Inrikes

Misstänkt föremål i Malmö var ofarligt

NBS bombrobot kontrollerar föremålet som finns vid en busshållplats.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Polisen spärrade för andra gången på fredagen av ett område i Rosengård i Malmö efter att en polispatrull upptäckt ett föremål som misstänkes vara farligt. Samma korsning spärrades av bara timmar tidigare.

Återigen kunde det nationella bombskyddets tekniker konstatera att föremålet var ofarligt. Upptäckten gjordes klockan 22.20.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Kommunens julgran i Mora sågades ned

Den kommunala julgranen i Mora har sågats ned i natt. En person i 20-årsåldern, som höll i motorsågen, misstänks för skadegörelse. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes
Inrikes

Den kommunala julgranen i Mora utsattes under natten för en minst sagt omild behandling. Granen sågades ned med motorsåg vid tvåtiden på natten.

– Det är kommunens julgran som står mitt i Mora som sågats ned. Det är en rejäl pjäs på cirka 15 meter, säger polisens presstalesperson Lars Hedelin till TT.

Det finns inga uppgifter om att granen orsakat skador när den föll.

– Jag antar att den föll så bra den kunde, säger Lars Hedelin.

Totalt misstänks fyra personer för inblandning i trädfällningen.

– En person i 20-årsåldern höll i sågen och är misstänkt för skadegörelse och även vårdslöshet i trafik, säger Hedelin.

Enligt P4 Dalarna har även den julgran som var placerad i Noretrondellen fällts under natten. När det gäller den granen är det dock oklart vem eller vilka som ligger bakom.

Inrikes

Ungdomars psykiska hälsa försämrad under pandemin

Skola på distans har varit en tuff utmaning för många elever. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Ensamhet, ångest och stress. Enligt studier från i våras påverkades en majoritet av ungdomarna negativt av att behöva plugga på distans.
– Det mest oroväckande är att deras psykiska hälsa förändrades, säger Sabina Kapetanovic från Högskolan Väst.

I torsdags meddelade regeringen att landets gymnasieskolor från och med på måndag och året ut ska hålla stängt.

I stället ska undervisningen, som under flera månader i våras, ske på distans.

Enligt Sabina Kapetanovic på Högskolan Väst riskerar distansundervisningen att leda till en försämrad psykisk hälsa för många gymnasielever.

Så blev det i alla fall i våras, utifrån en studie med 1 700 ungdomar som Högskolan Väst och Jönköping University gjort.

– Eleverna upplever förändringar i sin vardag. Relationen till familjen förändras, det blir en del konflikter till exempel. De umgås också i lägre grad med sina kompisar, i en ålder då man brukar vända sig mycket till sina kompisar, säger Sabina Kapetanovic.

– Det är väldigt många som rapporterar att de kände sig ensamma i högre grad och samma sak med stress och depressiva inslag.

Oro för betygen

Omkring en tredjedel av ungdomarna i studien upplevde hemmavistelsen som positiv, bland annat tack vare mer tid med familjen. Men för en majoritet innebar hemmastudierna mest en negativ förändring.

– Föräldrar behöver naturligtvis ha detta i åtanke. Men situationen är ju förändrad för hela familjen egentligen, säger Sabina Kapetanovic.

– Av den orsaken är det viktigt att skolorna och kanske även socialtjänsten också anpassar sitt stöd utifrån att eleverna nu kommer att vara hemma igen.

Utöver rädslan för covid-19-smittan och saknaden efter kompisarna fanns i våras även en stor oro för hur det skulle gå med betygen.

– Det som de är mest oroliga för är hur deras skolframgång ska påverkas. Kommer de att klara av detta? Vi ser i resultaten att de i hög grad är oroliga över att inte ligga i fas med skolarbetet, säger Sabina Kapetanovic.

"Väldigt ensamma"

Det går igen även i en studie från Göteborgs universitet, där 87 elever som gick sista terminen på gymnasiet lämnat skriftliga redogörelser om hur de upplevde skolnedstängningen.

Genomgående är att distansundervisningen särskilt inledningsvis innebar en ökad arbetsbörda och stress, med trötthet och motivationsbrist som följd.

Många hade svårt att få tekniken att funka, att hitta en rutin för skolarbetet och ibland bara att ta sig upp ur sängen.

– Elevernas röster och tankar kommer väldigt nära i de här svaren. De oroade sig över jättemånga olika saker och kände sig väldigt ensamma, säger Ingrid Henning Loeb, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.

När gymnasieskolorna nu övergår till distansundervisning igen är det därför viktigt att skolans sociala funktion inte glöms bort, poängterar hon.

– Ensamheten har stora implikationer på lärandet, säger Ingrid Henning Loeb.

– Annars finns ju skolan alltid där. Men plötsligt försvinner allt socialt kring skolan. Och dessutom måste du ta ansvar för din framtid och se till att du får bra betyg.

Jens Bornemann/TT

FAKTA

Fakta: Så här svarade eleverna

I en studie som gjordes i maj i år lämnade 87 gymnasieelever runt om i landet skriftliga svar på hur de, med några veckor kvar till studenten, såg på distansstudierna. Här är några av svaren.

Om nackdelarna:

”Jag tycker att det är väldigt svårt att komma upp på morgonen och att ta eget ansvar”.

”Det svåraste är verkligen att man aldrig kan få hjälp av lärare på en gång, som man kan i skolan. Lättaste är kanske att man kan ligga i sängen.”

"Det svåraste har varit att man inte kommer utanför hemmet och sitter på samma plats som man äter, har skola och plugg."

"Det svåraste har absolut varit de sociala! Jobbigt att inte haft människor runt mig som pushar varandra."

"Stressen som finns där 24/7."

Om fördelarna:

"Jag trivs att jobba för mig själv. Jag har kunnat koncentrera mig bättre."

"Det lättaste är att utnyttja rasterna till skolarbete."

"Hemma kan jag fokusera och sitta i lugn och ro och skriva."

Källa: Studien "Online-and-alone (och ofta i sängen)", från Göteborgs universitet.

Inrikes

Fler julkort år? Många hoppas

Julkorten har blivit färre och färre. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Att skicka klassiska julkort till nära och kära är en tradition som haft en stadigt nedåtgående kurva i många år.
Kan pandemiåret 2020 bryta den trenden?
PREMIUM

I fjol lade svenskarna omkring 14,5 miljoner julkort på brevlådan, en siffra som i rena tal kan låta mycket. Men antalet julhälsningar som skickas kors och tvärs över landet i juletid har minst sagt blivit färre de senaste tio åren.

2010 skickades exempelvis 35 miljoner julkort – 2016 var den siffran nere på 22 miljoner, enligt Postnords beräkningar. Julkorten hade däremot några av sina glansdagar på 1990-talet. 1996 skickade svenskarna iväg omkring 62,3 miljoner julkort.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Två svårt skadade i mordförsök i Mjölby

Två personer är svårt skadade efter ett grovt våldsbrott i Mjölby. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Två män i 20- och 25-årsåldern har förts till sjukhus med svåra skador efter ett grövre våldsbrott i Mjölby under natten till lördagen.

– Vi larmades till en adress i Mjölby strax efter 03-tiden natten till lördagen och när vi kom till platsen fann vi två personer som var allvarligt skadade av något vasst föremål, säger Lars-Göran Nilseryd, vakthavande befäl vid polisen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Tidigare jullön ska motverka smittspridning

Strömsunds kommun betalar ut decemberlönen tidigare för att minska trängseln i julhandeln.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Strömsunds kommun ska betala ut decemberlönen två dagar tidigare än planerat för att minska risken för spridning av covid-19, rapporterar P4 Jämtland.

Kommunen skriver på sin hemsida att de cirka 2 600 personer som avlönas av kommunen får sin lön den 21 december, i stället för som planerat den 23, i ett försök att hjälpa till att sprida ut julhandeln.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Inrikes

Poliser förda till sjukhus efter biljakt

Två poliser skadades i en biljakt under fredagskvällen. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Två poliser har förts till sjukhus efter att deras bil kördes på under en polisjakt.

En patrull upptäckte en bil som bröt mot trafikreglerna under fredagskvällen på Djurgården i centrala Stockholm, men istället för att stanna försökte föraren i bilen köra ifrån patrullen som inledde en biljakt på förövaren.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Två skadade i mordförsök i Flemingsberg

Två män har förts till sjukhus efter att ha blivit knivhuggna i Flemingsberg. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man knivskars svårt utanför en restaurang i Flemingsberg, sydväst om Stockholm, under fredagskvällen.

Strax efter det första larmet stapplade en annan knivhuggen man in på en bensinmack i samma område.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

"Det är inte roligt att bo i Norge längre"

Norges nya karantänsregler har ställt till det i livet för svenskarna Caroline Danielsen och Anna Rapp.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes
Inrikes Separation från familjemedlemmar, orättvisa regler och negativ påverkan på den svensk-norska relationen. Norges strikta inreseregler med karantänhotell kritiseras hårt av drabbade svenskar.
– Jag har bott i Norge i många år men det är inte roligt längre, säger Anna Rapp.
PREMIUM

Caroline Danielsen har aldrig brytt sig om att bli norsk medborgare. Visserligen bor hon i Norge halva tiden, hennes fru är norsk och de väntar ett halvnorskt barn. Men medborgarskap – varför skulle hon behöva det?

– Jag har alltid tagit för givet att gränserna kommer att vara öppna och att det nordiska samarbetet ska fungera. Jag tror att den bilden kommer att förändras nu, säger Caroline Danielsen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL