Krönikor

Om sorg och längtan

Polisen Ewa-Gun Westford.
Krönikor
Sjöbo
KRÖNIKA

Det stora höstmörkret har landat och Österlen möter det som vanligt med att lysa. Livet har lärt mig att just den här veckan ställer också själva livet om sig, åtminstone hos mig. Det händer något med tillvaron när klockan skruvas tillbaka om så bara en timma. Jag har lärt att vila i omställningen kring allhelgonatid, låta tankarna om mänskliga förluster komma och gå. Jag har också lärt mig att mitt i sorgen över förlorade livskamrater, bästa vänner, bekanta, idoler eller älskade hundar kommer de positiva tankarna också. Minnena av deras stund på jorden blir levande för en stund. Mitt privata problem med sorgen är att den är svår att dela med sig av. Det blir ett evigt ältande och vältrande i det svarta och sorgesamma och man måste lära sig att då och då stänga dörren till sorgen och låta den vila.

Den här helgen blir säkerligen extra jobbig med tanke på det som den pågående pandemin orsakar. Dels tänker jag på alla dem som förlorat sina anhöriga i detta förfärliga, och dels också på dem som överlevt och kommit ut något så när helskinnade efter förfärande upplevelser i slutna rum hos sjukvården. Jag arbetar hemifrån så mycket det går på grund av riskgruppstillhörighet. Det har förändrat mig så att jag har fått fullkomlig beröringsskräck och inte haft många besök i mitt hem. Senaste kramen fick jag för övrigt den 30 juli klockan 18.15. En varm och innerlig bamsekram från en god vän, men vi insåg efter någon sekund att vi gjorde Det Förbjudna. Får vi någonsin krama varandra igen?

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Skurup

”Nu är det vi som är 70+ som sitter i förarsätet”

Leif Olsson.
Foto: Arkivbild
Skurup
Krönikor
Läsarspanare / Rydsgård

Sedan några veckor tillbaka skriver vi 2021. Det är nog inte många som saknar 2020. Ett år som inte på något sätt var likt tidigare år, iallafall om vi ser till närtid. Låt oss slippa sådana år framöver! Det var ett förlorat år där knappast något blev som det var planerat.

Nu kan vi se ljuset i tunneln för att citera Ann Wibble. Hon var landets finansminister mellan 1991-1994. Under hennes tid hade vi en finanskris som skakade hela landet och som bland annat ledde till att vår krona skulle flyta men sjönk som sten. Tyvärr har den inte riktigt kommit upp till ytan igen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Krönikor

Efterklokskap kan vara klokt

YTUBL72O82WoL1AFC4pFrTNLBtE.jpg
Foto: BERTIL ERICSON
Krönikor
Krönika

Söndagens TV-sända Coronautfrågning sammanfattade på ett utmärkt sätt den svenska pandemibekämpningens förtjänster och tillkortakommanden och inte minst, vilka oerhört svåra avvägningar som har gjorts och som fortfarande görs. Det kom fram många kloka synpunkter, och särskilt kloka är de efterkloka.

Det sista skriver jag helt utan ironi. Efterklokskapen ska inte förringas. Alla med makt och ansvar måste ha förståelse för synpunkterna från läktarplats. Visst, det är alltid lättare att komma med lösningar när det finns ett facit, men det tillhör maktens ofrånkomliga baksida att bli granskad. En granskning som är helt nödvändig för att kunna dra rätt slutsatser inför framtiden.

Som sagt, det är idag enkelt att räkna upp tillkortakommanden. Allt för sent förstod de ansvariga virusets kraft och förmåga att sprida sig. Första vågen underskattades, och likaså den andra vågen. Och så det som alla är ense om, att de mest sårbara inte fick tillräckligt skydd.

För min egen del är bristen på stöd till de boende och de anställda på kommunernas äldreboenden det mest smärtsamma. Det saknades skyddsutrustning och det saknades i början förståelse för personalens utsatta situation.

Jo, det är lätt att idag se bristerna, men det är inte lika enkelt att se vad som borde ha gjorts istället. Visst, de särskilda boendena borde ha varit högprioriterade, och många menar därför att besöksförbudet borde ha kommit tidigare. Så kan det vara, men det är inte säkert att det hade reducerat den totala mängden mänskligt lidande. Även i ljuset av efterklokskapen är avvägningarna svåra.

Trots allt, det förefaller på goda grunder finnas ett starkt stöd för den svenska strategin. Skillnaderna mellan olika länders strategier ska visserligen inte överdrivas, men det verkar finnas stöd för ett relativt sett större inslag av individuellt ansvarstagande och det verkar definitivt finnas stöd för rollfördelningen mellan politiker och experter. Även i Sverige är det politikerna som har det yttersta ansvaret, men det finns starka skäl för modellen med självständiga myndigheter. Statsepidemiolog Anders Tegnell är ingen övermänniska, men det har varit en fördel att det är hans och Folkhälsomyndighetens rekommendationer som legat till grund för besluten, och det är definitivt en fördel att vi alla har kunnat ta del av experternas avvägningar och slutsatser.

Samspelet mellan förtroendevalda och förvaltning förefaller alltså ha fungerat. Jag är mer tveksam till samspelet mellan förtroendevalda. Över huvud taget är gränsen mellan opposition och regering för skarp. Alla politiker och partier har ett ansvar för att försöka bidra till att lösa vardagens frågor. I en krigs- eller krissituation är det gemensamma ansvaret ännu mer uppenbart.

Jag säger inte att oppositionen ska överge sin granskande roll, än mindre att det ska läggas en våt filt över all debatt och allt ifrågasättande. Men jag hävdar att i krislägen är det särskilt viktigt att regeringen ger alla en möjlighet att vara delaktiga.

Därmed är jag framme vid en av krisens kanske mest uppenbara slutsatser: en kris avslöjar vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra i vardagen. Om det politiska samtalet fungerar dåligt till vardags, då är risken stor att det fungerar dåligt i krislägen.

Krönikor

Besserwissrar är bäst när de vet vad de pratar om

Krönikören Anna Lindblom.
Foto: Arkiv
Krönikor
Kultur och nöje
Krönika

Skomakare, bliv vid din läst, säger någon i något sammanhang som jag omedelbart glömmer, det var nog inget viktigt, men själva talesättet dröjer sig kvar. Vad märkligt neggigt det känns, tänker jag. Ordspråk brukar ju i allmänhet vara ganska uppmuntrande (gråt inte över spilld mjölk) eller på sin höjd ängsligt fostrande (sälj inte skinnet innan björnen är skjuten) men att skomakaren ska uppmanas att bli vid sin läst (som han tydligen vill lämna, annars finns det väl inget skäl att råda honom att stanna?) känns verkligen som en trist attityd. Tro inte att du är något, typ. Ha inte en massa högtflygande planer om att förändra ditt liv. Bliv vid din läst. Vad är det för jäkla deppigt ordspråk?

Jo, se det vet jag mer om nu, efter att ha nyttjat den utmärkta sökmotorn Google, så håll i hatten för nu blir det lite folkbildning här.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Krönikor

Avgå eller inte avgå

YTUBL72O82WoL1AFC4pFrTNLBtE.jpg
Foto: BERTIL ERICSON
Krönikor
Krönika

Bland det svåraste som finns för en makthavare är att avgå vid rätt tillfälle. Vi vill ju gärna som alla andra sluta när vi är på topp. Ingen vill gå en rond för mycket, och sluta som förlorare. I värsta fall som en bitter förlorare.

Under 2020 bestämde sig miljöpartisterna Isabella Lövin och Peter Eriksson för att lämna regeringen och vad jag begriper politiken över huvud taget. Det finns inget som talar för att det var någon annans beslut. Förhoppningsvis hade de samma magkänsla som jag själv hade när jag i september meddelade att jag slutar som kommunalråd efter 14 år. Jag kände mig färdig, redo att göra något annat, typ att skriva fler krönikor.

Det jag helt säkert vet är att Fredrick Federley inte hade samma magkänsla. Han meddelade beslutet att lämna alla uppdrag själv, och det är möjligt att det var hans eget beslut. Men beslutet togs med en massiv avgångskör i bakgrunden.

Det politiska samtalet handlade mycket om att ta ansvar och om politiska avgångar under det gångna året. Apropå pandemin och oförmågan att skydda framför allt de äldre är det många som har krävt att någon borde ta ansvar. Sverigedemokrater och kristdemokrater har pekat tydligast på regeringen. Och med att ta ansvar menade vissa att avgå.

Nja, att ta ansvar handlar snarare om att reda ut och rätta till. Om nu inte förtroendet är förbrukat. Det är trots allt det politik handlar om, förtroende. Om förtroendet saknas finns därför inget annat alternativ än att avgå. Samma gäller om det är så att säga tvärtom, att den förtroendevalde inte längre kan stå för sitt förtroende. En politiker som administrerar beslut han eller hon inte tror på är ingen bra politiker.

Lundensaren Hanna Bäck och statsvetarkollegan Thomas Persson har forskat om ministrars avgångar och vad jag förstår är det varken skandaler eller samvetskval som orsakar flest avgångar. Flertalet lämnar därför att regeringen faller eller statsministern önskar förnyelse.

Det är inget konstigt med det, men jag tror de flesta håller med om att vi behöver politiker som står för en linje och som inte är beredda att göra vad som helst för att få behålla maktens privilegier.

Det är därför som jag beklagar Fredrick Federleys avgång. Jag känner förstås inte till alla omständigheter, men ingen har påstått att han har gjort något olagligt eller tvivelaktigt för egen del. Visst, han verkar ha varit aningslös, men han är knappast den förste nyförälskade som har agerat aningslöst och försummat att noggrant kontrollera föremålet för sin förälskelse.

I Sverige brukar vi vara noga med att hålla isår det privata och det offentliga. Det är klokt. Politiker förväntas inte vara några övermänniskor, helt utan fel och brister. Det viktiga är att de är dugliga företrädare för sina åsikter. Trovärdiga i sin roll.

Fredrick Federley var uppskattad i EU-parlamentet. Hade en stark ställning i sitt parti. I min smak är han alltför liberal, men jag uppskattar att han konsekvent och envist har drivit sina hjärtefrågor under åren. Det är orimligt att en om än minst sagt olämplig relation gör att allt förtroendekapital försvinner.

Självfallet kan jag förstå att pressen på honom gjorde honom slutkörd som människa, men han var knappast färdig som politiker. För mig är Fredrick Federley ett utmärkt exempel på att politiker ibland avgår av helt fel skäl. Och därför hoppas jag, när vi nu vänder blad och ser fram emot ett nytt och mycket bättre år, att han så småningom får en ny chans.

Eslöv

Sång i högan sky skrämmer vildsvinen

Det gäller att ha knep för att skrämma bort vildsvinen.
Foto: Arkivbild
Eslöv
Krönikor
Krönika

Så mycket snö vi hade haft om det var några grader kallare väder. Men så är det icke. Tvärtom, hade tomten inte fått reseförbud hade han kunnat åka vattenskidor bakom renarna, ho ho ho! Själv har vi gjort fingret åt blötan och gett oss iväg i gryningsljuset till utomhusgympan. Och äntligen har det vänt, vintersolståndet i måndags är passé och, vilken härlig julklapp, vi går mot ljusare tider. Gladast är väl tomtemor, äntligen får hon fira julafton med tomten. För första gången. Någonsin…

Bjällerklang bättre

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinofeber

Säkert onlinespel - hur casinon håller dig trygg på nätet

Casinofeber De flesta har råkat ut för osäkra webbsidor online, men när det gäller spel på casino online har säkerheten kommit långt under de senaste två decennierna. Inte bara har kvaliteten och utbudet förbättrats, utan även många andra aspekter. Ända sedan det första online-casinot lanserades 1995 har en av de största frågorna varit en effektiv säkerhet online.

Vi vet alla att onlinevärlden inte är säker. Det finns alltför många historier om hur webbplatser har hackats och privata uppgifter spridits. Brottsliga hackare kan samla på sig alla slags detaljer som rör privata bankkonton, lösenord och inloggningsuppgifter. Oskyddade webbplatser är ofta benägna att ha och sprida virus, malware, trojaner, spionprogram och många andra skadliga dolda filer. Sådana filer är designade att förstöra din dator (eller mobila enhet), hacka hela din samling säkra lösenord, få tillgång till dina personliga uppgifter så att de kan ta över allt du gör online.

Vågar man registrera sig på ett casino?

Det skulle också vara ganska lätt att anta att hela casinospelsindustrin online är utsatt för samma risker vad gäller säkerheten, och ha liknande skräckhistorier om medlemmar som förlorat sitt konto och all bankinformation kommit i händerna på fel personer. Och vore det så, så skulle ingen våga anmäla sig eller skapa ett konto på ett casino online. Men casinobranschen är ju en av de snabbast växande det senaste decenniet, och miljontals människor världen över loggar in och spelar online varje dag.

Man kanske blir förvånad över att höra det,  men casinoindustrin online är faktiskt en av de säkraste branscherna på hela internet. Faktum är att många av branschens största onlinecasinon kan erbjuda mer sofistikerade säkerhetsåtgärder på webben än vad många ledande företag inom bank- och finansväsendet kan. Att hitta dessa casinon med hög säkerhet är ganska lätt, så länge du använder betrodda guider som www.casinofeber.se. Där kan du läsa recensioner av onlinecasinon för den svenska marknaden, och få tips på bonusar. De samlar även aktuella nyheter inom casinovärlden och guidar dig till hur du spelar på casino online. Så exakt hur uppnår casinon denna till synes otroliga prestation vad gäller säkerheten?

SSL - Gör "huset" säkert

Alla de största casinon online bryr sig om säkerhet, och de har en sak gemensamt när det gäller att ge sina spelare den mest effektiva onlinesäkerhet som finns - SSL-digitala krypteringsprotokoll. Då krävs det ett SSL-certifikat, som kan liknas vid ett slags bank-ID fast för webbplatser.

SSL betyder Secure Socket Layer, och är en slags kryptering. Det betyder att all data som skickas mellan din webbläsare och webbservern (i detta fall online casinot), är helt privat och säker.  SSL är den nuvarande branschstandarden för onlinecasinon, och du kan se det i webbläsarens adressfält. Om man ser certifikatet, att adressen i webbläsaren börjar med https, att det är ett grönt hänglås och att det står att webbplatsen är säker, då vet man att det onlinecasino man vill spela på och sätta in pengar på verkligen är helt tryggt.

Digital säkerhet på språng

Mobil casinospel har tagit spelvärlden online med storm de senaste åren, och många branschledande utvecklare tror att det kommer att bli det viktigaste sättet för användarna att komma åt sina favoritspel på casinon online framöver. Med införandet av HTML5, som tagit över det tidigare Flash-baserade direktspelet, försvann också de vanligaste säkerhetshoten.

Dagens mobila casinoplattformar använder sig också av mobil webbläsarteknik för HTML5, för att utöka säkerheten. Med hjälp av HTML5 kan spelarna nu logga in på sitt redan säkra casinokonto online direkt från sina mobila webbläsare, med samma SSL-certifikatprotokoll för att garantera säkert spel från hela världen, oavsett om man sitter på bussen hem från jobbet eller är hemma i soffan i vardagsrummet.

Krönikor

Trots allt vet vi att vi kan ge

Krönikören Anna Lindblom.
Foto: Arkiv
Krönikor
Krönika

Det är jul, säger de. Men det märks ju knappt? Man får inte gå in i några butiker och höra de där hemska versionerna av Stilla natt, man blir inte bjuden på några glöggpartyn och det enda man vet om hur julafton ska bli är att det kommer att ösregna och att man inte får träffa släkten. Vad finns kvar, liksom?

Frågan är avsedd att vara retorisk, och tjurig. Det finns ju typ inget kvar av den här jäkla skräpjulen. Blä.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Krönikor

Därför älskar jag decembersolen

Krönikor
Krönika

Den är blek. Snål. Det är knappt att den värmer alls. Den visar sig nästan aldrig. Den borde vara svår att älska, men konstigt nog är det precis tvärtom. Jag älskar decembersolen mest av alla solar i denna värld.

Det vill säga, om man med världen avser vårt solsystem finns det förstås bara en sol, men den beter så olika gentemot oss att den i praktiken hade kunnat vara flera stycken. Avståndet mellan jorden och solen varierar över året, från 147 miljoner kilometer vid den tidpunkt då det är som kortast, till 152 miljoner kilometer vid den tidpunkt då det är som längst. Hallå. Fem miljoner kilometers skillnad. Jaha, tänker du, om du är lika dum och obildad som jag var tills jag läste på lite, då är vi väl just nu i det där sistnämnda läget, med så stort avstånd som möjligt? Nix. Fel. Vi är tvärtom på väg mot det motsatta läget, där avståndet är som kortast. Det infaller i början av januari. Den andra ytterligheten infaller i början av juli. Mitt i brinnande högsommar är vi alltså som allra längst från solen. Hur hänger det ihop?

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Sjöbo

”När statsministern talar ska vi lyssna”

Polisen Ewa-Gun Westford.
Sjöbo
Krönikor
KRÖNIKA

Statsministern har talat. Igen. Det är mycket ovanligt. Så pass ovanligt att i modern tid var detta endast den fjärde gången. Media har hjälpt oss att minnas. 1992 talade Carl Bildt till oss i en annan tid av fara när den så kallade lasermannen härjade. I september 2003 vände sig en chockad Göran Persson till medborgarna när utrikesminister Anna Lindh hade mördats. Tredje gången var 22 mars 2020 då Stefan Löfvén vände sig till nationen angående coronapandemin. I söndags var det dags igen i samma ämne. Tal till nationen hålls av kungen eller statsministern och sker endast vid en för riket kritisk tidpunkt.

Jag har en stark uppfattning om att när kungen eller statsministern talar till oss ska vi lyssna. Därefter ska vi lyda, allt annat är ren och skär nonchalans. Alla kan inte göra allt men vi kan var och en bidra med det vi är ämnade för. Jag förlade min söndagsmiddag lagom till talet och dukade lite fint. Det var ingen munter tillställning och det hjälpte ju inte att höja vinglaset mot statsministern. I sanning en lika trist middag som hans budskap. Han läxade upp oss ganska rejält och uttryckte till och med att den som inte sköter sig medverkar till att medmänniskor dör. Han vädjade till oss att ställa in, skjuta upp och boka om. Gå INTE på gym! Redan gjort kan jag tala om. Jag höll ut i det längsta när det gäller gymmet men nu känner jag att det inte är riktigt försvarbart att gå dit. Senaste ryggskottet tvingade mig till sjukgymnast i somras och jag fick bruka allvar med att träna. Allt jag kan komma på i livet blev bättre från den dagen jag beslutade mig för att gå dit med glädje. Att inte kunna gå dit blev nu alltså sista knäppen för mig eller som dansken säger: Jag blev pissesur. Hittar inget bättre ord. Sorry.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL