Opinion

Plastpåsen har ersatts av en soppåse av plast

Opinion
Opinion

Nyligen läste jag att reningsverk har problem med saker människor slänger ner i toaletten. Jag minns när jag en gång var på studiebesök på ett reningsverk och blev förevisad en damm där föremål flöt omkring som skulle rensas bort. Förutom mängden av kondomer, bindor och tops var det påfallande många klädesplagg som kalsonger och trosor. Vår guide berättade också att de en gång fångat upp en hel julgran som lyckats ta sig genom systemet från toaletten till reningsverket, men fråga mig inte hur.

Vad skall man göra åt detta problem med nedskräpning via toaletten? Det finns inte mycket mer än att vädja till folkvett. För man kan inte förbjuda människors underkläder.

Det har man däremot gjort när det gäller plastpåsar, Miljöpartiets största framgång som regeringsparti.

Förhoppningen var att skatten skulle dra in över två miljarder per år. Istället har det blivit 25 miljoner per månad hittills, så under ett år lär det inte bli mer än 300 miljoner.

Skatten är totalt meningslös. De flesta gör troligen som vi i vårt hushåll, använder plastpåsar för soporna. När vi inte längre köper livsmedelsaffärernas plastpåsar köper vi tunna soppåsar. De brukar kosta mindre än en tjuga för 30 stycken. Så vad blev vinsten? Plastkassen från mataffären ersätts av en soppåse i plast som är skattebefriad.

SVT hade det goda omdömet att backa från beslutet att lägga ner Det sitter i väggarna. Att politikerna skall backa från plastpåseskatten är troligen att överskatta deras omdömesförmåga.

Lars J Eriksson

Opinion

En liberal mardröm

Opinion
Opinion

Socialdemokraterna sjunker kraftigt i SCB:s väljarundersökning. Det var väntat, med tanke på att borgfreden var slut ett bra tag och någon ansats till att syssla med andra frågor än krishantering har synts. Som partisekreteraren Lena Rådström Baastad säger var det ett exceptionell läge i våras, då Stefan Löfven var det trygga och stabila alternativet. Så fort det blir realpolitik sjunker stödet. Det finns också fog för att tänka sig att en del av deras väljare på vänsterkanten är rejält missnöjda med det liberala inflytandet på politiken. Men Socialdemokraterna behöver inte vara särskilt bekymrade över de här siffrorna: de ligger fortfarande över valresultatet och de flesta verkar alltså tycka att de har hanterat en förödande internationell pandemi bra.

Moderaterna går upp med två statistiskt säkerställda procent, vilket är som det brukar för ett oppositionsparti mitt i mandatperioden, även om det inte finns något normalt eller vanligt med den här mandatperioden.

För Liberalerna är siffrorna i den här undersökningen en mardröm. Ett väljarstöd på 3,0 procent är det lägsta siffran sedan 1972 då mätningarna började. De har nu legat runt tre procent i mer än ett halvår. En gång är en avvikelse, så här många gånger är en tendens. Är det mittenpolitiken som inte efterfrågas, eller är det just Liberalernas version av mittenpolitik, där man inte står enade kring samarbete med den S-märkta regeringen och därför är ideologiskt otydliga, som skaver? Det är en viktig fråga att besvara. De har varit sämre än övriga partier på att hitta sin plats i krislandskapet. Att välja ny partiledare har inte gynnat partiet, tvärtom. Om man gick ut på gatan och ställde ”nämn ett liberalt förslag” som enkätfråga skulle få svara rätt. Givetvis är det ett jätteproblem.

Även Vänsterpartiet har en bra dag. De har gått upp en dryg procent sedan valresultatet och framtiden är deras under en mandatperiod där Socialdemokraterna inte kan bedriva vänsterpolitik på grund av sin överenskommelser med mittenpartierna. Nooshi Dadgostar måste förmodligen begå rejäla misstag under kommande månader för att det ska gå dåligt för Vänsterpartiet.

Opinion

Staten inte rätt nivå för sjukvården

org-8a881b13-dc40-4ddf-9707-85433f9d446d.jpg
Opinion
Opinion

Sen coronapandemin startade har det hörts rop på att staten ska ta över ansvaret för olika verksamheter, inte minst sjukvården. Och visst kan det ha sina sidor att vården är uppdelad på 21 olika huvudmän och att kommunerna inte får anställa egna läkare inom äldreomsorgen. Men det är knappast staten som ny huvudman som är lösningen.

Staten har inte visat att den är bäst på att sköta myndigheter, det finns alltför många exempel på statligt drivna kolosser som är svåra att styra. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är några självklara exempel.

Det som däremot skulle underlätta styrningen i ett exceptionellt läge som coronapandemin vore att ha en tydlig pandemilag. Där har regeringen varit sällsynt långsam och en ny lag väntas inte vara klar förrän till sommaren. En tillfällig lag hade kunnat vara klar redan den gångna sommaren om regeringen hade lyssnat på signaler från verksamheter och andra partier, främst Centerpartiet, som krävde en samordnad pandemilagstiftning. Då hade pedagogiken kring alla rekommendationer och restriktioner kunnat vara tydligare.

Regionernas ansvar för sjukvården kan definitivt förbättras, men att ta bort denna beslutsnivå vore att skjuta över målet. Sjukvården behöver bli mer flexibel och innovativ och det skulle knappast bli lättare om staten vore huvudman. Det gemensamma lärandet behöver öka och SKR (samarbetsorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner) behöver ta ett tydligare samordningsansvar för att förbättringar kan spridas till fler regioner. Det blir lätt isolerade öar som alltför ofta ramlar tillbaka i gamla hjulspår om eldsjälarna byter arbetsuppgifter.

Det behövs en organisatorisk revolution inom sjukvården och den kan möjligen initieras från riksnivå, men den måste planeras och genomföras på regional nivå. Även vårdutbildningarna behöver involveras. Sjukvården är alltför hierarkisk och tungrodd och gamla arbetssätt får leva kvar. Men det är alltså inte huvudmannaskapet som är problemet.

Opinion

Dags för ersättning

Opinion
Opinion

Centerpartiets partisekreterare Michael Arthursson säger att förtroendet för europarlamentarikern Fredrick Federley är skadat. Det efter att Arthursson har fört en diskussion med Federley kring avslöjandet om att parlamentarikern levt med en man som dömts för ett antal våldtäkter mot barn, samt ett flertal andra övergrepps- och barnpornografirelaterade brott. Det har uppenbarligen framkommit att Federley har känt till mannens historia och hanterat informationen på ett sätt som gör att hans parti känner bristande förtroende, bland annat genom att han underlåtit att informera partiet.

Mannen som Federley levt med har avtjänat sitt fängelsestraff, vilket normalt sett borde innebära att han ges en chans att återintegreras in i samhället. Våldtäkt mot barn och barnpornografi är dock inte vanliga brott, utan väcker starka känslor. Det är också ett brott som inte sällan leder till återfall.

Michael Arthursson säger till Sveriges Television att de ”tids nog” får diskutera vad detta betyder för Fredrick Federleys politiska framtid, men att de inte befinner sig där nu. Det borde de vara.

Eftersom partiet gjort bedömningen att förtroendet är skadat är det dags att fundera på att utse en ersättare till Europaparlamentet. Det är begripligt att partiet behöver ett ögonblick att samla sig innan man bestämmer sig för att avsätta sin vice partiledare, men man bör främst tänka på väljarna i den här situationen. De har röstat för att någon ska bedriva Centerpolitik i Bryssel och om Fredrick Federley bedöms som olämplig bör man så fort som möjligt få nästa hugade kandidat från partiets lista på plats. Det finns ingen anledning att dra ut på processen; tvärtom borde man värna om att ersättaren ska ges möjlighet att sätta sin prägel på mandatperioden och hinna göra nytta. Det tar tid att komma in i arbetet och skapa de allianser som krävs för att få något gjort i Bryssel.

Opinion

Vem äger din historia

Opinion
Opinion

Frågan om vem som äger rätten att berätta en historia har dykt upp i samband med ett märkligt krav från den brittiska kulturministern Oliver Dowden. Han menar att Netflixserien The Crown borde märkas med varningstext om att det man ser är fiktion. Man frestas att ställa ett antal följdfrågor, som till exempel varför man först kommer på det under den fjärde säsongen?

Svaret ligger sannolikt i om de kungliga och ”kronan”, institutionen som skildras, stiger eller sjunker i kurs av det som skildras. En av seriens mest rörande scener är när den unga Elizabeth avslöjar att hon inte fått någon riktig utbildning, utan bara något slags blandning av hovetikett och kungamaktens historia och är därför synnerligen illa lämpad för att ge statsministern råd. Den medkännande tittaren hamnar på Elizabeths sida och får sedan svårt att lämna den, oavsett hur oförsonlig hon är.

Det lustiga är att Dowden menar att The Crown kan skada brittisk monarki. Chansen är nog stor att den stärkt varumärket. Drottningen har stöpts om från en lite fyrkantig äldre dam med ålderdomlig accent och i princip samma dräkt och hatt och samma artighetsfraser, som gör sin plikt om än på ett lite oinspirerande sätt, till en principfast, beundransvärd stöttepelare i svåra tider.

Flera amerikanska vänner lyssnade på Drottning Elizabeths tal där hon lovade att vi ska att ses igen efter pandemin när de upplevde sig ledarlösa i krisen med en likgiltigt golfande president. Den typen av positiv PR skulle hovet inte kunna köpa om de så betalade de dyraste reklambyråerna i London.

Sedan var detta med prinsessan Diana, som fortfarande är ett öppet sår. Till skillnad från Drottning Elizabeth, som The Crown målar i klara rika färger, vet man fortfarande inte vem prinsessan Diana är efter en hel säsong med hennes problem.

Min bild av Diana kom ur de damtidningar som min mormor prenumererade på, där hennes kläderstöttes och blöttes, med antydningar om hur mycket bättre hon lyckades i sin kungliga roll än den yviga och utåtriktade Sarah Ferguson.

Sedan dog hon och det oerhörda hände att min hyresvärdinna Mrs Gaines lät mig använda TV:n. Hon var extremt sparsam och brukade låtsas att den var sönder för att hyresgästerna inte skulle slösa el. När Diana dog kom den formella Mrs Gaines in och lade sig på min säng, slog på den ”trasiga” TV:n och grät som ett barn till bilderna av Diana. Diana var hennes prinsessa, förklarade hon. Mrs Gaines var från Trinidad och blev rasande om hon kallades för invandrare. För henne stod den folkliga Diana, som också kommit in utifrån, för det bästa med monarkin.

Det är begripligt att hovet tycker att berättelsen om hur illa Diana for som kunglig inte är så rolig. Charles i synnerhet, som framstår som elak och oempatisk mot sin unga brud. Kanske måste monarkin acceptera att det de vunnit på bilden av Elizabeth II är priset de fick betala för att Charles och i viss mån Diana framställs som betydligt mindre självuppoffrande.

Det är en larvig förfrågan om ”varningstext” på Netflix: The Crown är långt ifrån den första film eller serie som baseras löst på verkliga händelser.

Opinion

Naturreform eller ”land grab”

Opinion
Opinion

Är regeringen Johnsons jordbruksreform en triumf för den biologiska mångfalden eller en katastrof för brittiska bönder? Det beror på vem man frågar.

Officiellt handlar reformen om något behjärtansvärt: den engelska landsbygden och djurlivets möjlighet till återhämtning. Storbritannien består i så hög grad av jordbruksmark att det är ett problem inte bara för biologisk mångfald utan också för klimatet. Industriellt jordbruk står för en avsevärd andel av utsläppen.

I den största omvälvningen för brittiskt jordbruk på 50 år kommer bidrag för att äga land fasas ut till 2028, med början 2021, då bidraget för större landägare sjunker med 25 procent. Bland dem märks Drottning Elizabeth II, hertigen av Westminster och prins Khalid bin Abdullah al Saud, så det drabbar ingen fattig. Mindre markägare får en försiktigare reduktion på fem procent. 2028 kommer bidragen att vara helt borta. Ett annat bidrag för att sluta med jordbruk kommer införas. Eventuella underskott ska ersättas med import av livsmedel.

Brittiska bönder får genom reformen konkurrera med EU:s bönder, som ibland är hårt subventionerade. Just att rika markägare som inte behöver bidrag får dem är en invändning även mot EU:s jordbrukspolitik. Den nya, stränga brittiska migrationspolitiken kommer att göra det svårare för brittiska bönder att få tag på arbetskraft.

Visst brittiska bönder tror att regeringen Johnson egentligen vill göra mer mark tillgänglig för utländska byggherrar genom reformen. De menar att den ”återförvildning” Johnson efterfrågar betyder att man omdefinierar vad marken får användas till. Det kan röra sig om en konspirationsteori grundad i besvikelsen att en verksamhet med små marginaler nu får det ännu svårare. Men det är en intressant tankegång att det skulle handla om att göra det lättare att använda mark till annat.

Hur det går för jordbruksreformen är intressant inte bara på grund av att biologisk mångfald är ett gemensamt europeiskt projekt, utan också för att få europeiska länder har en jordbrukspolitik som inte är bunden till EU.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinowings

Därför är casino utan registrering så populärt

Casinowings Sverige är ett land som oftast befinner sig långt fram inom utveckling och teknik. Det syns bland annat inom svenska finanssektorn där vi är vana vid både BankID och Swish, vilket många andra länder inom Europa än idag saknar. En annan bransch där vi också är ledande inom utveckling är casinobranschen.

Sverige må vara ett litet land sett till befolkning men trots det har flera av världens största och framgångsrika casinon utvecklats av just svenskar. Betsson och Kindred Group (som äger bland annat Unibet) är två av dessa. Även under nutid bidrar Sverige till flera olika innovativa lösningar som hela casinobranschen kan dra nytta av. En av dessa är det snabbväxande företaget Trustly.

Trustly grundades år 2009 som en betalningslösning för, först och främst, e-handlare. Nu är Trustly ett företag med över 200 anställda och med kunder över hela Europa. Där är casinospelare en viktig del av kunddatabasen, vilket de har deras användarvänliga verktyg Pay N Play att tacka för.

Identifiera dig direkt med BankID

Pay N Play är ett verktyg som tillåter casinospelare att göra en insättning från sin internetbank, utan att behöva registrera sig hos casinot. Det är också därifrån det populära uttrycket “casino utan registrering” kom till liv. Under de senaste månaderna har trenden ökat och du kan idag jämföra vilka av alla casinon som erbjuder registreringsfritt spelande på casinowings.se/casino-utan-konto.

Alla casinon behöver enligt lag identifiera sina spelare och innan Pay N Play lanserades var detta en knepig detalj för både spelaren och casinot. Detta sköttes helt och hållet manuellt genom att spelaren behövde skicka kopior av legitimation, räkningar eller lönespecifikation. Det fanns inga genvägar.

Tack vare att Pay N Play använder sig av BankID så kan alla spelare identifiera sig direkt med BankID eller Mobilt BankID. På det här sättet återfår casinot kontroll över identifieringen dag ett och hela den manuella processen kan försvinna delvis, eller oftast till och med helt.

Uttag inom 5 minuter

En annan fördel med den här innovativa tekniken är uttagen. Flera undersökningar bland casinospelare har under flera år visat att snabba uttag är ett av de allra största önskemålen när man spelar på ett casino. Vilket länge har varit omöjligt på grund av den långa manuella arbetsinsatsen som behövdes vid varje uttag. Bara för något år sedan var det vanligt att ett uttag, oavsett storlek, tog upp till två arbetsdagar att synas på bankkontot.

Den smarta kopplingen mellan Pay N Play, BankID och spelarens internetbank tillåter inte bara spelaren göra en insättning direkt utan det möjliggör även snabba uttag på samma sätt. Spelaren behöver bara ange en summa och identifiera sig med BankID, så finns vinsten på spelarens bankkonto oftast inom fem minuter. Lika säkert och snabbt, oavsett tid på dygnet.

Opinion

Försäkringskassan måste backa

Opinion
Opinion

Sedan 1 november har Försäkringskassan återgått till att kräva läkarintyg vid sjukfrånvaro. Det är ett bisarrt val mitt i en pandemi med råd om lokala restriktioner, bland annat i Skåne. Det är rimligt att Region Skåne kritiserar myndigheten för beslutet. Det är, som hälso- och sjukvårdsnämnden påpekar, alldeles för tidigt att gå tillbaka.

Det är en dålig idé av flera skäl: vården har viktigare saker för sig än att skriva intyg på att vuxna människor behöver vara hemma antingen för egen skull eller för att ta hand om barn. I pandemitider är det hänsynsfullt att stanna hemma för säkerhets skull och man bör inte göra det svårare för folk att vara försiktiga. Läkare kan inte dränkas i administration under den värsta hälsokatastrofen sedan aidsepidemin. Primärvården ska inte belastas med något utöver det allra viktigaste: att ta hand om sjuka. Det är provocerande när det finns folk som hoppar över vårdcentralsbesök om det inte är viktigt för att inte överbelasta vården om Försäkringskassan skapar en i sammanhanget onödig arbetsbelastning under en kris.

Med skärpta lokala råd för hur vi ska bete oss är det inte rimligt att man ska intyga varför man försöker vara försiktig och hänsynsfull mot sina medmänniskor.

Dessutom handlar det om att det kan vara läge med lite medmänsklighet. Detta är en tung och svår tid och det svenska kärleken till byråkrati och regelverk kan få ta en paus till vi återgår till något som liknar det normala. Som samhälle vinner vi inget på att jaga den som känner oro över smittspridningen och tar ansvar för att stoppa spridningen.

Försäkringskassan är inte i medlidandebranschen. Att fundera på hur dåligt folk mår av en viss hantering är inte en del av deras uppdrag. Men i det här fallet bör det vara det. Samhället har varken tid med onödig pappersexercis eller råd att bidra till ökad oro och ohälsa.

Försäkringskassan måste åter pausa det ordinarie regelverket och tillfälligt slopa kravet på sjukintyg.

Opinion

Otrygga barn, igen

Opinion
Opinion

Sveriges television har tittat på dem HVB-hem som fått kritik av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Hela en femtedel av alla hem får kritik, men det är en mindre del, 27 stycken, där det förekommer övergrepp man knappt kan föreställa sig att någon utsätter barn för, som att personal har tvingat pojkar att slåss för att underhålla dem, eller att man kastar barn i golvet och sätter ett knä mellan skulderbladen på dem. Det är en miljö där barn är rättslösa och värnlösa som skildras.

Det är givetvis svårt att ta väl hand om barn med särskilda behov, som mår dåligt och agerar ut. Att det ibland blir fel eller att en ung person känner sig missnöjd är nog oundvikligt, eftersom många av de unga egentligen inte vill vara på HVB-hem. Men alla är inte lämpade för att arbeta med ömtåliga unga. Det minsta man kan begära är att man begär utdrag ur brottsregistret så inte en före detta knarklangare arbetar med barn med drogproblem eller en våldsbenägen person arbetar med barn som agerar ut.

Några av de granskade hemmen svarar när de får frågor av SVT att de är ledsna för att det blivit fel och erkänner att de brustit. Andra svarar SVT på ett språk som är en blandning mellan kommunpressmeddelande och och byråkratfikonspråk. Man är stolt och glad och har fått höga betyg. Där drar man öronen åt sig och undrar hur intresserade de är av att förändras till det bättre.

Det måste gå lättare att stänga hem som gång på gång visar sig vara destruktiva för barnen. Alla är inte lämpade för de här arbetsuppgifterna och måste gå att omplacera till andra arbetsuppgifter om det blivit riktigt fel.

Ett av hemmet som faktiskt stängts efter många larm om missförhållanden säger att det känns ”skitfel” att de fått stänga. ”Skitfel” känns det också att Sverige är så dåliga på att ta hand om barn och unga som far illa. Att som i SVT:s granskning mena att man inte kan stänga ett HVB-hem för att det blir jobbigt för kommunen, visar att fokus finns på fel ställe. Barn ska inte komma ut från HVB-hem och må sämre än när de hamnade där.

Opinion

Jämställdheten offras på populismens altare

org-c17a3afd-4750-4f20-91d5-896622bf180e.jpg
Opinion
Opinion

Hässleholms kommun har beslutat att gå ur ett nätverk som länsstyrelsen och Kommunförbundet Skåne driver. Det heter Ett jämställt Skåne och syftet är att Skåne ska bli mer jämställt och då ”behöver arbetet ske systematiskt, i samverkan och vara baserat på kunskap”, som det står på nätverkets hemsida. Hässleholm lämnar nätverket under förevändning att studieförbundet Ibn Rushd är medlem. Och Hässleholms kommun gillar alltså inte Ibn Rushd, ett studieförbund med muslimsk inriktning. Bakgrunden är att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för några år sen tagit fram en rapport om Muslimska Brödraskapet, där organisationen påstås ha samröre med bland annat Ibn Rushd. Det är förstås allvarligt om Ibn Rushd samverkar med Muslimska Brödraskapet, men det är inte klarlagt och rapporten fick omfattande kritik för att vara konspiratorisk.

Genom att gå ur nätverket Ett jämställt Skåne verkar Hässleholms kommun enligt principen ”guilt by association”, vilket förstås kan fungera ibland. Men eftersom Ibn Rushd som godkänt studieförbund får statsbidrag både av folkbildningsrådet och bidrag från Region Skåne skulle det med samma logik kräva att Hässleholm går ur eller bryter samarbetet med till exempel Region Skåne. Och det tänker sannolikt inte Hässleholm göra.

Därför ligger det nära till hands att det är Ett jämställt Skåne som är huvudproblemet och att Hässleholms kommun inte vill jobba med jämställdhetsfrågor längre. Att Ibn Rushd bara är en förevändning för att kunna gå ur. Det är inte bara fegt utan också ett slag i luften. Att ett lokalt populistiskt parti liksom SD ägnar sig åt den här typen av frågor är kanske inte så konstigt, men att ett parti som Moderaterna går i deras fälla är svårbegripligt.

Samtidigt brukar vissa moderater visa tendenser till att nedvärdera jämställdhet som ett kunskapsområde och det kan tänkas att det är sådant som spelar in för Hässleholms kommuns beslut. Oavsett är det oklokt att lämna nätverket Ett jämställt Skåne.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL