Opinion

Wallraff på hjul

Opinion
Opinion

Sydsvenskans journalist Dan Ivarsson tog anställning på Foodora för att se hur cykelbuden har det. I en text med kritik mot gigekonomins brist på anställningstrygghet berättas om hur cykelbuden drivs orimligt hårt och inte ens racercyklande räcker för att de ska slippa hotas med sparken om de inte ökar takten. Det är ingen överraskning att buden får dålig lön eller att de måste cykla orimligt snabbt för att klara jobbet. Det räcker med att öppna appen och titta på leveranstider för att inse hur kort tid buden har på sig. Priset för att beställa leverans är inte högt, vilket gör att en låg timlön är given.

Foodoras affärsmodell är som gjord för coronatider med hemmajobb och social distansering och företaget har växt i snabb takt när andra gått omkull. Lathet nämns många gånger i texten som anledning till att folk beställer hemleverans. I rättvisans namn kan kontaktlös leverans vara ett sätt att få tillgång till mat om man man inte vill gå och handla vid misstänkt covid-19. Det är inte moralisk förkastligt att utnyttja en tjänst för att man tycker det är bekvämt. Däremot kan det vara det om man gör det trots att man vet att kurirerna utnyttjas, så detta är en förtjänstfull granskning som lägger till en dimension på frågan om man ska kosta på sig att beställa hem mat.

Gigekonomin är en utmaning för den svenska modellen, eftersom vi valt att inte ha någon minimilön för att bevara den. I det här fallet innebär frånvaron av minimilön att man kan betala Foodora-buden så lite som 47 kronor efter skatt. Lägger man till de hårda villkor som Ivarsson beskriver till det känns det givetvis inte rättvist.

Om folk slutar använda Foodora efter granskningen återstår dock frågan om var Hamza och de andra i artikeln kan få arbete istället. Den bästa lösningen på problemet vore om Foodora betalade något så när anständigt och slutade jaga sina anställda. Tyvärr lär det vara del av framgångsreceptet att ligga på personalen.

Gigekonomin förblir ett svårlöst problem för den svenska modellen.

Opinion

Pinsamt av EU

Suorvadammen högt upp i Lule älvFoto: Carl-Johan Utsi
Foto: Carl-Johan Utsi / TT
Opinion
Opinion

Varför göra det lätt när man kan göra det svårt. EU har föreslagit vad man kallar en "taxonomi", en klassindelning om vilka miljöinvesteringar som skall anses hållbara. En sådan klimatlista kan i framtiden påverka vilka investeringar som drar till sig kapital.

På energiområdet dömer EU ut såväl vattenkraften som biobränslen, två hörnstenar i Sveriges energipolitik. Det innebär att så mycket som 75 procent av svensk elproduktion kan dömas ut som icke miljövänlig eftersom dit räknas också kärnkraften. Det är förstås närmast ren dårskap.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Motsättningarnas USA

President Lyndon B. Johnson, den kanske radikalaste statschefen i USA i modern tid.
Foto: John Rous
Opinion
Opinion
PREMIUM

Regeringen som ska styra USA under kommande fyra år börjar ta form. Mest av vänsterkaraktär, heter det. För om Trump var en typisk höger-president blir väl Biden en vänster-dito. Eller?

Vi europeer är vana vid en politisk debatt i termer höger/vänster. I USA är det ur rent historiskt perspektiv en ganska sen företeelse som ägde sin fulla giltighet först under andra halvan av 1900-talet . Möjligen ansågs demokraterna social-liberala och republikanerna konservativa. Men båda partierna kännetecknades av att det fanns det som nu saknas; en bro över mörka vatten i form av både liberala och konservativa falanger i båda partierna.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Ingen grön deal för Sverige

Opinion
Opinion

Vattenkraft ska inte längre finnas med på EU-kommissionens förslag till lista på hållbara gröna investeringar. Det innebär att det kan bli svårt att locka investerare till svensk grön energi, eftersom tanken är att den ska vara vägledande för finansmarknaden. Listan, den så kallade taxonomin, är en viktig del av EU:s green deal och Sverige har varit pådrivande kring att den ska finnas, vilket gör det extra olyckligt att det drabbat oss själva.

EU är baserat på kompromisser, men det kan ifrågasättas om det är just svensk vattenkraft som ska strykas från en sådan lista. Regeringen bör fråga sig om Bryssel förstått hur svensk vattenkraft fungerar, eller om det föreligger missförstånd. Bland annat finns det risk för att EU:s invändningar mot lokal vattenkraft handlar om att man inte förstått förutsättningar i just det fallet.

Man kan jämföra med hur svenskt skogsbruk varit tidvis missförstått i Bryssel. För andra länder var den största risken skogsbränder, men på den tiden drabbades Sverige nästan aldrig av det och hade inget behov av ett komplicerat regelverk eller supportsystem kring skogsbränder.

Vad beträffar bioenergi i form av skogsråvara kan man nästan vara säker på att det föreligger missförstånd. Sverige har sällan eller aldrig haft så mycket skog som nu och den är huvudsakligen ung. Vi kan använda ganska mycket skog med gott samvete, även om avverkningen måste vara hållbar. Skulle man inte avverka skulle det hota den biologiska mångfalden och återväxten av annan flora än industriskog. Oavsett hur man ser på saken är för lite skog inte problemet.

Finansmarknadsminister Per Bolund menar att det finns förhandlingsmån kvar innan beslutet fattas till våren, men från borgerligt håll är kritiken mot det som man ser som regeringens passivitet i frågan frän. Regeringen bör i sitt påverkansarbete börja med att försäkra sig om att kommissionen förstår hur vindkraften och biomassan framställs och används i Sverige. Om man går efter det bör det rimligtvis platsa på listan.

Opinion

Välkommen kartläggning

Opinion
Opinion

Brå ska kartlägga etnicitet i samband med personrån. Det är välkommet, av flera skäl. Först och främst för att ökad kunskap alltid är bra. För att förstå fenomenet behöver vi veta så mycket som möjligt om vem som rånar och vem som rånas. Om en etnicitet är överrepresenterad kan man titta på vad som finns som gemensam nämnare mellan dessa gärningsmän. Brå påpekar att debatten har varit infekterad med många teorier och påståenden som saknat faktaunderlag. Om man tar fram underlag slipper folk komma med mer eller mindre välgrundade gissningar.

Det lär vara så att gärningsmännen i hög utsträckning kommer från socioekonomiskt utsatta områden, eftersom fattigdom och hopplöshetskänslor gör det mer sannolikt att du blir kriminell. Om du kommer från en välbärgad bakgrund och har goda utsikter på arbetsmarknaden är det mindre lockande att bli till exempel gängkriminell. Att man beskyller utlandsfödda för brott handlar i vissa fall om att man vill att det ska vara så eftersom man ogillar invandring och bortser från att den gemensamma nämnaren är ekonomisk och social utsatthet, till exempel om man inte kommer ut på arbetsmarknaden.

Skulle Brås granskning visa att det finns andra mönster, som att en etnisk grupp är överrepresenterad bland gärningsmän eller offer är det bra att veta, eftersom man kan fråga sig varför. Varken Brå eller någon annan som vill delta i samhällsdebatten behöver slösa tid på gissningar. Om en etnicitet är överrepresenterad i en viss typ av brott kan man forska kring vilka mekanismer som ligger bakom och fundera på vad som kan göras för att bryta mönstret. Maria von Bredow från Brå varnar för att det kan bli missvisande, eftersom anmälningsbenägenheten är olika i olika delar av samhället, liksom risken för att misstänkas för brott. Att kartlägga etnicitet är ändå en början på processen att försöka förstå vem som begår brott och varför. Förmodligen borde Brå kartlägga även andra brottstyper.

Opinion

Problemet med frånvarande parlamentariker

Opinion
Opinion

Europaparlamentarikern Fredrick Federley tar paus från politiken på grund av psykisk ohälsa och svårigheter med att fokusera på det politiska uppdraget under de omständigheterna. Arbetsbelastningen på europaparlamentariker är tung och det är ofta långa arbetsdagar med lite tid för återhämtning och förströelse om man tar sitt uppdrag på allvar, vilket kan vara värt att tänka på för den som tycker att parlamentarikerna har för höga löner.

Europaparlamentet har inga ersättare, vilket många väljare nog inte vet. Fredrick Federleys plats kommer att stå tom. Europaparlamentet är varken anpassat för föräldraledighet eller för personer som behöver ta en paus för sin hälsas skull. Hypotetiskt kan ett parti som har en eller två ledamöter riskera att stå utan representation på plats vid sjukdom eller föräldraledighet. Det är opraktiskt och Sverige bör driva frågan om att det behövs ersättare när en parlamentariker inte kan utföra sitt uppdrag. Nästa person på listan måste kunna träda in. Det nuvarande systemet är orättvist mot väljarna, som när de röstar på en kandidat förväntar sig att deras intressen ska tillvaratas under hela mandatperioden.

Om Fredrick Federley drabbats av utbrändhet är det en lång återhämtning som krävs för att inte fara permanent illa. Europaparlamentariker bör, även om det känns tråkigt, överväga att avsäga sig sitt uppdrag om en längre ledighet behövs, av skälet med utebliven ersättare.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Lån utan UC

Allt fler svenskar löser sina kreditskulder med ett lån!

Lån utan UC Idag är det enkelt att handla saker på avbetalning, köp nu och betala sen-erbjudanden haglar över oss dagligen. Många handlar med krediter som de egentligen inte har råd med vilket slutar för många med att man sitter i kreditfällan.

Där har man har räntor att betala från flera olika köp, men man betalar knappt av något belopp på den summan som man faktiskt har lånat. Skyhöga räntor finns fortfarande kvar men reglerades för några år sedan ner, vilket innebär att det blivit något bättre lånevillkor även i de fall där man kan ta kreditlån från andra kreditgivare än banken.

Att det är så pass enkelt att ta ett riskfritt lån hos många finansbolag och att man kan köpa prylar på avbetalning leder de flesta till att köpa mer än de egentligen har råd med. Därför har många svenskar idag börjat samla sina lån och krediter till ett enda lån, så att det enbart är en ränta som behöver bli betald per månad. Detta medför att de höga månadskostnaderna går att minimera till stor del och har på många håll räddat många familjer i ekonomisk kris. Detta är något som man brukar kalla för att binda sina krediter. Man binder dem till ett enda lån med lägre ränta - detta är räddningen för många som har hamnat i kreditfällan!

Samtidigt som många minskar sina lånekostnader - så ökar också medvetandet gällande konsumtion!

Unga fröken Greta Thunberg, är en av våra ledstjärnor idag när det kommer till att börja tänka efter hur vi behandlar vår natur. Greta är också en stark förespråkare till att vi genast bör konsumera mindre än vad vi gör nu - vilket många svenskar också tycks ha hakat på. Detta visar på att medvetandet ökar när det kommer till både att tänka mer långsiktigt, men också att många lär av sina misstag. Att kunna shoppa vad man vill från var som helst i världen har nog stigit många konsumenter åt huvudet och det är egentligen inte förrän nu som man har kunnat se de förödande effekterna av detta. Många företag visar sitt starka engagemang för klimatet utåt, vi köper mindre och mindre plast och vi äter mindre och mindre kött - vi bemöter de förödande konsekvenserna genom att balansera ut det igen.

Att vi lever i en värld av influencers kan vara en av många anledningar till varför konsumtionen ökat så mycket som den har gjort under 2000-talet. De flesta minns nog hur Postnord höll på att sjunka fullkomligt av alla leveranser av beställningar, som dessutom många bara beställde för att fota och sedan skicka tillbaka. Vi bör se vår nya medvetenhet som något mycket positiv och en klar indikation på att vi är på väg att gå mot att vara betydligt mer klimatsmarta och värna om naturen. Vi har helt enkelt, som Greta säger, börjat vakna upp! Förhoppningsvis fortsätter trenden och vi får se ytterligare aktioner som kämpar för miljön, och fler människor som höjer sin röst för vår planet i framtiden.

Opinion

I dödens väntrum

Utan hårdare restriktioner dör fler på äldreboenden.
Foto: Thomas Johansson/TT
Opinion
Opinion
PREMIUM

Idag redovisar vårt södra grannland Danmark 9 ytterligare dödsfall i coronapandemin. Danska tidningar larmar med stora rubriker om hur krisartat läget är. Här i Sverige var torsdagens notering ytterligare 67 döda. Det illustrerar hur den svenska strategin innebär ett daglig haveri när det gäller att begränsa pandemins effekter på vårt land. Danmark med egentligen sämre förutsättningar i form av högre befolkningstäthet håller nere coronans verkningar medan den löper amok i vårt land.

Så här har det fortsatt sedan coronapandemin nådde Sverige i början av året. Ändå fortsätter vi med en strategi som innebär lindrigare restriktioner än i våra nordiska grannländer och får goddag yxskaft svar av både Anders Tegnell och Stefan Löfven på frågan om munskydd i offentliga miljöer. Den som vill kan ha munskydd är deras besked, vilket är en ren förolämpning mot befolkningens fattningsförmåga eftersom effekten av munskydd främst gäller om alla bär dem i sammanhang där risken för smittspridning är stor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Förbättra den skånska stomivården

Region Skånes rekommendationslista för stomipatienter är för begränsad jämfört med vad som gäller i övriga landet, menar ILCO Skåne.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Föreställ dig att du varje dag skulle behöva vara orolig för att du inte kan reglera din tarm. En ständig oro för lukt, ljud eller läckage och att alltid behöva vara uppmärksam på var närmsta toalett finns. För att stomiopererade inte ska behöva känna denna oro och kunna hantera sin vardag, krävs tillgång till trygga individanpassade stomihjälpmedel.

I Region Skåne bor drygt 6 000 personer med stomi. Anledning till stomi är oftast cancer och inflammatoriska tarmsjukdomar, men det finns även andra orsaker som gör att personer måste stomiopereras. Det kirurgiska ingreppet, som innefattar att avleda kroppens slaggprodukter innebär en chans till ett fortsatt liv och de allra flesta personer fortsätter att leva ett helt normalt liv efter operationen – en förutsättning är dock att det finns välfungerande bandage / stomihjälpmedel som främjar individuell livskvalitet. I större delen av Sverige erhålls stomihjälpmedel via det nationella systemet som regleras av Tandvårds-och Läkemedelförmånsverket (TLV) vilket stärker en jämlik och kostnadseffektiv vård.

I Skåne är det dock lite annorlunda. Under våren har vi inom ILCO haft en god dialog med politiker i Region Skåne kring vården av stomiopererade personer. Vi är tacksamma för att denna dialog finns och det är tydligt att det finns en gemensam vilja att förbättra stomivården i Region Skåne. Det finns dock ett område som vi inom ILCO anser behöver förbättras när det gäller stomivården i Region Skåne, men tyvärr upplever vi att ansvariga politiker i Region Skåne inte delar samma bild, vilket är något som oroar oss inom ILCO. Skåne har som enda region i landet valt att införa en så kallad rekommendationslista över vilka stomihjälpmedel som ska förskrivas till patienter.

Listan i Skåne är kraftigt reducerad jämfört med det nationella utbudet av hjälpmedelsprodukter via TLV. Skånes lista innehåller även ett tak för hur mycket individen får förbruka. Produkter i det nationella systemet har genomgått en nationell pris- och kvalitetsanalys som internationellt anses vara den mest grundliga och objektiva värderingen inom stomi i hela världen. Användning av det nationella systemet försvåras i samband med rekommendationslistan och minskar väsentligen patienternas möjlighet att vara involverade i behandlingen. Detta är viktigt eftersom kroppar förändras med tiden och personens bandage ska vara anpassat till detta. I genomsnitt behöver mer än 80 % av patienterna göra fler än tre produktbyten och i många fall mycket mer för att hitta rätt produkt. Det är därför ILCO anser att möjligheterna med att kunna få ta del av ett brett sortiment stärker förutsättningarna för ökat välmående och bättre livskvalitet. Den rekommendationslista som finns i Region Skåne fokuserar nästan bara på pris. Avsteg från listan kan göras, men det är tänkt att förskrivning ska ske enligt listans rekommendationer. Det är mycket svårt för en patient att veta att det finns alternativ.

Under slutet av 2019 lät vi inom ILCO i Skåne göra en enkätundersökning bland våra medlemmar om hur de uppfattade den skånska rekommendationslistan. Vi hade en svarsfrekvens på 68 %, vilket vi ser som högt. Vår analys av rekommendationslistan är att den begränsar tillgången till stomihjälpmedel och därmed minskar personers möjlighet till ökat välmående och bättre livskvalitet.

Undersökningen visar att 85 % av alla svarande medlemmar inte kände till listan, men ändå har 12 % i enkäten angett att införandet av listan har inneburit en begränsning av tillgång till spray, specialhäfta, våtservetter och hudskydd. Att det finns en bred tillgång till dessa produkter, och i tillräcklig mängd är naturligt att förstå för alla som vid något tillfälle haft diarré och behövt torka sig lite mer. Nästan 5 % uppger att de inte kunnat byta stomipåsen som de önskat. Varför ska någon behöva fundera på om och när de ska byta sin stomipåse? Detta är orimligt anser vi. Region Skånes rekommendationslista för stomihjälpmedel har skapat en onödig oro hos oss stomiopererade personer. Vi upplever att listan begränsar och påverkar vår vardag. Det finns goda skäl för Region Skåne att omvärdera användningen av listan och återgå till full användning av det nationella systemet. Tiden för den administration som läggs ner på att ta fram rekommendationslistan kan istället användas för att möta oss stomiopererade inom vården.

Rose-Marie Hultman

Ordförande, ILCO Skåne

Opinion

50 år av bönders kamp

Opinion
Opinion

1960-talet var en tuff tid för Sveriges bönder. ”Det var skottpengar på bönder”. 1967 års jordbruksbeslut inriktades på prispress och ökad import för att tvinga bönderna att lägga ned verksamheten, flytta till staden och bli industriarbetare.

Krisen var kanske vad som behövdes för att de segdragna diskussionerna om att slå ihop böndernas två organisationer – den fackliga Riksförbundet Landsbygdens folk, LRF, och de kooperativa företagens organisation, Sveriges Lantbruksförbund – skulle bli verklighet.

1971 föddes den nya, gemensamma organisationen och nu har LRF gett ut en imponerande jubileumsbok – ”Med gemensamma krafter”. Författare är den mångåriga Landjournalisten Kerstin Davidsson och hon har verkligen gjort ett gott jobb. Intervjuer och historier fogas in i historien på ett mycket läsvänligt sätt.

Redan efter ett par år nåddes en framgång i den förhandling med staten, som jordbrukets priser då byggde på. Ett inkomstmål fastställdes för jordbrukarna som skulle likställas med arbetarna, och subventionerad avbytartjänst infördes för att ge bönderna möjlighet att ta semester och annan ledighet. Det sågs som ett gott betyg åt den nya organisationen.

Men LRF blev också en mer militant organisation än föregångaren RLF. Stora demonstrationer mot jordbrukspolitiken (och jordbruksministrar) organiserades i Stockholm, traktordemonstrationer genomfördes i många städer och till och med en blockad av egna mejerier för att visa på hur viktiga de svenska bönderna var (och är).

I slutet av 1980-talet kom LRF fram till att den gamla regleringsekonomin med förhandlingar mellan bönderna och staten måste avvecklas. Spårbytet, kom det att kallas och LRF fick med sig politikerna, Men knappt hade det nya systemet införts förrän Sverige gick med i EU och nya regleringar tog över.

Trots att LRF:s ledning drev på för medlemskap var inte lantbrukarnas organisationer förberedda på den hårdare importkonkurrens som EU förde med sig. Den svenska produktionen minskade under 20 år och en stor del av de bondekooperativa företagen tvingades upphöra eller såldes till privata intressen.

Kvinnornas roll i LRF är värt ett eget kapitel. Först när gårdsmedlemskapet ersattes med personligt medlemskap blev kvinnorna synliga. Inte förrän 1977 valdes den första kvinnan i in förbundsstyrelsen. Nu har LRF haft två kvinnor som förbundsordförande.

LRF:s stora betydelse för landsbygden vid stora katastrofer, som stormen Gudrun, skogsbränder, torka och nu senast corona, kan knappast överskattas och beskrivs väl. Det handlar om både lokalt arbete och rikspolitisk påverkan. LRF har också medvetet profilerat sig som hela landsbygdens organisation.

LRF har varit föregångare med uppmärksammade reklamkampanjer, som ”Kan du tänka dig den här bygden utan jordbruk” och ”Idag finns det femton utrotningshotade arter, en av dem bär keps”. Många aktioner och utspel bevakas också väl redaktionellt av media, bland annat tack vare den stora och väl decentraliserade organisationen. Det har i 50 år varit en framgångsfaktor för en liten, krympande grupp i samhället – Sveriges bönder.

Yngve Sunesson

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL