Utrikes

Svenskchilenare: Diktaturen är besegrad

Chilenare firar på gatorna i Santiago.
Foto: Luis Hidalgo/AP/TT
Utrikes
Utrikes En förkrossande majoritet i Chile har röstat för att riva upp den grundlag som skrevs under Augusto Pinochets diktatur. Chilenarna beslutar även att hålla etablerade politiker borta från processen att ta fram en ny författning.
– Det känns fantastiskt, säger svenskchilenaren David Maldonado till TT.
PREMIUM

Tiotusentals strömmade ut på gatorna i huvudstaden Santiago på söndagskvällen för att fira resultatet i den historiska folkomröstningen. Med nästan alla röster räknade står det klart att över 78 procent röstat för att ta fram en ny grundlag.

På det centrala torget Plaza Italia – en samlingspunkt för fjolårets massiva protester där ett av huvudkraven var just att göra upp med arvet efter Pinochet – ekade sång och fyrverkerier.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

"Truppen" sätter team Biden under press

Representanthusledamöterna Rashida Tlaib, Ilhan Omar, Alexandria Ocasio-Cortez och Ayanna Pressley kallas 'the Sqaud' - truppen på svenska. Samtliga tillhör vänsterfalangen inom partiet och vill att Joe Biden tillsätter progressiva ministrar.
Foto: J. Scott Applewhite/AP/TT
Utrikes
Utrikes "Amerika är tillbaka", hävdar Joe Biden och presenterar stolt sitt team som består av många veteraner från Barack Obamas styre.
Alla landar inte i god jord hos Demokraternas unga och allt mer inflytelserika vänsterfalang.

I en namninsamling riktad mot Joe Biden uppmanas valvinnaren att inte utse sin tidigare stabschef Bruce Reed till chef för Vita husets mäktiga förvaltnings- och budgetbyrå (OMB). Namninsamlingen , som har fått över 32 000 underskrifter, beskriver Reed som en "nedskärningshök". Under Barack Obamas tid som president var han med i en kommission som sökte banta statliga pensioner och Medicare, den statliga sjukförsäkringen för äldre och handikappade.

Bland de första att skriva under namninsamlingen var medlemmarna av "The Squad" – de progressiva representanthusledamöterna Alexandria Ocasio-Cortez, Ilhan Omar, Ayanna Pressley och Rashida Tlaib.

Sätta press

"Frågan är en prövning av Bidens presidentskaps själ. . . Vi vill att OMB fylls av tjänstemän som prioriterar arbetande människor, inte Wall Street", argumenterar den politiska aktionskommittén Justice Democrats, som ligger bakom namninsamlingen.

Att skriva under är ett sätt för Demokraternas vänsterfalang att sätta press på Biden, att påminna honom om att de vill ha inflytande över USA:s nya styre.

"Om Bidenadministrationen menar allvar med att skydda Medicare och pensionssystemet kan de inte tillsätta en av de främsta nedskärningsförespråkarna som budgetchef, dundrar Ilhan Omar i ett uttalande som återges av webbtidningen Axios.

Mer progressivt

De flesta ministrar och höga tjänstemän som Joe Biden hittills har presenterat har ett förflutet i president Barack Obamas styre, där Biden själv var vicepresident: Den tilltänkte utrikesministern Antony Blinken var Obamas biträdande utrikesminister. Den nationelle säkerhetsrådgivaren Jake Sullivan har rådgett såväl Biden som Obama. Och John Kerry, som blir särskilt klimatsändebud, har varit utrikesminister.

Dessutom ryktas det om att Tom Donilon, som var Obamas nationelle säkerhetsrådgivare, ligger bra till för posten som CIA-chef, skriver webbtidningen Politico.

Obama är förvisso en ikon bland många demokrater, men det finns områden där han sträckte ut handen mot Republikanerna och där hans politik inte var särskilt progressiv. Det har "The Squad" och deras meningsfränder inte glömt bort. De vill inte se ännu en Obamaregering, utan ett mer progressivt styre som i än högre grad präglas av mångfald.

Vem levererade?

New York-demokraten Alexandria Ocasio-Cortez varnade nyligen för framtida förluster om Biden genom sina utnämningar rör sig mot den politiska mitten.

– Dessa utnämningar sänder en signal, de berättar om vem styret anser levererade segern, sade hon till tidningen The New York Times.

Det blir svårt för Demokraterna att framöver motivera de unga, ofta spansktalande aktivister som hjälpte till att leverera segern i delstater som Arizona och Nevada – om de inte representeras i Bidenstyret, resonerar Ocasio-Cortez.

Med det sagt finns det utnämningar som vänsterfalangen gör tumme upp för. Att departementet för inrikes säkerhet för första gången kommer att ledas av en spansktalande så kallad latino, Alejandro Mayorkas, som har kubanskt påbrå, applåderas. Likaså att den svarta veterandiplomaten Linda Thomas-Greenfield blir FN-ambassadör.

Svår balansgång

Men allra helst hade de progressiva nog velat se sina "egna" bland Joe Bidens ministrar. Alexandria Ocasio-Cortez kampanjade intensivt för den självutnämnde demokratiske socialisten och Vermontsenatorn Bernie Sanders, innan Joe Biden slog ut honom i partiets primärvalsprocess. Massachusettssenatorn Elizabeth Warren, som är känd för sina progressiva ekonomiska idéer, står också högt på listan över önskeministrar.

För Joe Biden är det en svår balansgång. Han är mycket väl medveten om splittringen inom det egna partiet.

Men han vet också att ett stort antal mittenorienterade Republikaner bröt med sitt parti och röstade på honom i presidentvalet, inspirerade av personer som Utahsenatorn Mitt Romney och den tidigare presidenten George W Bush, samt initiativ som The Lincoln Project , som samlar Trumpkritiska republikaner.

Lägg därtill att det mycket väl kan bli så att senaten fortsatt styrs av Republikanerna, det avgörs först den 5 januari, då Georgia håller en andra omgång av sina val till senaten. Om så blir fallet måste Biden förhandla mycket av sin politik med den republikanske majoritetsledaren Mitch McConnell – och i sådana sammanhang är vänsterorienterade ministrar ingen tillgång.

Tina Magnergård Bjers/TT

Den dåvarande presidenten Barack Obama äter lunch med Bruce Reed (till höger), som då var vicepresident Joe Bidens stabschef. Till vänster sitter Obamas juridiske chef Rob Nabors. Fotot är taget 2011.
Den dåvarande presidenten Barack Obama äter lunch med Bruce Reed (till höger), som då var vicepresident Joe Bidens stabschef. Till vänster sitter Obamas juridiske chef Rob Nabors. Fotot är taget 2011.
Foto: Susan Walsh/AP/TT
Den demokratiska representanthusledamoten Alexandria Ocasio-Cortez tillsammans med partikamraten Cori Bush från Missouri. Bush vann en plats i representanthuset vid valet i november och tillträder i januari.
Den demokratiska representanthusledamoten Alexandria Ocasio-Cortez tillsammans med partikamraten Cori Bush från Missouri. Bush vann en plats i representanthuset vid valet i november och tillträder i januari.
Foto: Jacquelyn Martin/AP/TT
USA:s tillträdande president, demokraten Joe Biden.
USA:s tillträdande president, demokraten Joe Biden.
Foto: Carolyn Kaster/AP/TT

FAKTA

Bakgrund: "The Squad"

"The Squad" (på svenska truppen, kåren eller styrkan) är det informella namnet på en grupp kvinnliga representanthusledamöter som alla valdes in i kongressen vid mellanårsvalet 2018.

De fyra kvinnorna tillhör Demokraternas vänsterfalang och sägs representera den ungdom och mångfald som är viktig för att vinna framtida val i USA.

President Donald Trump har flertalet gånger hånat gruppen, bland annat via Twitter.

"The Squad" består av:

Alexandria Ocasio-Cortez från New York. Har puertoricanska rötter och var 29 år när hon tillträdde (född 1989), vilket gör henne till den yngsta kongressledamoten någonsin. Hon är katolik och har dubbla examina i internationell politik och ekonomi. Före valet 2018 var hon aktivist och jobbade som bartender. Det var Ocasio-Cortez som gav gruppen The Squad sitt namn, i en post på Instagram.

Ilhan Omar från Minnesota. Född i Somalia 1982 och kom till USA som flykting 1995. Blev amerikansk medborgare som 17-åring och har en examen i statsvetenskap och internationell politik. Innan hon blev representanthusledamot satt hon i Minnesotas delstatsstyre. Omar och Rashida Tlaib är kongressens första kvinnliga, muslimska ledamöter.

Ayanna Pressley från Massachusetts. Pressley är den första svarta kvinnan att representera sin hemstat i kongressen. Hon har tidigare suttit i Bostons stadsfullmäktige, samt har jobbat för (blivande klimatsändebudet) John Kerry, när han var senator. Född 1974 och uppvuxen som baptist. Pressley avbröt sina studier vid Boston University för att försörja sin mor.

Rashida Tlaib från Michigan. Advokaten Tlaib är född 1976 i Detroit och har ett förflutet som regional politiker, hon satt bland annat i Michigans delstatsstyre mellan 2009 och 2014. Hon och Illan Omar är kongressens första kvinnliga, muslimska ledamöter och Tlaib är dessutom den första kvinnliga kongressledamoten med palestinskt påbrå. Är känd för sin fräna kritik mot president Donald Trump.

Utrikes

Dansk nyhetsbyrå tillbaka efter hackerattack

Danska nyhetsbyrån Ritzau drabbades av dataintrång förra veckan. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Utrikes
Utrikes

Den danska nyhetsbyrån Ritzau är tillbaka i drift efter att under snart en vecka ha haft sitt system hackat av utpressare.

I tisdags förra veckan attackerades nyhetsbyrån av till synes professionella utpressare, som angrep en stor del av byråns cirka 100 servrar.

Ritzau vägrade att tillmötesgå inkräktarnas krav och har sedan attacken samarbetat med en inhyrd säkerhetsfirma för att få i gång de redaktionella systemen igen. Under natten till måndagen gick man ut med ett meddelande att nyhetsservicen till kunderna återigen fungerade online, men däremot är det fortfarande problem med nyhetsbyråns app.

Utrikes

Englands nedstängning har effekt enligt studie

Människor med munskydd passerar ett skyltfönster till en stängd butik i London under nedstängningen. Arkivbild.
Foto: Matt Dunham/AP/TT
Utrikes
Utrikes Andelen infekterade av det nya coronaviruset i England har minskat med 30 procent sedan landet stängde ned den 5 november, enligt en ny studie.

Andelen smittade hade minskat till 96 per 10 000 invånare mellan den 13 och 24 november, jämfört med 130 mellan 16 oktober och 2 november.

Det visar resultat av studien vid Imperial College London och Ipsos Mori, där fler än 100 000 frivilliga deltagit.

"Resultatet visar att fallen höll på att stiga när landet gick in i nedstängning, men det här följdes av en nedgång när nationella åtgärder framgångsrikt minskade infektionstalen över landet", skriver hälsodepartementet i ett uttalande.

England befinner sig för närvarande i slutet av sin andra stora nedstängningsperiod för att bromsa coronavirusets framfart. Från och med den 2 december är det tänkt att de nationella åtgärderna ska ersättas av regionala, där varje region placeras i en av fyra nivåer med olika stränga regler.

En omröstning i frågan väntar på tisdag, där premiärminister Boris Johnson måste förlita sig på oppositionen för att få igenom det.

Nordirland, Wales och Skottland har sina egna coronaregler.

Utrikes

Fraktur i Bidens fot efter hundlek

Joe Biden. Arkivbild.
Foto: Carolyn Kaster/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den tillträdande amerikanske presidenten Joe Bidens stukade fot visade sig vara värre skadad än väntat.

"En uppföljande magnetröntgen bekräftade tunna sprickfrakturer", säger Bidens läkare Kevin O'Connor i ett uttalande, och tillägger att Biden antagligen kommer att tvingas använda plaststövel de kommande veckorna.

Olyckan inträffade när 78-åringen lekte med sin hund på lördagen, lokal tid.

"Krya på dig", önskar sittande presidenten Donald Trump på Twitter.

Gustav Sjöholm/TT

Utrikes

Bolsonaros kandidater förlorar i lokalval

Coronapandemin påverkat valet i Brasilien. Bilden från en vallokal i Rio de Janeiro.
Foto: Silvia Izquierdo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Brasiliens president Jair Bolosonaros har anledning att förfäras över resultatet i Brasiliens lokalval.

Brasiliens största städer São Paulo och Rio de Janeiro har båda valt mittenkandidater, framför de alternativ som Bolsonaro gett sitt stöd.

I kontinentens största metropol São Paulo får Bruno Covas bekvämt sitta kvar, medan Eduardo Paes tar över borgmästarposten från Bolsonaro-allierade Marcelo Crivella.

– (Valets andra omgång) bekräftar vad vi redan såg i den första omgången: en förlust för Bolsonarosidan, säger statsvetaren Leonardo Avritzer vid delstatsuniversitetet i Minas Gerais.

Han får stöd av statsvetarkollegan Flávia Biroli vid Brasilias Universitet.

– Mitternhögern och högern är vinnare, men det är inte samma sak som Bolsonarohögern, konstaterar hon.

Bolsonaro är halvvägs in i sin mandatperiod och står inför omval år 2022. Valet ses som en indikator på Bolsonaros popularitet, och det är få goda nyheter för honom. I den första valomgången var det endast ett fåtal av de kandidater som han ställt sig bakom som gick vidare.

Samtidigt så har det stora socialdemokratiska partiet PT svårigheter. PT misslyckades för första gången i landets historia med att inte ta en enda borgmästarplats i landets 26 delstatshuvudstäder.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lån utan UC

Allt fler svenskar löser sina kreditskulder med ett lån!

Lån utan UC Idag är det enkelt att handla saker på avbetalning, köp nu och betala sen-erbjudanden haglar över oss dagligen. Många handlar med krediter som de egentligen inte har råd med vilket slutar för många med att man sitter i kreditfällan.

Där har man har räntor att betala från flera olika köp, men man betalar knappt av något belopp på den summan som man faktiskt har lånat. Skyhöga räntor finns fortfarande kvar men reglerades för några år sedan ner, vilket innebär att det blivit något bättre lånevillkor även i de fall där man kan ta kreditlån från andra kreditgivare än banken.

Att det är så pass enkelt att ta ett riskfritt lån hos många finansbolag och att man kan köpa prylar på avbetalning leder de flesta till att köpa mer än de egentligen har råd med. Därför har många svenskar idag börjat samla sina lån och krediter till ett enda lån, så att det enbart är en ränta som behöver bli betald per månad. Detta medför att de höga månadskostnaderna går att minimera till stor del och har på många håll räddat många familjer i ekonomisk kris. Detta är något som man brukar kalla för att binda sina krediter. Man binder dem till ett enda lån med lägre ränta - detta är räddningen för många som har hamnat i kreditfällan!

Samtidigt som många minskar sina lånekostnader - så ökar också medvetandet gällande konsumtion!

Unga fröken Greta Thunberg, är en av våra ledstjärnor idag när det kommer till att börja tänka efter hur vi behandlar vår natur. Greta är också en stark förespråkare till att vi genast bör konsumera mindre än vad vi gör nu - vilket många svenskar också tycks ha hakat på. Detta visar på att medvetandet ökar när det kommer till både att tänka mer långsiktigt, men också att många lär av sina misstag. Att kunna shoppa vad man vill från var som helst i världen har nog stigit många konsumenter åt huvudet och det är egentligen inte förrän nu som man har kunnat se de förödande effekterna av detta. Många företag visar sitt starka engagemang för klimatet utåt, vi köper mindre och mindre plast och vi äter mindre och mindre kött - vi bemöter de förödande konsekvenserna genom att balansera ut det igen.

Att vi lever i en värld av influencers kan vara en av många anledningar till varför konsumtionen ökat så mycket som den har gjort under 2000-talet. De flesta minns nog hur Postnord höll på att sjunka fullkomligt av alla leveranser av beställningar, som dessutom många bara beställde för att fota och sedan skicka tillbaka. Vi bör se vår nya medvetenhet som något mycket positiv och en klar indikation på att vi är på väg att gå mot att vara betydligt mer klimatsmarta och värna om naturen. Vi har helt enkelt, som Greta säger, börjat vakna upp! Förhoppningsvis fortsätter trenden och vi får se ytterligare aktioner som kämpar för miljön, och fler människor som höjer sin röst för vår planet i framtiden.

Utrikes

Fler väntas avlida i malaria i år

Uganda är ett av de länder som är värst drabbat av malaria. Arkivbild.
Foto: Helena Landstedt/TT
Utrikes
Utrikes Framgångarna med att bekämpa malaria har planat ut de senaste åren – och i år befaras coronapandemin göra att fler avlider i den myggburna sjukdomen.

Från år 2000 och framåt har antalet malariafall sjunkit stadigt, och 21 länder har sedan dess blivit fria från sjukdomen.

Men i sin årsrapport om den myggburna sjukdomen konstaterar Världshälsoorganisationen (WHO) att 409 000 personer avled till följd av malaria förra året, en marginell minskning från året dessförinnan, då 411 000 avled.

– Covid-19 hotar att ytterligare undergräva våra ansträngningar för att övervinna malaria, framför allt att behandla dem med sjukdomen, säger WHO:s Afrikachef Matshidiso Moeti.

De flesta förebyggande åtgärderna fortsätter enligt plan, men även små störningar kan leda till stora ökningar i antalet dödsfall.

Antagligen kommer pandemin att göra att fler avlider i år i sviterna av malaria. WHO räknar med omkring 20 000 till 100 000 fler dödsfall i länder söder om Sahara i år, de flesta av dem små barn.

Omkring 90 procent av dödsfallen som malaria orsakade förra året fanns i Afrika. Framför allt är fyra länder hårt drabbade, som tillsammans står för hälften av fallen globalt. Det rör sig om Nigeria (27 procent), Kongo-Kinshasa (12 procent), Uganda (5 procent) och Moçambique (4 procent).

.

Utrikes

Niger vill fördubbla landets armé

Flygbasen Niger Air Base i Agadez ägs av Niger, men har bekostats och uppförts av USA. Arkivbild.
Foto: Carley Petesch/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Niger bör fördubbla sin armé de kommande fem åren, säger försvarsminister Issoufou Katambe till landets parlament.

Det fattiga afrikanska landet har på flera håll varit inblandat i strider med jihadistgrupper de senaste åren, då terrorister har kommit in i Niger från Mali, Burkina Faso och Nigeria.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Biden utnämner kommunikationsstab

Jen Psaki utnämns till Vita husets pressekreterare. Arkivbild.
Foto: Pablo Martinez Monsivais/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

USA:s tillträdande president Joe Biden har utsett vilka som kommer att ansvara för Vita husets kommunikation.

Jen Psaki, tidigare talesperson på utrikesdepartementet under Obama, blir ny pressekreterare. Kate Bedingfield, talesperson för Bidens valkampanj, blir kommunikationschef.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL