Utrikes

Biden tittarnas val

Demokraternas presidentkandidat Joe Biden i ABC:s utfrågning, med samtalsledaren George Stephanopoulos till höger.
Foto: Carolyn Kaster/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Joe Biden vann tv-duellen mot Donald Trump.

När de två kandidaterna i det amerikanska presidentvalet på torsdagen båda frågades ut – samtidigt men på olika scener och i olika tv-kanaler – valde tv-tittarna utmanaren Biden.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Trump i sista debatten: "På väg mot succé"

USA:s president Donald Trump och Demokraternas presidentkandidat Joe Biden på scenen i Nashville, Tennessee.
Foto: Chip Somodevilla/AP/TT
Utrikes
Utrikes Donald Trump och Joe Biden stod öga mot öga i den sista debatten inför presidentvalet.
Duellen präglades av käbbel, men i en något lugnare ton än tidigare. Men också mest beskyllningar om vad som hänt i stället för framtidsvisioner

Med tolv dagar kvar till det amerikanska valet stod mycket på spel i bataljen i Nashville i Tennessee – den andra och sista debatten mellan kandidaterna.

Moderatorn Kristen Welker inledde med att uppmana de båda att respektera tittarna och låta den andre tala till punkt. Så skedde också, i stort, när frågor om coronaviruset inledde debatten.

Den lugnare tonen höll sig genom flera av debattens ämnen, och inte förrän halvvägs in i duellen började temperaturen stiga och tonläget höjas.

"Handlar om era familjer"

Då, när samtalet gick in på utländsk påverkan på valet gick det snart över i ömsesidiga anklagelser om korruption.

Biden anklagade Trump för dennes deklarationer och ett konto i Kina, och uppgifterna om att presidenten bara betalade 750 dollar i inkomstskatt. Trump hävdade att Biden och hans familj tjänar eller får pengar från Kina, Ryssland och Ukraina.

När Trump fortsatte att anklaga Biden för att berika sig, svarade denne med ett sedan tidigare beprövat grepp.

– Det handlar inte om hans familj eller om min familj, det handlar om era familjer. Vi borde prata om era familjer, men det är det sista han vill prata om, sade Biden.

– Typiskt politikersvar. Jag är ingen politiker, det är därför jag valdes, svarade Trump.

"Börsen kommer jubla"

Men också detta replikskifte var som hämtat från tidigare dueller och så mycket nytt kom de två inte med under kvällen. Vad någon av dem vill göra under de kommande fyra åren fick den vilsne väljaren inte veta mycket om.

Viktigast för framtiden var för Trump förstås att han vann, sade presidenten.

– Börsen kommer jubla om jag vinner, och den kommer krascha om han vinner,.

– Det är hans enda mått på ekonomin. Där jag kommer ifrån lever man inte efter hur börsen går, där tittar man i plånboken, svarade Biden, och försvarade sitt förslag att höja minimilönen till 15 dollar i timmen i hela landet.

Avslutet visade skillnad

I debattens allra sista fråga kunde de två dock inte ducka framtiden. Kristen Welker frågade helt enkelt vad de tänkte säga till befolkningen, inklusive dem som inte röstade på kandidaten.

Och där fick väljarna möjligen en glimt om hur de två såg på de kommande fyra åren.

– Vi är på väg mot succé. Jag kommer att sänka skatterna om jag blir vald medan han (Biden) kommer att höja dem och driva igenom nya regleringar och döda ekonomin. Om han får som han vill kommer det här landet att drabbas av en depression som ni aldrig sett maken till, svarade Trump.

En lugnare Biden sökte i stället ena klyftorna.

– Jag kommer att vara alla amerikaners president, jag kommer att vara er president oavsett om ni röstat på mig eller inte, svarade han och fortsatte:

– Jag kommer att ge er hopp. Vi kommer att välja vetenskapen framför fiktionen, hoppet över rädslan. Vi kommer välja att gå framåt.

Martin Yngve/TT

USA:s president Donald Trump under debatten.
USA:s president Donald Trump under debatten.
Foto: Julio Cortez/AP/TT
Demokraternas presidentkandidat Joe Biden under debatten.
Demokraternas presidentkandidat Joe Biden under debatten.
Foto: Julio Cortez/AP/TT

Utrikes

Sex saker att ha koll på från debatten

Presidentkandidaterna Donald Trump och Joe Biden drabbade samman i en sista debatt före valet.
Foto: Ahn Young-Joon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det var många frågetecken inför den sista debatten mellan presidentkandidaterna i USA. Skulle Donald Trump hålla humöret – skulle hans motståndare Joe Biden hålla tungan rätt i mun?
Här är sex saker att veta om nattens debatt.

Det hade inför debatten talats om möjligheten att stänga av presidentkandidaternas respektive mikrofon, för att undvika en upprepning av den kaotiska första debatten, då kandidaterna återkommande avbröt varandra (mest Trump). Kanske var det hotet om knappen som gjorde att den inte behövde användas – eftersom nattens debatt blev betydligt lugnare. Eller så var det kanske moderatorn Kristen Welker som lyckades med bedriften att tygla de båda kandidaterna. "De höll faktiskt en riktig debatt", konstaterar CNN.

"Jag är den minst rasistiske personen i det här rummet", sade president Donald Trump. Vilket kanske fick en och annan att höja ögonbrynen, inte minst med tanke på att moderatorn Kristin Welker är svart. Trump drog också till med en attack mot vindkraftverken, där han hävdade att "de är extremt dyra, dödar alla fåglar" och att tillverkningen av dem släpper ut mer rök än naturgas.

Trump valde som väntat att ta upp Joe Bidens son Hunters affärer i Ukraina. Moderatorn Kristin Welker frågade också Biden om det i efterhand var något i relationerna som var olämpliga eller oetiska, vilket tvingade Biden i försvarsställning när han nekade till att något oetiskt skett.

Några munskydd eller plexiglas syntes inte till, men ändå hägrade pandemin – ett av de viktigaste ämnena för amerikanska väljare – över debatten. Biden gick på offensiven och kritiserade Trumps tidigare påpekanden om att viruset skulle försvinna av sig själv, medan Trump försvarade sin insats, lyfte fram förhoppningarna om ett kommande vaccin och påpekade också att viruset finns i hela världen, och att ingen på förhand visste hur det skulle slå.

Båda kandidaterna fick avsluta med att föreställa sig vad de ville säga till alla som inte röstat på dem, om de stod som segrare och höll sitt installationstal. Trump valde att ta en sista chans att attackera sin motståndare. Biden sade å sin sida att han ville vara en president för hela det amerikanska folket, och att landets karaktär står på spel. Han lovade anständighet, ära, respekt, att behandla människor med värdighet, men kunde sedan inte hålla sig från att pika Trump:

– Ni har inte fått så mycket av det de senaste fyra åren, sade han.

Vem som vann debatten är något oklart. Flera kommentatorer beskriver debatten som en av Donalds Trumps bästa, där han bland annat ifrågasatte varför Biden inte lyckats genomföra sina planer under sina åtta år som vicepresident. Han var också relativt lugn och effektiv i sina attacker. Biden å sin sida var mer av en visionär, och pratade mer om vad han faktiskt ville genomföra, men hade bitvis svårt att få till de riktigt träffsäkra avslutningarna.

Gustav Sjöholm/TT

Utrikes

Experterna: Lugnare debatt – men inget nytt

USA:s president Donald Trump och demokraternas presidentkandidat Joe Biden debatterar, med moderatorn Kristen Welker i mitten.
Foto: Jim Bourg/AP/TT
Utrikes
Utrikes Inte mycket nytt. Men det var åtminstone en lugnare ton.
Så beskriver statsvetaren Dennis Goldford nattens debatt mellan Donald Trump och Joe Biden.
– Det var samma gamla ord och samma budskap. Jag lärde mig inget, säger han.

När sista ordet var sagt i nattens debatt mellan presidentkandidaterna Donald Trump och Joe Biden gick de båda till varsin ringhörna för stöd hos sina familjer.

Och Dennis Goldford , professor i statsvetenskap vid Drake University i Des Moines i Iowa, kunde lättad andas ut.

– Äntligen. Nu behöver jag inte titta på fler debatter med de där två, säger han till TT.

– Det var samma gamla ord och samma budskap. Jag lärde mig inget nytt, konstaterar han och sammanfattar såväl nattens duell som större delen av valrörelsen med en djup suck.

Han får medhåll av Mitch McKinney, professor i statsvetenskap vid University of Missouri, som inte heller hittade något nytt under den halvannan timma långa duellen.

Attacker mot Bidens son

"Det vi hörde var samma argument som vi har hört de senaste veckorna och Trumps attacker gav inget nytt som skulle kunna övertyga någon tveksam att rösta på honom", skriver han i en kommentar till TT.

Presidentens relativa lugn gick över i fränare tonläge främst i debattens andra halva, när han attackerade såväl Joe Biden som dennes son Hunter.

– De där attackerna, jag tror inte att de hjälpte hans sak, inte att vinna över kvinnor och de över 65 år, säger Dennis Goldford.

Beröm till moderatorn

"Attackerna fick inte Biden att förlora fokus. Och viktigast för Biden var att kunna gå från den här debatten utan att ha gjort någon ordentlig blunder, och någon sådan gjorde han inte", skriver Mitch McKinney, som berömmer moderatorn Kristen Welker och ger henne beröm för att ha hållit Trump under kontroll och pressa kandidaterna med följdfrågor.

"Hon höll kontroll över skeendet och tvingade dem att hålla sig till ämnena", skriver han.

Trumps lugnare stil var direkt nödvändig för att inte skrämma bort fler väljare, säger Dennis Goldford, som trots den mildare tonen inte tror att presidenten fick många fler röster.

– Kanske kan det här ha hjälpt honom att dämpa det fall han är inne i. Men det är svårt att se att han ska ha fått många nya röster.

Biden vinnare?

Så då vann Joe Biden?

– Nja, jag tror att de är nöjda i Bidens läger. Han bet ifrån bra när Trump försökte måla upp honom som korrupt, men om han övertygade så många? Det vet jag inte, säger Dennis Goldford.

– Men han hade mest att förlora och gjorde inte bort sig och lär inte tappa i opinionsundersökningarna efter framträdandet i kväll. Så då är det väl en slags seger.

Och återigen är Mitch McKinney enig med Goldford.

"Den här debatten kommer inte att i grunden förändra dynamiken i valrörelsen, vilket var vad Donald Trump hade behövt göra. Så då kan ju Joe Biden utropa en seger", skriver han.

McKinney berömmer främst Bidens styrka i att tala direkt till väljarna, visa att han står på deras sida och att han i sina slutord stod upp mot Trumps försök att försöka splittra landet efter partilinjen när han svarade på vad han kommer att säga till sina motståndare om han svärs in som president.

– Jag kommer att vara alla amerikaners president, jag kommer att vara er president oavsett om ni röstat på mig eller inte, det kommer jag att säga, svarade Biden.

Martin Yngve/TT

Debattens moderator Kristen Welker.
Debattens moderator Kristen Welker.
Foto: Jim Bourg/AP/TT

Utrikes

Fisket i centrum för nya brexitsamtal

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson på besök i en fiskmarknad i klassiska fiskehamnen Grimsby i östra England. Arkivbild.
Foto: Ben Stansall/AP/TT
Utrikes
Utrikes Kanske nappar det nu äntligen när EU och Storbritannien återigen förhandlar intensivt om framtida samarbete efter brexit.
Fisket är centralt – trots att andra frågor ekonomiskt är betydligt tyngre.

I hamnstaden Oostende är nervositeten stor inom den belgiska fiskeflottan. Bara två månader återstår av de övergångsregler som gäller för att underlätta Storbritanniens utträde ur EU. Om inga nya avtal därefter finns på plats kan konsekvenserna bli stora.

– Om de säger att vi inte kan fiska i engelska vatten mer så kommer alla fartyg, alla skeppsägare, att tvingas sälja. Alla som jobbar på dem, deras hus – allt kommer att falla, säger fiskaren Robert Campbell till nyhetsbyrån AFP.

Campbell är född i England, men uppvuxen i Belgien och har fiskat sedan han var 15. Den fiskebåt han arbetar på, Den Hoope, fiskar främst i brittiska vatten och landar dessutom ofta sin fångst i Liverpool eller Milford Haven eller Swansea.

Symbolfråga

Fisket i brittiska vatten utgör drygt 40 procent av Belgiens totala fiske, både vad gäller mängd och värde. Oron är därför stor över att det ännu inte finns någon uppgörelse om vad som ska hända efter årsskiftet.

Just fisket är en av de största tvistefrågorna.

I Storbritannien har ämnet länge varit känslomässigt oerhört viktigt – trots att fisket ekonomiskt endast står för en bråkdel av landets BNP. Minnet av 60- och 70-talens fiskekrig är starka och från den brittiska regeringen förs gärna kontroll över fisket fram som en symbolfråga.

– Vi kommer att blomstra som oberoende frihandelsnation med kontroll över våra gränser, vårt fiske och våra lagar, sade premiärminister Boris Johnson så sent som i förra veckan när han upprepade att britterna kan tänka sig ett läge utan avtal med EU.

"Intensifiering"

Ändå är kanske ett avtal nu på gång. Efter några dagars dödläge återupptog i torsdags återupptog EU:s chefsförhandlare Michel Barnier samtalen med sin brittiske kollega David Frost.

– Båda sidor har gått med på en genuin intensifiering av förhandlingarna med dagliga samtal, inklusive under helgen, sade en brittisk regeringstalesman.

Utöver fisket har samtalen kärvat när det gäller hur man framöver ska lösa tvister och hur man kan garantera rättvisa produktionsvillkor för handeln.

Motsättningarna där bedöms ändå inte längre vara så stora.

– Fisket är nu vad som måste hanteras. De andra frågorna verkar görliga, mer eller mindre, säger en EU-diplomat till nyhetsbyrån Reuters efter en genomgång med Barnier.

Avtal från 1666

Samtal är nu tänkta att pågå hela helgen i hopp om ett genombrott. Båda sidor tycks hålla tummarna.

– Förhandlingar innehåller ofta lite humör och spänningar och igenslängda dörrar. Det är naturligt att det blir spänt, särskilt när man närmar sig slutet, säger Storbritanniens polisminister Kit Malthouse till tv-kanalen Sky.

I Belgien förbereds annars ett sista halmstrå: ett dokument från 1666 där Englands dåvarande kung Karl II ger 50 flamländska fiskare rätt att fiska på brittiskt vatten "i all evighet".

– Vi kommer att använda det, om det behövs, säger Hilde Crevits, ekonomiansvarig i Flanderns regionalregering, till Reuters.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Fisket i brittiskt vatten

Åtta EU-länder fiskar regelbundet i brittiska vatten. Så här mycket tar de upp, i värde och i ton:

Frankrike: 100 607 ton till ett värde av 170,2 miljoner euro

Danmark: 296 636 ton till ett värde av 134,2 miljoner euro

Nederländerna: 178 133 ton till ett värde av 120,5 miljoner euro

Irland: 84 626 ton till ett värde av 88,7 miljoner euro

Tyskland: 89 623 ton till ett värde av 48,8 miljoner euro

Belgien: 10 443 ton till ett värde av 37,5 miljoner euro

Spanien: 6 631 ton till ett värde av 19,1 miljoner euro

Sverige: 29 284 ton till ett värde 13,5 miljoner euro

Även Polen, Litauen och Portugal fiskar sporadiskt i brittiska vatten, men till ett mindre värde. Storbritannien drar i sin tur upp 559 000 ton till ett värde av 892 miljoner euro på sitt eget vatten.

Källa: EU-kommissionen

FAKTA

Fakta: Förhandlingarna efter brexit

Storbritannien lämnade formellt EU den 31 januari i år, men lyder under övergångsregler fram till den 31 december för att underlätta för företag och medborgare.

För att avgöra vilka villkor som ska gälla för handel, fiske och andra samarbeten från den 1 januari 2021 pågår förhandlingar om sedan i våras under ledning av EU:s Michel Barnier och Storbritanniens David Frost.

Inledningsvis fanns hopp om en uppgörelse senast i oktober, vilket nu bedöms som orealistiskt. Parterna står långt från varandra framför allt när det gäller fisket på brittiskt vatten och hur och var olika tvister ska hanteras.

Från EU-sidan krävs också att Storbritannien drar tillbaka delar av ett brittiskt lagförslag som tagits fram för att kunna kringgå fjolårets utträdesavtal.

Utrikes

Jihadister från Mocambique anfaller Tanzania

IS-anslutna jihadister från Moçambique tog i augusti i år över en hamnstad i nordöstra delen av landet, och har dessutom börjat att attackera mål i grannlandet Tanzania. Bilder tagna av terrorgruppen visar en stor mängd vapen och ammunition som erövrats av Moçambiques armé efter en attack.
Foto: SITE Intelligence group/AP/TT
Utrikes
Utrikes Flera personer har dödats i en attack mot staden Mtwara i södra Tanzania. Bakom attacken ligger jihadistgrupper från Moçambique, som nu börjat göra räder in i Tanzania.

En IS-ansluten jihadistgrupp som tagit makten över ett stort område i nordöstra Moçambique har nu tagit på sig ansvaret för en attack mot staden Mtwara, på andra sidan gränsen, i Tanzania.

– Det stämmer att omkring 300 terrorister från Moçambique angrep vår station i Kitaya i Mtwara förra veckan och dödade flera personer, säger polischef Simon Sirro på en presskonferens.

– Några av de misstänkta är från Tanzania, och samarbetade med andra utanför landet. Vi kommer ta hand om alla som dödar tanzanier. Vi har gripit och förhör flera misstänkta för att få en bild av deras nätverk, säger Simon Sirro.

Jihadistgrupper började attackera mål i norra Moçambique under 2017, och anslöt sig till Islamiska staten ett år senare under namnet "Islamiska staten provinsen Centralafrika" (ISCAP). Det uttalade målet är att skapa ett kalifat i nordöstra delen av Moçambique, som är rikt på naturgas.

Sedan dess har de tagit över flera byar, och i augusti i år erövrades också den viktiga hamnstaden Mocimboa da Praia i nordöstra delarna av landet efter hårda strider.

Förra veckans attack mot mål i Tanzania är inte den första attacken norr om gränsen. Flera poliser och tjänstemän dödades i en rad attacker 2017. I november förra året dödades sex personer i en gränsby, i en attack som Tanzanias polis skyller på terrorgrupper från Moçambique.

Totalt har över 1 000 människor mist livet och hundratusentals drivit på flykt på grund av oroligheterna i norra Moçambique. FN har varnat för hungersnöd i de områden som kontrolleras av jihadisterna.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Spellagstiftning - Finland vs Sverige

Kasinohai.com Om du är osäker på hur spellagstiftningen ser ut i Finland och Sverige och om det finns några större skillnader bör du fortsätta att läsa denna artikel där vi kommer att gå igenom de stora dragen i de båda ländernas spellagstiftning.

Spellagstiftningen i Sverige

Den 1 januari 2019 införde Sverige ny lagstiftning som avslutade dominansen från det av regeringen drivna onlinespelföretaget och öppnade sektorn för privata företag.

Under flera år var det statligt ägda Svenska Spel den enda verksamheten som tilläts att tillhandahålla onlinespel till medborgare i Sverige, vare sig det handlar om casinospel, betting på sport eller andra former av spel.

Naturligtvis kringgick de flesta företag denna lagstiftning och år 2018 hade privata företag fått en 29-procentig andel av spelmarknaden i Norden.

Delvis i ett erkännande av ett sådant nytt paradigm och delvis för att de var i behov av skattepengar, gick den svenska regeringen med på att införa nya spellagar. Under den nya lagstiftningen har myndigheten Spelinspektionen rätten att ge licens till privata företag. Hittills har myndigheten tillåtit cirka 100 företag att tillhandahålla sina tjänster till svenska spelare.

De största vinnarna på denna nya lagstiftning är de svenska medborgarna. På grund av lagarna för spel online kan svenskarna nu välja och vraka bland de bästa spelbolagen. Svenska spelportaler visar de bästa casinotjänsterna online och incitamenten för svenska deltagare.

Staten är också en stor vinnare på detta drag. Det är inget mysterium att legalisering av spel på internet är ett snabbt sätt till att generera mer skatteintäkter till statskassan. I hela Sverige måste licensierade företag betala en inkomstskatt på 18 procent av sin inkomst till svenska konsumenter.

Sådana skattebetalningar träder i kraft i år och vi hoppas att vi kommer att få se effekterna av denna inkomstkälla i Sveriges kommande budget.

De svenska spellagarna har hittat en balans mellan att ge spelare valfrihet och skydda dem mot bedrägliga spelbolag. Att främja spel utan tillstånd har varit förbjudet, och den svenska Spelinspektionen har nu fått mandat att blockera överföringar mellan deltagare och obehöriga operatörer.

Lagarna innehåller också strikta regler för etiskt spel. Spelinspektionen har befogenheten att tvinga privata operatörer att vidta sådana åtgärder för deltagarnas säkerhet. Dessutom måste alla speloperatörer erbjuda samtliga spelare ett val om att självuteslutning.

Det har bara gått ett år med de nuvarande svenska lagarna för spel online, och det är ingen tvekan om att vi kommer att se fler regler för att tillåta säkert spel i framtiden.

Spellagstiftningen i Finland

Onlinespel är en av de mest populära formerna av underhållning för människor över hela världen. Särskilt finländarna är människor som älskar att spela. Det har visats att finländarna kan spela för upp till 10 miljarder euro på lotter, spelautomater och sportspel varje år.

Republiken Finland har alltid haft ett regeringsstyrt spelmonopol och trots den senaste utvecklingen inom branschen verkar det som om det kommer att fortsätta vara så. Onlinespel och finska onlinecasinon har blivit en av de största inkomstkällorna under de senaste åren. Finland klassificeras också som den femte största spelnationen i världen, varför de flesta utländska operatörer nu försöker komma in på den finska spelmarknaden. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att vara ett alternativ nu eller inom en snar framtid.

Under 2010 begärde Europeiska kommissionen att Finland skulle genomföra ändringar av deras spellagstiftning som skulle göra den mer överensstämmande med EU:s lagar. Trots påtryckningar från Europeiska Unionen förblir Finlands spelstruktur oförändrad. Även om spel i Finland är 100% lagligt är spelreglerna lite mer komplexa. Intressant nog visade statistiken under en nyligen gjord rapport från det finska bolaget Yle att 66% av de äldre finländska invånarna som intervjuades föredrar ett monopol.

Staten har monopol på alla former av spel oavsett om det är online eller offline. All spelverksamhet har alltid hanterats av tre statliga företag. RAY hade alltid haft kontroll över bordsspel och spelautomater i Finland. Nationella lotteriet, sportspel och instant win-spel kontrollerades och reglerades av Veikkaus Oy och alla spel på hästkapplöpning reglerades av Fintoto.

Dessa tre enheter reglerades och kontrollerades av staten och all vinst som gjorts på spel gavs tillbaka till landet oavsett om det är genom konst, vetenskap, sport eller utbildning. Under 2017 slogs dessa tre enheter samman för att skapa ett statligt monopol med namnet Veikkaus.

Slutsats

Som du kan se finns det ett par skillnader i spellagstiftningen hos de båda grannländerna. Efter de förändringar som skedde i Sverige 2019 så är den svenska spelmarknaden betydligt mer öppen och välkomnande för svenska spelare. Finländarna verkar dock inte vara så besvikna, de får goda skatteintäkter och merparten av den äldre befolkningen verkar vilja behålla det rådande monopolet.

Utrikes

Kuba: Sanktioner försvagar kampen mot corona

Kubas utrikesminister Bruno Rodríguez Parrilla presenterade den årliga rapporten om effekten av de amerikanska sanktionerna mot landet.
Foto: Ramon Espinosa
Utrikes
Utrikes Sanktionerna mot Kuba har skadat landets möjlighet att bekämpa coronapandemin. Det säger den kubanska utrikesminister Bruno Rodríguez Parrilla i en kampanj för att samla internationellt stöd i FN:s generalförsamling.
PREMIUM

Sanktionerna har bland annat gjort det svårt att skaffa nödvändig skyddsutrustning och respiratorer för att bekämpa viruset, tillade Bruno Rodríguez Parrilla, då han presenterade den årliga rapporten om effekten av det amerikanska embargot vid en pressträff i Havanna på torsdagen.

Enligt den kubanska utrikesministern beräknas de ekonomiska skadorna för landet uppgå till 5,57 miljarder dollar mellan april 2019 och mars 2020. Samma period i fjol var kostnaden 1,226 miljarder dollar. Sammanlagt räknar Kuba med att sanktionerna har kostat 144 miljarder dollar sedan de infördes efter revolutionen 1959.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Maduro för samkönade partnerskap

Venezuelas president Nicolás Maduro. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Venezuels president Nicolás Maduro vill att landets parlament ska ta upp frågan om samkönade pars rätt att ingå registrerade partnerskap.

Maduro hänvisar till påve Franciskus försvar av partnerskapen i veckan. I dokumentärfilmen "Francesco" säger påven bland annat att "De är alla Guds barn, de har rätt till en familj".

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Guineas president mot valseger

Guineas oppositionsledare Cellou Dalein Diallo röstar i presidentvalet i söndags.
Foto: Sadak Souici/AP/TT
Utrikes
Utrikes Sittande presidenten Alpha Condé ser ut att gå mot seger i valet i Guinea och därmed gå mot ytterligare sex år vid makten.
82-årige Condé uppges ha fått nästan dubbelt så många röster som utmanaren Cellou Dalein Diallo – som ifrågasätter valresultatet.
PREMIUM

Med 37 av 38 distrikt räknade uppger Guineas valnämnd att Alpha Condé hittills fått 2,4 miljoner röster, mot Diallos 1,26 miljoner.

Men medan presidentens talesperson kallar beskedet hoppfullt är tonläget ett annat i utmanarlägret.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL