Ekonomi

Miljardrullning för vegetariska livsmedel

Ekonomi
Ekonomi Försäljningen av växtbaserade livsmedel har rusat de senaste åren — och spås fortsätta uppåt.
— Vi befinner oss i ett paradigmskifte, säger Växtbaserat Sveriges ordförande Cecilia McAleavey.
PREMIUM

Försäljningen av växtbaserade livsmedel går som på räls. Sedan 2015 har ökningen legat på mellan 15 och 30 procent per år, enligt en rapport från branschorganisationen Växtbaserat Sverige. Utsikterna för fortsatt tillväxt är god.

— Det är extremt starka tillväxtsiffror. Och det närmaste åren väntas marknaden i Sverige fortsätta tillta och öka med omkring 15 procent per år, säger Cecilia McAleavey, ordförande för Växtbaserat Sverige.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Rekordresultat för Electrolux

Electrolux, tillverkare av vitvaror och hushållsapparater. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi

Vitvarutillverkaren Electrolux redovisar en vinst före skatt på 3 056 miljoner kronor för tredje kvartalet 2020. Det kan jämföras med vinsten på 888 miljoner kronor motsvarande period 2019.

Omsättningen uppgick till 32 004 miljoner kronor, jämfört med 30 330 miljoner kronor ett år tidigare.

Utvecklingen är driven av en uppdämd efterfrågan och statliga stimulansprogram som påverkat sättet att konsumera, enligt vd Jonas Samuelson.

"Den stora efterfrågan under kvartalet var i betydande grad en återhämtning av de mycket låga marknadsvolymerna i mars-maj som en följd av nedstängda butiker och rörelsebegränsningar. Efterfrågan förstärktes ytterligare genom stimulansprogram, vilka mer än väl kompenserade för den svagare ekonomin orsakad av pandemin", skriver han i rapporten.

Ekonomi

Ökat statligt ägande i SAS

Svenska statens ägande i SAS har ökat till 21,8 procent. Arkivbild
Foto: Vidar Ruud NTB/TT
Ekonomi
Ekonomi

Det krisdrabbade flygbolaget SAS repkapitalisering är nu genomförd. Från storägarna, danska och svenska staten, krävdes att de ökade sitt innehav för att få en stor företrädesemission att bli fulltecknad.

Sveriges och Danmarks ägarandelar har till följd av emissioner och konverteringar av skulder ökat till cirka 21,8 procent av aktierna för vardera landet, skriver SAS i ett pressmeddelande.

Totalt tillför rekapitaliseringen cirka 12 miljarder kronor före emissionskostnader och konverterar skulder på 2,25 miljarder kronor till eget kapital.

Utspädningseffekten på SAS-aktien blev cirka 95 procent.

Joakim Goksör/TT

Ekonomi

Kraftigt ökad vinst för Academedia

Marcus Strömberg, vd för Academedia. Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani / TT
Ekonomi
Ekonomi

Skolkoncernen Academedia redovisar ett resultat före skatt på 117 miljoner kronor för tredje kvartalet. Det kan jämföras med en vinst på 22 miljoner kronor samma period föregående år. Det justerade rörelseresultatet uppgick till 151 miljoner kronor.

Bolaget kom med en omvänd vinstvarning i början av oktober där rörelseresultatet beräknades bli 150 miljoner kronor och omsättningen uppgå till cirka 2,65 miljarder kronor för perioden. Omsättningen landade nu på 2,64 miljarder kronor.

Ekonomi

Ökade intäkter för Huawei

Arkivbild.
Foto: Mark Schiefelbein/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Problem i leverantörskedjan till följd av covid-19-pandemin och USA:s svartlistning med restriktioner kring hur företag får göra affärer med Huawei försvårar tillvaron för den kinesiska telekomjätten. I veckan kom också besked om att Huawei portas från den svenska 5G-utbyggnaden. Sverige är ett i raden av länder som förbjudit Huawei från 5G-infrastrukturen.

De senaste fyra åren har bolaget redovisat tvåsiffriga tillväxttal. Frågan är om Huawei når dit i år. Telekomjätten rapporterar en intäktsökning med 9,9 procent under perioden januari till september i år, till 671,3 miljarder yuan motsvarande drygt 880 miljarder kronor, enligt ett uttalande från bolaget.

Ekonomi

Ökade intäkter för Betsson

Pontus Lindwall, vd i spelbolaget Betsson.
Foto: Anders Wiklund/TT
Ekonomi
Ekonomi

Spelbolaget Betsson redovisar en vinst före skatt på 314 miljoner kronor för det tredje kvartalet 2020. Det kan jämföras med en vinst på 197 miljoner kronor motsvarande period förra året.

Intäkterna uppgick till 1 677 miljoner kronor, jämfört med 1 275 miljoner kronor ett år tidigare.

Kasinointäkterna ökade med 39 procent medan sportboksintäkterna ökade med 12 procent.

"Trots de två senaste kvartalens exceptionella omständigheter har Betsson både expanderat på nya marknader och utvecklat nya produkter och funktioner. Den positiva utvecklingen har delvis drivits av effekterna av pandemin vilka lett till att efterfrågan på digital underhållning har ökat", säger Pontus Lindwall, vd för Betsson, i en kommentar.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Så påverkar den svenska spellagen spelindustrins framtid

Casinobonusar I mer än 20 år har Sveriges regering vägrat släppa på det statliga spelmonopolet, och släppa in spelbolag på den svenska spelmarknaden.

Svenska spelbolag etablerade därför sina huvudkontor i europeiska speljurisdiktioner som Malta, och under de senaste 15 åren har online-spel blivit en socialt accepterad underhållningsform som omsätter miljardbelopp varje år.

Flera av de bolag som startade för tio till femton år sedan är idag väletablerade spelkoncerner, som årligen uppvisar lysande resultat på Stockholmsbörsen. Samtidigt verkar efterfrågan på online-spel bara växa. Det går inte längre att blunda för spelbolagens framfart och den svenska staten kan inte längre konkurrera med spelsajterna.

Sommaren 2018 tog Sveriges regering därför beslutet att börja licensiera online-spel från och med den första januari 2019. Och det beslutet ledde givetvis till en del lokala nyheter och åsikter. Men vad betyder den nya spellagen egentligen för spelbolagen, och för Sverige?

Därför licensierar Sverige online-spel

Nästan varje månad kommer det nya svenska casinon. Casinobranschen har blivit otroligt stor i Sverige, och färska undersökningar visar att var tredje svensk numera spelar casino på nätet.

Sverige har därför börjat licensiera online-spel, så att statskassan inte går miste om de intäkter som den svenska spelmarknaden genererar varje år. Den svenska statens spelsidor och spelbutiker kan inte längre konkurrera med casinosajter som släpper nya spel varje månad, och bettingsajter som erbjuder odds på matcher från världens alla håll och kanter.

Dödsstöten har onekligen varit mobiloptimeringen, som gjort nätcasinospel och online-betting otroligt tillgängligt. Varför skulle någon vilja springa ner till hörnbutiken för att lägga ett spel, när du kan oddsa medan matchen pågår från ditt vardagsrum och ta ut dina vinster på under fem minuter?

Det enda sättet den svenska staten kan tjäna en hacka på pengarna som det svenska folket omsätter i online-spel är att börja licensiera spelsajter. Det är precis vad den svenska regeringen gjort, och därför måste numera alla spelbolag som verkar på den svenska spelmarknaden ha en svensk spellicens.

Utgångspriset för en svensk spellicens ligger på 400 000 kronor, och sedan förhåller sig priset till vad för slags tjänster en speloperatör vill erbjuda. Spelbolagen måste även rätta sig efter en del nya riktlinjer som de inte stött på tidigare. Den svenska spellicensen ställer nämligen väldigt strikta krav på bonuserbjudanden, marknadsföring och ansvarsfullt spelande. Och följer spelbolagen inte de här reglerna riskerar de att förlora sin licens. Mer om svenska bonusregler kan du läsa om på spelinspektionens hemsida.

Bara en enda bonus

Den mest påtagliga förändringen som den svenska spellagen medfört är restriktionerna på bonuserbjudanden. Sedan den första januari 2019 får spelsajter på den svenska spelmarknaden bara erbjuda spelare en enda bonus. Den här bestämmelsen har skakat om spelindustrin i Sverige, eftersom återkommande kampanjerbjudanden, och så kallade återaktiverings-kampanjer, varit en central del av de svenska speloperatörernas affärsmodell.

Spel med BankID

När de inte längre kan locka spelare med attraktiva bonuserbjudanden har casinona fått tänka om. Och det har skapat nya branschtrender. Nu är det senaste skriket att låta spelare spela casino utan registrering med hjälp av BankID. Genom att legitimera sig med BankID slipper spelare genomgå en lång registreringsprocess, och dessutom kan de få sina uttag inom fem minuter. Istället för bonusar har det alltså börjat handla allt mer om smidiga användarfunktioner och tillgänglighet.

Mer gamification och nya spelfunktioner

När äventyrscasinona kom runt 2013 revolutionerade de på många sätt spelbranschen. Innovativa speloperatörer skapade roliga spelnarrativ som löpte parallellt med casinospelandet och gav spelare mer underhållning för pengarna de satte in. Pionjärer som Casino Heroes håller fanan högt än idag, och har expanderat sitt koncept till flera nya sajter, där de dessutom inkorporerat spel med BankID.

Samtidigt har nykomlingar som High Roller fortsatt fila på gamification-funktioner för att ge spelare en mer engagerande och personlig spel-och användarupplevelse. Hos flera casinon ser vi nu funktioner som låter spelare tävla direkt mot varandra, vilket naturligtvis ökar den sociala interaktionen och tillför en ny dimension till casinospel.

Sedan årsskiftet har vi fått se några nykomlingar på den svenska spelmarknaden som verkligen tagit ut svängarna. När du loggar in hos nätcasinot Duelz förstår du knappt att du hamnat på en casinosajt. Det här casinon har kombinerat casinospel med grafik och spelnarrativ som är lånade ut tvspels-världen, och dessutom optimerat spelupplevelsen för mobiltelefoner på ett fenomenalt sätt.

När bonusar blivit ett minne blott måste nätcasinona vara kreativa för att sticka ut. Casinospelare har onekligen några spännande år att se fram emot, och det ska bli intressant att se hur de svenska spelbolagen anpassar sig efter den nya spellagen.

Ekonomi

Minskad orderingång för ABB

Industrikoncernen ABB redovisar kvartalsresultat. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi Coronapandemin fortsätter att utmana industrikoncernen ABB. Intäkterna under tredje kvartalet var dock bättre än väntat och bolaget ser en stark återhämtning i Kina.

Den schweizisk-svenska industrikoncernen ABB:s rörelseresultat (ebita) uppgick till 787 miljoner dollar, motsvarande 6,9 miljarder kronor, under tredje kvartalet. Det kan jämföras med resultatet på 806 miljoner dollar motsvarande kvartal för ett år sedan.

Intäkterna sjönk till 6,58 miljarder dollar, från 6,89 miljarder dollar ett år tidigare. Det var dock bättre än väntat. Analytiker hade i genomsnitt räknat med intäkter på 6,25 miljarder dollar, enligt en Reutersenkät.

Orderingången sjönk också, ned till 6 109 miljoner dollar från 6 688 miljoner dollar motsvarande kvartal i fjol.

Effekterna av den pågående pandemin fortsätter att hämma samtliga bolagets affärsområden och en minskad efterfrågan märks inom samtliga regioner jämfört med föregående år.

"”Under tredje kvartalet var intäkterna inom alla affärsområden fortsatt hämmade av effekterna från covid-19. Dock bidrog en stark återhämtning i Kina och pågående kostnadsbesparingar till ett starkt underliggande resultat", säger Björn Rosengren, vd för ABB, i en rapportkommentar.

Ekonomi

LO: Las-förslag en krigsförklaring

I förra veckan kom Svenskt Näringsliv och PTK överens om ett nytt avtal som reglerar anställningsskyddet. Arkivbild.
Foto: Lars Schröder / TT
Ekonomi
Ekonomi Det är fortsatt bestämt nej från LO till det las-förslag som tagits fram. Sju förbund kallar Svenskt Näringslivs slutbud för en "krigsförklaring" mot LO och dess medlemmar.

Tjänstemannakartellen PTK och Svenskt Näringsliv enades om en uppgörelse i förra veckan – men LO sade nej. Ett enkelt beslut, skriver ordföranden för sju LO-förbund i en debattartikel i Arbetet .

"Svenskt Näringslivs slutbud visar bara att det inte går att förhandla med kniven mot strupen, med ett hot om lagstiftning där arbetsgivarna drar vinstlotten."

Enligt LO-förbunden innebär förslaget en kraftigt försämrad trygghet för medlemmarna.

"Skulle Svenskt Näringslivs förslag bli underlag för en ny lagstiftning så är det en krigsförklaring mot LO och alla medlemmar i ett LO-förbund."

Hur eniga LO-facken är återstår att se. IF Metall har tidigare aviserat att man inte utesluter att ansluta sig till det avtal som finns mellan PTK och Svenskt Näringsliv.

Fackförbundet Saco kommer att ställa sig bakom avtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK, rapporterar Sveriges Radio Ekot . De anser att det är viktigt att arbetsmarknadens parter själva kommer överens om villkoren på svensk arbetsmarknad.

– Det här avtalet rör så pass stor del utav arbetsmarknaden och nu när vi från Saco ställer oss bakom så kommer ju även väldigt många medlemmar på offentligsidan att stå bakom det här. Så vi ser att vi har en bred lösning och den tycker vi att regeringen ska gå fram med, säger Sacos ordförande Göran Arrius till radion.

Saco är kritisk till vad den statliga utredningen om arbetsrätten kommit fram till.

– Alltså, vi tycker att den, på många sätt, förändrar balansen på arbetsmarknaden i alldeles för stor omfattning och vi tycker att den här utredningen bör man faktiskt kasta i papperskorgen, säger han.

Ekonomi

Nordea tar sikte på utdelning nästa år

Nordea redovisar kvartalsrapport. Arkivbild
Foto: Jessica Gow/TT
Ekonomi
Ekonomi Storbanken Nordea går bättre än väntat i covidkrisen. Och enligt koncernledningen är banken väl rustat för utdelning för 2019 till ägarna.
Men pengarna dröjer till nästa år.

Flytten av Nordeas huvudkontor till Helsingfors för två år sedan innebär att det är Europeiska centralbanken (ECB) som utfärdar de rekommendationer som avgör när Nordea delar ut.

"Styrelsen kommer att avstå från att besluta om utdelningen för 2019 tills efter den 1 januari 2021. Nordea kommer att se över situationen under fjärde kvartalet 2020 med hänsyn till eventuell ytterligare kommunikation från Europeiska centralbanken", skriver banken i en rapport för årets tredje kvartal.

Oväntat starkt resultat

Samtidigt redovisar Nordea ett oväntat starkt rörelseresultat.

Vinsten exklusive kreditförluster blev 1 083 miljoner euro, motsvarande cirka 11,2 miljarder kronor, för tredje kvartalet 2020. Det kan jämföras med förlusten på 90 miljoner euro motsvarande period i fjol.

Inklusive kreditförluster var vinsten 1 085 miljoner euro, vilket kan jämföras med en snittprognos bland analytiker på 966 miljoner euro.

Räntenettot, det banken tjänar på skillnaden på in- och utlåningsräntor, steg 6 procent till 1 146 miljoner euro, från 1 083 miljoner euro. Analytikernas genomsnittsprognos var 1 100 euro.

Provisionsnettot minskade till 729 miljoner euro, från 756 miljoner euro. Det kan jämföras med en snittprognos på 731 miljoner euro.

Vd Frank Vang-Jensen beskriver utvecklingen som "tydligt positiv" i en kommentar.

"Vår intäktsökning drevs av hög kundaktivitet. Vår bedömning är att vi växer snabbare än marknaden på flera områden", skriver han.

Större marknadsandelar på bolån

Han pekar bland annat på att räntenettot var 6 procent högre än under tredje kvartalet 2019 och konstaterar att det är den högsta tillväxttakten sedan 2012.

Enligt Frank Vang-Jensen berodde det på ökade volymer och större marknadsandelar inom bolån, samt ökad utlåning till små och medelstora företag.

Samtidigt dämpas avgifts- och provisionsnettot av att intäkter från kort- och betalningsavgifter påverkas negativt av den dämpade ekonomiska aktiviteten till följd av covid-19.

Netto blev det inga kreditförluster alls i tredje kvartalet, tvärtom. Nordea har tidigare i krisen tagit höjd för större kreditförluster än vad som blivit utfallet, så under kvartalet lyfts rörelseresultatet av en återföring av avsättningar för befarade kreditförluster på 2 miljoner euro. Det kan jämföras med kreditförlusterna på 331 miljoner euro ett år tidigare.

"Bufferten enligt ledningens bedömning på totalt 650 miljoner euro har bibehållits, eftersom de samlade ekonomiska konsekvenserna av pandemin ännu är osäkra", skriver Nordea.

Prognosen för helåret är fortfarande att det blir kreditförluster på 1 miljard euro.

Joakim Goksör/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL