Utrikes

Kina bekämpar nya utbrott med masskarantän

Karantänanläggningen utanför Shijiazhuang under uppbyggnad. Bilden, som släppts av den statliga nyhetsbyrån Nya Kina, är från den 16 januari.
Foto: Yang Shiyao/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ett karantäncenter med plats för tusentals smittade byggs i snabb takt i nordöstra Kina.
Myndigheterna förbereder för att kunna flytta hela byar för att bekämpa de lokala virusutbrott som fortsätter att blossa upp i landet.
PREMIUM

Intensivt arbete pågår dygnet runt på ett vidsträckt fält i utkanten av staden Shijiazhuang där den enorma karantänanläggningen uppförs.

Den ska ha plats för 4 000 människor när den står färdig, enligt planen redan om några dagar.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Overklighetskänsla på gatorna i Washington

Washingtonborna Allison Fiorello och Susan Seutter är ute på en löprunda i Washington DC.
Foto: Mattias Lundblad/TT
Utrikes
Utrikes Det är en belägrad stad som möter dem som tar sig ut på Washington DC:s gator. Minst 21 500 soldater vaktar huvudstaden inför att Donald Trump lämnar presidentposten och Joe Biden tillträder.
– Det känns overkligt, som att vara i en tv-serie, säger Washingtonbon Susan Seutter till TT:s utsända.

Antalet soldater som vaktar huvudstaden är fler än vad USA har på plats i Irak och Afghanistan sammanlagt. De ska hindra nya oroligheter, efter det att Trumpanhängare stormade kongressen den 6 januari.

Ett två meter högt stängsel med rakbladstråd har satts upp runt ett stort område kring kongressbyggnaden Kapitolium, där Joe Biden svär presidenteden på onsdagen.

Polisbilar med blinkande blåljus spärrar av vägarna en kilometer utanför kongressområdet. 13 av stadens tunnelbanestationer är avstängda. I gathörnen syns klungor av soldater från nationalgardet i grönbeiga kamouflageuniformer, småpratande med poliser.

– Det känns overkligt, som att vara i en tv-serie, säger Washingtonbon Susan Seutter som är ute och joggar med sin kompis Allison Fiorello längs med avspärrningarna runt Kapitolium på tisdagsmorgonen.

Nödläge utlyst

Washingtons borgmästare Muriel Bowser utlyste nödläge efter kaoset i Kapitolium den 6 januari, fram till dagen efter det att Biden svurit presidenteden. Hon avråder besökare från att komma till staden. Federala polisen FBI har varnat för nya oroligheter i huvudstaden och även delstatshuvudstäderna under veckan.

– Det är en märklig stämning i staden och folk är rädda, säger Susan Seutter, och fortsätter:

– Vi hade räknat med att hålla oss inomhus under dagarna kring installationen, men staden känns väldigt befäst och stillsam nu, så vi vågade oss ut för att jogga.

– Det är viktigt att få vardagen att kännas så normal som möjligt och inte bara gömma sig hemma, säger Allison Fiorello, som har med sin dotter i en barnvagn på joggingturen.

Svårt att avgöra

Allison Fiorello och Susan Seutter följer med i nyheterna och försöker undersöka sannolikheten för nya oroligheter i staden.

– Men det är svårt att avgöra hur stor risken är. Jag tror att någon kommer att försöka göra något. Men det är väldigt hög säkerhet här så jag tror inte att de kommer långt, säger Susan Seutter.

Eric Owiti, 34, promenerar förbi en samling militärfordon fem kvarter från National Mall, den stora parken vid Vita huset och kongressen. Soldater med automatvapen dirigerar trafiken och kontrollerar legitimation på dem som passerar förbi.

– Det känns obehagligt, men det är nödvändigt den här veckan, säger han.

Trumpanhängare efterlysta

Banker och butiker har täckt sina skyltfönster med spånskivor. Vid en busshållplats sitter en skylt med bilder på Trumpanhängare som är efterlysta av polisen för attacken mot Kapitolium.

Flera av de projekt som Eric Owiti arbetar med som civilingenjör är satta på paus den här veckan, berättar han.

– Allt i staden står stilla. Vägspärrarna, och att många tunnelbanestationer är stängda gör det svårt att ta sig runt.

Eric Owiti kommer hålla sig hemma på onsdagen, då Joe Biden svärs in.

– I vanliga fall hade jag gärna lyssnat på Bidens installationstal på plats, men nu ska jag följa det på tv i stället. Jag tror att han blir en bra president som kan ena landet och ta hand om pandemin, säger han.

Jonas Cullberg/TT

Nationalgardet på Washington DC:s gator. Säkerheten är stor utanför Kapitolium inför ceremonin under onsdagen där Joe Biden formellt svärs in som USA:s näste president.
Nationalgardet på Washington DC:s gator. Säkerheten är stor utanför Kapitolium inför ceremonin under onsdagen där Joe Biden formellt svärs in som USA:s näste president.
Foto: Mattias Lundblad/TT
Washingtonbon Eric Owiti.
Washingtonbon Eric Owiti.
Foto: Mattias Lundblad/TT

Utrikes

Så många vill EU ska ha vaccinerats i mars

EU:s hälsokommissionär Stella Kyriakides. Arkivfoto.
Foto: Yves Herman/AP/TT
Utrikes
Utrikes I mars ska 80 procent av vårdpersonalen och åldringarna i EU ha vaccinerats mot covid-19, manar EU-kommissionen i nya skarpa mål.
Mer hjälp utlovas också till länder utanför unionen.

EU:s hälsokommissionär Stella Kyriakides vet visserligen mycket väl om att det är medlemsländerna själva som avgör vem och hur det ska vaccineras.

Ändå trycker hon på för att betona vikten av att alla gör sitt och gärna i samma takt.

– 27 är starkare än en, säger Kyriakides på en presskonferens i Bryssel om tisdagens nya målsättning.

Förhoppningen är att minst 80 procent av alla över 80 år samt lika stor andel av vårdpersonalen ska ha vaccinerats redan i mars – om bara drygt 1,5 månad. Och senast i sommar ska 70 procent av den vuxna befolkningen i EU ha fått sina sprutor.

– De här målen är möjliga att nå. Vi kommer på alla sätt vi kan att hjälpa medlemsstaterna att nå dem, säger Kyriakides.

Stöd till Afrika

Ett annat löfte från kommissionären är ett system för att få EU-länderna att dela med sig av sina vaccin. Det kommer sedan FN:s världshälsoorganisation WHO varnat för ett "katastrofalt moraliskt misslyckande" när världens rika länder vaccinerar sig själva i första hand och låter resten vänta.

– Vi har ett ansvar: att använda vår styrkeposition för att hjälpa andra. Genom vaccindelningsmekanismen kommer vi att hjälpa prioriterade grupper på västra Balkan och i närområdet, liksom hälsopersonal i låginkomstländer, främst i Afrika, sade Kyriakides i ett framträdande i EU-parlamentet tidigare under tisdagen.

EU är redan den hittills största bidragsgivaren till FN:s globala vaccinprogram Covax med motsvarande 8,5 miljarder kronor.

För långsamt?

Runt om i EU går debatten het om huruvida EU borde ha upphandlat mer vaccin till de egna medborgarna och snabbare pressat på för att godkänna de vaccin som tagits fram.

Majoriteten i EU-parlamentet och bland medlemsländernas regeringar ger ändå tummen upp.

– Tack vare EU-kommissionen och medlemsländernas gemensamma arbete har vi haft en starkare förhandlingsposition än om alla enskilda länder skulle ha gjort det själv. Det betyder mer vaccin till ett bättre pris och med bättre villkor, anser den nederländska kristdemokraten Esther de Lange i EU-parlamentet.

Mer öppenhet?

Jämförelser med andra länder och områden är samtidigt svåra att göra då detaljerna i kontrakten med de stora vaccinproducenterna till stor del är affärshemligheter som inte offentliggjorts.

Utläckta uppgifter talar exempelvis om att Israel – som kommit långt i sin vaccinering – ska ha betalat mycket mer per dos till tysk-amerikanska Biontech-Pfizer än vad EU gjort, och dessutom lovat serva företaget med allehanda personuppgifter på de vaccinerade.

I EU-parlamentet efterlyser man mer information från läkemedelsindustrin och kommissionen.

– Mer öppenhet är det enda som kan få bukt med den utbredda åsikten – oavsett om den är rätt eller fel – att vinsten är viktigare än människorna i den här industrin, säger Esther de Lange.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: EU och vaccineringen

EU-kommissionen har förhandlat och skrivit avtal med en rad vaccinproducenter för att garantera leveranser till EU:s medlemsländer. Totalt har kommissionen säkrat mer än 2,3 miljarder doser från sex olika företag, samt gjort preliminära uppgörelser med ytterligare två.

Hittills har EU:s läkemedelsmyndighet EMA godkänt två covid-19-vaccin. Från Biontech-Pfizer, som godkändes den 21 december 2020, har EU bokat upp totalt 600 miljoner doser. Från Moderna, som godkändes den 6 januari, kommer ytterligare 160 miljoner.

Den 29 januari väntas beslut om att godkänna vaccinet från Astra-Zeneca, varifrån EU beställt 400 miljoner doser.

Vaccinen fördelas i omgångar och i förhållande till folkmängden till de medlemsländer som anmält sitt intresse att vara med.

Utrikes

Källor: Ingen benådning för Giuliani

Donald Trumps juridiske rådgivare Rudy Giuliani. Arkivbild.
Foto: Mike Mulholland/AP/TT
Utrikes
Utrikes Rapstjärnan Lil Wayne finns sannolikt med på den lista över personer som Donald Trump kommer att benåda under sin sista heldag som USA:s president, uppger källor för Reuters.

Trump väntas utfärda över hundra benådningar eller strafflindringar under tisdagen.

Lil Wayne riskerar upp till tio års fängelse för att ha burit en laddad guldpläterad pistol under en flygresa till Florida i ett privatplan. Under presidentvalskampanjen i höstas twittrade rapparen ut ett foto där han poserade tillsammans med Donald Trump, och uttryckte stöd för presidentens förslag till rättsreformer.

Med på listan finns sannolikt även Sheldon Silver, tidigare talman i New Yorks delstatsparlament som 2015 dömdes för korruption, enligt Reuters källor.

Anklagats för bedrägeri

Däremot väntas Trump varken benåda sin juridiske rådgivare Rudy Giuliani – som gått i fronten för presidentens fruktlösa försök att hitta belägg för valfusk – eller sin tidigare kontroversiella chefsstrateg Steve Bannon.

Då ingen av dem är dömda skulle det handla om en så kallad preventiv benådning (pre-emptive pardon) för potentiella framtida åtal. Detta har skett tidigare. När Richard Nixon avgick efter Watergateskandalen benådades han "fullt och villkorslöst" av sin efterträdare Gerald Ford för alla brott han kunde tänkas ha begått mot landet under sin tid som president.

Bannon har anklagats för bedrägeri i samband med en insamlingskampanj till Trumps murbygge längs gränsen mot Mexiko. I Giulianis fall är det mer oklart vad en eventuell process skulle kunna handla om, men han har utretts för sina affärer i Ukraina.

Avråtts

Wikileaksgrundaren Julian Assange, som också förekommit i spekulationer om eventuella benådningar, väntas inte heller finnas med på listan, enligt källorna.

Trump ska även ha avråtts från att benåda sig själv eller medlemmar av sin familj, och tros ha lyssnat till det rådet.

Trump mötte i december kritik för att bland annat ha benådat flera anställda på säkerhetsföretaget Blackwater, som 2007 sköt ihjäl minst 14 civila i Irak.

Den amerikanska konstitutionen ger presidenten rätt att benåda i federala fall. Många väljer att göra det inför sin avgång.

På onsdag klockan 12, lokal tid, svär Joe Biden presidenteden.

Rappstjärnan Lil Wayne. Arkivbild.
Rappstjärnan Lil Wayne. Arkivbild.
Foto: Amy Harris/AP/TT

Utrikes

Migranter stormar barriär i spanska Melilla

Gränsbarriär mellan Marocko och spanska enklaven Ceuta.
Foto: Antonio Sempera/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Omkring 150 migranter försökte ta sig över gränsbarriären som skiljer spanska enklaven Melilla och Marocko tidigt på tisdagen.

Enligt myndighetsrepresentanter lyckades ett 90-tal av dem ta sig över barriären vid floden Nano och in på spansk territorium, trots att både marockanska och spanska säkerhetsstyrkor försökte stoppa dem.

Försöken att ta sig över gränsen är återkommande, men har inte skett i sådan omfattning den senaste tiden. I augusti försökte omkring 300 migranter ta sig över gränsen, varav ett 30-tal lyckades. En person dog vid det försöket.

Migranter har även försökt ta sig in på spanskt territorium i Ceuta, ytterligare en enklav i Marocko på den nordafrikanska Medelhavskusten, och ett 70-tal har lyckats de senaste två veckorna.

Utrikes

Merkel vill förlänga tysk lockdown

Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Arkivbild
Foto: Markus Schreiber/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Tysklands förbundskansler Angela Merkel vill förlänga virusrestriktionerna till den 15 februari och göra medicinskt godkända munskydd obligatoriskt i kollektivtrafik och butiker. Det framgår av ett utkast till förslag från regeringen som nyhetsbyrån Reuters har tagit del av.

Förslaget innebär att skolor fortsätter att hålla stängt fram till mitten av februari och utökat stöd till företag som påverkas av nedstängningen. Dessutom finns ett förslag på att bilda en arbetsgrupp som ska jobba fram en strategi för hur restriktionerna senare ska kunna lättas på säkrast möjliga sätt.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

IG

Swedbanks lansering av Apple Pay visar på mobil trend

Källa: Pexels
IG Apple Pay har varit tillgängligt på den svenska marknaden sedan hösten 2017. Alla storbanker har dock inte varit lika snabba med att erbjuda den mobila betaltjänsten till sina kunder. Nordea var först ut och bland annat Klarna och Komplett Bank har därefter lagt till tjänsten i sitt utbud. Den 4 december hoppade även Swedbank till slut på tåget, efter två år av dagliga frågor från kunder på företagets Facebooksida.

Varför Swedbank väntat tills nu med att erbjuda betalsättet är svårt att svara på. Kanske lades allt fokus på den egenutvecklade Swedbank Plånbok som länge har haft stöd för Samsung Pay, men alltså inte förrän nyligen även stöder Apple Pay. Oavsett anledning så visar Swedbanks anammande av Apple Pay att mobila applikationer i den svenska finanssektorn är en trend som de största aktörerna inte kan ignorera.

Börshandel och fysisk handel följer trenden

Handel på finansiella marknader är också något som mer och mer görs i mobilen idag. Möjligheten att kunna handla turbowarranter, CFD:s och barriers dygnet runt och på resande fot, är något som alltfler kunder i dag efterfrågar. I Sverige och sex andra europeiska länder lanserades nyligen tjänsten Turbo24, som förutom en webbaserad plattform har lagt stort fokus på mobilappar som stöder alla de funktioner som webbversionen erbjuder. Det har helt enkelt blivit hårdare krav från kunder att appar ska vara lika kraftfulla och ha samma verktyg som desktop-baserade plattformar erbjuder.

I den fysiska handeln är övergången till mobila lösningar som mest påtaglig i Sverige. Det är ingen slump att brittiska nyhetssajten The Telegraph i oktober utnämnde Sverige till världsmästare när det kommer till kontantlösa samhällen. Värdet av de kontanter som cirkulerar i Sverige har sjunkit med 27.5 procent på fyra år. Endast 60 procent hävdar att de använt kontanter över huvud taget den senaste månaden – i Japan är siffran 79 och i USA 70 procent. En av de största vinnarna på privatpersoners preferens att betala med mobilen är Swish som fortsätter ta marknadsandelar. 2014 utfördes 21 miljoner betalningar med Swish och 2018 var siffran 394 miljoner.

Betalningar med kort fortfarande störst

Kortbetalningar är fortfarande det populäraste betalsättet bland svenskar, även om det är betydligt lägre i jämförelse med de flesta andra europeiska länder och framför allt USA. Kortjättarna VISA och Mastercard har försökt simplifiera kortköp online med det nya betaltjänstdirektivet PSD2. Direktivet gör det enklare för konsumenter att verifiera köp, men det har också lett till tekniska utmaningar för e-handlare och betalväxlar att implementera den nya typen av kortköp.

Huruvida de nya direktiven är tillräckliga, och hinner implementeras tillräckligt snabbt, för att på riktigt konkurrera med de mobila betalningsalternativens framfart återstår att se – just nu ser inte den mobila trenden ut att bromsa över huvud taget. Finanssektorn tycks alltså dras mer åt fokus på mobilappar både när det gäller bankärenden, handel på börsen eller betalningar generellt. I alla fall om man ser till de största aktörernas satsning på området och nu senast kundernas rop på bankerna att erbjuda stöd för Apple Pay.

Utrikes

134 bilar krockade i snökaos i Japan

Ett snöoväder har orsakat trafikkaos i Japan.
Foto: Yuta Omori/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Minst 134 bilar har varit inblandade i en serie krascher på en motorväg i prefekturen Miyagi i norra Japan. Olyckorna skedde på en kilometerlång sträcka sedan en kraftig snöstorm dragit in över området.

Minst en person har omkommit och tiotals skadats i kaoset – som inträffade trots att myndigheterna infört tillfälliga hastighetsbegränsningar.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Uganda fördömer USA:s försök att träffa Wine

Oppositionspolitikern Bobi Wine i Uganda. Arkivbild.
Foto: Jerome Delay/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Uganda anklagar USA för att ha brutit diplomatiska normer sedan den amerikanske ambassadören försökt besöka oppositionsledaren Bobi Wine.

Regeringens talesperson Ofwono Opondo säger också att att försöket av ambassadör Natalie Brown att träffa Wine, som befinner sig en slags husarrest, var ett "sattyg".

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Virusrestriktioner kan förlängas i Danmark

Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S). Arkivbild.
Foto: Philip Davali/Ritzau/TT
Utrikes
Utrikes Danmarks coronavirusrestriktioner gäller till den 7 februari. Men nu öppnar statsminister Mette Frederiksen (S) för att förlänga dem ytterligare.
PREMIUM

– Situationen är så pass allvarlig att vi mycket väl kan komma att se ett behov av att förlänga några av de restriktioner som vi har i dag, säger hon under en partiledardebatt.

– Samtidigt rullar vi ut vaccinet så snabbt vi kan. Omkring 3 procent av danskarna är vaccinerade, den högsta andelen i EU.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL