Utrikes

Armenier och azerer i Sverige är oroliga

Armine Saghyans kusin tvingades fly undan striderna i Nagorno-Karabach.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Utrikes
Utrikes De delar oron för anhöriga och frustration över omvärldens likgiltighet – men deras syn på konflikten i kaukasiska Nagorno-Karabach är vitt skilda.
Två svenska kvinnor, en med rötter i Azerbajdzjan och en i Armenien, berättar om hur den senaste tidens händelser påverkat dem.
PREMIUM

Armine Saghyan föddes och växte upp i Armeniens huvudstad Jerevan. Sedan 2002 bor hon med sin familj i Stockholm där TT möter henne.

– Varje gång telefonen ringer blir jag orolig att något har hänt mina släktingar eller vänner, säger Armine Saghyan och sneglar mot den ännu tysta mobiltelefonen som ligger på bordet framför henne.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Prestigeseger för Trump – nytt avtal för Israel

USA:s president Donald Trump presenterar fredsavtalet mellan Sudan och Israel i Vita huset. Foto: Alex Brandon/AP/TT
Foto: Alex Brandon
Utrikes
Utrikes Sudan sällade sig på fredagen till den växande skaran arabländer som normalisera banden med Israel ‒ vilket innebär ännu en fjäder i hatten för USA:s president Donald Trump.

Formellt har de bägge länderna legat i krig med varandra i årtionden. Sudan stred på grannlandet Egyptens sida mot Israel 1967 och stödde i många år hårdföra islamistiska grupper. Men nu begravs stridsyxan.

"Sudan och Israel har enats om att normalisera relationerna", heter det i ett uttalande som förutom av parterna även undertecknats av USA.

Det var också USA:s president Donald Trump som först avslöjade nyheten, omedelbart efter att han på fredagen tagit bort Sudan från listan över länder som USA anser sponsrar terrorism. Ett beslut som öppnar för amerikanskt bistånd och internationella investeringar och som varit hett eftertraktat av övergångsregeringen i Khartum.

Fjäder i Trumps hatt

Beskedet om fredsavtalet är en diplomatisk fjäder i hatten för Trump, som med en dryg vecka kvar till det amerikanska presidentvalet ligger efter utmanaren Joe Biden i opinionsmätningarna.

I mitten av september undertecknade Förenade arabemiraten och Bahrain ‒ inför tv-kamerorna i Washington ‒ liknande avtal med Israel och Trump spår att fler arabländer kommer att ansluta sig.

– Vi har minst fem till som vill vara med och vi kommer ha ännu fler än så väldigt snart, säger presidenten och tillägger:

– Vi förväntar oss att Saudiarabien kommer att vara ett av de länderna.

Den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahu hyllar överenskommelsen.

– Det här förändrar verkligen regionen, säger han.

Palestinska fördömanden

Även från Egypten, som 1979 blev det första arablandet att upprätta fullständiga diplomatiska förbindelser med Israel, välkomnas beskedet.

"Jag värderar alla ansträngningar för att åstadkomma regional stabilitet och fred", skriver president Abd al-Fattah al-Sisi på Twitter.

Från Palestina, som blir alltmer isolerat när arabländernas enade front mot Israel nu bryts upp, enas i stället konkurrenterna PLO och Hamas i avståndstagande.

Den palestinske presidenten Mahmud Abbas kansli "fördömer" avtalet medan Hamas kallar Sudans beslut en "politisk synd".

Skadestånd för terrordåd

Trump hade presenterat sin plan på att slopa svartlistningen av Sudan i början av veckan. Strax därefter sände Israel en delegation till Khartum för att diskutera en normalisering av relationerna.

Enligt Washington har Sudan gått med på att betala 335 miljoner dollar, motsvarande närmare tre miljarder kronor, för att slippa svartlistningen.

Pengarna ska gå till överlevande från attackerna på USA:s ambassader i Kenya och Tanzania 1998. Terrordåden genomfördes av al-Qaida, som hade en fristad i Sudan under den dåvarande diktatorn Omar al-Bashir.

FAKTA

Fakta: Nya relationer med Israel

Diskreta kontakter har pågått i det tysta mellan Israel och Förenade arabemiraten i flera år, men tillkännagivandet den 13 augusti, om att ett officiellt fredsavtal skulle tecknas, kom ändå som en överraskning för de allra flesta.

Med överenskommelsen blev Förenade arabemiraten det tredje arablandet att erkänna Israel, efter Egypten 1979 och Jordanien 1994.

Några veckor senare meddelades att även Bahrain normaliserar relationerna med Israel.

De så kallade Abrahamavtalen undertecknades i Washington den 15 september.

Sudan blir nu det femte arablandet att normalisera relationerna med Israel.

Utrikes

Max tio får träffas i Danmark

Danmarks statsminister Mette Frederiksen under fredagens pressträff om nya coronarestriktioner.
Foto: Mads Claus Rasmussen/Ritzau/TT
Utrikes
Utrikes Danmark noterade på fredagen sitt högsta antal bekräftade coronafall hittills. Nu svarar regeringen med skärpta restriktioner: munskydd inomhus och maxtak på tio personer vid offentliga sammankomster .

– Det är fredagskväll och det sista man har lust att tänka på är nog corona, säger statsminister Mette Frederiksen (S) på en presskonferens.

Danmarks nuvarande restriktioner skulle enligt planerna löpa ut den 31 oktober. Samtidigt är smittspridningen i landet större en någonsin. Under det senaste dygnet har 859 bekräftade fall av covid-19 registrerats, den högsta dygnssiffra sedan pandemin tog sin början.

– Under sensommaren låg smittan på en sådan nivå att vi kunde hantera lokala utbrott med lokala åtgärder. Nu har vi samhällsspridning och då måste vi ha generella åtgärder, säger Frederiksen.

Mot den bakgrunden presenterar nu regeringen flera nya restriktioner.

Max tio får träffas

Den 29 oktober införs krav på munskydd i offentliga inomhusmiljöer, som mataffärer och apotek, vilket gäller året ut.

De begränsade öppettiderna för krogar och restauranger, som måste stänga klockan 22, förlängs också till årsskiftet.

Samtidigt sänks deltagargränsen för offentliga sammankomster från dagen 50 till tio personer, vilket träder i kraft redan på måndag. Den begränsningen ska gälla i fyra veckor.

– Vi vet mycket väl att ett församlingsförbud på tio personer är en stor inskränkning, därför vill vi inte heller att det ska gälla en dag längre än nödvändigt, säger Frederiksen.

"Coronatrötthet"

Statsministern säger sig märka en "coronatrötthet", men uppmanar danskarna att hålla ut.

– Jag vet att det här inte är lätt, jag ser tröttheten. Men vi ska igenom. Vi kan inte välja att ge upp.

Totalt har Danmark rapporterat drygt 38 500 fall av covid-19, inklusive knappt 700 dödsfall, enligt smittskyddsorganet Statens serum institut.

Utrikes

Hitlers talkort sålda på auktion

Talkort från nazistledaren Adolf Hitler har sålts på auktion. Här syns han under ett tal 1938. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes

En bunt papper med Adolf Hitlers anteckningar har sålts på auktion. På lapparna syns nazistledarens handskrivna noteringar inför ett tal, till exempel "det judiska problemet", och "arbete, uppoffring".

Bunten, som kopplas till ett av Hitlers tal 1939, gick under klubban för 34 000 euro, drygt 350 000 kronor.

Många andra saker med koppling till nazistledaren finns med i försäljningen, bland annat hans tekannor.

Enligt Bernard Bernhard Pacher vid auktionshuset Hermann Historica i München har bara välbeställda museer och privata samlare råd med memorabilierna.

– Nästan inga av köparna är högerextrema nynazister för de behöver inte de där sakerna. De är nöjda med kopior, billiga kopior, säger han.

Utrikes

Nya restriktioner mot andra virusvåg i Europa

Ett barn testas för covid-19 utanför ett sjukhus i Polens huvudstad Warszawa. Arkivbild.
Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT
Utrikes
Utrikes En andra våg av coronaviruset har nått Europa, enligt EU:s smittskyddsmyndighet ECDC.
Världshälsoorganisationen WHO beskriver läget som "mycket oroande" och flera länder rapporterar rekord i antalet nya fall.

Italien rapporterar 19 143 bekräftade fall av covid-19, enligt siffror från landets hälsodepartementet, under det senaste dygnet. Siffran är den högsta sedan pandemin inleddes.

Och landet är inte ensamt i Europa om att notera höga smittotal. Hälften av det nya antalet fall globalt under det senaste dygnet rapporterades just från Europa och VHO beskriver läget som "mycket oroande".

– Det är inte bara att vi ser ett ökat antal fall i många europeiska städer, intensivvårdskapaciteten kommer också att nå taket under de kommande veckorna, säger Maria Van Kerkhove som leder FN-organets coronaenhet enligt nyhetsbyrån AFP.

Hela Polen röd zon

Med rekordmånga smittade i Polen väljer regeringen att skärpa sina åtgärder för att stävja virusets spridning.

Reglerna som tidigare bara gällt vissa områden ska nu gälla i hela landet. Restaurangerna får bara sälja hämtmat och folksamlingar med fler än fem personer förbjuds. Premiärminister Mateusz Morawiecki uppmanar dessutom alla över 70 år att hålla sig hemma.

– Hela Polen kommer att utses till en röd zon från i morgon (lördag), säger han.

Undervisningen för flera årskurser i grundskolan kommer att hållas via internet, och barn får bara lämna sina hem på dagtid och i sällskap av vuxna.

Hälsominister Adam Niedzielski säger att den närmaste veckan kommer att vara avgörande för att stoppa pandemin i landet, och att effekterna av de nya reglerna bör kunna synas om ungefär två veckor.

Trycker på pausknappen

I Belgien sätter regeringen stopp för publik på sportevenemang och inför en gräns på 200 personer i publiken på teatrar, konsertlokaler och biografer. Dessutom stängs nöjesparker i ett nytt försök att bromsa coronavirusets spridning.

Sedan tidigare har restauranger, barer och kaféer hållits stängda i landet, som har drabbats hårt av pandemin.

Men för att försöka att begränsa de negativa ekonomiska följderna handlar det inte om en ny nedstängning, som den som infördes i landet i mars.

– Vi trycker på pausknappen. Vi har ett enda mål, att begränsa kontakter som inte är riktigt nödvändiga, säger premiärminister Alexander de Croo vid en presskonferens, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

– Det finns ingen lag som kan stoppa viruset, de enda som kan stoppa det är vi, alla tillsammans, säger han.

Högre åldrar

Smittspridningen i Europa har ökat sedan i augusti, främst de senaste veckorna, visar ECDC:s rapport som är organets 13:e sedan pandemins utbrott.

– Vi är helt tydligt i en andra våg. Vi väntar oss en fortsatt ökning av antalet smittade, säger Agoritsa Baka, expert på krisberedskap vid ECDC, till Sveriges Radio Ekot .

Enligt den förra bedömningen var smittspridningen tydligast hos personer mellan 20 och 40 års ålder, men nu syns även en ökad spridning i högre åldrar.

Agoritsa Baka uppmanar medlemsländerna att fortsätta satsa på smittspårningen, ge stöd för testning och förbereda sjukvården för ökat tryck och skydda sårbar befolkning.

Franskt rekord

Allra störst spridning rapporteras i Tjeckien, Belgien, Frankrike, Spanien och Italien.

I Frankrike sprids viruset snabbare nu än under det första utbrottet i våras, säger regeringens vetenskapliga rådgivare, epidemiologen Arnaut Fontanet, enligt Reuters.

– Den nya ökningen började i augusti, säger han till BMD TV, och lägger till att kampen mot covid-19 kommer att vara ett maraton.

Så sent som i torsdags noterade Frankrike sitt högsta antal bekräftade fall hittills under pandemin, 41 622, enligt AFP. Antalet som intensivvårdas är samtidigt det högsta sedan i maj.

Utrikes

Åklagare: Dotter fejkade avvisad faders död

Mordet på den avvisade irakiern ledde till att Finland fälldes i Europadomstolen. Nu påstår åklagare att dödsfallet iscensatts. Foto: Janerik Henriksson/TT
Foto: Janerik Henriksson/TT
Utrikes
Utrikes Bara tre veckor efter att han utvisats från Finland mördades "Ali" i Irak. Eller?
Nu har statsåklagaren åtalat den avvisades dotter för att ha fejkat faderns död.

Fallet skakade Finland.

Den 17 december 2017, bara tre veckor efter att han avvisats efter att ha fått avslag på sin asylansökan, sköts familjefadern ihjäl på öppen gata i den irakiska huvudstaden Bagdad.

Mordet på Ali, som han kallats i medier, fick stor uppmärksamhet. Europadomstolen fällde Finland för brott mot de mänskliga rättigheterna. Landet avbröt alla avvisningar till Irak och regeringen utlovade en omfattande genomlysning av asylpolitiken.

– Det ser väldigt illa ut. Jag är ledsen, sådant borde inte få hända i en rättsstat, sade inrikesminister Maria Ohisalo till Hufvudstadsbladet .

För Svenska Yle visade mannens dotter, som var kvar i Finland men som hade ett avvisningsbeslut hängande över sig, upp dödsattesten och berättade om rädslan att samma öde skulle drabba henne.

Förfalskade uppgifter?

Men uppgifterna om Alis död var förfalskade. Det påstår statsåklagaren som på fredagen åtalade dottern och hennes tidigare make för grovt bedrägeri och grov förfalskning.

"Kvinnan har delvis erkänt de misstänkta gärningarna i förundersökningen. Mannen har bestridit att han gjort sig skyldig till brott i ärendet", skriver statsåklagaren i ett pressmeddelande.

Såväl åklagaren som Centralkriminalpolisen, som utrett ärendet, är förtegna om detaljerna. Men enligt polisen har irakiska myndigheter bekräftat att dokumenten är förfalskade samtidigt som vittnesuppgifter gör gällande att Ali är vid liv.

"Enorm besvikelse"

Utrikesdepartementet har meddelat att utbetalningen av det skadestånd på 20 000 euro som Europadomstolen tillerkände dottern läggs på is tills den rättsliga prövningen är över.

Finska Flyktingrådgivningen, som samlar bland andra Amnesty Finland och Kyrkans utlandshjälp, bistod med rättshjälp när den nu brottsmisstänkta dottern väckte talan i Europadomstolen.

– Om det framkommer att polisens misstankar håller streck, det vill säga att vi har fått felaktig information av den klagande, så är det en enorm besvikelse, säger verksamhetsledaren Pia Lindfors enligt Svenska Yle.

Ivar Andersen/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoGuide.se

Nya förslag för den svenska spelmarknaden

CasinoGuide.se

De senaste veckorna har det diskuterats flitigt angående restriktioner för spel online. Den 23 april hölls en presskonferens för den gällande frågan. Många länder har infört bland annat insättningstak och andra restriktioner på grund av rådande omständigheter med målet att främja ansvarsfullt spelande. Inget är ännu bestämt, men nedan går vi igenom några av förslagen som ska verka för ytterligare skydd för konsumenterna.

Nytt maxtak för insättningar

Enligt de lagar och restriktioner som just nu gäller i Sverige kan man alltid sätta sina egna spelgränser och därmed styra över hur mycket man kan sätta in per dag, vecka och månad hos varje casino. Vill man göra ändringar och höja sin spelgräns så gäller en veckas väntetid. Den nya regeln skulle innebära att alla spelare får en maxgräns om 5000 kr per vecka per casino, men självklart bör det även vara möjligt för spelare att sätta egna lägre gränser.

Maxtak för välkomstbonusar

En annan av åtgärderna som föreslås är ett begränsat tak på vilken summa man kan få i välkomstbonus när man börjar spela på nya casinon. Även i nuläget gäller att casinon endast får erbjuda en bonus på den första insättningen, alltså kan man som spelare enbart få bonus en gång per casino. Det finns i nuläget inga maxtak för hur denna bonus ska se ut, det som dock gäller är att alla bonusar måste vara tillgängliga för alla spelare. Det nya förslaget innebär ett maxtak på 100 kr i bonus på den första insättningen.

Obligatorisk tidsgräns

Ännu en del av det nya förslaget är en tidsgräns per dag. Även denna ska vara obligatorisk för alla spelare. Hur lång denna tidsgräns ska vara och fler detaljer om hur detta skulle implementeras har inte framkommit i nuläget.

Så påverkas casinospel online av de nya reglerna

De nya reglerna har målet att beskydda dig som spelare. Regler och lagar är redan tillsatta i och med den nya spellagen med den svenska spellicensen som infördes i januari 2019. De nya restriktionerna har alltså som mål att skydda svenska spelare ytterligare. De eventuella regler som sätts av regeringen gällande ansvarsfullt spelande omfattar alla spelare som spelar på svenska casinon. Det återstår att se om, samt exakt hur, de nya reglerna kommer att se ut.

Covid-19

Max tio får träffas i Danmark

'Coronan är tillbaka', säger danska statsministern Mette Frederiksen. Arkivbild. Foto: Olivier Hoslet/AP/TT
Foto: Olivier Hoslet
Utrikes
Danmark Danmark noterade på fredagen sitt högsta antal bekräftade coronafall hittills. Nu svarar regeringen med skärpta restriktioner: munskydd inomhus och maxtak på tio personer vid offentliga sammankomster .
PREMIUM

– Det är fredagskväll och det sista man har lust att tänka på är nog corona, säger statsminister Mette Frederiksen (S) på en presskonferens.

Danmarks nuvarande restriktioner skulle enligt planerna löpa ut den 31 oktober. Samtidigt är smittspridningen i landet större en någonsin. Under det senaste dygnet har 859 bekräftade fall av covid-19 registrerats, den högsta dygnssiffra sedan pandemin tog sin början.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Ja från EU-parlamentet till jordbruksreform

EU-parlamentet har röstat ja till det förslag till ny jordbrukspolitik som presenterades i veckan. Arkivbild.
Foto: Yves Logghe/AP/TT
Utrikes
Utrikes Eu-parlamentet har antagit förslaget till ny jordbrukspolitik. Något som omedelbart väckte stor kritik från miljörörelsen.
PREMIUM

– Med all respekt för alla dem som motsatt sig denna reform, vilka väldigt ofta misstrott den process som lett fram till den, så antar vi i dag ett balanserat förslag vars innehåll ligger i linje med den verklighet som råder, konstaterar den Europa-parlamentarikern Anne Sander.

Förslaget till budget, som tidigare i veckan presenterades av EU:s jordbruksministrar, mellan åren 2021 till 2027 är drygt 4 000 miljarder kronor öronmärkta för jordbruk, skriver nyhetsbyrån AFP. De nya reglerna för jordbruket kan börja gälla från 2023. Men än är det inte över. Nästa steg är kompromissförhandlingar i ministerrådet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Hårdare tag mot digitala hot efter lärarmord

Mordet på Samuel Paty föregicks av att hans uppgifter spreds i sociala medier. nu vill Frankrike skärpa lagstiftningen. Foto: Lewis Joly/AP/TT
Foto: Lewis Joly
Utrikes
Utrikes Innan historieläraren Samuel Paty mördades hade hans personuppgifter spridits i sociala medier. Nu vill Frankrike göra det lättare att straffa de som pekar ut måltavlor för islamistiska attacker.
PREMIUM

Inför det brutala mordet på Samuel Paty den 16 oktober hade en förälder till en av Parislärarens elever samt en radikal islamist spridit hans namn och adressen till hans arbetsplats på sociala medier.

Bägge har åtalats för medverkan till mord.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL