Ekonomi

Expert: Märkligt om S går fram med lagförslag

LO-ordföranden Susanna Gideonsson säger nej till förslaget om las-avtal.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi Efter LO:s styrelses besked om ett nej till förslaget om las-avtal hamnar frågan nu återigen på Stefan Löfvens bord, enligt Mats Glavå, docent i arbetsrätt vid Göteborgs universitet.
– Nu är det en rent politisk fråga. Det är upp till politikerna hur det blir med las, säger han.
PREMIUM

Under pressträffen där LO:s styrelse meddelade sitt besked meddelade ordförande Susanna Gideonsson att den politiska inblandningen "inte varit av godo".

– Att det ligger ett konkret förslag på bordet, som blir lag om inte parterna kommer överens, påverkar såklart förhandlingsutrymmet. Och utredningen innebär en klar förändring till arbetstagarnas fördel och har försämrat arbetstagarnas position i förhandlingarna, säger Mats Glavå.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

LO: Las-förslag en krigsförklaring

I förra veckan kom Svenskt Näringsliv och PTK överens om ett nytt avtal som reglerar anställningsskyddet. Arkivbild.
Foto: Lars Schröder / TT
Ekonomi
Ekonomi Det är fortsatt bestämt nej från LO till det las-förslag som tagits fram. Sju förbund kallar Svenskt Näringslivs slutbud för en "krigsförklaring" mot LO och dess medlemmar.

Tjänstemannakartellen PTK och Svenskt Näringsliv enades om en uppgörelse i förra veckan – men LO sade nej. Ett enkelt beslut, skriver ordföranden för sju LO-förbund i en debattartikel i Arbetet .

"Svenskt Näringslivs slutbud visar bara att det inte går att förhandla med kniven mot strupen, med ett hot om lagstiftning där arbetsgivarna drar vinstlotten."

Enligt LO-förbunden innebär förslaget en kraftigt försämrad trygghet för medlemmarna.

"Skulle Svenskt Näringslivs förslag bli underlag för en ny lagstiftning så är det en krigsförklaring mot LO och alla medlemmar i ett LO-förbund."

Hur eniga LO-facken är återstår att se. IF Metall har tidigare aviserat att man inte utesluter att ansluta sig till det avtal som finns mellan PTK och Svenskt Näringsliv.

Fackförbundet Saco kommer att ställa sig bakom avtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK, rapporterar Sveriges Radio Ekot . De anser att det är viktigt att arbetsmarknadens parter själva kommer överens om villkoren på svensk arbetsmarknad.

– Det här avtalet rör så pass stor del utav arbetsmarknaden och nu när vi från Saco ställer oss bakom så kommer ju även väldigt många medlemmar på offentligsidan att stå bakom det här. Så vi ser att vi har en bred lösning och den tycker vi att regeringen ska gå fram med, säger Sacos ordförande Göran Arrius till radion.

Saco är kritisk till vad den statliga utredningen om arbetsrätten kommit fram till.

– Alltså, vi tycker att den, på många sätt, förändrar balansen på arbetsmarknaden i alldeles för stor omfattning och vi tycker att den här utredningen bör man faktiskt kasta i papperskorgen, säger han.

Ekonomi

Nordea tar sikte på utdelning nästa år

Nordea redovisar kvartalsrapport. Arkivbild
Foto: Jessica Gow/TT
Ekonomi
Ekonomi Storbanken Nordea går bättre än väntat i covidkrisen. Och enligt koncernledningen är banken väl rustat för utdelning för 2019 till ägarna.
Men pengarna dröjer till nästa år.

Flytten av Nordeas huvudkontor till Helsingfors för två år sedan innebär att det är Europeiska centralbanken (ECB) som utfärdar de rekommendationer som avgör när Nordea delar ut.

"Styrelsen kommer att avstå från att besluta om utdelningen för 2019 tills efter den 1 januari 2021. Nordea kommer att se över situationen under fjärde kvartalet 2020 med hänsyn till eventuell ytterligare kommunikation från Europeiska centralbanken", skriver banken i en rapport för årets tredje kvartal.

Oväntat starkt resultat

Samtidigt redovisar Nordea ett oväntat starkt rörelseresultat.

Vinsten exklusive kreditförluster blev 1 083 miljoner euro, motsvarande cirka 11,2 miljarder kronor, för tredje kvartalet 2020. Det kan jämföras med förlusten på 90 miljoner euro motsvarande period i fjol.

Inklusive kreditförluster var vinsten 1 085 miljoner euro, vilket kan jämföras med en snittprognos bland analytiker på 966 miljoner euro.

Räntenettot, det banken tjänar på skillnaden på in- och utlåningsräntor, steg 6 procent till 1 146 miljoner euro, från 1 083 miljoner euro. Analytikernas genomsnittsprognos var 1 100 euro.

Provisionsnettot minskade till 729 miljoner euro, från 756 miljoner euro. Det kan jämföras med en snittprognos på 731 miljoner euro.

Vd Frank Vang-Jensen beskriver utvecklingen som "tydligt positiv" i en kommentar.

"Vår intäktsökning drevs av hög kundaktivitet. Vår bedömning är att vi växer snabbare än marknaden på flera områden", skriver han.

Större marknadsandelar på bolån

Han pekar bland annat på att räntenettot var 6 procent högre än under tredje kvartalet 2019 och konstaterar att det är den högsta tillväxttakten sedan 2012.

Enligt Frank Vang-Jensen berodde det på ökade volymer och större marknadsandelar inom bolån, samt ökad utlåning till små och medelstora företag.

Samtidigt dämpas avgifts- och provisionsnettot av att intäkter från kort- och betalningsavgifter påverkas negativt av den dämpade ekonomiska aktiviteten till följd av covid-19.

Netto blev det inga kreditförluster alls i tredje kvartalet, tvärtom. Nordea har tidigare i krisen tagit höjd för större kreditförluster än vad som blivit utfallet, så under kvartalet lyfts rörelseresultatet av en återföring av avsättningar för befarade kreditförluster på 2 miljoner euro. Det kan jämföras med kreditförlusterna på 331 miljoner euro ett år tidigare.

"Bufferten enligt ledningens bedömning på totalt 650 miljoner euro har bibehållits, eftersom de samlade ekonomiska konsekvenserna av pandemin ännu är osäkra", skriver Nordea.

Prognosen för helåret är fortfarande att det blir kreditförluster på 1 miljard euro.

Joakim Goksör/TT

Ekonomi

Pandemin ger fortsatt lyft åt Ica

Ica Sverige gynnas av ökad livsmedelshandel under coronapandemin. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Ekonomi
Ekonomi

Livsmedelskoncernen Ica redovisar en vinst före skatt på 1 572 miljoner kronor för tredje kvartalet, en ökning från 1 469 miljoner kronor ett år tidigare.

Nettoomsättningen ökade med 5,3 procent till 31,4 miljarder kronor (29,8 miljarder).

Det är fortsatt Ica Sverige som är den del i koncernen som gynnas av att dagligvarumarknaden i Sverige växer under pandemin, dock i något lägre takt än under andra kvartalet. Samtidigt har Apotek Hjärtat och Rimi Baltic det tuffare.

Ekonomi

Intrum ökar vinsten

Kredihanteringsföretag Intrum
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ekonomi
Ekonomi

Kredithanteringsbolaget Intrum redovisar en vinst före skatt på 1 115 miljoner kronor för tredje kvartalet, en ökning från 742 miljoner kronor motsvarande period förra året.

Omsättningen ökade till 4 521 miljoner kronor, från 3 786 miljoner under tredje kvartalet i fjol.

Ekonomi

Minskad orderingång för ABB

Industrikoncernen ABB redovisar kvartalsresultat. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi

Den schweizisk-svenska industrikoncernen ABB:s rörelseresultat (ebita) uppgick till 787 miljoner dollar, motsvarande 6,9 miljarder kronor, under tredje kvartalet. Det kan jämföras med resultatet på 806 miljoner dollar motsvarande kvartal för ett år sedan.

Intäkterna sjönk till 6 582 miljoner dollar, från 6 892 miljoner dollar ett år tidigare.

Orderingången sjönk också, ned till 6 109 miljoner dollar från 6 688 miljoner dollar motsvarande kvartal i fjol.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoGuide.se

Nya förslag för den svenska spelmarknaden

CasinoGuide.se

De senaste veckorna har det diskuterats flitigt angående restriktioner för spel online. Den 23 april hölls en presskonferens för den gällande frågan. Många länder har infört bland annat insättningstak och andra restriktioner på grund av rådande omständigheter med målet att främja ansvarsfullt spelande. Inget är ännu bestämt, men nedan går vi igenom några av förslagen som ska verka för ytterligare skydd för konsumenterna.

Nytt maxtak för insättningar

Enligt de lagar och restriktioner som just nu gäller i Sverige kan man alltid sätta sina egna spelgränser och därmed styra över hur mycket man kan sätta in per dag, vecka och månad hos varje casino. Vill man göra ändringar och höja sin spelgräns så gäller en veckas väntetid. Den nya regeln skulle innebära att alla spelare får en maxgräns om 5000 kr per vecka per casino, men självklart bör det även vara möjligt för spelare att sätta egna lägre gränser.

Maxtak för välkomstbonusar

En annan av åtgärderna som föreslås är ett begränsat tak på vilken summa man kan få i välkomstbonus när man börjar spela på nya casinon. Även i nuläget gäller att casinon endast får erbjuda en bonus på den första insättningen, alltså kan man som spelare enbart få bonus en gång per casino. Det finns i nuläget inga maxtak för hur denna bonus ska se ut, det som dock gäller är att alla bonusar måste vara tillgängliga för alla spelare. Det nya förslaget innebär ett maxtak på 100 kr i bonus på den första insättningen.

Obligatorisk tidsgräns

Ännu en del av det nya förslaget är en tidsgräns per dag. Även denna ska vara obligatorisk för alla spelare. Hur lång denna tidsgräns ska vara och fler detaljer om hur detta skulle implementeras har inte framkommit i nuläget.

Så påverkas casinospel online av de nya reglerna

De nya reglerna har målet att beskydda dig som spelare. Regler och lagar är redan tillsatta i och med den nya spellagen med den svenska spellicensen som infördes i januari 2019. De nya restriktionerna har alltså som mål att skydda svenska spelare ytterligare. De eventuella regler som sätts av regeringen gällande ansvarsfullt spelande omfattar alla spelare som spelar på svenska casinon. Det återstår att se om, samt exakt hur, de nya reglerna kommer att se ut.

Ekonomi

Större risk för skador på mindre företag

46 procent av de arbetsplatser som Arbetsmiljöverket undersökt har fått en eller flera anmärkningar. Arkivbild.
Foto: Naina Helén Jåma/TT
Ekonomi
Ekonomi Företag behöver bli bättre på att se till att anställda inte drabbas av arbetsskador, visar en granskning från Arbetsmiljöverket.
Det gäller speciellt företag med få anställda där insatserna uteblir eller hamnar lite i skymundan.

Närmare 1 400 arbetsplatser i Sverige har inspekterats av Arbetsmiljöverket där fokus har legat på belastningsskador.

– Många arbetsställen brister framför allt i att undersöka och bedöma risker för belastningsskador systematiskt. Man har kanske gjort en skyddsrond, men sedan har man inte tänkt vidare kring det eller så har man missat arbetsuppgifter som utförs av anställda, säger Heli Aarnipuro, arbetsmiljöinspektör och projektledare för insatsen.

Färre resurser

Myndigheten har bland annat inspekterat restauranger, detaljhandel, företag inom tillverkningsindustrin och bilverkstäder.

46 procent av de arbetsplatser som myndigheten undersökt har fått en eller flera anmärkningar när det gäller sin hantering kring risker. Handel och restaurangverksamheter tillhör några av de branscher som fått flest krav på förändring.

Speciellt arbetsplatser med få anställda sticker ut. Bland företag med 5–19 anställda har över hälften av inspektionerna synliggjort brister.

– Och nästan en miljon i Sverige jobbar på arbetsställen med färre än tio anställda, säger Heli Aarnipuro och betonar att det är viktigt att risker med belastningsskador uppmärksammas.

Kunskaps eftersöks

Flest inspektioner har gjorts på just mindre företag där man ser flera saker som behöver bli bättre för att säkra en trygg arbetsmiljö för de anställda.

– Småföretag har ofta mindre resurser för arbetsmiljöarbete och saknar kanske stöd i form av lokala skyddsombud att samverka med, företagshälsovård, branschorganisationer och information som är anpassad just till deras behov, säger hon och tillägger:

– Och behoven ser ganska olika ut.

Enligt Heli Aarnipuro är inspektionen ett första steg i ett treårigt arbete för att försöka minska antalet belastningsskador. Arbetsmiljöverket beräknar att omkring 15 procent av alla anställda i Sverige har någon typ av besvär.

– Vi har inspekterat många små företag och det har varit väl mottaget. De har varit tacksamma för att de får en massa information – det finns en stor kunskapstörst, säger hon.

Malin Johanson/TT

FAKTA

Fakta: Belastningsbesvär

Enligt Arbetsmiljöverket finns det ett starkt samband mellan belastningsbesvär och hur arbetsmiljön ser ut på en arbetsplats. Besvär kan exempelvis uppkomma när man lyfter tungt, genom påfrestande arbetsställningar eller repetitivt arbete. Även ett högt arbetstempo och stress kan ge uppkomst till besvär. Hur en arbetsplats är organiserad med exempelvis ljussättning och akustik kan också påverka.

Arbetsmiljöverket ser att belastningsbesvär förekommer i stort sett alla branscher, men att vissa är mer utsatta än andra. Hos kvinnor förekommer besvär ofta inom vård och omsorg. För män handlar det om besvär inom branscher som exempelvis bygg och transport.

Källa: Arbetsmiljöverket

Ekonomi

Blandad kompott på Asiens börser

Asiens ledande börser går åt olika håll. Arkivbild.
Foto: Koji Sasahara/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

De ledande börserna i Asien visade inte upp någon enad front när handelsveckans sista dag inleddes.

I Tokyo låg Nikkei 225 på plus 0,2 procent när handlarna tog lunchpaus, och då låg det bredare Topixindexet kring nollan.

I Hongkong steg Hang Seng 0,7 procent i de inledande timmarnas handel, medan Shanghais kompositindex fladdrat som en jojo kring nollan. I Shenzhen var tongångarna dystrare, och förmiddagshandeln låg på -0,4 procent.

Taiwans viktade index sjönk marginellt, medan Seoulbörsens Kospiindex steg 0,5 under de inledande timmarna efter öppningen.

Gustav Sjöholm/TT

Ekonomi

Barbie lyfte Mattel

Suget efter nya Barbiedockor tycks aldrig sina. Arkivbild.
Foto: Nick Ut/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Barbies popularitet håller i sig. När tillverkaren Mattel redovisade sin kvartalsrapport visade den kraftigt förbättrade siffror, och nyckeln till det är just Barbiedockan.
PREMIUM

Hela leksakstillverkarens försäljning gick under årets tredje kvartal upp 10 procent, och längst fram i försäljningsökningen är den nu över 60 år gamla ikoniska och kontroversiella Barbiedockan.

Suget efter en ny Barbie ökade med 29 procent mot samma period i fjol.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Skånskan Premium
  • Skånskan.se - Alla artiklar på
  • Skånskan Plus - Förmånliga erbjudnanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL