgifter som kan tillkomma till ditt lån. Genom att fokusera på den effektiva räntan får du alltså en helhetsbild över hur mycket det kommer att kosta dig att låna pengar medan den nominella räntan bara förser dig med en delvis bild. Det är också viktigt att du väljer att lån som passar ditt företag så bra som möjligt samt satsar på en långivare som du känner dig trygg med.

Opinion

Pensionspengar ska inte placeras i diktaturer

Opinion
Opinion

Andra AP-fonden har placerat två miljarder kronor i elva diktaturers statsobligationer. Det innebär att svenska pensionspengar stödjer förtryckare i länder som Egypten, Förenade Arabemiraten, Kazakstan och Kina.

Det är tidningen Arbetet som kartlagt AP-fondens innehav och med definitionen av diktatur från tankesmedjan Freedom House avgränsat hur mycket av pengarna som använts mot AP-fondens egna principer som bland annat handlar om rätten att bilda fackföreningar. Den efterlevs inte i de elva diktaturerna.

AP-fondens försvar för sina placeringar är den vanliga, att de arbetar för att ”påverka utvecklingen till det bättre”. Det är svårt att tro att AP-fondens i sammanhanget ganska blygsamma belopp skulle göra de brutala diktatorerna, som Xi Jinping i Kina eller shejkerna i oljeländerna på den arabiska halvön beredda att ändra sin förtryckarpolitik, även om AP-fondsdirektörerna skulle föra fram kritik. Att köpa statsobligationer innebär ju inte heller någon särskild inriktning på mänskliga rättigheter. De används av staterna efter egna prioriteringar.

Så det finns bara ett rimligt beslut av AP-fondens ledning - att följa den egna placeringspolicyn och inte investera några pensionspengar i diktaturers statsobligationer.

Ledarredaktionen

Kultur och nöje

De har störst chans på Guldbaggegalan

Nathalie Álvarez Mesén har regisserat 'Clara Sola'.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje På måndag gör förra årets svenska filmer upp på en nedskalad Guldbaggegala.
Flest vinstchanser har den svensk-costaricanska regissören Nathalie Álvarez Meséns långfilmsdebut "Clara Sola".

Guldbaggegalan är tillbaka på Cirkus i Stockholm – men publiken är begränsad till följd av coronarestriktionerna. I vanliga fall brukar ungefär 1 400 personer vara på plats – nu ligger maxtaket på 500. Men det blir trots allt ett traditionsenligt röda mattan-mingel innan sändningen drar igång.

Flest segerchanser har den svensk-costaricanska filmen "Clara Sola", som tidigare har utsetts till Costa Ricas Oscarsbidrag. Filmen har totalt nio guldbaggenomineringar, bland annat i de tunga kategorierna bästa film, bästa regi och bästa manus.

– Det känns otroligt speciellt och fint – som ett erkännande av att jag faktiskt kommer från båda länderna, har regissören Nathalie Álvarez Mesén tidigare sagt till TT.

Omtalat om porr

En annan omtalad film från 2021 är Ninja Thybergs "Pleasure", om en svensk 19-åring som åker till Los Angeles med drömmen om att bli nästa stora porrstjärna. Filmen har nominerats i sju kategorier, bland annat bästa film och bästa regi. Skådespelaren Sofia Kappel har även chans på en statyett för bästa kvinnliga huvudroll.

– Ninja har skapat ett konstverk och jag får för alltid behålla en del av det. Och för mig handlar inte skådespeleriet om att bli känd eller rik – utan om att få utveckla mig själv, sade hon tidigare till TT.

Lyfter flera dokumentärer

Filmen "Tigrar", som utsågs till Sveriges Oscarsbidrag, har chans på fem priser – även den i kategorin bästa film. Det har även Erik Poppes nyversion av "Utvandrarna" och dokumentären "Världens vackraste pojke" av Kristina Lindström och Kristian Petri.

Fler dokumentärer som lyfts på årets gala är Gorki Glaser-Müllers "Children of the enemy", som bland annat har prischans i kategorierna bästa regi och bästa dokumentärfilm. "Sabaya" av Hogir Hirori har chans på bästa dokumentärfilm och bästa manus.

Guldbaggegalan leds av Gina Dirawi, som i samband med det här gör comeback i tv-rutan. Galan sänds 20.00 i SVT under måndagen.

Uppträder gör bland andra Laleh, Mapei, Kristin Amparo och Sylve.

Sofia Sundström/TT

Regissören Ninja Thyberg och skådespelaren Sofia Kappel har chans att prisas för filmen 'Pleasure'. Arkivbild.
Regissören Ninja Thyberg och skådespelaren Sofia Kappel har chans att prisas för filmen "Pleasure". Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT

FAKTA

Fakta: De är nominerade

Bästa film:

"Clara Sola" – i regi av Nathalie Álvarez Mesén

"Pleasure" – i regi av Ninja Thyberg

"Tigrar" – i regi av Ronnie Sandahl

"Utvandrarna" – i regi av Erik Poppe

"Världens vackraste pojke" – i regi av Kristina Lindström och Kristian Petri

Bästa regi:

Nathalie Álvarez Mesén – för "Clara Sola"

Gorki Glaser-Müller för "Children of the enemy"

Ronnie Sandahl – för "Tigrar"

Ninja Thyberg – "Pleasure"

Bästa kvinnliga huvudroll:

Lisa Carlehed – för rollen som Kristina i "Utvandrarna"

Wendy Chinchilla Araya – för rollen som Clara i "Clara Sola"

Sofia Kappel för rollen som Bella i "Pleasure"

Cecilia Milocco – för rollen som Molly i "Knackningar"

Bästa manliga huvudroll:

Mustapha Aarab – för rollen som John-John i "Vinterviken"

Erik Enge – för rollen som Martin Bengtsson i "Tigrar"

Jonas Karlsson – för rollen som Tyko Johnsson i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

Gustaf Skarsgård – för rollen som Karl-Oscar i "Utvandrarna"

Bästa kvinnliga biroll:

Sofia Helin – för rollen som Judit i "Utvandrarna"

Liv Mjönes – för rollen som Karin i "Tigrar"

Carla Sehn – för rollen som Beata i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Jennie Silfverhjelm – för rollen som Marianne Jonsson i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Bästa manliga biroll:

Filip Berg – för rollen som Ruben i "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Daniel Castañeda Rincón – för rollen som Santiago i "Clara Sola"

Magnus Krepper – för rollen som Frank i "Vinterviken"

Jonay Pineda Skallak – för rollen som Sluggo i "Vinterviken"

Bästa manus:

Nathalie Álvarez Mesén och Maria Camila Arias – för "Clara Sola"

Manuel Concha – för "Suedi"

Hogir Hirori – för "Sabaya"

Jan Vierth för "Apstjärnan"

Bästa klippning:

Marie-Hélène Dozo – för "Clara Sola"

Amalie Westerlin Tjellesen och Olivia Neergaard-Holm – för "Pleasure"

Hanna Lejonqvist och Dino Jonsäter – för "Världens vackraste pojke"

Bästa foto:

Ellinor Hallin – för "Kören – en film om Tensta Gospel Choir"

Marek Septimus Wieser – för "Tigrar"

Sophie Winqvist Loggins – för "Clara Sola"

Bästa ljuddesign:

Bryan Dyrby och Kristoffer Salting – för "Världens vackraste pojke"

Thomas Jæger – för "Knackningar"

Erick Vargas Williams, Valène Leroy, Charles De Ville och Aline Gavroy – för "Clara Sola"

Bästa originalmusik:

Anna von Hausswolff och Filip Leyman – för "Världens vackraste pojke"

Lisa Nordström – för "Children of the enemy"

Johan Söderqvist – för "Utvandrarna"

Bästa visuella effekter:

Alex Hansson och Torbjörn Olsson – för "Utvandrarna"

Martin Malmqvist – för "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Ronald Grauer – för "Clara Sola"

Bästa kostymdesign:

Louize Nissen – för "Utvandrarna"

Ingrid Sjögren – för "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Amanda Wing Yee – för "Pleasure"

Bästa produktionsdesign:

Elle Furudahl – för "Knackningar"

Michael Higgins – för "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Paula Loos – för "Pleasure"

Bästa maskdesign:

Eros Codinas och Love Larson – för "Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton"

Therese Sandersson – för "Red dot"

Erica Spetzig – för "Pleasure"

Bästa kortfilm:

"Bad lesbian" – i regi av Simone Norberg

"Du är alltid 20" – i regi av Christer Wahlberg

"Man med duvor" – i regi av Lina Maria Mannheimer

Bästa dokumentärfilm:

"Children of the enemy" – i regi av Gorki Glaser-Müller

"Lena" – i regi av Isabel Anderson

"Sabaya" – i regi av Hogir Hirori

"Världens vackraste pojke" – i regi av Kristina Lindström och Kristian Petri

Bästa internationella film:

"The father" – i regi av Florian Zeller

"Flykt" – i regi av Jonas Poher Rasmussen

"Nomadland" – i regi av Chloé Zhao

Sport

Varmare vintrar hotar framtida OS

Frida Hansdotter vann OS-guld i slalom i Pyeongchang 2018. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Sport
Sport Det går utför för snösporten när världen blir varmare. Om inte klimatutsläppen minskar drastiskt kan kartan över vilka platser som kan arrangera vinter-OS komma att behöva ritas om i framtiden, enligt en studie.

Snökanonerna går varma i bergen ovanför Peking. Tillverkningen av det vita underlaget är en förutsättning för att vinter-OS överhuvudtaget ska kunna hållas i och kring den kinesiska huvudstaden om några veckor.

Konstgjord snö har använts i varierande grad sedan vinterspelen i Lake Placid i USA 1980 – men Peking är nästan helt beroende av lösningen eftersom årets upplaga arrangeras i en av Kinas torraste delar.

"Slående inverkan"

Brist på snö kan ställa till det även för framtida OS i en värld där vintrarna blir varmare på det norra halvklotet.

Om inte utsläppen av växthusgaser minskar drastiskt tycks Sapporo i Japan vara den enda av de 21 städer som har stått värd för vinterspelen som vid seklets slut ser ut att ha förutsättningar att göra om det på ett rättvist och säkert sätt, enligt en studie som har publicerats i tidskriften Current Issues in Tourism.

– Vintersportvärlden förändras i takt med att klimatförändringarna accelererar, säger Daniel Scott, professor i geografi och miljöledning vid University of Waterloo i Kanada, till TT.

– Ett scenario med höga utsläpp får slående inverkan på några av de mest kända vintersportregionerna i Europa. Jag hoppas att det är något vi aldrig behöver bevittna på dessa födelseplatser för vintersport.

Ett "kulturarv"

Scott och hans forskarkollegor har analyserat klimatdata från 1920-talet och framåt tillsammans med framtida scenarier när det gäller klimatförändringarna. De drar slutsatsen att städer som St Moritz och Lillehammer kan ha gjort sitt i vinterolympiska sammanhang i mitten eller slutet av århundradet på grund av otillförlitliga förhållanden.

Men om utsläppen av växthusgaser minskar i enlighet med målen i Parisavtalet är det bara sex värdstäder som ses som icke tillförlitliga ur klimatsynpunkt.

– En bana med låga utsläpp gör att vi kan behålla nästan alla värdplatser som är klimatpålitliga för snösport i dag, även i slutet av seklet, säger Scott.

– Det finns så många anledningar att sträva efter noll nettoutsläpp och att rädda det kulturarv som är vintersport och OS är ytterligare en.

2018 låg Daniel Scott bakom en annan studie om förutsättningarna för att arrangera vinter-OS i en varmare värld. Då var slutsatsen att bara 8 av de 21 tidigare värdstäderna skulle vara tillräckligt kalla för att på ett pålitligt vis kunna ordna vinterspelen igen i slutet av århundradet, om inte utsläppen minskade drastiskt.

Oro för framtiden

Den nya studien utgår från internationella idrottares och tränares syn på vad som krävs av snökvalitén för att tävlingarna ska kunna ske på ett säkert och rättvist sätt. Nästan 400 elitidrottare och tränare har tillfrågats i en enkät, i vilken 89 procent uppgav att förändrade vädermönster påverkar förhållandena för att tävla och 94 procent uttryckte oro över att klimatförändringarna kommer att påverka framtiden för deras sporter.

– Vi hoppas att vår studie ska få snösportförbunden att överväga förbättrade riktlinjer för tävlingsjuryns beslut att skjuta upp tävlingar, säger Scott.

– Vissa idrottare vittnar om hur de inte har känt sig säkra under vissa tävlingar, men känt sig tvingade att ställa upp ändå. Idrottare drivs av att tävla och kommer inte att avstå även om förhållandena är farliga.

Över hälften av historiens vinterspel har arrangerats i Europa, där klimatförändringarna har blivit allt mer kännbara i alpina regioner. Forskarna bedömer att Internationella olympiska kommittén (IOK) står inför svåra beslut när det gäller vilka platser som ska få arrangera vinter-OS i framtiden.

Ska minska utsläpp

IOK har konstaterat att otillförlitlig tillgång på snö och stigande temperaturer i klimatförändringarnas spår påverkar vintersporter medan extrem sommarhetta hotar hälsan hos idrottare, arrangörer och publik. I höstas sade ordförande Thomas Bach att klimatkrisen är människans största utmaning och meddelade att IOK ska minska utsläppen av växthusgaser med 50 procent till 2030.

– IOK bör bli mer flexibla kring hur vinter-OS kan arrangeras. Snösportsanläggningarna kommer att behöva flytta längre bort från större städer och om vissa tidigare värdar ska bli aktuella igen kan flera länder behöva ordna OS tillsammans, säger Scott.

– Ännu viktigare är det att hitta en lösning för Paralympics, som befinner sig i en mycket större klimatrisk eftersom det arrangeras i mars.

Sofia Eriksson/TT

Snökanoner går varma i Zhangjiakou, norr om Peking, där OS avgörs om några veckor. Arkivbild.
Snökanoner går varma i Zhangjiakou, norr om Peking, där OS avgörs om några veckor. Arkivbild.
Foto: Mark Schiefelbein/AP/TT

FAKTA

Fakta: Medeltemperaturen för vinterspelen

Den genomsnittliga dagtemperaturen i februari i värdstäderna för vinter-OS har ökat stadigt.

1920-talet till 1950-talet: 0,4 grader

1960-talet till 1990-talet: 3.1 grader

2000-talet (inklusive Peking): 6.3 grader

Källa: Studien "Climate change and the future of the Olympic Winter Games: athlete and coach perspectives"

FAKTA

Fakta: Värdar för vinter-OS

2026: Milano-Cortina, Italien

2022: Peking, Kina

2018: Pyeongchang, Sydkorea

2014: Sotji, Ryssland

2010: Vancouver, Kanada

2006: Turin, Italien

2002: Salt Lake City, USA

1998: Nagano, Japan

1994: Lillehammer, Norge

1992: Albertville, Frankrike

1988: Calgary, Kanada

1984: Sarajevo, Jugoslavien

1980: Lake Placid, USA

1976: Innsbruck, Österrike

1972: Sapporo, Japan

1968: Grenoble, Frankrike

1964: Innsbruck, Österrike

1960: Squaw Valley, USA

1956: Cortina d'Ampezzo, Italien

1952: Oslo, Norge

1948: St Moritz, Schweiz

1944: Inga spel

1940: Inga spel

1936: Garmisch-Partenkirchen, Tyskland

1932: Lake Placid, USA

1928: St Moritz, Schweiz

1924: Chamonix, Frankrike

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL