Regeringen arbetar i helgen med att införa ett inreseförbud mot Norge för att minska risken för smittspridning. "Beslutet kommer att fattas i närtid", meddelar Mikael Damberg via sin pressekreterare.

Norges statsminister Erna Solberg (H) säger i en kommentar till NRK att hon har förståelse för att Sverige inför inreseförbud.

– Det är så i många länder i Europa. Norge har hela tiden varit bland dem som haft hårdast regler. Vi kan inte klaga på att svenskarna säger att de inte vill ha in det här muterade viruset, säger hon.

Solberg uppger att det svenska inreseförbudet kommer att gälla från och med midnatt, natten mot måndag.

FHM: Isolera er

Även Folkhälsomyndigheten (FHM) agerar med anledning av situationen i Norge och uppmanar Norgeresenärer att testa sig för covid-19 och isolera sig i hemmet under minst en vecka vid hemkomsten till Sverige.

– Vi har nu i grunden samma situation i Norge som vi har i Danmark och Storbritannien. Man har en sådan spridning av den brittiska varianten, där det finns en bedömning att den faktiskt skulle kunna vara betydligt besvärligare än den som sprider sig i Sverige nu, säger statsepidemiolog Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten.

Uppmaningen gäller även för personer som har befunnit sig i Norge under de senaste 14 dagarna, samt för personer i Norgeresenärernas hushåll.

Mycket okänt

FHM konstaterar att mycket fortfarande är okänt om den nya virusvarianten, och att forskning pågår för att ta reda på om den är mer smittsam än andra varianter.

Tegnell kan inte uttala sig om huruvida den virusmutation som först upptäcktes i Storbritannien är mer dödlig än den som sprids i Sverige.

– Det är väldigt svårt att göra den bedömningen, har man en snabbt ökande spridning får man också höga dödstal. Det är definitivt en variant som vi ska ta på stort allvar och vi gör vårt allra bästa för att förhindra att den sprider sig i Sverige, åtminstone förhindra det så länge som möjligt, säger han.

Fler fall kan finnas

Hittills har 55 fall av virusvarianten upptäckt i Storbritannien konstaterats i Sverige, enligt inrikesdepartementet. De allra flesta av dem är kopplade till personer som har befunnit sig utomlands, enligt Tegnell:

– När man har tagit prover fritt ute i samhället har vi hittills inte sett den brittiska virusmutationen, även om vi inte har tagit jättemånga prover. Det är inte alls omöjligt att det finns fler fall därute, men vi har inte spridning på den nivån som de har i Storbritannien eller i Danmark.

FHM uppmanar sedan tidigare till coronatestning och isolering i hemmet för personer som har rest till Sverige från Storbritannien, Sydafrika och Brasilien.

Erik Paulsson Rönnbäck/TT

En cancerpatient kräktes under operation och fick maginnehållet i lungorna. Två dagar senare avled patienten. Brist på kommunikation mellan läkare kan ha bidragit till dödsfallet och sjukhuset har gjort en lex Maria-anmälan.

– Det är tyvärr så att informationen inte har nått fram hela vägen, att det fanns vätska och innehåll i magen. I detta fall skulle man gjort en nedsövning på ett speciellt sätt, vilket innebär att man ska skulle haft en slang i magsäcken som hade tömt magsäcken på innehåll, säger Jacob Wulfsberg, chefläkare på Kungälvs sjukhus, till GT.

Efter den misslyckade operationen fick patienten respiratorvård men livet gick inte att rädda.

– Det är en mycket beklaglig och tragisk händelse, säger Jacob Wulfsberg till GT.

Tre personer har förts till sjukhus med ambulans efter en frontalkrock på E20 strax norr om Vårgårda, enligt SOS Alarm. Olyckan inträffade i höjd med Saxtorp vid halv sju-tiden på lördagskvällen.

– Samtliga ambulanser som ska vara utlarmade har lämnat platsen. Just nu kvarstår fem enheter från räddningstjänsten, säger Sara Tunklev, teamledare på SOS Alarm.

Trafiken har stängts av i båda riktningarna, enligt polisen. Varken SOS Alarm eller polisen kan uttala sig om personerna är allvarligt skadade.

– Vi jobbar för fullt på platsen, det är totalstopp i trafiken. Det verkar vara en allvarlig olycka, men vi kan inte uttala oss om skadebilden, säger Ann-Christin Löfstrand, vakthavande befäl vid polisen.

Hovrätten för västra Sverige anför "betydande invändningar" och pekar på att det är svårt att bevisa att en åtalad haft hedersmotiv för ett brott. Domstolen ifrågasätter om åtal för det föreslagna hedersbrottet skulle komma att leda till särskilt många fällande domar.

"Att införa ett särskilt hedersbrott riskerar därför, som hovrätten ser det, att undergräva förtroendet för rättssystemets förmåga att hantera hedersproblematiken i samhället", står det i remissyttrandet.

Svea hovrätt avstyrker förslaget så som det utformats av den utredning som lade fram sitt betänkande i höstas. Även här pekas på bevissvårigheter.

Hovrätten ifrågasätter om införandet av ett särskilt hedersbrott kan komma att fylla annat än en symbolisk funktion, står det i remissyttrandet.

Viktigt signalvärde

Att brott med hedersmotiv ska få en egen brottsrubricering är en av punkterna i januariavtalet mellan regeringen, Centern och Liberalerna.

Regeringens utredare, riksåklagare Petra Lundh, anser att ett särskilt hedersbrott i brottsbalken ger ett viktigt signalvärde om att det inte är accepterat med hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige.

Förslaget innebär att den som begår brott i syfte att bevara eller återupprätta en persons, familjs, släkts eller annan grupps heder ska dömas för hedersbrott. Gärningarna ska utgöra en upprepad kränkning av en persons integritet och ha skadat dennes självkänsla.

Hovrätten för västra Sverige pekar på att åklagaren skulle behöva bevisa att gärningspersonen haft ett hedersmotiv vid var och en av de påstådda gärningarna.

Svea hovrätt skriver i sitt remissyttrande att det är svårt att komma fram till slutsatsen att en person begått en gärning med visst motiv om gärningsmannen själv påstår något annat.

Föreslår alternativ

Brottstypen hedersbrott är tänkt att omfatta samma typ av gärningar som grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning, till exempel misshandel, olaga hot och olaga tvång. Även straffskalorna är de samma. Ett minimistraff på nio månaders fängelse och ett maximistraff på sex års fängelse.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. Enligt utredaren Petra Lundh väntas den leda till omkring 30 nya fall i domstol under första året

För att komma bort från det svårdefinierade begreppet heder föreslår Svea hovrätt ett alternativ. Enligt det alternativet ska en person dömas för "grov självbestämmandekränkning" som påtvingat någon ett visst kulturellt eller religiöst betingat levnadssätt.

Inte bara kritiker

Så sent som den 1 juli förra året infördes hedersmotiv som en särskild straffskärpningsgrund. Helsingborgs tingsrätt anser att man borde vänta och se effekten av den straffskärpningsgrunden innan hedersbrott införs som en särskild brottstyp.

Det finns dock domstolar, till exempel Stockholms tingsrätt, som inte har invändningar mot utredningens förslag. Det har inte heller Åklagarmyndigheten.

Peter Wallberg/TT