Utrikes

Tusentals i manifestation efter lärarmord

En manifestation för den mördade läraren hölls på Place de la République i Paris på söndagen.
Foto: Michel Euler/AP/TT
Utrikes
Utrikes Tusentals slöt upp vid massiva manifestationer i flera franska städer på söndagen. Människor ville visa sitt engagemang sedan en lärare mördats utanför sin skola i en Parisförort i fredags.
PREMIUM

Historieläraren Samuel Paty hade visat omstridda karikatyrer av islams profet Muhammed i samband med undervisning om yttrandefrihet.

– Det är absolut viktigt att visa vår mobilisering och vår solidaritet, vår nationella sammanhållning, säger utbildningsminister Jean-Michel Blanquer till France 2, och uppmanar alla att stötta landets lärare.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Sex saker att ha koll på från debatten

Presidentkandidaterna Donald Trump och Joe Biden drabbade samman i en sista debatt före valet.
Foto: Ahn Young-Joon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det var många frågetecken inför den sista debatten mellan presidentkandidaterna i USA. Skulle Donald Trump hålla humöret – skulle hans motståndare Joe Biden hålla tungan rätt i mun?
Här är sex saker att veta om nattens debatt.

Det hade inför debatten talats om möjligheten att stänga av presidentkandidaternas respektive mikrofon, för att undvika en upprepning av den kaotiska första debatten, då kandidaterna återkommande avbröt varandra (mest Trump). Kanske var det hotet om knappen som gjorde att den inte behövde användas – eftersom nattens debatt blev betydligt lugnare. Eller så var det kanske moderatorn Kristen Welker som lyckades med bedriften att tygla de båda kandidaterna. "De höll faktiskt en riktig debatt", konstaterar CNN.

"Jag är den minst rasistiske personen i det här rummet", sade president Donald Trump. Vilket kanske fick en och annan att höja ögonbrynen, inte minst med tanke på att moderatorn Kristin Welker är svart. Trump drog också till med en attack mot vindkraftverken, där han hävdade att "de är extremt dyra, dödar alla fåglar" och att tillverkningen av dem släpper ut mer rök än naturgas.

Trump valde som väntat att ta upp Joe Bidens son Hunters affärer i Ukraina. Moderatorn Kristin Welker frågade också Biden om det i efterhand var något i relationerna som var olämpliga eller oetiska, vilket tvingade Biden i försvarsställning när han nekade till att något oetiskt skett.

Några munskydd eller plexiglas syntes inte till, men ändå hägrade pandemin – ett av de viktigaste ämnena för amerikanska väljare – över debatten. Biden gick på offensiven och kritiserade Trumps tidigare påpekanden om att viruset skulle försvinna av sig själv, medan Trump försvarade sin insats, lyfte fram förhoppningarna om ett kommande vaccin och påpekade också att viruset finns i hela världen, och att ingen på förhand visste hur det skulle slå.

Båda kandidaterna fick avsluta med att föreställa sig vad de ville säga till alla som inte röstat på dem, om de stod som segrare och höll sitt installationstal. Trump valde att ta en sista chans att attackera sin motståndare. Biden sade å sin sida att han ville vara en president för hela det amerikanska folket, och att landets karaktär står på spel. Han lovade anständighet, ära, respekt, att behandla människor med värdighet, men kunde sedan inte hålla sig från att pika Trump:

– Ni har inte fått så mycket av det de senaste fyra åren, sade han.

Vem som vann debatten är något oklart. Flera kommentatorer beskriver debatten som en av Donalds Trumps bästa, där han bland annat ifrågasatte varför Biden inte lyckats genomföra sina planer under sina åtta år som vicepresident. Han var också relativt lugn och effektiv i sina attacker. Biden å sin sida var mer av en visionär, och pratade mer om vad han faktiskt ville genomföra, men hade bitvis svårt att få till de riktigt träffsäkra avslutningarna.

Gustav Sjöholm/TT

Utrikes

Experterna: Lugnare debatt – men inget nytt

USA:s president Donald Trump och demokraternas presidentkandidat Joe Biden debatterar, med moderatorn Kristen Welker i mitten.
Foto: Jim Bourg/AP/TT
Utrikes
Utrikes Inte mycket nytt. Men det var åtminstone en lugnare ton.
Så beskriver statsvetaren Dennis Goldford nattens debatt mellan Donald Trump och Joe Biden.
– Det var samma gamla ord och samma budskap. Jag lärde mig inget, säger han.

När sista ordet var sagt i nattens debatt mellan presidentkandidaterna Donald Trump och Joe Biden gick de båda till varsin ringhörna för stöd hos sina familjer.

Och Dennis Goldford , professor i statsvetenskap vid Drake University i Des Moines i Iowa, kunde lättad andas ut.

– Äntligen. Nu behöver jag inte titta på fler debatter med de där två, säger han till TT.

– Det var samma gamla ord och samma budskap. Jag lärde mig inget nytt, konstaterar han och sammanfattar såväl nattens duell som större delen av valrörelsen med en djup suck.

Han får medhåll av Mitch McKinney, professor i statsvetenskap vid University of Missouri, som inte heller hittade något nytt under den halvannan timma långa duellen.

Attacker mot Bidens son

"Det vi hörde var samma argument som vi har hört de senaste veckorna och Trumps attacker gav inget nytt som skulle kunna övertyga någon tveksam att rösta på honom", skriver han i en kommentar till TT.

Presidentens relativa lugn gick över i fränare tonläge främst i debattens andra halva, när han attackerade såväl Joe Biden som dennes son Hunter.

– De där attackerna, jag tror inte att de hjälpte hans sak, inte att vinna över kvinnor och de över 65 år, säger Dennis Goldford.

Beröm till moderatorn

"Attackerna fick inte Biden att förlora fokus. Och viktigast för Biden var att kunna gå från den här debatten utan att ha gjort någon ordentlig blunder, och någon sådan gjorde han inte", skriver Mitch McKinney, som berömmer moderatorn Kristen Welker och ger henne beröm för att ha hållit Trump under kontroll och pressa kandidaterna med följdfrågor.

"Hon höll kontroll över skeendet och tvingade dem att hålla sig till ämnena", skriver han.

Trumps lugnare stil var direkt nödvändig för att inte skrämma bort fler väljare, säger Dennis Goldford, som trots den mildare tonen inte tror att presidenten fick många fler röster.

– Kanske kan det här ha hjälpt honom att dämpa det fall han är inne i. Men det är svårt att se att han ska ha fått många nya röster.

Biden vinnare?

Så då vann Joe Biden?

– Nja, jag tror att de är nöjda i Bidens läger. Han bet ifrån bra när Trump försökte måla upp honom som korrupt, men om han övertygade så många? Det vet jag inte, säger Dennis Goldford.

– Men han hade mest att förlora och gjorde inte bort sig och lär inte tappa i opinionsundersökningarna efter framträdandet i kväll. Så då är det väl en slags seger.

Och återigen är Mitch McKinney enig med Goldford.

"Den här debatten kommer inte att i grunden förändra dynamiken i valrörelsen, vilket var vad Donald Trump hade behövt göra. Så då kan ju Joe Biden utropa en seger", skriver han.

McKinney berömmer främst Bidens styrka i att tala direkt till väljarna, visa att han står på deras sida och att han i sina slutord stod upp mot Trumps försök att försöka splittra landet efter partilinjen när han svarade på vad han kommer att säga till sina motståndare om han svärs in som president.

– Jag kommer att vara alla amerikaners president, jag kommer att vara er president oavsett om ni röstat på mig eller inte, det kommer jag att säga, svarade Biden.

Martin Yngve/TT

Debattens moderator Kristen Welker.
Debattens moderator Kristen Welker.
Foto: Jim Bourg/AP/TT

Utrikes

Fisket i centrum för nya brexitsamtal

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson på besök i en fiskmarknad i klassiska fiskehamnen Grimsby i östra England. Arkivbild.
Foto: Ben Stansall/AP/TT
Utrikes
Utrikes Kanske nappar det nu äntligen när EU och Storbritannien återigen förhandlar intensivt om framtida samarbete efter brexit.
Fisket är centralt – trots att andra frågor ekonomiskt är betydligt tyngre.

I hamnstaden Oostende är nervositeten stor inom den belgiska fiskeflottan. Bara två månader återstår av de övergångsregler som gäller för att underlätta Storbritanniens utträde ur EU. Om inga nya avtal därefter finns på plats kan konsekvenserna bli stora.

– Om de säger att vi inte kan fiska i engelska vatten mer så kommer alla fartyg, alla skeppsägare, att tvingas sälja. Alla som jobbar på dem, deras hus – allt kommer att falla, säger fiskaren Robert Campbell till nyhetsbyrån AFP.

Campbell är född i England, men uppvuxen i Belgien och har fiskat sedan han var 15. Den fiskebåt han arbetar på, Den Hoope, fiskar främst i brittiska vatten och landar dessutom ofta sin fångst i Liverpool eller Milford Haven eller Swansea.

Symbolfråga

Fisket i brittiska vatten utgör drygt 40 procent av Belgiens totala fiske, både vad gäller mängd och värde. Oron är därför stor över att det ännu inte finns någon uppgörelse om vad som ska hända efter årsskiftet.

Just fisket är en av de största tvistefrågorna.

I Storbritannien har ämnet länge varit känslomässigt oerhört viktigt – trots att fisket ekonomiskt endast står för en bråkdel av landets BNP. Minnet av 60- och 70-talens fiskekrig är starka och från den brittiska regeringen förs gärna kontroll över fisket fram som en symbolfråga.

– Vi kommer att blomstra som oberoende frihandelsnation med kontroll över våra gränser, vårt fiske och våra lagar, sade premiärminister Boris Johnson så sent som i förra veckan när han upprepade att britterna kan tänka sig ett läge utan avtal med EU.

"Intensifiering"

Ändå är kanske ett avtal nu på gång. Efter några dagars dödläge återupptog i torsdags återupptog EU:s chefsförhandlare Michel Barnier samtalen med sin brittiske kollega David Frost.

– Båda sidor har gått med på en genuin intensifiering av förhandlingarna med dagliga samtal, inklusive under helgen, sade en brittisk regeringstalesman.

Utöver fisket har samtalen kärvat när det gäller hur man framöver ska lösa tvister och hur man kan garantera rättvisa produktionsvillkor för handeln.

Motsättningarna där bedöms ändå inte längre vara så stora.

– Fisket är nu vad som måste hanteras. De andra frågorna verkar görliga, mer eller mindre, säger en EU-diplomat till nyhetsbyrån Reuters efter en genomgång med Barnier.

Avtal från 1666

Samtal är nu tänkta att pågå hela helgen i hopp om ett genombrott. Båda sidor tycks hålla tummarna.

– Förhandlingar innehåller ofta lite humör och spänningar och igenslängda dörrar. Det är naturligt att det blir spänt, särskilt när man närmar sig slutet, säger Storbritanniens polisminister Kit Malthouse till tv-kanalen Sky.

I Belgien förbereds annars ett sista halmstrå: ett dokument från 1666 där Englands dåvarande kung Karl II ger 50 flamländska fiskare rätt att fiska på brittiskt vatten "i all evighet".

– Vi kommer att använda det, om det behövs, säger Hilde Crevits, ekonomiansvarig i Flanderns regionalregering, till Reuters.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Fisket i brittiskt vatten

Åtta EU-länder fiskar regelbundet i brittiska vatten. Så här mycket tar de upp, i värde och i ton:

Frankrike: 100 607 ton till ett värde av 170,2 miljoner euro

Danmark: 296 636 ton till ett värde av 134,2 miljoner euro

Nederländerna: 178 133 ton till ett värde av 120,5 miljoner euro

Irland: 84 626 ton till ett värde av 88,7 miljoner euro

Tyskland: 89 623 ton till ett värde av 48,8 miljoner euro

Belgien: 10 443 ton till ett värde av 37,5 miljoner euro

Spanien: 6 631 ton till ett värde av 19,1 miljoner euro

Sverige: 29 284 ton till ett värde 13,5 miljoner euro

Även Polen, Litauen och Portugal fiskar sporadiskt i brittiska vatten, men till ett mindre värde. Storbritannien drar i sin tur upp 559 000 ton till ett värde av 892 miljoner euro på sitt eget vatten.

Källa: EU-kommissionen

FAKTA

Fakta: Förhandlingarna efter brexit

Storbritannien lämnade formellt EU den 31 januari i år, men lyder under övergångsregler fram till den 31 december för att underlätta för företag och medborgare.

För att avgöra vilka villkor som ska gälla för handel, fiske och andra samarbeten från den 1 januari 2021 pågår förhandlingar om sedan i våras under ledning av EU:s Michel Barnier och Storbritanniens David Frost.

Inledningsvis fanns hopp om en uppgörelse senast i oktober, vilket nu bedöms som orealistiskt. Parterna står långt från varandra framför allt när det gäller fisket på brittiskt vatten och hur och var olika tvister ska hanteras.

Från EU-sidan krävs också att Storbritannien drar tillbaka delar av ett brittiskt lagförslag som tagits fram för att kunna kringgå fjolårets utträdesavtal.

Utrikes

Jihadister från Mocambique anfaller Tanzania

IS-anslutna jihadister från Moçambique tog i augusti i år över en hamnstad i nordöstra delen av landet, och har dessutom börjat att attackera mål i grannlandet Tanzania. Bilder tagna av terrorgruppen visar en stor mängd vapen och ammunition som erövrats av Moçambiques armé efter en attack.
Foto: SITE Intelligence group/AP/TT
Utrikes
Utrikes Flera personer har dödats i en attack mot staden Mtwara i södra Tanzania. Bakom attacken ligger jihadistgrupper från Moçambique, som nu börjat göra räder in i Tanzania.

En IS-ansluten jihadistgrupp som tagit makten över ett stort område i nordöstra Moçambique har nu tagit på sig ansvaret för en attack mot staden Mtwara, på andra sidan gränsen, i Tanzania.

– Det stämmer att omkring 300 terrorister från Moçambique angrep vår station i Kitaya i Mtwara förra veckan och dödade flera personer, säger polischef Simon Sirro på en presskonferens.

– Några av de misstänkta är från Tanzania, och samarbetade med andra utanför landet. Vi kommer ta hand om alla som dödar tanzanier. Vi har gripit och förhör flera misstänkta för att få en bild av deras nätverk, säger Simon Sirro.

Jihadistgrupper började attackera mål i norra Moçambique under 2017, och anslöt sig till Islamiska staten ett år senare under namnet "Islamiska staten provinsen Centralafrika" (ISCAP). Det uttalade målet är att skapa ett kalifat i nordöstra delen av Moçambique, som är rikt på naturgas.

Sedan dess har de tagit över flera byar, och i augusti i år erövrades också den viktiga hamnstaden Mocimboa da Praia i nordöstra delarna av landet efter hårda strider.

Förra veckans attack mot mål i Tanzania är inte den första attacken norr om gränsen. Flera poliser och tjänstemän dödades i en rad attacker 2017. I november förra året dödades sex personer i en gränsby, i en attack som Tanzanias polis skyller på terrorgrupper från Moçambique.

Totalt har över 1 000 människor mist livet och hundratusentals drivit på flykt på grund av oroligheterna i norra Moçambique. FN har varnat för hungersnöd i de områden som kontrolleras av jihadisterna.

Presidentvalet i USA

Hård kamp i debatten mellan Biden och Trump

USA:s president Donald Trump och Demokraternas presidentkandidat Joe Biden på scenen i Nashville, Tennessee.
Foto: Chip Somodevilla/AP/TT
Utrikes
Utrikes Donald Trump och Joe Biden stod öga mot öga i den sista debatten inför presidentvalet.
Duellen präglades av käbbel, men i en något lugnare ton än tidigare debatter presidentkandidaterna emellan. Men också mest beskyllningar om vad som hänt istället för framtidsvisioner

Med tolv dagar kvar till det amerikanska valet stod mycket på spel i bataljen i Nashville i Tennessee – den andra och sista debatten mellan kandidaterna.

Moderatorn Kristen Welker inledde med att uppmana de båda att respektera tittarna och låta den andre tala till punkt. Så skedde också, i stort, när frågor om coronaviruset inledde debatten.

Trump försvarade sitt agerande och att ett vaccin var på väg, kanske redan om någon vecka. Biden å sin sida anklagade Trump att inte ha någon plan för att gå vidare och ta USA ut ur pandemin.

"Handlar om era familjer"

Tongångarna gick igen sedan den första debatten och andra uttalande de båda gjort, med skillnad att samtalet var något lugnare än tidigare och att de inte talade i munnen på varandra.

Men så mycket nytt kom de två inte med. Så fortsatte det när nästa ämne, utländsk påverkan på valet, kom upp – ett ämne som snart övergick i ömsesidiga anklagelser om korruption.

Biden anklagade Trump för dennes deklarationer och ett konto i Kina, och uppgifterna om att presidenten bara betalade 750 dollar i inkomstskatt. Trump hävdade att Biden och hans familj tjänar eller får pengar från Kina, Ryssland och Ukraina.

När Trump fortsatte att anklaga Biden för att berika sig, svarade denne med ett sedan tidigare beprövat grepp.

– Det handlar inte om hans familj eller om min familj, det handlar om era familjer. Vi borde prata om era familjer, men det är det sista han vill prata om, sade Biden.

– Typiskt politikersvar. Jag är ingen politiker, det är därför jag valdes, svarade Trump.

Skyllde på Pelosi

Framtiden lös fram till dess i stort med sin frånvaro. Vad någon av dem vill göra under de kommande fyra åren fick den vilsne väljaren inte veta mycket om.

Tonläget höjdes i takt med anklagelserna.

Trump skyllde på representanthusets talman, demokraten Nancy Pelosi, för att det inte blivit fler stimulanspaket mot coronakrisen och sade – åter utan att precisera sig – att han ska komma med en ny sjukförsäkringsreform som ska ersätta den reform hans företrädare introducerade, den så kallade Obamacare.

Men viktigast för framtiden var förstås om han vann, sade presidenten.

– Börsen kommer jubla om jag vinner, och den kommer krascha om han vinner, sade Trump.

– Det är hans enda mått på ekonomin. Där jag kommer ifrån lever man inte efter hur börsen går, där tittar man i plånboken, svarade Biden och försvarade sitt förslag att höja minimilönen till 15 dollar i timmen i hela landet.

– Det borde vara delstaternas beslut. Alabama är inte New York, och New York är inte Vermont. Hur hjälper man småföretagare med höjda löner? De kommer att tvingas sparka sina anställda, sade Trump.

"Minst rasistiske i rummet"

När samtalet gick in på rasfrågor och läget i USA frågade moderatorn Kristen Welker om Trumps kritiserade hållning till Black lives matter-rörelsen och hans retorik.

– Jag vet inte vad jag ska säga. Jag är den minst rasistiske personen i det här rummet.

– Med undantag av Lincoln, kanske, möjligen, Lincoln, har ingen gjort så mycket för minoriteterna än jag, fortsatte han och angrep Bidens reformplaner.

– Du hade åtta år på dig som vicepresident och gjorde ingenting. Nu säger du att du ska göra saker? Det är bara snack, ingen handling, med dessa politiker.

Martin Yngve/TT

USA:s president Donald Trump under debatten.
USA:s president Donald Trump under debatten.
Foto: Julio Cortez/AP/TT
Demokraternas presidentkandidat Joe Biden under debatten.
Demokraternas presidentkandidat Joe Biden under debatten.
Foto: Julio Cortez/AP/TT
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

SUNBIRD WEBBYRÅ

Webbyråns bästa knep hur du skapar ett starkt varumärke

SUNBIRD WEBBYRÅ

Enligt Sunbird Webbyrå kan ett starkt varumärke vara en av de viktigaste faktorerna för att öka ert företags försäljning online:

Det finns för mycket information och för lite tid. Potentiella kunder som besöker er tenderar att ta snabba beslut som oftas baseras på en känsla och vilket förtroende de får för er.

Ett varumärke är någons magkänsla om er. Det är inte vad ni säger att det är. Utan vad era kunder säger att det är. Här kommer Sunbird Webbyrå med fyra riktlinjer för att stärka ett varumärke.

1. Var konsekvent

Det är viktigt att ni alltid är konsekventa och lever efter ert varumärke. Byt inte budskap och värdegrunder när vinden vänder.

2. Tänk långsiktigt

Förtroende byggs upp över tid och det är viktigt att ni är beredda att offra kortsiktiga vinster för de långsiktiga. Man ska varken göra eller säga för mycket, håll er till ramen och lägg inte lättvindigt till fler tjänster i er arsenal.

3. Differentiera er

Det är lättare att bygga ett varumärke om man är unik. Är ni nischade förstår man snabbare vad ni står för.

4. Var fokuserad

För många hemsidor försöker säga för mycket. Säg bara det viktigaste. Ska ni få fram ett budskap ska ni enbart ge informationen läsaren verkligen behöver - inte allt som är bra att säga.

Även om de flesta är medvetna om detta menar Sunbird Webbyrå att många företag ändå tenderar att lägga för mycket text på hemsidan. Vilket gör att besökaren får jobba för att förstå vad man gör.

Vill ni ha hjälp att ta fram skräddarsydd webbdesign som stärker ert varumärke - Kontakta Sunbird Webbyrå här.

Utrikes

Kuba: Sanktioner försvagar kampen mot corona

Kubas utrikesminister Bruno Rodríguez Parrilla presenterade den årliga rapporten om effekten av de amerikanska sanktionerna mot landet.
Foto: Ramon Espinosa
Utrikes
Utrikes Sanktionerna mot Kuba har skadat landets möjlighet att bekämpa coronapandemin. Det säger den kubanska utrikesminister Bruno Rodríguez Parrilla i en kampanj för att samla internationellt stöd i FN:s generalförsamling.

Sanktionerna har bland annat gjort det svårt att skaffa nödvändig skyddsutrustning och respiratorer för att bekämpa viruset, tillade Bruno Rodríguez Parrilla, då han presenterade den årliga rapporten om effekten av det amerikanska embargot vid en pressträff i Havanna på torsdagen.

Enligt den kubanska utrikesministern beräknas de ekonomiska skadorna för landet uppgå till 5,57 miljarder dollar mellan april 2019 och mars 2020. Samma period i fjol var kostnaden 1,226 miljarder dollar. Sammanlagt räknar Kuba med att sanktionerna har kostat 144 miljarder dollar sedan de infördes efter revolutionen 1959.

Rapporten inleder Kubas årliga kampanj för att samla internationellt stöd i FN:s generalförsamling mot det amerikanska embargot. Årets omröstning i generalförsamlingen var ursprungligen planerad till oktober, men har skjutits upp till maj nästa år på grund av pandemin.

USA:s förre president Barack Obama lättade på de amerikanska sanktionerna mot Kuba. Under efterträdaren Donald Trumps regeringstid har i stället nya sanktioner införts i flera omgångar.

Utrikes

Maduro för samkönade partnerskap

Venezuelas president Nicolás Maduro. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Venezuels president Nicolás Maduro vill att landets parlament ska ta upp frågan om samkönade pars rätt att ingå registrerade partnerskap.

Maduro hänvisar till påve Franciskus försvar av partnerskapen i veckan. I dokumentärfilmen "Francesco" säger påven bland annat att "De är alla Guds barn, de har rätt till en familj".

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Guineas president mot valseger

Guineas oppositionsledare Cellou Dalein Diallo röstar i presidentvalet i söndags.
Foto: Sadak Souici/AP/TT
Utrikes
Utrikes Sittande presidenten Alpha Condé ser ut att gå mot seger i valet i Guinea och därmed gå mot ytterligare sex år vid makten.
82-årige Condé uppges ha fått nästan dubbelt så många röster som utmanaren Cellou Dalein Diallo – som ifrågasätter valresultatet.
PREMIUM

Med 37 av 38 distrikt räknade uppger Guineas valnämnd att Alpha Condé hittills fått 2,4 miljoner röster, mot Diallos 1,26 miljoner.

Men medan presidentens talesperson kallar beskedet hoppfullt är tonläget ett annat i utmanarlägret.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL