Inrikes

Man knivskuren på asylboende

Den knivskurne har förts med ambulans till sjukhus. Händelsen utreds som dråpförsök alternativt grov misshandel. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man har gripits efter en knivskärning på ett asylboende i Halland under natten. Händelsen utreds som dråpförsök alternativt grov misshandel.

Larmet till polisen kom vid tvåtiden på natten från en väktare på boendet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

35 nya dödsfall med covid-19 i Sverige

Inrikes
Inrikes

35 nya dödsfall med bekräftad covid-19 har rapporterats i Sverige, meddelar Folkhälsomyndigheten. Därmed har totalt 7 007 smittade avlidit i landet.

Sammanlagt har 272 643 personer bekräftats smittade av covid-19 i Sverige.

Rättad: I en tidigare version uppgavs fel antal avlidna.

Inrikes

Man gripen för bombhot mot polischef

En polischef och två polishus i Västsverige utsattes för bombhot i helgen. En misstänkt person har anhållits. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes

En man har anhållits som misstänkt för grova olaga hot mot polisen i Västsverige.

Hoten framfördes under helgen och riktades både mot en polischef och mot två polishus. De bedömdes som skarpa och allvarliga.

I bägge fallen handlade hoten om sprängladdningar, skriver GT.

På onsdagen greps en man, som senare anhölls.

– Han är misstänkt för två stycken grova olaga hot mot polismyndigheten, säger åklagare Anna Johansson till GT.

Mannen beskrivs av åklagaren som "känd sedan tidigare".

Polisen har höjd beredskap efter hoten.

Inrikes

Högre kostnader för stridsflyget

Den första serietillverkade nya JAS 39 Gripen E. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Försvarssatsningar på stridsflyget kan bli dyrare än beräknat.
Men de ökade kostnaderna är hanterbara, enligt Försvarsmakten, som i stället ser andra utmaningar.

Om drygt en vecka ska riksdagen klubba försvarsbeslutet för 2021-2025. Det innehåller de största försvarssatsningarna på årtionden.

På torsdagen kallade riksdagens försvarsutskott till sig Försvarsmakten för att få en redogörelse av om den planerade upprustningen riskerar att bli dyrare än hittills beräknat.

Viceamiral Jonas Haggren, chef för försvarsmaktens ledningsstab, informerade om "arbetsläget" när det gäller genomförandet av det kommande försvarsbeslutet.

– I planeringen ser vi att det finns ökade kostnader för stridsflygsystemet, säger han.

Inga siffror

Enligt uppgifter i media handlar det om ökade kostnader på flera miljarder kronor.

Haggren vill inte nämna några siffror, men uppger att de ökade kostnaderna i nuläget inte ser ut att påverka de tänkta försvarssatsningarna i det kommande försvarsbeslutet.

– De är hanterbara i och med att vi har riskreservationer och vi har en gynnsam prislägesomräkning som gör att vi kan hantera de ökningarna inom just stridsflyget, säger Haggren.

Försvarsmakten har hittills inte heller signalerat till regeringen att man behöver ytterligare höjda anslag för att klara ökade kostnader. Ett budgetunderlag för 2022 ska lämnas in till försvarsdepartementet senast första mars nästa år.

Inom ramen

Enligt Haggren ser Försvarsmakten det kommande försvarsbeslutet som genomförbart.

– Vi ser att just nu så är inte försvarsbeslutet en ekonomisk utmaning, säger han.

I dagsläget finns det andra, större utmaningar, enligt Haggren. De handlar om att se till att få tillräckligt med personal när försvaret ska växa och få nödvändig infrastruktur på plats, till exempel nya regementen.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) oroas inte över beskedet att kostnaderna för stridsflygsystemet ser ut att bli dyrare. Han ser heller ingen anledning att ändra i regeringens försvarsproposition.

– De risker som finns är hanterbart inom ramen för den samlade ekonomin, utan att vi behöver förändra satsningarna på andra områden, säger Hultqvist.

TT: Då förväntar du dig inte att Försvarsmakten begär ytterligare ökade anslag i sitt budgetunderlag 1 mars?

– Jag föregår ingenting eller lovar hur framtiden ska se ut i varje detalj. Jag bara konstaterar att i dag har vi ingen grund för att säga att den ekonomi som föreligger inte skulle vara solid, säger Hultqvist.

Fortsatt oroade

Oppositionspartierna Moderaterna och Kristdemokraterna är däremot oroade för att fördyring av olika försvarsprojekt ska leda till att satsningar i försvarsbeslutet måste bantas eller strykas. De två partierna varnar för att försvarsbeslutet på lång sikt redan är underfinansierat.

Försvarsmaktens redogörelse i utskottet har inte gjort KD:s försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson mindre orolig.

– Det gör ju inte att det långsiktiga problemen räddas, säger Oscarsson.

Inte heller försvarsutskottets ordförande moderaten Pål Jonsons oro har minskat.

– Vi har från utskottets sida gjort allt vi kunnat för att få ram så mycket på bordet som möjligt innan beslutet i riksdagens kammare, säger han.

– Vår oro kvarstår att detta kommer att leda till ett underfinansierat försvarsbeslut.

Peter Wallberg/TT

Inrikes

Regeringen stänger gymnasieskolorna

Statsminister Stefan Löfven (S).
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen stänger landets gymnasieskolor fram till jul. I stället ska undervisningen ske på distans.
Det beskedet ger statsminister Stefan Löfven och utbildningsminister Anna Ekström på en presskonferens.

– Det här är för att skapa en bromsande effekt på smittspridningen, säger Stefan Löfven.

– Jag litar på att ni landets gymnasieelever är kloka, och förstår att det inte är något förlängt jullov. Det är inte fritt fram för fester med kompisar, ni går fortfarande i skolan och ska plugga. Jag vill uppmana alla föräldrar att prata med era barn om hur viktigt det är att följa rekommendationerna, säger Löfven.

Beslutet innebär att gymnasieskolor ska stängas och att undervisningen ska ske på distans från och med den 7 december fram till den 6 januari.

Inte lätt

– Det här innebär att landets gymnasielärare och gymnasierektorer och gymnasieelever kommer att behöva ställa om sin undervisning, säger Löfven.

– Jag är fullt medveten om att det inte är lätt, men som läget är så är det behövligt, säger han vidare.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) hoppas att undervisningen kan återgå till det normala till våren.

– Jag förstår om det känns tufft att göra ytterligare en förändring snabbt, säger hon.

Minska smittspridningen

– Det här bör kunna minska smittspridningen så att ni kan återgå till närundervisning när vårterminen börjar igen.

– Vi som samhälle kommer behöva hantera att dagens elever inte har samma förutsättningar som vanligt, säger Anna Ekström.

– Nu får vi hantera det så gott det går. Fokus behöver framför allt ligga på undervisningen och de elever som går i årskurs tre i gymnasieskolan, säger hon vidare.

Enligt Johan Carlson, Folkhälsomyndighetens generaldirektör, är dessa åtgärder nödvändiga.

– Syftet är att minska trängseln i samhället, exempelvis i kollektivtrafiken. Men vi ser också en stor smittspridning i den här åldersgruppen, säger han.

Tagit fart

Frågan är om det finns någon självkritik hos regeringen att smittspridningen tagit sådan fart att man måste stänga gymnasieskolor?

– Vi är mitt uppe i en pandemi och vi har från början sagt att vi ska se till att begränsa smittspridningen för liv och hälsa men också för att sjukvården ska klara av det här. Då behöver vi fatta beslut hela tiden, säger Stefan Löfven.

– Vi måste agera hela tiden. Den slutgiltiga analysen kommer när Coronakommissionen är klar. Men att under en pandemi dra de slutsatserna är för tidigt, säger han.

Så här säger Folkhälsomyndighetens Johan Carlson om hur länge undervisningen ska ske på distans för gymnasieskolorna:

– Som vi ser det nu är förhoppningen att vi ska klara det under en månad. Vi får naturligtvis alltid titta på det när vi kommer in i januari, säger Carlson och tillägger att man i nuläget inte har planer på en förlängning.

Inrikes

Folkhälsomyndigheten håller pressträff om coronaläget

Inrikes
Sverige

35 nya dödsfall med bekräftad covid-19 har rapporterats i Sverige, meddelar Folkhälsomyndigheten. Därmed har totalt 3 364 smittade avlidit i landet.

Sammanlagt har 272 643 personer bekräftats smittade av covid-19 i Sverige.

Statsepidemiolog Anders Tegnell berättar att Folkhälsomyndigheten ser en viss avmattning i ökningstakten av smittan i världen.

Men världen som helhet ligger på väldigt höga nivåer. Det är USA som är väldigt dominerade medan vi börjar se mer av en stadig nedgång i Europa, säger han.

I Sverige har antalet smittade nått en slags platå, enligt Tegnell. Dödstalen fortsätter däremot att stiga.

Det är inte helt ologiskt med tanke på att vi legat högt gällande smittspridningen, säger Anders Tegnell.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Företagsfinanser.se

Ökning av ansökningar om pausade amorteringar!

Företagsfinanser.se Bostadsmarknaden har trots omständigheterna inte rasat, istället har försäljningen ökat med hela 13 % och med ett fortsatt tryck på visningar på uteliggande bostäder.

Men även fast bostadsmarknaden är i full rullning så är det många bankkunder som har valt att pausa sina amorteringar på sina bostadslån. Detta i och med att bankerna lättat på tyglarna en aning som hjälp för den ekonomiska situationen som många sitter i just nu. I April så var det många husköp som gick i lås och många nya lyckliga husägare som flyttade in i sina nya hem. April är generellt sett en månad då många köper hus varje år och det visade sig vara så även under detta år.

Varje år så ökar mängden bostadslån i Sverige och ligger tillsammans på tusentals miljarder i värde. För de flesta hushåll så är det boendet som kostar mest månadsvis och också den utgift som svider mest. I mars gick bankerna ut med att de ändrar amorteringskraven för att hjälpa sina kunder. På detta sätt är det många som har kunnat spara in en del. Även fast det varje år är många kunder som ansöker om amorteringsfria månader på sina bolån, så har det varit en stor ökning av fall under de senaste månaderna.

Reporäntan oförändrad

Riksbanken meddelade nyligen att de lämnar kvar reporäntan på noll och detta för att de anser att den nedåtgående ekonomiska spiralen beror på gällande restriktioner. Det anses också vara svårt att sätta en prognos på hur framtiden kommer att se ut. Att räntan ligger oförändrad är ingenting som låntagare kommer att märka då det är samma som innan. Riksbanken betonar dock att räntan kan komma att sänkas om det anses vara nödvändigt i framtiden.

Många anser att räntan borde ha blivit reglerad ned på minus men Riksbanken menar på att det inte finns någon anledning att göra så i dagsläget. Anledningen till detta är att denna krisen inte är grundad i en finanskris likt den 2008, så den ska inte bedömas som så. Norge och Storbritanniens centralbanker sänkte däremot sina räntor med 0,5 %.

Detta tittar banken på när du ansöker om företagslån

Det är också många företagare som ansöker om företagslån för att kunna hantera den nuvarande ekonomiska situationen där många företag står med en lägre produktion och därav omsättning. När ett företag ansöker om ett lån så är det dessa punkter som banken tittar på i en ansökan:

– Ägarna av företaget - referenser, privatekonomi och erfarenheter.

– Företagets affärsplan - detaljerad plan.

– Eventuell ekonomisk hjälp - revisor eller liknande.

– Balansräkning, bokslut och deklaration på företag som etablerat sig redan.

Det finns ett par olika företagslån som banker kan låna ut till företagare och vilket som passar för eventuella företag kan variera beroende på behovet. Ett företag som behöver investera i inventarier, maskiner eller byggnader brukar exempelvis oftast välja en investeringskredit och enbart amortera för den summa som är använd.

Inrikes

TT-FLASH: Gymnasier stängs

Inrikes
Inrikes Gymnasieskolorna stängs från måndag och resten av terminen, uppger statsminister Stefan Löfven på en pressträff.

Inrikes

Åtal för mordbrand på minkfarm: "Ekofascism"

Åklagaren Henrik Olin. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes Två unga män åtalas för mordbrand efter att en minkfarm i Sölvesborg brann ned förra året. Enligt åklagaren ligger ett ideologiskt, högerextremt motiv bakom brottet.

Branden i Sölvesborg bröt ut den 30 oktober 2019 och byggnaden brann ned till grunden. Intilliggande byggnader skadades i mindre utsträckning, men inga minkar fanns i de brandskadade byggnaderna.

"De två åtalade har en koppling till våldsbejakande högerextremism och ekofascism, som är ett ganska nytt begrepp i Sverige. Brottsligheten har därmed ett ideologiskt motiv" säger vice chefsåklagare Henrik Olin vid Riksenheten för säkerhetsmål, enligt ett pressmeddelande från Åklagarmyndigheten.

"Vi har framgångsrikt kunnat utreda ärendet i den här miljön som nu lett till åtal", säger Olin.

De åtalade männen är 18 och 20 år gamla.

Utretts av Säpo

Ärendet har utretts av Säkerhetspolisen, och utredningen är den första av sitt slag, enligt Fredrik Hallström, Säpos enhetschef för kontraterrorism.

– Det är väl relativt ovanligt att sakfrågan blivit så drivande att man genomför grova brott, säger Hallström, som dock inte vill kommentera det pågående ärendet.

TT: Vad definierar den här typen av högerextremism?

– I grunden handlar det om det som man uppfattar som det "rena". Inte sällan återkommer man till 30-talets "rena" Tyskland, och hur man profiterar på jorden som "tillhör oss", den typen av retorik.

Går i vågor

Den här typen av högerextremism är med andra ord inte något nytt, även om angrepp mot minkfarmar tidigare varit något som kopplats till vänsterextremister.

– Det här går i vågor, hur pass attraktiv den här typen av propaganda är. Men det är ju inte sällan frågan om klimatkrisen kopplas samman till den stora flyktingströmmen, säger Hallström.

Flera högerextremister som utfört dödliga attacker på senare år har gjort det i ekofascismens tecken. Brenton Tarrant som sköt ihjäl 51 människor i terrordådet i Christchurch i Nya Zeeland kallade sig ekofascist och ansåg att människor med utomeuropeisk bakgrund bidrog till överbefolkning vilket han tyckte var det största klimathotet, skriver Expo.

– Många av de där manifesten och skrifterna (som efterlämnas av terrorister) ligger till grund för inspiration i de här miljöerna, säger Fredrik Hallström.

TT: Tror ni att detta är ett hot som kommer att öka i Sverige?

– Det är väldigt svårt att svara på. Vi gör löpande bedömningar över vilka sakfrågor och måltavlor som finns. Men omvärlden är så pass föränderlig så det finns ingen stabilitet i hur de våldsbejakande miljöerna påverkas.

Marc Skogelin/TT

Inrikes

Elva döms för minkaktioner

Elva personer döms för olika aktioner mot en minkfarm i Halland. Arkivbild.
Foto: Patric Söderström/TT
Inrikes
Inrikes

Elva djurrättsaktivister har dömts till dagsböter i samband med aktioner mot en minkfarm norr om Falkenberg.

Varbergs tingsrätt dömer sex av aktivisterna för olaga intrång sedan de i november för tre år sedan tagit sig in på minkfarmens område, uppger polisen på sin webbplats.

Två av aktivisterna deltog även i en aktion mot samma minkfarm i augusti förra året. För den aktionen döms de tillsammans med fem andra personer för brott mot maskeringsförbudet.

Polisen i region Väst har de senaste åren intensifierat sitt arbete mot brott i samband med djurrättsaktioner.

"Arbetet har fått till följd att ett antal aktiva personer inom miljön har dömts för brott riktade mot personer inom djurhållningsbranschen och att inflödet av ärenden i regionen därefter minskat påtagligt", säger Tobias Bergkvist, chef för den regionala utredningsenheten, enligt polisens webbplats.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL