Lagfarter SkD

154 kvadratmeter stort hus i Löberöd sålt

Kategorier:
Lagfarter SkD
Lagfarter SkD Emil Grönlund, 29 år, har tagit över fastigheten på Battavägen 2 i Löberöd från Hans-Anders Tommy Hansson och Hans Martin Ludvig Hansson. Ägarbytet blev klart i oktober 2020 och köpesumman blev 1 950 000 kronor. Byggår för huset är 1977 och boarean är 154 kvadratmeter.

Bara några hundra meter bort såldes nyligen ett annat hus, på Grönalundsvägen 5. Där blev priset för det 125 kvadratmeter stora huset 2 590 000 kronor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Stockholmsbörsen stängde uppåt

Börsen steg under fredagen. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi Efter en inledande nedgång vände Stockholmsbörsen uppåt. Vid stängning hade OMXS-index stigit 0,6 procent och bröt därmed en trend med fyra raka dagar med fallande kurser.

Halvdag på börsen betydde att handeln avslutades vid 13-tiden. Trots dagens uppgång blev det en svag börsvecka där OMXS-index totalt sett föll 5,7 procent.

Dagens vinnare blev SCA efter morgonens rapport. Aktien steg till slut med 2,8 procent och var därmed den aktie som presterade absolut bäst på OMXS30-index. Indextunga H&M bidrog till uppgången genom att lyfta 1,6 procent medan Ericsson sjönk 1,4 procent.

Lundin Energy som höjde sin produktionsprognos i samband med delårssläpp steg 1,2 procent. På nyhetsfronten meddelade Volvo att man gjort klart med en försäljning av UD Trucks för omkring 20 miljarder kronor. Köpare är japanska Isuzu Motors och Volvos aktie steg 1,2 procent.

På de ledande Europabörserna var det blandat. FTSE100-index i London sjönk 0,1 procent och DAX-index i Frankfurt gick ned 0,4 procent medan CAC40-index i Paris lyfte 0,5 procent.

Inrikes

Sociala medier efter döden ofta olöst fråga

Under helgen kommer många människor att besöka minnesplatser, både fysiska och digitala. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Efter döden finns den avlidnes sociala medier kvar. Anhöriga är ofta villrådiga inför hanteringen av de digitala kanalerna.
– Det är viktigt att lyfta detta innan döden, säger Ulf Lernéus vid Sveriges begravningsbyråers förbund.

Under allhelgonahelgen kommer många människor att besöka gravplatser för att minnas sina nära och kära. Gravplatserna kan vara både fysiska och digitala.

– I den här branschen finns det ofta någon form av standard kring begravning, avsked och bortgång. Men det finns inte med sociala medier. Många gånger frågar folk "vad är det normala?", men det finns ingen given norm. Folk tycker väldigt olika, säger Dennis Rydgren, marknadschef på begravningsbyrån Lavendla.

Lavendla har i en rapport undersökt svenskars inställning till döden kopplat till sociala medier. I undersökningen, gjord av Ipsos Norm med 3 000 svarande i åldrarna 18–65 år, ville 30 procent att all deras närvaro i sociala medier skulle försvinna efter döden. Endast en tiondel ville att allt skulle finnas kvar, medan en dryg fjärdedel inte brydde sig om vad som skulle ske.

"Kan finnas böcker"

De senaste fem åren har Sveriges begravningsbyråers förbund erbjudit en tjänst för att hjälpa anhöriga att hantera bortgångnas konton på Facebook, Linkedin, Twitter och Instagram. De flesta väljer att stänga ner kontona, även om de på många plattformar kan göras om till minneskonton.

– Det är en stor fråga eftersom de är osäkra på vad som finns där, med all chatthistorik och annat. De flesta törs inte ha kvar kontona. Men det kommer nog att förändras. Det kan ju ligga hela skrivna böcker eller musikstycken som någon har lämnat efter sig på nätet, säger Ulf Lernéus, förbundsdirektör på medlemsorganisationen.

Dödsannonser delas

I Lavendlas undersökning ansåg 36 procent av de svarande att det var lämpligt att dela en anhörigs bortgång i sociala medier, medan 30 procent ansåg det vara olämpligt.

Enligt Ulf Lernéus delas anhörigas bortgång i dag ganska ofta på sociala medier, som i många fall fungerar som ett forum för dödsannonser.

I undersökningen kunde 17 procent tänka sig att enbart ha en digital minnesplats på internet. Det kan möjligtvis tolkas som en låg siffra med tanke på hur populära dessa minnesplatser har blivit, speciellt under allhelgonahelgen.

– De är väldigt många och det är jättevanligt att de ligger kvar efter begravningen. Det är mycket aktivitet vid den bortgångnes födelsedag, dödsdag, jul och vid allhelgonahelgen. Nu är gravplatsen oerhört digital, säger Ulf Lernéus.

Annelie Scholz/TT

En persons sociala medier lever kvar även efter att hjärtat har slutat slå, om inte någon stänger ner dem eller gör om dem till digitala minnesplatser. Arkivbild.
En persons sociala medier lever kvar även efter att hjärtat har slutat slå, om inte någon stänger ner dem eller gör om dem till digitala minnesplatser. Arkivbild.
Foto: Silas Stein

FAKTA

Fakta: Undersökningen

Undersökningen är genomförd av Ipsos Norm på uppdrag av begravningsbyrån Lavendla i juli 2020. Undersökningen är riksrepresentativ och 3 000 personer i åldrarna 18–65 år deltog. Undersökningen är en del av en större rapport.

Fråga: Anser du att det är lämpligt att dela besked om anhörigas bortgång i sociala medier?

Ja, absolut: 36 procent

Nej, det är olämpligt: 30

Annat: 7

Vet ej: 27

Fråga: Vad önskar du sker med din närvaro i sociala medier när du dör?

Jag vill att allting försvinner bort från internet: 30 procent

Jag vill att allt försvinner men vill gärna ha en digital minnesplats: 17

Jag bryr mig inte om vad som sker: 26

Jag vill gärna att mina sociala medier ska finnas kvar: 10

Vet ej: 17

Kultur och nöje

BBC-anställda får gå i pride-parader

Anställda som arbetar med nyheter på brittiska BBC får delta i Prideparader, enligt vd:n Tim Davie. Arkivbild.
Foto: Andrew Milligan
Kultur och nöje
Kultur och nöje Anställda som arbetar med nyheter på brittiska BBC får delta i prideparader – men ombeds i övrigt att inte delta i några politiska manifestationer eller ta ställning för välgörenhetsorganisationer och andra former av initiativ.

Det meddelade chefen för den brittiska public service-jätten Tim Davie under fredagen i ett förtydligande efter att företagets ledning dagen före meddelat att nya regler införs för att säkra de anställdas opartiskhet, skriver BBC. Riktlinjerna riktar sig främst till den delen av personalen som arbetar med nyheter och ledningsfrågor och till programledarna vid företaget.

Enligt de nya reglerna uppmanas de anställda bland annat att inte uttrycka personliga åsikter kring politik eller kontroversiella ämnen på sociala medier och att inte låta sig påverkas av några former av regeringsinitiativ, kampanjer eller välgörenhetsorganisationer.

Kritik från hbtq-organisationer

Att förtydligandet av de nya reglerna dröjt kritiseras dock av såväl hbtq-organisationer som Pride London som av anställda vid företaget, som säger att uttalandet från Tim Davie under torsdagen skapat stor oro.

– I sociala medier har många undrat varför det tog så lång tid för BBC att leverera denna försäkran till de anställda och publiken, säger BBC:s hbtq-korrespondent Ben Hunte.

Utlovar uppstramning

Tim Davie utlovade redan vid sitt tillträde på vd-posten i september att se till att programledare vid BBC som uttryckte sig partiskt på sociala medier skulle få sparken.

Ett antal av företagets programledare har också fått kritik under de senaste åren efter att ha uttryckt personliga åsikter i sociala medier – däribland Gary Lineker, som leder fotbollsprogrammet "Match of the Day", men ofta twittrat om ämnen som inte är fotbollsrelaterade.

Anna Grönberg/TT

Utrikes

Karikatyr fick belgisk lärare avstängd

Kommunhuset i Molenbeek där en lärare blivit avstängd efter att ha visat en Muhammedkarikatyr för sina elever. Arkivbild.
Foto: Wiktor Nummelin/TT
Utrikes
Utrikes

En belgisk lärare har stängts av efter att ha visat en karikatyrteckning av profeten Muhammed för sina elever.

Han gjorde det för att förklara varför den franske läraren Samuel Paty fick halsen avskuren av en 18-åring efter att under en lektion om yttrandefrihet visat Muhammedkarikatyrer.

Den belgiska kollegan hade valt en av teckningarna från den franska satirtidningen Charlie Hebdo. På bilden syns profetens könsorgan när han naken hukar sig.

– Vårt beslut baseras uteslutande på att detta var obscent. Även om det inte hade varit profeten skulle vi ha gjort samma sak, säger en talesperson för borgmästaren i Bryssel-kommunen Molenbeek om avstängningen.

Eleverna som fick se bilden är tio, elva år.

– Två eller tre föräldrar klagade, säger talespersonen.

Inrikes

Svenskar misstänkta i spansk bordellhärva

Tre svenskar har häktats i Palma på Mallorca. Arkivbild.
Foto: Joan Mateu/AP/TT
Inrikes
Inrikes

Tre svenska män har häktats på den spanska ön Mallorca. De misstänks för att ha tvingat in kvinnor i prostitution, skriver Svenska Magasinet.

Männen ska ha drivit en bordell i Palma och greps i tisdags tillsammans med en kvinna från Argentina.

Bland annat ska de ha lurat en kvinna från Thailand att resa till Mallorca. När kvinnan kom dit möttes hon av männen. De slog henne och sade att hon hade en stor skuld som hon skulle betala genom att prostituera sig.

I torsdags häktades svenskarna och den argentinska kvinnan.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Miljonlotteriet

Miljonlotteriet testar på en ny strategi för sin annonsering!

Miljonlotteriet Miljonlotteriet är ett av Sveriges största lotterier och har funnits med sedan 1964.

För dig som inte vet något om lotteriet sedan tidigare, så är Miljonlotteriet grundat av iogt.se som sedan start haft som mål att låna lotteriet finansiera deras arbete mot droger i samhället. I och med regleringen av spelmarknaden förra året så har också de svenska lotterierna och spelbolagen kunnat ändra sin marknadsföring och i samband med dessa ändringar så är det bestämt att Miljonlotteriet blir digitalt, för att dra in ännu mer pengar till välgörenhetsarbetet som IOGT fokuserar på. Om du är intresserad av att kika in Miljonlotteriet så kan du göra detta här eller läsa mer om dem i denna artikel om Miljonlotteriet.

Eftersom att den svenska spelmarknaden har blivit annorlunda, så är detta en stor fördel för det svenska Miljonlotteriet eftersom att de kan använda förändringarna till något positivt. Den nya strategin för lotteriet är helt enkelt att visa mer var pengarna från Miljonlotteriets överskott går, så att fler människor får vara delaktiga i välgörenhetsarbetet som IOGT arbetar med. Sedan starten har lotteriet bidragit med över 2 miljarder kronor totalt till välgörenhetsarbete och detta är något som lotteriets överskott ska fortsätta att gå till, precis som det gjort sedan start.

Miljonlotteriet blickar framåt!

Miljonlotteriet har bestämt sig för att satsa bredare på just den digitala annonseringen där lotteriet riktar in sig på ansvarsfullt spelande och behöver numera uppfylla de hårda kraven som ställs på svenska spelbolag. Eftersom att lotteriets grundidé är att minska missbruk i samhället, så är detta något som de också är väldigt noga att fortsätta med och det är också här som den största kraften kommer att läggas även framöver. Genom de digitala kanalerna så har Miljonlotteriet redan nu lyckas komma en bra bit på vägen och det är också på denna bana som vi kan se dem fortsätta på framöver.

Den digitaliserade annonseringen kommer med andra ord att hjälpa lotteriet att nå ut till svenska folket så att de får se med egna ögon vad överskotten från försäljningen av spel hos dem bidrar till. Några av de saker som lotteriet hjälper till med är bland annat att rikta in sig på att tillföra gemenskap för barn och ungdomar som växer upp i stökiga familjer som kantas av missbruk genom årliga läger och evenemang. Via deras lotteri så kan du som spelar vara med och tävla om fantastiska vinster men också samtidigt vara en del av det stora välgörenhetsarbete som överskottet bidrar till. Sedan start så har de hjälpt både hemlösa att få tak över huvudet samt bidragit till många behandlingshem runt om i landet.

Utrikes

USA röstar om president – och magiska svampar

Psykedeliska svampar kan bli lagligt för medicinskt bruk i Oregon i USA. Arkivbild.
Foto: Peter Dejong/AP/TT
Utrikes
Utrikes Aborträttigheter, gigarbete – och psykedeliska svampar. Allt handlar inte om Donald Trump och Joe Biden när USA går till val.
Flera delstater passar på att hålla folkomröstningar om en rad olika ämnen.

Den 3 november väljer USA om de vill att president Donald Trump ska fortsätta i fyra år till eller om utmanaren Joe Biden ska flytta in i Vita huset. Dessutom ska 35 senatorer, samtliga ledamöter till representanthuset och elva guvernörer röstas fram.

Men ett 30-tal delstater passar också på att anordna folkomröstningar och miljontals väljare har därmed möjlighet att tycka till i över 120 lokala frågor, enligt National Conference of State Legislatures. Här är några av dem.

Rätten till abort är en omtvistad fråga i USA. Nu tar den sig som så många gånger tidigare från domstolar och stadshus till valsedlarna i flera delstater.

Colorado har i nuläget ingen övre gräns för abort. Men Proposition 115 vill förbjuda det efter den 22:a graviditetsveckan, om inte mammans liv är i fara. Inga undantag skulle dock göras för våldtäkt eller incest.

I Louisiana får väljarna ta ställning till en ändring som skulle klargöra att delstatens konstitution inte skyddar rätten till eller finansiering av abort. Om det godkänns skulle det vara ett steg på vägen att förbjuda abort i delstaten om USA:s högsta domstol river upp det beslut som kallas "Roe mot Wade" och som slår fast kvinnors rätt till abort.

Ett av de mest uppmärksammade lokala förslagen är Proposition 22 i Kalifornien. Det klassas som ett medborgarinitiativ men stöds av gigföretag som taxitjänsterna Uber och Lyft som med en miljardbudget har lyckats driva igenom en folkomröstning.

Ett ja skulle undanta gigarbetare från en delstatslag som juridiskt ger dem status som anställda med rättigheter som exempelvis arbetslöshetsförsäkring. Förslaget ger dem dock rätt till vissa anställningsförmåner även om de då skulle vara oberoende egenföretagare. Förespråkare menar att gigarbetarna själva inte vill vara anställda medan kritiker menar att långt från alla delar den åsikten och att förslaget tar bort ett viktigt grundläggande skydd och ökar osäkerheten.

Ska det vara lagligt för personer över 21 år att använda psilocybinsvampar – i folkmun kända som magiska svampar – för medicinskt bruk? Den frågan ska väljarna i Oregon ta ställning till i förslaget Measure 109. Bland förespråkarna finns krigsveteraner som lider av posttraumatisk stress, kroniskt sjuka patienter och människor som lider av ångest och som säger sig få mycket hjälp av preparatet. Kritiker menar i sin tur att det behövs mer forskning om eventuella fördelar.

Det 71-sidiga förslaget innehåller en tvåårig plan för att ytterligare utreda frågan och sätta upp en regelstruktur innan förslaget i så fall skulle kunna bli verklighet.

I Washington DC ska väljarna ta ställning till Initiativ 81, som vill sänka straffet för innehav av enteogena växter och svampar, inklusive psilocybin och meskalin.

Det har varit ett vanligt förekommande ämne i de lokala folkomröstningarna och i år ska fem delstater överväga förslag om att att legalisera marijuana för vuxna.

I Arizona, Montana och New Jersey handlar det om huruvida man ska godkänna det i rekreationssyfte medan South Dakota kommer att rösta om att legalisera marijuana både för medicinskt och fritidsbruk. Mississippis förslag handlar om medicinskt bruk.

I Colorado ska väljarna ta ställning till ett förslag om ett statligt skattefinansierat program som skulle innebära betald föräldra- och sjukledighet. Det skulle innebära att arbetare har rätt till upp till tolv veckor betald ledighet för att vara hemma med ett nyfött barn, återhämta sig från sjukdom eller ta hand om en familjemedlem som är allvarligt sjuk.

Förespråkare menar att coronavirusets spridning tydligt visar på behovet av ett sådant förslag medan kritiker säger att det är för dyrt i en tid då ekonomin har tagit skada av pandemin.

Delstaten som i folkmun kallas Rhode Island heter egentligen “State of Rhode Island and Providence Plantations”. Men nu finns ett förslag att stryka "Providence Plantations" (Providenceplantagen) ur namnet eftersom det associeras med slaveri.

Plantage i USA ägdes ofta av vita rika personer som inte sällan utnyttjade svarta som slavar för att göra grovarbetet på fälten. "Smärtan som den här associationen orsakar vissa av våra invånare borde bekymra alla i Rhode Island och vi måste göra allt i vår makt för att se till att alla i samhället kan känna stolthet över vår delstat" har guvernören Gina Raimondo skrivit.

Sofia Eriksson/TT

En valaffisch till stöd för förslaget att legalisera magiska svampar för medicinskt bruk i Oregon i USA.
En valaffisch till stöd för förslaget att legalisera magiska svampar för medicinskt bruk i Oregon i USA.
Foto: Andrew Selsky/AP/TT

FAKTA

Fakta: Så väljer USA president

Amerikanska presidentval hålls den första tisdagen efter den 1 november vart fjärde år. Den 3 november 2020 ställs den sittande presidenten Donald Trump (Republikanerna) mot Joe Biden (Demokraterna).

Valen är indirekta. När väljarna lägger sin röst på en presidentkandidat är den också kopplad till partiets elektorer i delstaten. Varje delstat har ett antal röster, så kallade elektorsröster, och det är dessa som formellt utser presidenten. Om en presidentkandidat vinner en delstat får den i regel alla delstatens elektorsröster.

I elektorskollegiet väljer de totalt 538 elektorerna, proportionerligt fördelade mellan delstaterna, formellt president och vicepresident. 270 elektorsröster krävs för att bli president.

Alla amerikanska medborgare över 18 år har rätt att rösta, med vissa undantag. Nästan alla delstater stoppar till exempel personer som avtjänar ett straff eller sitter i fängelse från att rösta.

Valdeltagandet har länge legat på omkring eller strax över 50 procent – en låg siffra jämfört med andra utvecklade länder. I valet 2016 var det ungefär 64 procent av de röstberättigade som registrerade sig för att rösta.

Efter valet väljer elektorskollegiet en president i december. Den valde svärs sedan in i januari.

Inrikes

Äldre kvinna fast i bil – stor sökinsats

Polisen söker med drönare utrustad med värmekamera efter en äldre kvinna som kört fast med sin bil i Fellingsbrotrakten. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes

Örebropolisen har satt i gång en stor sökinsats efter en kvinna i 80-årsåldern som varit försvunnen sedan torsdagskvällen. Kvinnan ska ha kört fast med sin bil.

– Hon ska ha övernattat i bilen och är frusen. När det ljusnade kunde hon berätta i mobilen att hon såg åkrar och ett jakttorn. Sedan dog batteriet och vi har inte kunnat spåra henne, säger polisens presstalesperson Lars Hedelin till TT.

Kvinnan var på väg från Örebro till hemmet i Fellingsbro, mellan Örebro och Arboga, och ska ha förirrat sig in på en mindre väg där hon körde fast.

– Hon hade inte planerat att vara iväg länge så hon har ingen mat. Det är väldigt många som letar efter henne. Det är för dimmigt för vår stora helikopter men vi har drönare med värmekameror, säger Hedelin.

Utrikes

Svenska på Samos: "Hela huset skakade"

Översvämningar efter jordbävningen i hamnen i Vathy på den nordöstra sidan av den grekiska ön Samos.
Foto: Michael Svarnias/AP/TT
Utrikes
Utrikes Svenska Jenny Birgersdotter vilade i sängen på övervåningen när huset började skaka på den grekiska ön Samos, strax söder om jordbävningens epicentrum.
– När jag kom ut så stod jag inte still, allt skakade, säger hon.

Innan det kraftiga skalvet i Egeiska havet mellan Turkiet och Grekland fick Jenny Birgersdotter ett sms i mobiltelefonen.

– Jag fick tidigt information att man skulle hålla sig ifrån kusten. Vi som bor på södra sidan av ön är lyckligt lottade, det var värst på norra sidan, säger hon.

Redan i morse kunde hon ana att något var på gång.

– Jag hörde i morse hur dörrarna vibrerade, jag tänkte först att det måste vara katterna. När skalvet sedan kom var jag inte förvånad.

Två tonåringar omkom

Två tonåringar omkom nära Vathy på den nordöstra sidan av ön efter att de fått en vägg över under skalvet. Där Jenny Birgersdotter bor syns inga materiella skador, trots att skalvet var kraftigt.

USA:s geologiska myndighet USGS registrerade magnituden 7,0. Den turkiska katastrofmyndigheten Afad angav 6,6.

– Många är oroliga för efterskalv. Det har vibrerat konstant sedan det stora skalvet. Du känner hur marken vibrerar och du hör dånet. Nu när vi sitter och äter middag så ser vi hur vattnet i vattenflaskan skakar.

Sova utomhus

Familjen har samlats för att hålla sig uppdaterade om läget, berättar hon.

– Vi har blivit rekommenderade att sova utomhus. Vi sover nog i alla fall på nedervåningen nära dörren, där konstruktionen är bättre.

TT: Hur känns det att vara med om en jordbävning av den här magnituden?

– Man får adrenalin och blir såklart skärrad. Man har ju inget att säga till om, det är naturens lag. Det är bara att ta skydd och hoppas på det bästa.

Dagens skalv var det kraftigaste Jenny Birgersdotter upplevt under de två år som hon bott till och från på ön.

– Vi har inte haft något skalv under hela sommaren. Nu fick vi allt på en och samma gång. Det gick så himla fort och var lite otäckt såklart.

Jonas Grönvik/TT

Jenny Birgersdotter bor på den grekiska ön Samos.
Jenny Birgersdotter bor på den grekiska ön Samos.
Foto: Privat
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL