De gröna bladen lyser mot porslinets vita botten. Varje rundat löv är sammanbundet av en svart stjälk som mynnar ut i bladnerver.

Det stiliserade motivet väcker minnen till liv – det räcker med en skymt för att återuppleva smaken av farmors kalops med inlagd gurka. Men det attraherar även en yngre generation som saknar den nostalgiska kopplingen, något som brukar känneteckna en designklassiker.

Det blå indigopigmentet är centralt i Johan Åbergs liv, och någonstans har det alltid funnits med honom. Att han förr eller senare skulle ägna sig åt textilier föll sig ganska naturligt efter en uppväxt på landet utanför lilla Dalsjöfors – en bruksort med textila anor. I familjen fanns dessutom starka kopplingar till såväl naturen som konst och konsthantverk, så redan efter gymnasiet valde Johan Åberg det textila spåret. I två decennier verkade han sedan inom modeindustrin.

– Det var oerhört lärorikt, men under alla mina resor i Asien, där produktionen låg, såg jag också konsekvenserna av vår konsumtion. Modebranschens stora kvantiteter, dåliga kvalitet och låga priser slår hårt mot både miljön och arbetsförhållandena, säger Johan Åberg.

Många traditioner runt julhelgen har sina rötter långt tillbaka i tiden och minner om en värld där mycket såg helt annorlunda ut än i dag. De vackra prydnaderna av halm är en sådan sak.

Utan att reflektera över hur det kommer sig att vi hänger upp tomtar, hjärtan och stjärnor av halm i granen eller låter en stor halmkrona hänga över julbordet, packar vi upp vårt pynt ur julkartongerna varje år.

Den som har turen att ha en kakelugn i bostaden kan skatta sig lycklig. Denna finurliga eldstad är inte bara en utmärkt värmekälla och räddare i nöden ifall strömmen skulle gå. Den är också en vacker prydnad som blir en naturlig medelpunkt.

–  Vi föll för vårt hem mycket tack vare de tre kakelugnarna, säger Emma Johansson, som är en mångsysslare inom inredning.

För Emilia Ilke började allt med ett litet, mörkt självporträtt. En dyster figur som hon började rita i högstadiet och som gav henne bekräftelse bland vännerna.

– Jag var inte superbra i skolan, men jag kunde rita och det var kul att få känna sig bra på något. Figuren såg lite ledsen ut och var ganska deppig, och det var väl så de åren kändes, säger Emilia Ilke.

Väljer vi att bygga en veranda får det en slags konsekvenser. Anlägger vi rabatt blir följderna andra. Det ena alternativet lägger för varje bräda eller stenplatta ett lock på den biologiska mångfalden, medan det andra valet med mylla, frön och lökar kommer att skapa förutsättningar för det som blomstrar och surrar.

Internationell forskning visar att trädgården i urbana miljöer tenderar att bli mer lättskött. Husen blir större, bilparkeringarna ökar i antal och överlag skapas mer hårdgjorda ytor.

”Utan ljus inget liv”. Orden har något bibliskt över sig men kommer från lampformgivaren Niclas Hoflin.

–  Jag hade lika gärna kunnat bli präst eller musiker. Men nu blev det ljus – jag är ambassadör i ljus, säger han.

Dörren står vidöppen, trots det kyliga höstvädret. Christian von Grothusen tar emot på trappan och väl inne förstår man att den öppna dörren faktiskt inte gjorde varken från eller till. Det är lika kallt inne som ute.

-Två tredjedelar av slottet är ouppvärmt, förklarar Christian. Det här byggdes ju som ett sommarslott. Vår bostadsdel är däremot uppvärmd, ler han.

För mindre än ett år sedan hejade vi som hastigast på grannen innan vi stack iväg till jobbet. Väl där umgicks vi med våra kolleger, åt eventuellt en lunch ute och kom sedan hem på kvällen. I dag kan det vara så att grannen är den enda vi pratar med under en dag. Lunchen vill vi äta i närheten av där vi bor och kaffepausen vill vi ta på balkongen – om vi har en.

– Bostäderna vi har i dag är inte ritade för en pandemi, säger Stefan Rydin, arkitekt på Tengbom och tillägger att öppna kök, små sovrum och stora sociala ytor inte är optimala för en familj där två vuxna jobbar hemifrån och ett eller flera barn också ska sköta skolgången.