Inrikes

Schimpanser väljer nära vänner på livets höst

En äldre schimpanshanne putsar en annan hanne som han varit vän med sedan lång tid.
Foto: Ronan Donovan/TT
Inrikes
Inrikes Efter drygt 20 års fältstudier har forskare upptäckt en egenskap hos schimpanser som tidigare betraktats som unikt mänsklig.
PREMIUM

Med stigande ålder värdesätter många människor färre men djupare, varmare och mer ömsesidigt givande vänskapsrelationer. Yngre personer är i stället ofta mer inriktade på att ha ett större umgänge och söka nya relationer.

Detta mönster har observerats i flera studier och förklaras av psykologerna med något som fått namnet socioemotionell selektivitetsteori.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Kommunens julgran i Mora sågades ned

Den kommunala julgranen i Mora har sågats ned i natt. En person i 20-årsåldern, som höll i motorsågen, misstänks för skadegörelse. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes
Inrikes

Den kommunala julgranen i Mora utsattes under natten för en minst sagt omild behandling. Granen sågades ned med motorsåg vid tvåtiden på natten.

– Det är kommunens julgran som står mitt i Mora som sågats ned. Det är en rejäl pjäs på cirka 15 meter, säger polisens presstalesperson Lars Hedelin till TT.

Det finns inga uppgifter om att granen orsakat skador när den föll.

– Jag antar att den föll så bra den kunde, säger Lars Hedelin.

Totalt misstänks fyra personer för inblandning i trädfällningen.

– En person i 20-årsåldern höll i sågen och är misstänkt för skadegörelse och även vårdslöshet i trafik, säger Hedelin.

Enligt P4 Dalarna har även den julgran som var placerad i Noretrondellen fällts under natten. När det gäller den granen är det dock oklart vem eller vilka som ligger bakom.

Inrikes

Ungdomars psykiska hälsa försämrad under pandemin

Skola på distans har varit en tuff utmaning för många elever. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Ensamhet, ångest och stress. Enligt studier från i våras påverkades en majoritet av ungdomarna negativt av att behöva plugga på distans.
– Det mest oroväckande är att deras psykiska hälsa förändrades, säger Sabina Kapetanovic från Högskolan Väst.

I torsdags meddelade regeringen att landets gymnasieskolor från och med på måndag och året ut ska hålla stängt.

I stället ska undervisningen, som under flera månader i våras, ske på distans.

Enligt Sabina Kapetanovic på Högskolan Väst riskerar distansundervisningen att leda till en försämrad psykisk hälsa för många gymnasielever.

Så blev det i alla fall i våras, utifrån en studie med 1 700 ungdomar som Högskolan Väst och Jönköping University gjort.

– Eleverna upplever förändringar i sin vardag. Relationen till familjen förändras, det blir en del konflikter till exempel. De umgås också i lägre grad med sina kompisar, i en ålder då man brukar vända sig mycket till sina kompisar, säger Sabina Kapetanovic.

– Det är väldigt många som rapporterar att de kände sig ensamma i högre grad och samma sak med stress och depressiva inslag.

Oro för betygen

Omkring en tredjedel av ungdomarna i studien upplevde hemmavistelsen som positiv, bland annat tack vare mer tid med familjen. Men för en majoritet innebar hemmastudierna mest en negativ förändring.

– Föräldrar behöver naturligtvis ha detta i åtanke. Men situationen är ju förändrad för hela familjen egentligen, säger Sabina Kapetanovic.

– Av den orsaken är det viktigt att skolorna och kanske även socialtjänsten också anpassar sitt stöd utifrån att eleverna nu kommer att vara hemma igen.

Utöver rädslan för covid-19-smittan och saknaden efter kompisarna fanns i våras även en stor oro för hur det skulle gå med betygen.

– Det som de är mest oroliga för är hur deras skolframgång ska påverkas. Kommer de att klara av detta? Vi ser i resultaten att de i hög grad är oroliga över att inte ligga i fas med skolarbetet, säger Sabina Kapetanovic.

"Väldigt ensamma"

Det går igen även i en studie från Göteborgs universitet, där 87 elever som gick sista terminen på gymnasiet lämnat skriftliga redogörelser om hur de upplevde skolnedstängningen.

Genomgående är att distansundervisningen särskilt inledningsvis innebar en ökad arbetsbörda och stress, med trötthet och motivationsbrist som följd.

Många hade svårt att få tekniken att funka, att hitta en rutin för skolarbetet och ibland bara att ta sig upp ur sängen.

– Elevernas röster och tankar kommer väldigt nära i de här svaren. De oroade sig över jättemånga olika saker och kände sig väldigt ensamma, säger Ingrid Henning Loeb, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.

När gymnasieskolorna nu övergår till distansundervisning igen är det därför viktigt att skolans sociala funktion inte glöms bort, poängterar hon.

– Ensamheten har stora implikationer på lärandet, säger Ingrid Henning Loeb.

– Annars finns ju skolan alltid där. Men plötsligt försvinner allt socialt kring skolan. Och dessutom måste du ta ansvar för din framtid och se till att du får bra betyg.

Jens Bornemann/TT

FAKTA

Fakta: Så här svarade eleverna

I en studie som gjordes i maj i år lämnade 87 gymnasieelever runt om i landet skriftliga svar på hur de, med några veckor kvar till studenten, såg på distansstudierna. Här är några av svaren.

Om nackdelarna:

”Jag tycker att det är väldigt svårt att komma upp på morgonen och att ta eget ansvar”.

”Det svåraste är verkligen att man aldrig kan få hjälp av lärare på en gång, som man kan i skolan. Lättaste är kanske att man kan ligga i sängen.”

"Det svåraste har varit att man inte kommer utanför hemmet och sitter på samma plats som man äter, har skola och plugg."

"Det svåraste har absolut varit de sociala! Jobbigt att inte haft människor runt mig som pushar varandra."

"Stressen som finns där 24/7."

Om fördelarna:

"Jag trivs att jobba för mig själv. Jag har kunnat koncentrera mig bättre."

"Det lättaste är att utnyttja rasterna till skolarbete."

"Hemma kan jag fokusera och sitta i lugn och ro och skriva."

Källa: Studien "Online-and-alone (och ofta i sängen)", från Göteborgs universitet.

Inrikes

Fler julkort år? Många hoppas

Julkorten har blivit färre och färre. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Att skicka klassiska julkort till nära och kära är en tradition som haft en stadigt nedåtgående kurva i många år.
Kan pandemiåret 2020 bryta den trenden?

I fjol lade svenskarna omkring 14,5 miljoner julkort på brevlådan, en siffra som i rena tal kan låta mycket. Men antalet julhälsningar som skickas kors och tvärs över landet i juletid har minst sagt blivit färre de senaste tio åren.

2010 skickades exempelvis 35 miljoner julkort – 2016 var den siffran nere på 22 miljoner, enligt Postnords beräkningar. Julkorten hade däremot några av sina glansdagar på 1990-talet. 1996 skickade svenskarna iväg omkring 62,3 miljoner julkort.

Sålde fler frimärken

Postnord räknar med högtryck i december när fler väljer att handla klappar över nätet under rådande omständigheter. Stockholmsmässan i Älvsjö kommer bland annat att fungera som ett tillfälligt postombud där kunder kan hämta upp sina paket utan att behöva kliva ur bilen. Antalet paket som skickas iväg väntas nå nya toppnoteringar flera gånger om.

Men hur ser det ut för julkorten?

– Man kan tänka sig att det kommer att öka eftersom det finns färre möjligheter att träffas i år och då kommer det antagligen bli viktigare att skicka julkort och julklappar till nära och kära, säger Maria Ibsén, pressansvarig på Postnord.

Postnord tyckte sig se en viss förändring tidigare i år.

– Vi såg i våras att vi sålde ganska mycket mer frimärken än vi hade räknat med under våren och man gissar att det har att göra med den sociala distanseringen och att man inte träffar varandra. Då blir det ännu viktigare att skicka sina bevis på att man tänker på varandra, säger Maria Ibsén.

Många vill få julkort

Men spekulationerna om försäljningen av julkort är just spekulationer. Hur många julkort som skickats inför julen 2020 redovisar Postnord strax före julafton.

– Om den här pandemin kommer göra att det syns på något vis är långt ifrån säkert. Brevvolymerna i stort fortsätter att minska under hela det här året, säger hon.

Återkommande undersökningar från Postnord visar att många ändå gillar julkorten. Omkring sju av tio svenskar vill gärna få en julhälsning i brevlådan – en siffra som varit konstant i många år.

– Som skäl anger man att det tyder på att någon gjort sig besvär och att man bryr sig om varandra. Man gör den ansträngningen jämfört med att skicka ett sms eller ett mejl, säger Maria Ibsén.

Malin Johanson/TT

FAKTA

Fakta: Hur många julkort skickar vi?

Antalet skickade julkort de senaste åren:

2019: 14,5 miljoner.

2018: 16,5 miljoner.

2017: 20,5 miljoner.

2016: 22 miljoner.

2015: 22 miljoner.

2010: 35 miljoner.

Julkort med julfrimärke ska postas senast 16 december.

Källa: Postnord

Inrikes

Två svårt skadade i mordförsök i Mjölby

Två personer är svårt skadade efter ett grovt våldsbrott i Mjölby. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Två män i 20- och 25-årsåldern har förts till sjukhus med svåra skador efter ett grövre våldsbrott i Mjölby under natten till lördagen.

– Vi larmades till en adress i Mjölby strax efter 03-tiden natten till lördagen och när vi kom till platsen fann vi två personer som var allvarligt skadade av något vasst föremål, säger Lars-Göran Nilseryd, vakthavande befäl vid polisen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Tidigare jullön ska motverka smittspridning

Strömsunds kommun betalar ut decemberlönen tidigare för att minska trängseln i julhandeln.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Strömsunds kommun ska betala ut decemberlönen två dagar tidigare än planerat för att minska risken för spridning av covid-19, rapporterar P4 Jämtland.

Kommunen skriver på sin hemsida att de cirka 2 600 personer som avlönas av kommunen får sin lön den 21 december, i stället för som planerat den 23, i ett försök att hjälpa till att sprida ut julhandeln.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lån utan UC

Allt fler svenskar löser sina kreditskulder med ett lån!

Lån utan UC Idag är det enkelt att handla saker på avbetalning, köp nu och betala sen-erbjudanden haglar över oss dagligen. Många handlar med krediter som de egentligen inte har råd med vilket slutar för många med att man sitter i kreditfällan.

Där har man har räntor att betala från flera olika köp, men man betalar knappt av något belopp på den summan som man faktiskt har lånat. Skyhöga räntor finns fortfarande kvar men reglerades för några år sedan ner, vilket innebär att det blivit något bättre lånevillkor även i de fall där man kan ta kreditlån från andra kreditgivare än banken.

Att det är så pass enkelt att ta ett riskfritt lån hos många finansbolag och att man kan köpa prylar på avbetalning leder de flesta till att köpa mer än de egentligen har råd med. Därför har många svenskar idag börjat samla sina lån och krediter till ett enda lån, så att det enbart är en ränta som behöver bli betald per månad. Detta medför att de höga månadskostnaderna går att minimera till stor del och har på många håll räddat många familjer i ekonomisk kris. Detta är något som man brukar kalla för att binda sina krediter. Man binder dem till ett enda lån med lägre ränta - detta är räddningen för många som har hamnat i kreditfällan!

Samtidigt som många minskar sina lånekostnader - så ökar också medvetandet gällande konsumtion!

Unga fröken Greta Thunberg, är en av våra ledstjärnor idag när det kommer till att börja tänka efter hur vi behandlar vår natur. Greta är också en stark förespråkare till att vi genast bör konsumera mindre än vad vi gör nu - vilket många svenskar också tycks ha hakat på. Detta visar på att medvetandet ökar när det kommer till både att tänka mer långsiktigt, men också att många lär av sina misstag. Att kunna shoppa vad man vill från var som helst i världen har nog stigit många konsumenter åt huvudet och det är egentligen inte förrän nu som man har kunnat se de förödande effekterna av detta. Många företag visar sitt starka engagemang för klimatet utåt, vi köper mindre och mindre plast och vi äter mindre och mindre kött - vi bemöter de förödande konsekvenserna genom att balansera ut det igen.

Att vi lever i en värld av influencers kan vara en av många anledningar till varför konsumtionen ökat så mycket som den har gjort under 2000-talet. De flesta minns nog hur Postnord höll på att sjunka fullkomligt av alla leveranser av beställningar, som dessutom många bara beställde för att fota och sedan skicka tillbaka. Vi bör se vår nya medvetenhet som något mycket positiv och en klar indikation på att vi är på väg att gå mot att vara betydligt mer klimatsmarta och värna om naturen. Vi har helt enkelt, som Greta säger, börjat vakna upp! Förhoppningsvis fortsätter trenden och vi får se ytterligare aktioner som kämpar för miljön, och fler människor som höjer sin röst för vår planet i framtiden.

Inrikes

Poliser förda till sjukhus efter biljakt

Två poliser skadades i en biljakt under fredagskvällen. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Två poliser har förts till sjukhus efter att deras bil kördes på under en polisjakt.

En patrull upptäckte en bil som bröt mot trafikreglerna under fredagskvällen på Djurgården i centrala Stockholm, men istället för att stanna försökte föraren i bilen köra ifrån patrullen som inledde en biljakt på förövaren.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Två skadade i mordförsök i Flemingsberg

Två män har förts till sjukhus efter att ha blivit knivhuggna i Flemingsberg. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man knivskars svårt utanför en restaurang i Flemingsberg, sydväst om Stockholm, under fredagskvällen.

Strax efter det första larmet stapplade en annan knivhuggen man in på en bensinmack i samma område.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

"Det är inte roligt att bo i Norge längre"

Norges nya karantänsregler har ställt till det i livet för svenskarna Caroline Danielsen och Anna Rapp.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes
Inrikes Separation från familjemedlemmar, orättvisa regler och negativ påverkan på den svensk-norska relationen. Norges strikta inreseregler med karantänhotell kritiseras hårt av drabbade svenskar.
– Jag har bott i Norge i många år men det är inte roligt längre, säger Anna Rapp.
PREMIUM

Caroline Danielsen har aldrig brytt sig om att bli norsk medborgare. Visserligen bor hon i Norge halva tiden, hennes fru är norsk och de väntar ett halvnorskt barn. Men medborgarskap – varför skulle hon behöva det?

– Jag har alltid tagit för givet att gränserna kommer att vara öppna och att det nordiska samarbetet ska fungera. Jag tror att den bilden kommer att förändras nu, säger Caroline Danielsen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL