Inrikes

Coronasmittad jobbade sex timmar på sjukhus

En anställd vid vuxenpsykiatrin på Sunderby sjukhus utanför Luleå jobbade i sex timmar med symtom innan svar kom om att personen var smittad av covid-19. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Region Norrbotten har anmält sig själv till Arbetsmiljöverket sedan en anställd vid vuxenpsykiatrin på Sunderby sjukhus jobbat i sex timmar med symtom innan positivt provsvar om covid-19 kom, rapporterar lokala medier.

Händelsen inträffade den 9 oktober. I anmälan står det att den anställda har astma och allergi och att symtomen kunde ha berott på det. Där står också att Folkhälsomyndighetens riktlinjer säger att personer med symtom som inte kan antas bero på covid-19 inte måste stanna hemma.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Blåste i alkolås åt berusad väninna – åtalas

Kvinnan var onykter och kunde inte starta sin bil. Då blåste hennes väninna i alkolåset. Arkivbild.
Foto: Ingvar Karmhed/SvD/TT
Inrikes
Inrikes

En kvinna var onykter och kunde inte starta sin bil. Då blåste hennes väninna i alkolåset. Nu åtalas de båda vid Eksjö tingsrätt för rattfylleri respektive medhjälp till rattfylleri, skriver Vetlanda-Posten .

Åklagaren menar att passageraren visste att föraren druckit alkohol och att hon genom att blåsa aktivt främjade rattfylleriet. Väninnan saknar körkort och kunde därför inte själv köra bilen.

Det hela hände i en ort i Småland. Bilen skulle flyttas från en parkering till en annan. Vad de båda kvinnorna inte visste var att när de gjorde sin manöver stod en civil polispatrull i närheten som kunde följa hela förloppet.

Föraren fick göra ett alkoholutandningsprov och det visade på 1,12 promille, klart över gränsen för grovt rattfylleri, som går vid 0,5 promille. Båda kvinnorna har erkänt och är ångerfulla i polisförhören efteråt.

”Det är så jävla dumt av mig”, säger kvinnan som körde bilen.

Kvinnan hade alkolås i bilen sedan hon tidigare dömts för rattfylleri.

Inrikes

Mordförsök i Uppsala – två skadade

Två män har hittats skadade på olika platser i Uppsala. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Två skadade män i 20-årsåldern hittades utomhus i området Fålhagen i Uppsala och fördes till sjukhus på torsdagen. Enligt polisen rör det sig inte om skottskador.

– Den ene ser det positivt ut för, den andre törs jag inte svara på men båda får vård, säger polisens presstalesperson Daniel Wikdahl.

De båda hittades med kort mellanrum cirka en kilometer från varandra. Larmet om den ene kom klockan 15.42 och den andre hittades tio minuter senare.

– Mycket tyder på att händelserna hänger ihop, skadorna och det tidsmässiga, säger Wikdahl.

Enligt UNT har en person gripits misstänkt för dådet, men polisen vill inte bekräfta det.

De skadade männen är identifierade men polisen kan heller inte säga om det finns något personligt samband mellan dem.

Händelserna rubriceras i båda fallen som försök till mord.

Inrikes

Dom för gammal våldtäkt efter dna-träff

Mannen kunde dömas för ett gammalt brott efter att han topsats i samband med ett trafikbrott. Arkivbild.
Foto: Eva-Marie Törnström/Handout/TT
Inrikes
Inrikes

En man har dömts till fängelse för en sju år gammal våldtäkt, sedan polisen fått träff på hans dna efter att han topsats i samband med ett trafikbrott.

Det var i november 2013 som en kvinna anmälde att hon våldtagits utomhus av en för henne okänd man, i södra Stockholm. Den misstänkte gärningsmannens dna kunde säkras efter våldtäkten, men inga träffar hittades i polisens register.

I oktober 2019 stoppade polisen en bil i Tyresö, och eftersom föraren, en man i 40-årsåldern, misstänktes för rattfylleri togs han med till polisstationen. När mannen topsades kunde hans dna matchas med det från våldtäkten 2013.

Nu har mannen dömts i Södertörns tingsrätt för våldtäkt, olovlig körning och grovt rattfylleri, till två års fängelse och utvisning ur Sverige i tio år.

"Detta exempel visar vikten av att topsa personer i enklare ärenden, för att klara upp grova brott där vi inte har identifierat någon gärningsperson", säger Sofia Zakrisson, utredare i polisområde Stockholm syd, i ett pressmeddelande.

Inrikes

M: Pröva elfotboja för dem som ska utvisas

Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard . Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Moderaterna vill införa en plikt för myndigheter och kommuner att anmäla personer som vistas illegalt i Sverige till polisen.
Partiet vill också göra det möjligt med elektronisk fotboja på personer med utvisningsbeslut.

Moderaterna presenterade ett åtgärdspaket för att fler asylsökande med avslag ska kunna utvisas.

– En förutsättning för den reglerade invandringen är att beslut faktiskt följs, säger M:s migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard.

M föreslår även att det ska vara möjligt att använda elektronisk fotboja på personer med utvisningsbeslut.

– Att sätta fotboja på människor som inte har begått brott skulle vara mycket långtgående, det är jag inte beredd att göra, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) om M-förslaget.

Han hävdar att det finns mer effektiva åtgärder att ta till än de Moderaterna föreslår. Han framhåller att den lista över säkra länder som M efterlyser är på gång.

Det handlar om asylsökande från länder för vilka det på förhand är klart att de inte kommer att beviljas asyl, till exempel personer från Georgien och flera länder på Balkan. En asylsökande därifrån ska snabbt få besked och vända åter.

– Det är en stor sak, hävdar Johansson som dock flaggade för behov av förändring för ett par år sedan.

Men först halvårsskiftet 2021 kan en lista med länder träda i kraft.

Slå larm

Ett av M-förslagen är att införa en informationsplikt för myndigheter och kommuner att slå larm till polisen om de upptäcker någon som befinner sig illegalt i Sverige.

Enligt Malmer Stenergard är det många kommuner och myndigheter som inte informerar polis och Migrationsverket.

– Det måste vara alla myndigheters uppgift att bekämpa skuggsamhället, säger hon.

M anser dock att det bör finnas undantag i informationsplikten, till exempel för personal i skolan och i vården. En lärare eller läkare ska inte vara skyldig att vända sig till polisen.

Boendeplikt och fotboja

M vill också införa en en boendeskyldighet för personer som väntar på utvisning. Det syftar till att göra det svårare för dem att gå under jorden och lättare för myndigheter att verkställa utvisningar.

I dag finns möjlighet att sätta personer i förvar om de misstänks försöka avvika för att slippa utvisning, men M anser att det även behövs annan typ av kontroll.

M-förslaget innebär att de med utvisningsbeslut är skyldiga att bo på Migrationsverkets boende med begränsningar att röra sig fritt. Det kan till exempel handla om att de måste anmäla sig till personal vid vissa tidpunkter eller måste vara på boendet vissa delar av dygnet.

Peter Wallberg/TT

Maria Davidsson/TT

Lars Larsson/TT

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Inrikes

Danmark stänger gränsen mot Skåne

Utrikesminister Jeppe Kofod presenterar skärpta reserestriktioner.
Foto: Emil Helms/Ritzau Scanpix/TT
Inrikes
Inrikes Smittspridningen ökar kraftigt i Danmark. Nu skärps de danska reserestriktionerna. Skåne räknas ännu en gång som en region i karantän.

Under de senaste 24 timmarna har 760 nya fall med bekräftad covid-19-smitta konstaterats. Det är den högsta dygnssiffran i Danmark som registrerats, skriver nyhetsbyrån Ritzau.

Från och med lördag avråder det danska utrikesdepartementet från icke nödvändiga resor till fyra nya regioner i Sverige. Förutom Skåne är det Norrbotten, Sörmland och Västra Götaland.

Det innebär att 16 av 21 svenska regioner är i karantän. De som är fortsatt öppna är Gävleborg, Kalmar, Värmland, Västerbotten och Västernorrland.

För svenskar bosatta i karantänsregioner innebär det restriktioner vid resor till Danmark. Restriktionerna skiljer sig åt beroende på om man bor i en gränsregion eller i övriga landet.

Danskar avråds även från icke nödvändiga resor till Tyskland och Cypern. De enda länder som de inte avråds från att resa till är Grekland och Norge.

I och med den kraftiga smittspridningen säger statsminister Mette Frederiksen säger att nya coronaåtgärder är på gång inom en snar framtid.

– Coronan är tillbaka. Och vi kommer att införa ytterligare restriktioner, säger hon till Ritzau.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Inrikes

IS-svenskar kan ställas inför rätta nästa år

Kvinnor på en marknad i lägret al-Hol i nordöstra Syrien. Arkivbild.
Foto: Maya Alleruzzo/AP/TT
Inrikes
Inrikes Svenska kvinnor som anklagas för att ha anslutit sig till terrorstämplade IS kan ställas inför rätta i början av nästa år. Det hoppas åtminstone det kurdiska självstyret som har haft en svensk delegation på besök i nordöstra Syrien.

En delegation från det svenska utrikesdepartementet och Sida har i fyra dagar varit på plats i det kurdiskt styrda nordöstra Syrien, där tiotusentals misstänkta IS-anhängare sitter frihetsberövade. Bland dem finns kvinnor och barn, bland annat i lägret al-Hol där det enligt lokala myndigheter ska finnas ett 20-tal med svenskt medborgarskap.

Delegationen ska främst ha varit på ett diplomatiskt och humanitärt uppdrag, enligt Shiyar Ali, det kurdiska självstyrets representant i Sverige och som var med på resan.

– De var inte där för att förhandla eller diskutera rättsprocessen, säger han till TT.

Ledare för det kurdiska självstyret i regionen Rojava har dock tidigare varit i Sverige för att diskutera en särskild domstol, där europeiska kvinnor och barn ska flyttas till en särskild avdelning där barnen också ska kunna gå i skola medan deras mammor ställs inför rätta för misstänkta IS-kopplingar.

Rättegångar 2021

Det kurdiska styret har jobbat med den rättsliga processen i snart ett år och har fått hjälp från det europeiska fredsinstitutet EIP. Shiyar Alis förhoppning att rättegångar ska kunna inledas nästa år, i de fall där det finns tillräckliga bevis.

– Jag har tidigare sagt att jag hoppas på januari eller februari. Men det är kanske lite väl optimistiskt. Arbetet har påverkats av pandemin. Men vi hoppas att det ska ske så snart som möjligt, förhoppningsvis i början av 2021, säger han.

– I första skedet kommer det att handla om rättegångar mot kvinnor. När det gäller manliga IS-anhängare som har gjort sig skyldiga till fruktansvärda massakrer hoppas vi på en internationell tribunal.

Representanter för Rojava har sagt till kurdiska medier att svenska observatörer kommer att finnas på plats vid rättegångarna, men det tillbakavisas nu av Rojava Information Center som TT har varit i kontakt med.

Inte heller Shiyar Ali känner igen den uppgiften.

– Men Sverige har uttryckt sig positivt om en rättsprocess och jag hoppas att Sverige kommer att vilja hjälpa till, kanske med observatörer eller rådgivare, säger han.

Regeringen positiv

Den svenska regeringen är positiv till planerna på att ha rättegångar i det kurdiska självstyret i nordöstra Syrien.

– Vi har hela tiden varit noga med att säga att vi i första hand tycker att den här rättsliga prövningen och ansvarsutkrävandet ska ske i regionen, säger inrikesminister Mikael Damberg (S).

TT: Om svenskar döms, kan de avtjäna straffen i Sverige?

– Det är en senare fråga. Det blir väldigt spekulativt. Vi får återkomma när de kurdiska representanterna kommit längre i sitt arbete, säger Damberg.

Enligt honom var Sverige ett av de första länderna som fick veta om kurdernas planer.

TT: Hur ska ni se till att rättegångarna blir rättssäkra?

– Vi jobbar framför allt via internationella organ som försöker stödja de kurdiska myndigheterna med vad de de måste tänka på och med kraven de måste möta för rättssäkerheten, säger Damberg.

Sofia Eriksson/TT

FAKTA

Fakta: Islamiska staten

Islamiska staten (IS) är en terrorstämplad sunniextremistisk rörelse. Den har sina rötter i en liten grupp bildad av jordaniern Abu Musab al-Zarqawi i Afghanistan omkring år 2000. Han flydde sedan till Irak, där vreden över den USA-ledda invasionen 2003 bubblade – mer än tio år innan IS utropade sitt kalifat.

Senare gav sig rörelsen in i Syrien när grannlandet 2011 började sin väg mot sönderfall. 2014 tog gruppen kontroll över irakiska al-Falluja och kort därefter al-Raqqa i Syrien. Därefter utropade rörelsen ett kalifat, det vill säga en stat utifrån dess extremt stränga tolkning av islam.

Sedan dess har IS territoriella drömmar krossats i Syrien och Irak. IS-ledaren Abu Bakr al-Baghdadi dog under en USA-ledd insats i Syrien den 27 oktober 2019.

Omkring 300 personer uppges ha rest från Sverige för att ansluta sig till terrorstämplade grupper i Syrien och Irak 2012–2016.

Inrikes

Avspärrningar hävda i Gnesta – en gripen

Avspärrningarna vid Gnesta station hävdes på torsdagseftermiddagen efter ett tidigare larm om ett misstänkt föremål på ett pendeltåg.
Foto: Beatrice Nordensson/TT
Inrikes
Inrikes Avspärrningarna vid Gnesta station hävdes på torsdagseftermiddagen efter ett tidigare larm om ett misstänkt föremål på ett pendeltåg. Efter att ha genomsökt platsen hittades inget farligt föremål av polisen. En person har gripits.

Enligt Dennis Johansson Strömberg, presstalesperson polisregion Öst, greps den misstänkte mannen vid 15-tiden.

– Jag kan inte gå in går på mer detaljer i nuläget, men mannen ifråga är i 40-årsåldern. Han är gripen, misstänkt för försök till allmänfarlig ödeläggelse, säger han till TT.

Föremål på pendeltåg

Polisinsatsen i Gnesta, söder om Södertälje, under torsdagseftermiddagen utlöstes vid 11:30-tiden då en person ringde in till polisen och slog larm om ett misstänkt farligt föremål ombord på ett pendeltåg.

Efter att tåget utrymts spärrades området av och nationella bombskyddet skickades till platsen, men efter att ha genomsökt området utan att ha påträffat något farligt föremål hävdes avspärrningarna vid 15-tiden.

"Förseningar hänger kvar"

På grund av insatsen rådde det under några timmar på eftermiddagen stopp i tågtrafiken vid Gnesta, vilket även påverkade trafiken på sträckorna Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö.

Trafikstoppet hävdes vid 15.30-tiden, men enligt Katarina Wolffram, presskommunikatör vid Trafikverket, påverkar det trafiken under kvällen.

– Trafikstoppet är hävt, men en del tåg är inställda och det kommer att hänga kvar förseningar, säger hon.

Katarina Wolffram uppmanar därför resenärer på de aktuella sträckorna att vara uppmärksamma på eventuella ändringar i trafiken.

– Det finns risk för fortsatta störningar en tid framåt under kvällen, så det är extra viktigt att kontrollera med tågbolagen vad som gäller.

Erik Paulsson Rönnbäck/TT

Anna Grönberg/TT

Inrikes

Publiktaket höjs till 300 för kultur och sport

Från vänster: inrikesminister Mikael Damberg (S), kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP), statsminister Stefan Löfven (S) och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Inrikes
Inrikes Sittande publik på högst 300 personer ska tillåtas på kultur- och sportevenemang från och med 1 november.
Däremot skärps villkoren för nattklubbarna.
– Det får vara slutfestat nu, säger statsminister Stefan Löfven.

Regeringen har beslutat om ett undantag i förbudet för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar på fler än 50 personer.

För teater, konserter, biografer och sportevenemang med sittplatser ska publik på upp till 300 personer tillåtas. Planen var tidigare att lättnaderna för kultur- och sportevenemang skulle ha trätt i kraft den 15 oktober. Då var det tal om att sätta taket till 500 personer. Nu träder lättnaderna i kraft den 1 november i stället och taket blir lägre, 300.

Ta ansvar

– Arrangörer inom kultur- och idrottssektorn har visat en tydlig vilja för att ta ett ansvar för att genomföra arrangemang. Nu får de möjlighet att ta det här ansvaret, säger kultur- och idrottsminister Amanda Lind (MP) vid en pressträff.

Detta betyder dock inte att faran är över i Sverige, understryker hon.

– Läget är fortsatt allvarligt och ett stort ansvar vilar på arrangörerna att kraven följs. Men också på oss alla nu, att fortsätta ta ett stort ansvar, säger Lind.

Två personer i samma sällskap ska tillåtas sitta bredvid varandra, men annars ska publiken sitta med en meters avstånd till varandra.

– Deltagarna ska anvisas en sittplats med minst en meters avstånd till varandra, och det ska skapas förutsättningar för deltagarna att hålla det avståndet, säger Lind.

Statsminister Stefan Löfven (S) säger att bedömningen från Folkhälsomyndigheten är att förändringen inte ökar smittrisken mer än "högst marginellt".

– Vi vill underlätta där det är möjligt utan att riskera en snabb smittspridning, säger han.

Trängsel på dansgolv stoppas

Däremot förbjuds åter offentliga danstillställningar med fler än 50 personer. Bakgrunden är att regeringen oroas av den senaste tidens rapporter om trängsel på nattklubbar.

– Det får vara slutfestat nu på nattklubbarna, och det måste vara det under den tid som krävs, säger Löfven.

– För många brister, för mycket trängsel har rapporterats för många gånger från nattklubbar. Här sliter sjukvårdspersonal dag och natt, då blir det respektlöst att samma personal slår upp kvällstidningar och ser bilder från fullpackade dansgolv. Det håller inte, säger Löfven.

Hotade trovärdigheten

Detta innebär i praktiken att det inte kommer vara tillåtet att hålla i gång nattklubbar med mer än 50 personer, tillägger inrikesminister Mikael Damberg (S).

– Vi måste vara tydliga med att det här (trängseln på klubbar) var inte vad vi såg framför oss och då måste vi strama åt det här. Jag tror att trovärdigheten för den långsiktiga strategin hotades av de här bilderna med människor som klubbade på nätterna, säger Damberg.

Inrikesministern höjer också ett varningens finger till de nattklubbar som eventuellt skulle trotsa den nya bestämmelsen. De riskerar att straffas, berättar Damberg.

– Det är alltså ingen rekommendation som man kan göra som man vill med. I straffrättslig mening kommer det alltså vara den som anordnar en danstillställning som ansvarar för att förbudsförordningen följs.

Ett tredje besked från regeringen är att lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen förlängs med fem månader. Den skulle ha upphört vid årsskiftet.

Folkhälsomyndigheten föreslår även att reglerna för serveringsställen skärps till högst åtta personer per sällskap.

– Vi är fortfarande mitt uppe i en kraftig pandemi. Det är viktigt att alla tar ett gemensamt och bättre ansvar för utvecklingen i landet, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.

Peter Wallberg/TT

Marc Skogelin/TT

Erik Paulsson Rönnbäck/TT

Statsminister Stefan Löfven under pressträffen tillsammans med inrikesminister Mikael Damberg, kultur- och demokratiminister Amanda Lind och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.
Statsminister Stefan Löfven under pressträffen tillsammans med inrikesminister Mikael Damberg, kultur- och demokratiminister Amanda Lind och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Från vänster: inrikesminister Mikael Damberg (S), kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP), statsminister Stefan Löfven (S) och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson håller pressträff om skärpta coronarestriktioner.
Från vänster: inrikesminister Mikael Damberg (S), kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP), statsminister Stefan Löfven (S) och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson håller pressträff om skärpta coronarestriktioner.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL