Inrikes

Man skjuten av polis i Grums

En man har skjutits av polis i Grums i natt.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man har skjutits av polis i Grums i Värmland natten till tisdagen. Skadeläget för mannen är oklart.

– En person är skjuten av polis och förd till sjukhus. Något mer kan vi inte säga i nuläget, säger Diana Qudhaib, polisens presstalesperson i region Bergslagen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Fler julkort år? Många hoppas

Julkorten har blivit färre och färre. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Att skicka klassiska julkort till nära och kära är en tradition som haft en stadigt nedåtgående kurva i många år.
Kan pandemiåret 2020 bryta den trenden?

I fjol lade svenskarna omkring 14,5 miljoner julkort på brevlådan, en siffra som i rena tal kan låta mycket. Men antalet julhälsningar som skickas kors och tvärs över landet i juletid har minst sagt blivit färre de senaste tio åren.

2010 skickades exempelvis 35 miljoner julkort – 2016 var den siffran nere på 22 miljoner, enligt Postnords beräkningar. Julkorten hade däremot några av sina glansdagar på 1990-talet. 1996 skickade svenskarna iväg omkring 62,3 miljoner julkort.

Sålde fler frimärken

Postnord räknar med högtryck i december när fler väljer att handla klappar över nätet under rådande omständigheter. Stockholmsmässan i Älvsjö kommer bland annat att fungera som ett tillfälligt postombud där kunder kan hämta upp sina paket utan att behöva kliva ur bilen. Antalet paket som skickas iväg väntas nå nya toppnoteringar flera gånger om.

Men hur ser det ut för julkorten?

– Man kan tänka sig att det kommer att öka eftersom det finns färre möjligheter att träffas i år och då kommer det antagligen bli viktigare att skicka julkort och julklappar till nära och kära, säger Maria Ibsén, pressansvarig på Postnord.

Postnord tyckte sig se en viss förändring tidigare i år.

– Vi såg i våras att vi sålde ganska mycket mer frimärken än vi hade räknat med under våren och man gissar att det har att göra med den sociala distanseringen och att man inte träffar varandra. Då blir det ännu viktigare att skicka sina bevis på att man tänker på varandra, säger Maria Ibsén.

Många vill få julkort

Men spekulationerna om försäljningen av julkort är just spekulationer. Hur många julkort som skickats inför julen 2020 redovisar Postnord strax före julafton.

– Om den här pandemin kommer göra att det syns på något vis är långt ifrån säkert. Brevvolymerna i stort fortsätter att minska under hela det här året, säger hon.

Återkommande undersökningar från Postnord visar att många ändå gillar julkorten. Omkring sju av tio svenskar vill gärna få en julhälsning i brevlådan – en siffra som varit konstant i många år.

– Som skäl anger man att det tyder på att någon gjort sig besvär och att man bryr sig om varandra. Man gör den ansträngningen jämfört med att skicka ett sms eller ett mejl, säger Maria Ibsén.

Malin Johanson/TT

FAKTA

Fakta: Hur många julkort skickar vi?

Antalet skickade julkort de senaste åren:

2019: 14,5 miljoner.

2018: 16,5 miljoner.

2017: 20,5 miljoner.

2016: 22 miljoner.

2015: 22 miljoner.

2010: 35 miljoner.

Julkort med julfrimärke ska postas senast 16 december.

Källa: Postnord

Inrikes

Två svårt skadade i mordförsök i Mjölby

Två personer är svårt skadade efter ett grovt våldsbrott i Mjölby. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Två män i 20- och 25-årsåldern har förts till sjukhus med svåra skador efter ett grövre våldsbrott i Mjölby under natten till lördagen.

– Vi larmades till en adress i Mjölby strax efter 03-tiden natten till lördagen och när vi kom till platsen fann vi två personer som var allvarligt skadade av något vasst föremål, säger Lars-Göran Nilseryd, vakthavande befäl vid polisen.

En misstänkt gärningsman, en man i 35-årsåldern, kunde gripas på platsen. Två anmälningar om försök till mord har upprättats, enligt polisen. Brottsplatsen är avspärrad.

– Vi håller just nu på med teknisk undersökning och de vanliga rutinerna i ett sådant här ärende, säger Nilseryd.

De båda skadade personerna är förda till sjukhus med allvarliga skador.

Polisen misstänker att det har varit en fest på platsen.

– Vi kan inte säga något mer i nuläget, säger Lars-Göran Nilseryd.

Inrikes

Tidigare jullön ska motverka smittspridning

Strömsunds kommun betalar ut decemberlönen tidigare för att minska trängseln i julhandeln.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes

Strömsunds kommun ska betala ut decemberlönen två dagar tidigare än planerat för att minska risken för spridning av covid-19, rapporterar P4 Jämtland.

Kommunen skriver på sin hemsida att de cirka 2 600 personer som avlönas av kommunen får sin lön den 21 december, i stället för som planerat den 23, i ett försök att hjälpa till att sprida ut julhandeln.

" Vi ser hela tiden över vilka åtgärder vi kan genomföra för att minska risken för smittspridning. Med en något tidigare löneutbetalning skapar vi förutsättningar för en tryggare julhandel vilket är värdefullt både för våra företag och invånare", säger kommundirektör Anneli Svensson i en kommentar på kommunens hemsida.

Beatrice Nordensson/TT

Inrikes

Poliser förda till sjukhus efter biljakt

Två poliser skadades i en biljakt under fredagskvällen. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Två poliser har förts till sjukhus efter att deras bil kördes på under en polisjakt.

En patrull upptäckte en bil som bröt mot trafikreglerna under fredagskvällen på Djurgården i centrala Stockholm, men istället för att stanna försökte föraren i bilen köra ifrån patrullen som inledde en biljakt på förövaren.

– Mannen körde mycket vårdslöst genom att köra mot rött och i mycket hög fart, säger Mats Eriksson, presstalesperson vid Stockholmspolisen.

Biljakten slutade med att mannen körde på en annan, stillastående polisbil och skadade de två poliserna som befann sig i bilen,

– Den här bilen ställde upp sig för att stoppa gärningsmannen. När de inser att han inte tänker stanna kör de undan, men han hinner köra in i dem. De är inte allvarligt skadade, men chockade, säger Mats Eriksson.

Även gärningsmannen, som är i 25-årsåldern, fördes till sjukhus, men ska inte vara allvarligt skadad. Han misstänks nu för försök till grov misshandel och för att med uppsåt ha kört på polisbilen.

Inrikes

Två skadade i mordförsök i Flemingsberg

Två män har förts till sjukhus efter att ha blivit knivhuggna i Flemingsberg. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man knivskars svårt utanför en restaurang i Flemingsberg, sydväst om Stockholm, under fredagskvällen.

Strax efter det första larmet stapplade en annan knivhuggen man in på en bensinmack i samma område.

– I det senare fallet har vi också fått uppgifter om en skottlossning, men det har vi inte hittat några spår av. Mannen har inte heller träffats av några skott, säger Mats Eriksson, presstalesperson vid Stockholmspolisen.

En tredje person har också anhållits misstänkt för grov misshandel i det första fallet. Samtliga inblandade är 18-25 år.

– Vi ser en koppling mellan de två händelserna och tror att de kan höra ihop, men allt är fortfarande ganska rörigt så vi kan inte säga det med säkerhet, säger Mats Eriksson.

De båda skadade männen fördes till sjukhus.

– Men det ska inte vara livshotande skador, säger Mats Eriksson.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Spincasino.se

Sverige agerar annorlunda än omvärlden i corona-tider!

Spincasino.se Många delar av världen står och gapar över hur få åtgärder vi i Sverige har gjort i jämförelse med omvärlden när det kommer till covid-19 pandemin. Många länder har undrat om Sverige är ute efter att göra sig av med sina egna invånare och att vi kan klassas som ansvarslösa. Trots detta så fortsätter vi svenskar att ta det relativt lugnt och de allra flesta tycker inte att det är kul och vill helst att allt ska bli som vanligt, men alla hjälps åt och gör det bästa av situationen.

Svenskarna tycks lita på sina medmänniskor

Vad beror lugnet vi bär på egentligen, när resten av jorden skakar av rädsla? En teori kan vara att vi i Sverige är väldigt solidariska och hjälps åt när det gäller och har tillit till varandra. Vi har dessutom levt väldigt bra så alla generationer som lever idag har varit fria från krig och fattigdom. Länder som har misär nära i sina minnen tenderar att reagera starkare i krissituationer, vilket inte alls är konstigt.

Vi svenskar litar på att de som är sjuka håller sig hemma och gör även detsamma själva om vi har symptom. Vi hjälper våra familjemedlemmar att handla om de är sjuka och luft-kramas från 2 meters avstånd för att inte råka smitta varandra även då vi inte ens har symtom själva, bara för att vi vill skydda våra älskade familjemedlemmar i riskgrupperna. Vissa tanter sitter i dörröppningarna i hyreshusen och stickar tillsammans. Mormödrar skickar brev till sina barnbarn som barnen får svara på i väntan på att snart återförenas igen. Det är något väldigt älskvärt över vår tillit till varandra och vår tro på att “allting ordnar sig alltid” är stark även i svårare tider!

Saker att göra under karantän:

1. Lär dig något nytt - Varför inte använda tiden till något vettigt och googla eller youtuba jordens historia eller deep-diva i något som du vill lära dig mer om som t.ex matlagning, odling, pyramiderna i Egypten, kvantfysik - ja bara fantasin sätter gränser.

2. Spela spel - Varför inte ta fram gamla sällskapsspel eller spelen du spelade när du var liten? Kanske har du ett super Nintendo som ligger och skräpar och är laddad för lite Mario? Eller spela något från datorn eller satsa på att snurra några spins online.

3. Meditera - stäng av ljuden och låt ditt sinne vila, sätt dig ner, gärna i soluppgången och lyssna på ljudet från naturen. Kanske kan du höra fåglarna kvittra, en bäck som porlar. Sätt dig i stillheten och var mottaglig en stund och låt dig själv slappna av i både knopp och kropp.

4. Skaffa en ny hobby - Släpp Netflix för en stund, varför inte skaffa en ny hobby där du kan uttrycka dig? Det kan vara allt från sång, dans, konst, matlagning, sy, skapa smycken etc. Att skapa gör oss lyckliga!

5. Plantera blommor - Det är äntligen vår och det är dags att förodla alla grönsaker och örter inför sommaren. Eller varför inte plantera om och ta sticklingar på redan existerande växter i hemmet? Att sätta händerna i jord har vetenskapligt visat sig vara lugnande och helande för oss - vad väntar du på? Back to nature!

Inrikes

"Det är inte roligt att bo i Norge längre"

Norges nya karantänsregler har ställt till det i livet för svenskarna Caroline Danielsen och Anna Rapp.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes
Inrikes Separation från familjemedlemmar, orättvisa regler och negativ påverkan på den svensk-norska relationen. Norges strikta inreseregler med karantänhotell kritiseras hårt av drabbade svenskar.
– Jag har bott i Norge i många år men det är inte roligt längre, säger Anna Rapp.

Caroline Danielsen har aldrig brytt sig om att bli norsk medborgare. Visserligen bor hon i Norge halva tiden, hennes fru är norsk och de väntar ett halvnorskt barn. Men medborgarskap – varför skulle hon behöva det?

– Jag har alltid tagit för givet att gränserna kommer att vara öppna och att det nordiska samarbetet ska fungera. Jag tror att den bilden kommer att förändras nu, säger Caroline Danielsen.

Nu lyser Sverige ilsket rött på norska Folkhelseinstituttets karta över Europa. Det gör nästan alla länder.

Rött betyder hög smittspridning, och hårda karantänsregler för alla som vill komma in i landet. Den gräns som på många platser inte existerat som mer än en ensam vägskylt är nu högst verklig. Sedan den 9 november har reglerna skärpts ytterligare och alla inresande från röda länder måste förutom att visa upp ett negativt coronatest sitta i karantän i tio dagar.

Karantän på hotell

Har man inte en fast adress, eller en arbets- eller uppdragsgivare, i landet är det vistelse på ett särskilt karantänhotell som gäller, i stället för i hemmet som tidigare. Hotellet ska dessutom betalas för ur egen ficka.

För många innebär det att de knappt kommer att hinna träffa sin familj innan julledigheten är slut, eftersom majoriteten av semestern måste tillbringas på hotell.

– Man blir väldigt beroende av de förutsättningar man får på hotellet, man kan inte betala mer för att få annan mat om man är allergisk eller en högre standard för mig som är gravid, säger Caroline Danielsen.

Hon och frun övervägde att ställa in resan till Lofoten helt – men bedömde att de ändå behöver åka på grund av familjeskäl. Caroline Danielsen betonar att hon inte har något emot att sitta i karantän i sitt eget hem, men är kritisk till systemet med hotell.

Reglerna har kritiserats även på andra håll. Syftet är att minska importsmitta in i Norge, men många menar att de är diskriminerande och orättvisa – med allt för många undantag för grupper som slipper hotellkarantän.

"Slår skevt"

För Anna Rapp blir den här julen den första på 48 år utan hennes föräldrar. Hon och maken bor i Selbu utanför Trondheim sedan cirka 16 år tillbaka, medan föräldrarna bor i Sverige.

– Jag har bott i Norge i många år, men det är inte roligt längre, säger hon.

Hon säger att Norge "har lyckats på många sätt" med sin coronahantering, men menar att reglerna kring hotellkarantänen är orättvisa.

– Reglerna slår så skevt. Den drabbar invandrare, folk som inte är norsknorska. Den drabbar arbetskraftsinvandring och folk som inte äger sin bostad i Norge, det blir en klasskillnad.

Just att personer som äger sin bostad får sitta i karantän hemma tillsammans med sin familj, medan personer som hyr måste sitta på karantänhotell har varit en het fråga i debatten.

Många undantag

Caroline Danielsens fru äger ett hus i Lofoten, så förhoppningen är att de båda får sitta i karantän där.

– Men det har varit en väldigt stor oro, det verkar vara ganska godtyckligt i hur de tillämpar reglerna, säger hon.

TT: Kan du ha någon förståelse för varför Norge har sådana här regler?

– Jag förstår att den norska strategin är att ta i med hårdhandskarna, men det här är ett regelverk med väldigt många undantag. Det är en ganska liten grupp som hamnar i hotellkarantänen, och det finns nog ingen koppling egentligen till att just den gruppen inte skulle sköta sin hemkarantän.

Anna Rapp är orolig för att de stänga gränserna i längden ska påverka relationen mellan Sverige och Norge.

– Det är en kraftig åtgärd att ha gränserna stängda på det här sättet och jag tror att många svenskar känner att det inte blir så attraktivt att bo i Norge längre, säger hon.

Kumar Vasan kommer från Indien men bor i Göteborg. Hans fru bor i Norge, och planen var att de båda skulle bosätta sig där tillsammans. Men de stängda gränserna satte stopp för det – och istället har det gått långa tidsperioder under vilka paret inte har kunnat träffas alls.

– Jag förstår att Norge försöker stoppa smittan och skydda landet, men de här restriktionerna är partiska och har för många undantag. Just nu matchar inte Norges handlingar den tro på jämlikhet som de är så kända för.

Kumar Vasan och hans fru har nu beslutat sig för att istället flytta till Sverige båda två – en direkt konsekvens av Norges gränsrestriktioner.

– Sverige separerar inte kärlekspar från varandra, säger han.

Alice Nordevik/TT

'Regelverket är komplicerat och det slår inte rätt', säger Caroline Danielsen om de norska inresereglerna.
"Regelverket är komplicerat och det slår inte rätt", säger Caroline Danielsen om de norska inresereglerna.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
'Jag är orolig för att det här påverkar relationerna mellan svenskar och norrmän', säger Anna Rapp.
"Jag är orolig för att det här påverkar relationerna mellan svenskar och norrmän", säger Anna Rapp.
Foto: Privat
Kumar Vasan och hans fru har beslutat sig för att flytta till Sverige istället för Norge på grund av den stängda gränsen.
Kumar Vasan och hans fru har beslutat sig för att flytta till Sverige istället för Norge på grund av den stängda gränsen.
Foto: Privat

FAKTA

Fakta: Norges karantänhotell

I vissa fall får man sitta i karantän i sitt eget hem. Det gäller om man är folkbokförd i Norge, äger en bostad i Norge som man kan sitta i karantän i eller personer som har kommit till landet för att arbeta, vars arbetsgivare tillhandahåller ett privat rum eller en privat bostad under karantänperioden.

Även norska studenter som studerar i andra länder undantas reglerna och får sitta i karantän till exempel hemma hos sina föräldrar.

Övriga ska tillbringa de tio karantänsdygnen på ett särskilt karantänhotell. För vistelsen betalar vuxna 500 norska kronor per dygn, medan barn i åldern 10-18 år betalar 250 norska kronor per dygn. Arbetsgivare betalar 1 500 norska kronor per dygn. Resten av utgifterna betalas av staten.

Under karantänen får man inte arbeta och barn får inte gå i skola eller på dagis. Man får inte heller resa med kollektivtrafik. Däremot får man röra sig utanför hotellet så länge man undviker kontakt med andra människor.

Man ska ges möjlighet till ett coronatest på karantänhotellet, men får inte bryta karantänen även om man skulle testa negativt.

Källa: Norges regering

FAKTA

Fakta: De slipper karantän helt

Majoriteten av alla som reser in till Norge från ett rött land måste sitta i tio dagars karantän, antingen på hotell eller i sitt hem. Men det finns tre undantag, personer som inte behöver sitta i karantän alls:

– Personer som kan dokumentera att de under de senaste sex månaderna har genomgått en covid-19-infektion.

– Personer som reser till Norge för att genomföra avtalat eller fast besök mellan föräldrar och barn. Detsamma gäller för dem som återvänder till Norge efter att ha genomfört ett besök med föräldrar eller barn i utlandet.

– Personer som norska statliga myndigheter har bjudit in av utrikespolitiskt viktiga anledningar.

Källa: Norges regering

Inrikes

Kritiker: Norska karantänhotell är internering

Norges nya hårda inreserestriktioner med karantänhotell får kritik. På bilden statsminister Erna Solberg (H). Arkivbild.
Foto: Jil Yngland/TB/TT
Inrikes
Inrikes Karantänhotell – en nödvändig åtgärd för att stoppa smittspridning, eller ett brott mot mänskliga rättigheter?
Norges nya, skärpta inreseregler har mötts av hård kritik.

– Situationen är väldigt allvarlig, sade Norges statsminister Erna Solberg i början av november.

Då hade smittspridningen i landet börjat ta fart igen och regeringen skärpte de redan strikta inresereglerna. För personer som reser från länder som är rödmarkerade på norska Folkhelseinstituttets karta, och därmed anses ha hög smittspridning, är det hårda krav som gäller.

För att få komma in i landet ska man kunna visa upp ett nytaget negativt coronatest, och när man väl kommit över gränsen gäller tio dagars karantän. Men den tidigare möjligheten att få sitta i karantän hos en vän eller släkting har tagits bort, i stället inkvarteras alla resenärer i särskilda karantänhotell – som dessutom ska betalas ur egen ficka.

"En form av internering"

Syftet är att förhindra importsmitta, men reglerna har mötts av hård kritik. När regeringen öppnade för synpunkter i samband med att restriktionerna föreslogs förlängas strömmade ifrågasättanden in.

Bland annat handlar kritiken om de många undantagen som görs. Till exempel får personer som äger en bostad i Norge sitta i hemmakarantän, medan personer som hyr sin bostad måste bo på karantänhotell.

Branschorganisationen Advokatföreningen vill att karantänshotellen ska slopas helt eftersom huvudmålgruppen, arbetsresande, kan slippa undan reglerna så länge arbetsgivaren ordnar ett rum åt sin anställda. I stället, menar Advokatföreningen, slår reglerna hårt mot personer som har familj i Norge.

– Karantänhotell är i realiteten en form av internering, det är väldigt ingripande. Som det är beskrivet träffar det inte heller dem man är mest intresserad av att fånga upp, säger generalsekreteraren Merete Smith till tidningen VG.

"Viktig åtgärd"

Anna Nylund, juridikprofessor vid universitetet i Tromsø, går så långt som att säga att karantänhotellen kan bryta mot mänskliga rättigheter, eftersom de förhindrar rörelsefriheten i för hög grad.

– Eftersom det är ett så stort ingrepp måste möjligheten att klaga och bedömningen om ingreppet är ett proportionellt vara reell. I dag finns det ingen annan möjlighet att klaga än om man stämmer staten för brott mot de mänskliga rättigheterna, och det är inte en reell möjlighet, säger hon till NRK.

Även ESA, tillsynsorgan för det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, har kontaktat norska myndigheter för att få information om karantänhotellen och ta reda på om de är diskriminerande, rapporterar nyhetsbyrån NTB.

Den norska regeringen arbetar nu med att ta fram en ny förordning om restriktionerna. Men Lars Jacob Hiim (Høyre), statssekreterare i justitiedepartementet, säger till NRK att han inte kan lova att restriktionerna förändras.

– Vi har infört karantänhotell för att få bukt med importsmitta. Det är en viktig åtgärd när vi ser att många land runt oss är röda. Den förordning vi har nu är tillfällig, nu jobbar vi med att ta fram en ny lag och en ny förordning, säger han till NRK.

Alice Nordevik/TT

FAKTA

Fakta: Norges karantänhotell

I vissa fall får man sitta i karantän i sitt eget hem. Det gäller om man är folkbokförd i Norge, äger en bostad i Norge som man kan sitta i karantän i eller om man har kommit till landet för att arbeta, och har en arbetsgivare som tillhandahåller ett privat rum eller en privat bostad under karantänperioden.

Även norska studenter som studerar i andra länder undantas reglerna och får sitta i karantän till exempel hemma hos sina föräldrar.

Övriga ska tillbringa de tio karantänsdygnen på ett särskilt karantänhotell. För vistelsen betalar vuxna 500 norska kronor per dygn, medan barn i åldern 10-18 år betalar 250 norska kronor per dygn. Arbetsgivare betalar 1 500 norska kronor per dygn. Resten av utgifterna betalas av staten.

Under karantänen får man inte arbeta och barn får inte gå i skola eller på dagis. Man får inte heller resa med kollektivtrafik. Däremot får man röra sig utanför hotellet så länge man undviker kontakt med andra människor.

Man ska ges möjlighet till ett coronatest på karantänhotellet, men får inte bryta karantänen även om man skulle testa negativt.

Källa: Norges regering

Inrikes

Motorsågsmassaker på Moras julgran

Den kommunala julgranen i Mora har sågats ned i natt. En person i 20-årsåldern, som höll i motorsågen, misstänks för skadegörelse. Arkivbild.
Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL / TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Den kommunala granen i Mora utsattes under natten för en minst sagt omild behandling. Julgranen sågades, vid tvåtiden på natten, ned med motorsåg.

– Det är kommunens julgran som står mitt i Mora som sågats ned. Det är en rejäl pjäs på cirka 15 meter, säger polisens presstalesperson Lars Hedelin till TT.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL