Opinion

Prostituerade örhängen och våldtäktsdraperi

Opinion
Opinion

E-handelssajten Amazon har öppnat i Sverige och oavsiktligt demonstrerat värdet i att anställa språkvårdare eller kompetenta kommunikatörer med god svenska. Att döma av hur det ser ut nu har man direktöversatt engelsk information till svenska med en algoritm. En mängd ord har översatts till fel möjlig betydelse. Det engelska ordet för raps, rape seed, har istället i automatöversättningen uppfattats som den andra möjliga översättningen av ”rape”, det vill säga våldtäkt. Man kan köpa prostituerade örhängen, våldtäktsdraperier och zigenartröjor. Det är också överraskande mycket som beskrivs som ”stjärt” på sajten.

Amazon har som alla multinationella företag som hittar en nisch åt sig blivit sanslöst framgångsrikt bland annat genom att spara på personalkostnader genom låga löner och liknande. Säkert sparade de ett antal arbetstimmar i avlöning till en språkvårdare eller copywriter genom att göra såhär. Kanske borde man rent av förväntat sig detta, eftersom även Amazons originalsajt består av en hel del ordsallad och konstiga benämningar.

Amazon kommer att klara sig bra i alla fall, språkröran har inte hindrat försäljningen på andra marknader och Amazons vd Jeff Bezos är världens rikaste man med en personlig förmögenhet på 200 miljarder och några våldtäktsdraperier och stjärt-smurfar lär inte ändra på den saken.

Men som humaniorautbildad skribent kan man inte annat än att tacka Bezos för att han visar vad man ska ha en sådan till.

Opinion

Vem äger din historia

Opinion
Opinion

Frågan om vem som äger rätten att berätta en historia har dykt upp i samband med ett märkligt krav från den brittiska kulturministern Oliver Dowden. Han menar att Netflixserien The Crown borde märkas med varningstext om att det man ser är fiktion. Man frestas att ställa ett antal följdfrågor, som till exempel varför man först kommer på det under den fjärde säsongen?

Svaret ligger sannolikt i om de kungliga och ”kronan”, institutionen som skildras, stiger eller sjunker i kurs av det som skildras. En av seriens mest rörande scener är när den unga Elizabeth avslöjar att hon inte fått någon riktig utbildning, utan bara något slags blandning av hovetikett och kungamaktens historia och är därför synnerligen illa lämpad för att ge statsministern råd. Den medkännande tittaren hamnar på Elizabeths sida och får sedan svårt att lämna den, oavsett hur oförsonlig hon är.

Det lustiga är att Dowden menar att The Crown kan skada brittisk monarki. Chansen är nog stor att den stärkt varumärket. Drottningen har stöpts om från en lite fyrkantig äldre dam med ålderdomlig accent och i princip samma dräkt och hatt och samma artighetsfraser, som gör sin plikt om än på ett lite oinspirerande sätt, till en principfast, beundransvärd stöttepelare i svåra tider.

Flera amerikanska vänner lyssnade på Drottning Elizabeths tal där hon lovade att vi ska att ses igen efter pandemin när de upplevde sig ledarlösa i krisen med en likgiltigt golfande president. Den typen av positiv PR skulle hovet inte kunna köpa om de så betalade de dyraste reklambyråerna i London.

Sedan var detta med prinsessan Diana, som fortfarande är ett öppet sår. Till skillnad från Drottning Elizabeth, som The Crown målar i klara rika färger, vet man fortfarande inte vem prinsessan Diana är efter en hel säsong med hennes problem.

Min bild av Diana kom ur de damtidningar som min mormor prenumererade på, där hennes kläderstöttes och blöttes, med antydningar om hur mycket bättre hon lyckades i sin kungliga roll än den yviga och utåtriktade Sarah Ferguson.

Sedan dog hon och det oerhörda hände att min hyresvärdinna Mrs Gaines lät mig använda TV:n. Hon var extremt sparsam och brukade låtsas att den var sönder för att hyresgästerna inte skulle slösa el. När Diana dog kom den formella Mrs Gaines in och lade sig på min säng, slog på den ”trasiga” TV:n och grät som ett barn till bilderna av Diana. Diana var hennes prinsessa, förklarade hon. Mrs Gaines var från Trinidad och blev rasande om hon kallades för invandrare. För henne stod den folkliga Diana, som också kommit in utifrån, för det bästa med monarkin.

Det är begripligt att hovet tycker att berättelsen om hur illa Diana for som kunglig inte är så rolig. Charles i synnerhet, som framstår som elak och oempatisk mot sin unga brud. Kanske måste monarkin acceptera att det de vunnit på bilden av Elizabeth II är priset de fick betala för att Charles och i viss mån Diana framställs som betydligt mindre självuppoffrande.

Det är en larvig förfrågan om ”varningstext” på Netflix: The Crown är långt ifrån den första film eller serie som baseras löst på verkliga händelser.

Opinion

Naturreform eller ”land grab”

Opinion
Opinion

Är regeringen Johnsons jordbruksreform en triumf för den biologiska mångfalden eller en katastrof för brittiska bönder? Det beror på vem man frågar.

Officiellt handlar reformen om något behjärtansvärt: den engelska landsbygden och djurlivets möjlighet till återhämtning. Storbritannien består i så hög grad av jordbruksmark att det är ett problem inte bara för biologisk mångfald utan också för klimatet. Industriellt jordbruk står för en avsevärd andel av utsläppen.

I den största omvälvningen för brittiskt jordbruk på 50 år kommer bidrag för att äga land fasas ut till 2028, med början 2021, då bidraget för större landägare sjunker med 25 procent. Bland dem märks Drottning Elizabeth II, hertigen av Westminster och prins Khalid bin Abdullah al Saud, så det drabbar ingen fattig. Mindre markägare får en försiktigare reduktion på fem procent. 2028 kommer bidragen att vara helt borta. Ett annat bidrag för att sluta med jordbruk kommer införas. Eventuella underskott ska ersättas med import av livsmedel.

Brittiska bönder får genom reformen konkurrera med EU:s bönder, som ibland är hårt subventionerade. Just att rika markägare som inte behöver bidrag får dem är en invändning även mot EU:s jordbrukspolitik. Den nya, stränga brittiska migrationspolitiken kommer att göra det svårare för brittiska bönder att få tag på arbetskraft.

Visst brittiska bönder tror att regeringen Johnson egentligen vill göra mer mark tillgänglig för utländska byggherrar genom reformen. De menar att den ”återförvildning” Johnson efterfrågar betyder att man omdefinierar vad marken får användas till. Det kan röra sig om en konspirationsteori grundad i besvikelsen att en verksamhet med små marginaler nu får det ännu svårare. Men det är en intressant tankegång att det skulle handla om att göra det lättare att använda mark till annat.

Hur det går för jordbruksreformen är intressant inte bara på grund av att biologisk mångfald är ett gemensamt europeiskt projekt, utan också för att få europeiska länder har en jordbrukspolitik som inte är bunden till EU.

Opinion

Försäkringskassan måste backa

Opinion
Opinion

Sedan 1 november har Försäkringskassan återgått till att kräva läkarintyg vid sjukfrånvaro. Det är ett bisarrt val mitt i en pandemi med råd om lokala restriktioner, bland annat i Skåne. Det är rimligt att Region Skåne kritiserar myndigheten för beslutet. Det är, som hälso- och sjukvårdsnämnden påpekar, alldeles för tidigt att gå tillbaka.

Det är en dålig idé av flera skäl: vården har viktigare saker för sig än att skriva intyg på att vuxna människor behöver vara hemma antingen för egen skull eller för att ta hand om barn. I pandemitider är det hänsynsfullt att stanna hemma för säkerhets skull och man bör inte göra det svårare för folk att vara försiktiga. Läkare kan inte dränkas i administration under den värsta hälsokatastrofen sedan aidsepidemin. Primärvården ska inte belastas med något utöver det allra viktigaste: att ta hand om sjuka. Det är provocerande när det finns folk som hoppar över vårdcentralsbesök om det inte är viktigt för att inte överbelasta vården om Försäkringskassan skapar en i sammanhanget onödig arbetsbelastning under en kris.

Med skärpta lokala råd för hur vi ska bete oss är det inte rimligt att man ska intyga varför man försöker vara försiktig och hänsynsfull mot sina medmänniskor.

Dessutom handlar det om att det kan vara läge med lite medmänsklighet. Detta är en tung och svår tid och det svenska kärleken till byråkrati och regelverk kan få ta en paus till vi återgår till något som liknar det normala. Som samhälle vinner vi inget på att jaga den som känner oro över smittspridningen och tar ansvar för att stoppa spridningen.

Försäkringskassan är inte i medlidandebranschen. Att fundera på hur dåligt folk mår av en viss hantering är inte en del av deras uppdrag. Men i det här fallet bör det vara det. Samhället har varken tid med onödig pappersexercis eller råd att bidra till ökad oro och ohälsa.

Försäkringskassan måste åter pausa det ordinarie regelverket och tillfälligt slopa kravet på sjukintyg.

Opinion

Otrygga barn, igen

Opinion
Opinion

Sveriges television har tittat på dem HVB-hem som fått kritik av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Hela en femtedel av alla hem får kritik, men det är en mindre del, 27 stycken, där det förekommer övergrepp man knappt kan föreställa sig att någon utsätter barn för, som att personal har tvingat pojkar att slåss för att underhålla dem, eller att man kastar barn i golvet och sätter ett knä mellan skulderbladen på dem. Det är en miljö där barn är rättslösa och värnlösa som skildras.

Det är givetvis svårt att ta väl hand om barn med särskilda behov, som mår dåligt och agerar ut. Att det ibland blir fel eller att en ung person känner sig missnöjd är nog oundvikligt, eftersom många av de unga egentligen inte vill vara på HVB-hem. Men alla är inte lämpade för att arbeta med ömtåliga unga. Det minsta man kan begära är att man begär utdrag ur brottsregistret så inte en före detta knarklangare arbetar med barn med drogproblem eller en våldsbenägen person arbetar med barn som agerar ut.

Några av de granskade hemmen svarar när de får frågor av SVT att de är ledsna för att det blivit fel och erkänner att de brustit. Andra svarar SVT på ett språk som är en blandning mellan kommunpressmeddelande och och byråkratfikonspråk. Man är stolt och glad och har fått höga betyg. Där drar man öronen åt sig och undrar hur intresserade de är av att förändras till det bättre.

Det måste gå lättare att stänga hem som gång på gång visar sig vara destruktiva för barnen. Alla är inte lämpade för de här arbetsuppgifterna och måste gå att omplacera till andra arbetsuppgifter om det blivit riktigt fel.

Ett av hemmet som faktiskt stängts efter många larm om missförhållanden säger att det känns ”skitfel” att de fått stänga. ”Skitfel” känns det också att Sverige är så dåliga på att ta hand om barn och unga som far illa. Att som i SVT:s granskning mena att man inte kan stänga ett HVB-hem för att det blir jobbigt för kommunen, visar att fokus finns på fel ställe. Barn ska inte komma ut från HVB-hem och må sämre än när de hamnade där.

Opinion

Jämställdheten offras på populismens altare

org-c17a3afd-4750-4f20-91d5-896622bf180e.jpg
Opinion
Opinion

Hässleholms kommun har beslutat att gå ur ett nätverk som länsstyrelsen och Kommunförbundet Skåne driver. Det heter Ett jämställt Skåne och syftet är att Skåne ska bli mer jämställt och då ”behöver arbetet ske systematiskt, i samverkan och vara baserat på kunskap”, som det står på nätverkets hemsida. Hässleholm lämnar nätverket under förevändning att studieförbundet Ibn Rushd är medlem. Och Hässleholms kommun gillar alltså inte Ibn Rushd, ett studieförbund med muslimsk inriktning. Bakgrunden är att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för några år sen tagit fram en rapport om Muslimska Brödraskapet, där organisationen påstås ha samröre med bland annat Ibn Rushd. Det är förstås allvarligt om Ibn Rushd samverkar med Muslimska Brödraskapet, men det är inte klarlagt och rapporten fick omfattande kritik för att vara konspiratorisk.

Genom att gå ur nätverket Ett jämställt Skåne verkar Hässleholms kommun enligt principen ”guilt by association”, vilket förstås kan fungera ibland. Men eftersom Ibn Rushd som godkänt studieförbund får statsbidrag både av folkbildningsrådet och bidrag från Region Skåne skulle det med samma logik kräva att Hässleholm går ur eller bryter samarbetet med till exempel Region Skåne. Och det tänker sannolikt inte Hässleholm göra.

Därför ligger det nära till hands att det är Ett jämställt Skåne som är huvudproblemet och att Hässleholms kommun inte vill jobba med jämställdhetsfrågor längre. Att Ibn Rushd bara är en förevändning för att kunna gå ur. Det är inte bara fegt utan också ett slag i luften. Att ett lokalt populistiskt parti liksom SD ägnar sig åt den här typen av frågor är kanske inte så konstigt, men att ett parti som Moderaterna går i deras fälla är svårbegripligt.

Samtidigt brukar vissa moderater visa tendenser till att nedvärdera jämställdhet som ett kunskapsområde och det kan tänkas att det är sådant som spelar in för Hässleholms kommuns beslut. Oavsett är det oklokt att lämna nätverket Ett jämställt Skåne.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Bostadslistan

Priset per kvadratmeter för hyresrätter varierar stort på olika platser i Sverige

BOSTADSLISTAN Bostadslistan har tillsammans med Bostadshub gjort en stor undersökning av Sveriges dyraste och billigaste kvadratmeter under 2019. Skillnaderna var naturligtvis stora beroende på storleken på staden i fråga, men ett intressant fynd är att det var över 300% dyrare att bo i hyresrätt i Stockholm än i Åmål.

Kvadratmeterpriset för en hyresrätt kan variera från endast 85 kronor upp till hela 629 kronor på olika platser i Sverige. Det visar en ny undersökning utförd av Bostadslistan och Bostadshub, två sökmotorer för hyresrätter på den Svenska marknaden. Efter att ha granskat över 10 000 annonser från både privatpersoner och företag som publicerats på plattformarna under 2019, har företagen kunnat skapa en intressant överblick av den svenska hyresrättsmarknaden.

Här var det dyrast och billigast

Som nämnt ovan så var det stora variationer på kvadratmeterpriset för en hyresrätt i vårt land. Som förväntat så kan vi återfinna Sveriges dyraste kvadratmeter i Stockholm, mer bestämt Nacka, där du kan betala upp till 629 kronor per kvadratmeter i genomsnitt. Å andra sidan så kan man i genomsnitt bo i en hyresrätt i Åmål för endast 85 kronor per kvadratmeter.

Bostadsort spelar stor roll på kvadratmeterpriset

Utöver att endast titta på det genomsnittliga kvadratmeterpriset kunde undersökningen också peka på vad den genomsnittliga lägenheten kostar på olika orter i landet. Efter en grundlig genomgång av de annonser vi undersökt så kostar det i genomsnitt 17 571 kronor att bo i en hyresrätt i Stockholm, samtidigt som det bara kostar 5113 i Åmål. Detta är förstås en väsentlig skillnad, men det är ingen hemlighet att det är billigare att bo utanför huvudstadsområdet, oavsett vilket land som undersöks.

Dyrare än man tror att bo i Lund och Uppsala

Utöver att endast titta på var det var dyrast och billigast i Sverige kunde undersökningen också avslöja att några av landets dyraste kvadratmeter kan hittas bland lediga lägenheter på Sveriges studentorter. Lund och Uppsala hamnade på plats tre och fyra i undersökningen, med ett genomsnittligt kvadratmeterpris på 217 samt 200 kronor.

Top 10: Sveriges dyraste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Top 10: Sveriges billigaste städer att bo i hyresrätt i 2019

Pris per kvadratmeter

Opinion

M sätter Fritt sök i gungning

org-a83658b1-5fc8-4c4b-8497-444827d9286c.jpg
Opinion
Opinion

Moderaterna i Lund sätter hela Skåne och halva Blekinge i gungning när man tvekar kring om gymnasieavtalet Fritt sök ska sägas upp eller inte. Partikollegor i andra skånska kommuner rasar och vädjar och det är oklart varför M i Lund visar tvivel. Socialdemokraterna har satt ner foten och vill säga upp avtalet, vilket inte verkar ha skapat lika mycket protester bland deras partikollegor, men visst är det konstigt att S vill riskera gymnasieskolans framtid i Lund. Att vara protektionist brukar sällan vara lyckat i en värld full av nödvändiga samarbeten.

Visst kan det behövas en översyn av Fritt sök, inga system är optimala och Fritt sök behöver säkert skruvas på lite grann. Men en uppsägning kan få allvarliga konsekvenser och Lunds kommun kan bita sig själv i svansen om Fritt sök sägs upp. Det stora Hedda Andersson-gymnasiet som byggs nu kan riskera att bli kastade pengar i sjön om andra kommuner bygger egna gymnasieskolor eller väljer skolor i till exempel Malmö.

Allianskollegorna i L, C och KD är med rätta oroliga och undrar vad Fritt sök i så fall ska ersättas med. Valfriheten skulle försvinna, inte bara för skånska och blekingska ungdomar utan även för Lunds ungdomar - det finns faktiskt elever från Lund som väljer att studera i andra kommuner.

Det är oansvarigt och obegripligt att M kan sätta ett viktigt system i gungning på det här sättet. Särskilt som det står enbart positiva saker om Fritt sök i M:s kommunala handlingsprogram för mandatperioden. Har M i Lund blivit protektionistiskt och emot valfrihet?

Opinion

Pinsamt av EU

Suorvadammen högt upp i Lule älvFoto: Carl-Johan Utsi
Foto: Carl-Johan Utsi / TT
Opinion
Opinion

Varför göra det lätt när man kan göra det svårt. EU har föreslagit vad man kallar en "taxonomi", en klassindelning om vilka miljöinvesteringar som skall anses hållbara. En sådan klimatlista kan i framtiden påverka vilka investeringar som drar till sig kapital.

På energiområdet dömer EU ut såväl vattenkraften som biobränslen, två hörnstenar i Sveriges energipolitik. Det innebär att så mycket som 75 procent av svensk elproduktion kan dömas ut som icke miljövänlig eftersom dit räknas också kärnkraften. Det är förstås närmast ren dårskap.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Motsättningarnas USA

President Lyndon B. Johnson, den kanske radikalaste statschefen i USA i modern tid.
Foto: John Rous
Opinion
Opinion
PREMIUM

Regeringen som ska styra USA under kommande fyra år börjar ta form. Mest av vänsterkaraktär, heter det. För om Trump var en typisk höger-president blir väl Biden en vänster-dito. Eller?

Vi europeer är vana vid en politisk debatt i termer höger/vänster. I USA är det ur rent historiskt perspektiv en ganska sen företeelse som ägde sin fulla giltighet först under andra halvan av 1900-talet . Möjligen ansågs demokraterna social-liberala och republikanerna konservativa. Men båda partierna kännetecknades av att det fanns det som nu saknas; en bro över mörka vatten i form av både liberala och konservativa falanger i båda partierna.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL