Inrikes

Offer fick fingret avskuret – fyra misstänkta

En person fick sitt finger avskuret i ett samhälle i Skellefteå kommun. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Minst fyra personer är frihetsberövade för inblandning i ett våldsbrott på en ort i Skellefteå kommun, där en person fick ett finger avskuret och rånades.
PREMIUM

Enligt Norran utsattas offret för närmast tortyrliknande våld i en bostad i samhället, i samband med att han fick ett finger avskuret med kniv.

Brottet inträffade natten mot den 12 oktober och ett filmklipp som visar händelsen har spridits på sociala medier.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Kommunens julgran i Mora sågades ned

Den kommunala julgranen i Mora har sågats ned i natt. En person i 20-årsåldern, som höll i motorsågen, misstänks för skadegörelse. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes
Inrikes

Den kommunala julgranen i Mora utsattes under natten för en minst sagt omild behandling. Granen sågades ned med motorsåg vid tvåtiden på natten.

– Det är kommunens julgran som står mitt i Mora som sågats ned. Det är en rejäl pjäs på cirka 15 meter, säger polisens presstalesperson Lars Hedelin till TT.

Det finns inga uppgifter om att granen orsakat skador när den föll.

– Jag antar att den föll så bra den kunde, säger Lars Hedelin.

Totalt misstänks fyra personer för inblandning i trädfällningen.

– En person i 20-årsåldern höll i sågen och är misstänkt för skadegörelse och även vårdslöshet i trafik, säger Hedelin.

Enligt P4 Dalarna har även den julgran som var placerad i Noretrondellen fällts under natten. När det gäller den granen är det dock oklart vem eller vilka som ligger bakom.

Inrikes

Ungdomars psykiska hälsa försämrad under pandemin

Skola på distans har varit en tuff utmaning för många elever. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Ensamhet, ångest och stress. Enligt studier från i våras påverkades en majoritet av ungdomarna negativt av att behöva plugga på distans.
– Det mest oroväckande är att deras psykiska hälsa förändrades, säger Sabina Kapetanovic från Högskolan Väst.

I torsdags meddelade regeringen att landets gymnasieskolor från och med på måndag och året ut ska hålla stängt.

I stället ska undervisningen, som under flera månader i våras, ske på distans.

Enligt Sabina Kapetanovic på Högskolan Väst riskerar distansundervisningen att leda till en försämrad psykisk hälsa för många gymnasielever.

Så blev det i alla fall i våras, utifrån en studie med 1 700 ungdomar som Högskolan Väst och Jönköping University gjort.

– Eleverna upplever förändringar i sin vardag. Relationen till familjen förändras, det blir en del konflikter till exempel. De umgås också i lägre grad med sina kompisar, i en ålder då man brukar vända sig mycket till sina kompisar, säger Sabina Kapetanovic.

– Det är väldigt många som rapporterar att de kände sig ensamma i högre grad och samma sak med stress och depressiva inslag.

Oro för betygen

Omkring en tredjedel av ungdomarna i studien upplevde hemmavistelsen som positiv, bland annat tack vare mer tid med familjen. Men för en majoritet innebar hemmastudierna mest en negativ förändring.

– Föräldrar behöver naturligtvis ha detta i åtanke. Men situationen är ju förändrad för hela familjen egentligen, säger Sabina Kapetanovic.

– Av den orsaken är det viktigt att skolorna och kanske även socialtjänsten också anpassar sitt stöd utifrån att eleverna nu kommer att vara hemma igen.

Utöver rädslan för covid-19-smittan och saknaden efter kompisarna fanns i våras även en stor oro för hur det skulle gå med betygen.

– Det som de är mest oroliga för är hur deras skolframgång ska påverkas. Kommer de att klara av detta? Vi ser i resultaten att de i hög grad är oroliga över att inte ligga i fas med skolarbetet, säger Sabina Kapetanovic.

"Väldigt ensamma"

Det går igen även i en studie från Göteborgs universitet, där 87 elever som gick sista terminen på gymnasiet lämnat skriftliga redogörelser om hur de upplevde skolnedstängningen.

Genomgående är att distansundervisningen särskilt inledningsvis innebar en ökad arbetsbörda och stress, med trötthet och motivationsbrist som följd.

Många hade svårt att få tekniken att funka, att hitta en rutin för skolarbetet och ibland bara att ta sig upp ur sängen.

– Elevernas röster och tankar kommer väldigt nära i de här svaren. De oroade sig över jättemånga olika saker och kände sig väldigt ensamma, säger Ingrid Henning Loeb, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.

När gymnasieskolorna nu övergår till distansundervisning igen är det därför viktigt att skolans sociala funktion inte glöms bort, poängterar hon.

– Ensamheten har stora implikationer på lärandet, säger Ingrid Henning Loeb.

– Annars finns ju skolan alltid där. Men plötsligt försvinner allt socialt kring skolan. Och dessutom måste du ta ansvar för din framtid och se till att du får bra betyg.

Jens Bornemann/TT

FAKTA

Fakta: Så här svarade eleverna

I en studie som gjordes i maj i år lämnade 87 gymnasieelever runt om i landet skriftliga svar på hur de, med några veckor kvar till studenten, såg på distansstudierna. Här är några av svaren.

Om nackdelarna:

”Jag tycker att det är väldigt svårt att komma upp på morgonen och att ta eget ansvar”.

”Det svåraste är verkligen att man aldrig kan få hjälp av lärare på en gång, som man kan i skolan. Lättaste är kanske att man kan ligga i sängen.”

"Det svåraste har varit att man inte kommer utanför hemmet och sitter på samma plats som man äter, har skola och plugg."

"Det svåraste har absolut varit de sociala! Jobbigt att inte haft människor runt mig som pushar varandra."

"Stressen som finns där 24/7."

Om fördelarna:

"Jag trivs att jobba för mig själv. Jag har kunnat koncentrera mig bättre."

"Det lättaste är att utnyttja rasterna till skolarbete."

"Hemma kan jag fokusera och sitta i lugn och ro och skriva."

Källa: Studien "Online-and-alone (och ofta i sängen)", från Göteborgs universitet.

Inrikes

Fler julkort år? Många hoppas

Julkorten har blivit färre och färre. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Att skicka klassiska julkort till nära och kära är en tradition som haft en stadigt nedåtgående kurva i många år.
Kan pandemiåret 2020 bryta den trenden?

I fjol lade svenskarna omkring 14,5 miljoner julkort på brevlådan, en siffra som i rena tal kan låta mycket. Men antalet julhälsningar som skickas kors och tvärs över landet i juletid har minst sagt blivit färre de senaste tio åren.

2010 skickades exempelvis 35 miljoner julkort – 2016 var den siffran nere på 22 miljoner, enligt Postnords beräkningar. Julkorten hade däremot några av sina glansdagar på 1990-talet. 1996 skickade svenskarna iväg omkring 62,3 miljoner julkort.

Sålde fler frimärken

Postnord räknar med högtryck i december när fler väljer att handla klappar över nätet under rådande omständigheter. Stockholmsmässan i Älvsjö kommer bland annat att fungera som ett tillfälligt postombud där kunder kan hämta upp sina paket utan att behöva kliva ur bilen. Antalet paket som skickas iväg väntas nå nya toppnoteringar flera gånger om.

Men hur ser det ut för julkorten?

– Man kan tänka sig att det kommer att öka eftersom det finns färre möjligheter att träffas i år och då kommer det antagligen bli viktigare att skicka julkort och julklappar till nära och kära, säger Maria Ibsén, pressansvarig på Postnord.

Postnord tyckte sig se en viss förändring tidigare i år.

– Vi såg i våras att vi sålde ganska mycket mer frimärken än vi hade räknat med under våren och man gissar att det har att göra med den sociala distanseringen och att man inte träffar varandra. Då blir det ännu viktigare att skicka sina bevis på att man tänker på varandra, säger Maria Ibsén.

Många vill få julkort

Men spekulationerna om försäljningen av julkort är just spekulationer. Hur många julkort som skickats inför julen 2020 redovisar Postnord strax före julafton.

– Om den här pandemin kommer göra att det syns på något vis är långt ifrån säkert. Brevvolymerna i stort fortsätter att minska under hela det här året, säger hon.

Återkommande undersökningar från Postnord visar att många ändå gillar julkorten. Omkring sju av tio svenskar vill gärna få en julhälsning i brevlådan – en siffra som varit konstant i många år.

– Som skäl anger man att det tyder på att någon gjort sig besvär och att man bryr sig om varandra. Man gör den ansträngningen jämfört med att skicka ett sms eller ett mejl, säger Maria Ibsén.

Malin Johanson/TT

FAKTA

Fakta: Hur många julkort skickar vi?

Antalet skickade julkort de senaste åren:

2019: 14,5 miljoner.

2018: 16,5 miljoner.

2017: 20,5 miljoner.

2016: 22 miljoner.

2015: 22 miljoner.

2010: 35 miljoner.

Julkort med julfrimärke ska postas senast 16 december.

Källa: Postnord

Inrikes

Två svårt skadade i mordförsök i Mjölby

Två personer är svårt skadade efter ett grovt våldsbrott i Mjölby. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Två män i 20- och 25-årsåldern har förts till sjukhus med svåra skador efter ett grövre våldsbrott i Mjölby under natten till lördagen.

– Vi larmades till en adress i Mjölby strax efter 03-tiden natten till lördagen och när vi kom till platsen fann vi två personer som var allvarligt skadade av något vasst föremål, säger Lars-Göran Nilseryd, vakthavande befäl vid polisen.

En misstänkt gärningsman, en man i 35-årsåldern, kunde gripas på platsen. Två anmälningar om försök till mord har upprättats, enligt polisen. Brottsplatsen är avspärrad.

– Vi håller just nu på med teknisk undersökning och de vanliga rutinerna i ett sådant här ärende, säger Nilseryd.

De båda skadade personerna är förda till sjukhus med allvarliga skador.

Polisen misstänker att det har varit en fest på platsen.

– Vi kan inte säga något mer i nuläget, säger Lars-Göran Nilseryd.

Inrikes

Tidigare jullön ska motverka smittspridning

Strömsunds kommun betalar ut decemberlönen tidigare för att minska trängseln i julhandeln.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Strömsunds kommun ska betala ut decemberlönen två dagar tidigare än planerat för att minska risken för spridning av covid-19, rapporterar P4 Jämtland.

Kommunen skriver på sin hemsida att de cirka 2 600 personer som avlönas av kommunen får sin lön den 21 december, i stället för som planerat den 23, i ett försök att hjälpa till att sprida ut julhandeln.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Inrikes

Poliser förda till sjukhus efter biljakt

Två poliser skadades i en biljakt under fredagskvällen. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Två poliser har förts till sjukhus efter att deras bil kördes på under en polisjakt.

En patrull upptäckte en bil som bröt mot trafikreglerna under fredagskvällen på Djurgården i centrala Stockholm, men istället för att stanna försökte föraren i bilen köra ifrån patrullen som inledde en biljakt på förövaren.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Två skadade i mordförsök i Flemingsberg

Två män har förts till sjukhus efter att ha blivit knivhuggna i Flemingsberg. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man knivskars svårt utanför en restaurang i Flemingsberg, sydväst om Stockholm, under fredagskvällen.

Strax efter det första larmet stapplade en annan knivhuggen man in på en bensinmack i samma område.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

"Det är inte roligt att bo i Norge längre"

Norges nya karantänsregler har ställt till det i livet för svenskarna Caroline Danielsen och Anna Rapp.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes
Inrikes Separation från familjemedlemmar, orättvisa regler och negativ påverkan på den svensk-norska relationen. Norges strikta inreseregler med karantänhotell kritiseras hårt av drabbade svenskar.
– Jag har bott i Norge i många år men det är inte roligt längre, säger Anna Rapp.
PREMIUM

Caroline Danielsen har aldrig brytt sig om att bli norsk medborgare. Visserligen bor hon i Norge halva tiden, hennes fru är norsk och de väntar ett halvnorskt barn. Men medborgarskap – varför skulle hon behöva det?

– Jag har alltid tagit för givet att gränserna kommer att vara öppna och att det nordiska samarbetet ska fungera. Jag tror att den bilden kommer att förändras nu, säger Caroline Danielsen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL